Erfarenheter av energikartläggning i byggbranschen och förslag på rapportering

Transkript

1 Erfarenheter av energikartläggning i byggbranschen och förslag på rapportering AGNETA WANNERSTRÖM OCH ELIN GUSTAVSSON, SKANSKA SVANTE WIJK, NCC KRISTINA GABRIELII OCH MARKUS EVANS, PEAB MARIA BROGREN, SVERIGES BYGGINDUSTRIER

2 Byggbranschens förutsättningar

3 Byggbolagens verksamhet är extremt varierande Byggentreprenörer för externa kunder inom byggnader och infrastruktur Byggherrar med egen projektutveckling inom bostäder, kommersiella lokaler och infrastruktur Tillverkning av asfalt och betong Brytning och bearbetning av massor i bergtäkter, och i entreprenader Drift och underhåll av vägar och annan infrastruktur Verksamheten är utspridd och varierar över tid Kontor, som ofta hyrs (inte ägs) Underentreprenörer, leverantörer och konsulter levererar en stor andel tjänster och material

4 Kostnader i ett husprojekt (exempel från Skanska) Många underentreprenörer och leverantörer (okänd energianvändning) Energikostnad särredovisas inte

5 Tankar om energikartläggning i stora byggföretag Vad ska kartläggas? Energimängd fördelad på energibärare och verksamhetsgren (husbyggnad, asfalttillverkning osv.) Nyckeltal? Måste i så fall tas fram Hur? Fakturor är kunskapskällan (i alla fall initialt) Effektiviseringsplan per verksamhetsgren i form av effektiviseringsåtgärder, kostnader och mål OBS! Byggföretagen arbetar redan med energieffektivisering Viktigt att energikartläggningen enligt direktivet understödjer detta (och inte skapar merarbete utan nytta)

6 Utmaningar med energikartläggning inom bygg

7 Energikartläggning av byggarbetsplatser Utmaning att jämföra olika byggarbetsplatser Etablering: 1 byggbod eller 30 byggbodar? Ofta både bodar och befintliga lokaler. Etableringens omfattning varierar även över tid. Årstid: Geografi: Produkt: Produktion under sommaren eller produktion under vintern? Projekt i Kiruna eller i Malmö? Olika energibehov för produktion av väg, småhus, tunnel, kontor, bro etc Renovering eller nyproduktion? NCC Construction Sverige AB

8 Mätning en utmaning Inte bara elektricitet som ska mätas - El, Fjärrvärme, Diesel, Bensin, Gasol, Gas, Träpellets. Anslutning varierar över tid. Först byggström, senare permanenta undercentraler i byggnaden. Dubbla fjärrvärmemätare kan behöva installeras. Hur redovisa/separera energi som underentreprenörer använder? Entreprenadform spelar in NCC Construction Sverige AB

9 Exempel på uppföljning och rapportering idag

10 Kan använda samma bakomliggande data som rapporteras till CDP* Data som ligger till grund för rapportering av CO 2 till CDP (Scope 1 och 2) kan användas i energikartläggningen. CDP och GHG anger en standard och är viktig rapportering till t ex investerare. Det tar tid att få kvalitet i rapportering. Lärdomar är att rutiner och omfattning behöver utvecklas steg för steg. Med samma underlag blir startsträckan kortare och kvaliteten högre. Nyckeltal finns inte. Branschen behöver utveckla relevanta och verksamhetsspecifika nyckeltal att relatera energianvändningen till. * Carbon Disclosure Project 10 Intern information

11 Scope 1, 2 och 3 till CDP* * Carbon Disclosure Project 11 Intern information

12 Scope 1 och 2 i CDP utgår från energidata Scope 1: direkta utsläpp från det företaget har kontroll över Inköp av bränsle till ägda arbetsmaskiner, betongbilar, tjänstebilar etc Scope 2: indirekt utsläpp från det företaget har kontroll över Inköp av el, värme och kyla till ägda kontor och till byggarbetsplatser 12 Intern information

13 Så här arbetar vi med kartläggning och energieffektivisering idag på asfaltverk, betongfabriker och bergmaterialanläggningar Uppföljning av energianvändning på anläggningsnivå, och även på olika moment. Totalt och med nyckeltal. Energieffektiviseringsåtgärder och energikartläggningar. Uppföljning av genomförda effektiviseringsåtgärder. Intern information

14 TAYS RADIUS Tampere EKL - Peab

15 Energiuppföljning i Peab idag Peab samlar in genom Hållbarhetsredovisningen Under aspekten Energi finns följande indikatorer enligt GRI ramverket: G4 EN-3 Energy consumption within the organization G4 EN-4 Energy consumption outside the organization* G4 EN-5 Energy intensity* G4 EN-6 Reduction of energy consumption G4 EN-7 Reductions in energy requirements of products and services* Svårigheter med dagens uppföljning Avgränsningar (begränsning av data, olika länder och bolag) Stora osäkerheter Kvantitet belönas över kvalitet på mätningarna Svårt att dra korrekta slutsatser till energieffektiviseringar *Redovisas ej i Hållbarhetsredovisningen

16 Fakturahantering Mätningarna baseras på fakturor från el- och bränsleleverantörer Osäkerheter Fakturorna innehåller avgifter och extra poster förutom förbrukningen Det finns ett mörkertal då viss förbrukning ligger inbäddat i fakturor för tjänster Samlingsfakturor som innehåller förbrukning konteras fel internt Förslag för att minska osäkerheterna E-fakturor med särredovisad förbrukning Gemensamt fakturabehandlingssystem vore fördelaktigt (branschsamarbeten finns idag ex; NeC och SMSI Byggfaktura)

17 Exempel energiuppföljning från Peab Anläggning Fördelning av kostnader Största leverantörerna 2014 Entreprenadmaskiner 8,50% Lastbilar 6,00% Asfaltering 5,30% Markentreprenad 4,10% Bergkross 3,70% Betong 2,20% Plaströr, brunnar 1,90% El 1,10% Bensin & Diesel 0,10% I ett projekt (ny väg) står inköpt el för ca 0,5 % av projektets totala kostnader!

18 Drivkrafter och insatser för energieffektivisering idag exempel från Peab Anläggning Miljöaspekter Övergripande aspekt: Förbrukning av resurser Kritisk miljöaspekt: Användning av energi (el, värme, bränsle) Utvecklingsprojektet Energismart produktion Energismart etablering Energioptimeringssystemet L-Ctrl Energitätning av bodar Energismart beteende Beställarkrav Energismarta transporter Val av drivmedel (diesel med tallolja) Sparsam körning (praktisk utbildning för entreprenadmaskiner) Produktval (energibesparande åtgärder för asfalt Det är ju för jävligt att man har kört ett helt yrkesliv utan att känna till detta!, säger chauffören Björn Gustavsson som deltagit i utbildningen.

19 Beställarkrav - Energieffektivisering sett ur samhällssynpunkt Uppgifter från Trafikverkets kundseminarium Uppskattningsvis 5-20% av energianvändningen för transportsystemet härrör från produktion, drift och underhåll av vägar Användning av energi för olika komponenter av vägsystemet Produktion av väg: 2-56 GJ/m DoU av väg: 0,04-0,7 GJ/m och år Produktion av tunnel: GJ/m (beroende på förutsättningar och beräkningsmetod) Produktion av bro: ca 64 GJ/m (få referenser, varierar förmodligen kraftigt)

20 Målet - att bygga energieffektivt sett till hela anläggningen! Verktyget - Klimatkalkyl 3.0 Klimatkalkyl är Trafikverkets modell för att beräkna den energianvändning och klimatbelastning som transportinfrastrukturen ger upphov till ur ett livscykelperspektiv. Kalkyler kan göras baserat antingen på ingående typåtgärder eller projektspecifika mängduppgifter för material- och energiresurser.

21 Vad Peab vill ha hjälp med Två skilda spår 1. Dagens uppföljning via fakturor skulle bli mer tillförlitlig genom gemensamma system. 2. Vi tror att en kartläggning gör störst nytta på projekt-/verksamhetsnivå. Peab kan identifiera områden men behöver hjälp med metoder för mätning samt upprättandet av nyckeltal.

22 Specifika insatser behövs för minskad energianvändning i byggbranschen

23 Exempel byggbodar Ca byggbodar finns i Sverige Energianvändningen är i genomsnitt 8000 kwh/år/bod Energianvändningen går att minska med upp till 50% genom t.ex. Tätning mellan bodarna Effektivare torkutrustning Värmeåtervinning på ventilationen Styrning av värme, ventilation och belysning Luft/luftvärmepump Energieffektiv belysning Termostatstyrd uppvärmning och isolering av uppvärmda förrådscontainrar Ekodesign/Energimärkning av byggbodar? NCC Construction Sverige AB 23

24 Avslutningsvis

25 Förslag till energikartläggning för stora byggföretag Rapportera i Q energidata från Rapporteringen till CDP (Scope 1 och 2 = inköp av bränslen och annan energi) Företagsnivå eller verksamhetsnivå? Energibolag/Energimyndigheten kan bidra med specificerad information/krav på fakturor uppdelat på energislag, energimängd och verksamhet som de levererar till Inför rapportering 2021 behövs arbete för ökad kvalitet (och ev. detaljeringsgrad), samt relevanta nyckeltal Kartläggningen bör harmoniseras inom EU eller åtminstone i Norden (av konkurrens- och effektivitetsskäl)