Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler för att minska infrastrukturhållningens. klimatpåverkan

Transkript

1 Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler för att minska infrastrukturhållningens klimatpåverkan

2 Välkomna! Informationstillfället arrangeras av representanter från VO Planering, Investering, Inköp och logistik och Stora projekt Vi är cirka 50 deltagare på dagens möte från 25 olika organisationer/företag Vi är konsulter, entreprenörer, materialleverantörer, branschorganisationer, forskare m fl. Gemensam nämnare: Vi är alla intresserade av att lära oss mer om Trafikverkets klimatkrav och arbete med klimatkalkyler

3 Syfte med informationstillfället Ett externt informationstillfälle för konsulter, entreprenörer, materialleverantörer, branschorganisationer m fl. där Trafikverkets klimatkrav och arbete med klimatkalkyler presenteras och diskuteras. Visa på vad vi ska uppnå Visa på nyheter i klimatkalkylmodellen 5,0 Visa på exempel på klimatkravställande i projekt och i varuupphandling Få input genom dialog och frågor, erfarenhetsutbyte

4 Dagens agenda TRV klimatkrav omfattning och vad vi ska uppnå! Klimatkalkylmodellen användningsområden och nyheter Exempel från projekt och varuupphandling krav+incitament Ca Fika 25 min Frågeställningar och lösningar från projekten På gång framöver Mingellunch» Förslag på krav i små projekt och underhåll» FoI-projektet kontrollstation

5 För att nå framgång krävs engagemang från samtliga aktörer Trafikverket - skapa incitament och drivkrafter Entreprenörer och konsulter - hitta nya innovativa lösningar Minimera energianvändning och klimatpåverkan under vägens/banans livscykel Materialleverantörer - produktutveckling

6 Block 1 Trafikverkets klimatkrav - omfattning och vad vi ska uppnå! Håkan Johansson

7 Trafikverkets klimatkrav på infrastruktur Infördes 15 februari 2016 i upphandlingar av större projekt (>50 miljoner) Avser nya investeringsprojekt som är planerade att öppna för trafik 2020 eller senare. Krav även medtagna i upphandling av järnvägssliper som genomfördes oktober 2016 mars 2017 Kraven ställs på en minskning av klimatpåverkan utan att gå in på hur det ska göras ger utrymme för innovation. Utveckling av krav för mindre projekt pågår. Nästa steg är krav för underhåll och järnvägsmateriel. Såväl klimatkalkyl och klimatkrav infört genom beslutade styrande riktlinjer

8 Vision och mål Bidrar till det transportpoliska hänsynsmålet för miljö och hälsa samt visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2050/2045*. Det innebär: en vision om en klimatneutral infrastruktur senast 2050/2045 mål om en minskad klimatpåverkan om 30 procent till 2025 och 15 procent till 2020 jämfört med * När vision och mål togs fram för infrastrukturen 2015/2016 var regeringens vision att Sverige skulle vara klimatneutralt Trafikverket kommer uppdatera visionen för infrastrukturen efter beslut av klimatlagen

9 Varför klimatkrav? Sverige ska inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser 2050 (2045). Sverige ska vara ett av de första fossilfria länderna i världen. De transportpolitiska målen, där klimatmålet är en del, ska nås. Klimatpåverkan från infrastrukturen (byggande, drift och underhåll) är betydande. Den står för ca 5-10 procent av väg- och järnvägens klimatpåverkan

10 Vad består klimatpåverkan av? Investeringsprojekt i nationella planen Betong Arbetsmaskiner/transporter (drivmedel) Stål Asfalt Annat Asfalt Betong Armeringsstål Konstruktionsstål Klimatpåverkan nationella planen Arbetsmaskiner/ transporter

11 Principer för utveckling klimatkrav Långsiktighet Teknikneutralitet Uppföljning Incitament för att gå längre Straff om man inte klarar Konsekvensanalys

12 Klimatkraven är bara en del i strategin att minska klimatpåverkan från infrastrukturen Krav på reducerad klimatpåverkan i upphandlingar av konsulter, entreprenörer och leverantörer av järnvägsmateriel Forsknings- och demonstrationsprojekt för att driva på lovande teknik. Identifiera hinder för att använda lösningar som är lönsamma och utveckla dessa vidare tillsammans med regelverket. Säkerställ att dagens lösningar fungerar i framtiden

13 Vad omfattar klimatkraven? Klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv från: Investering från planering till byggande av vägar och järnvägar. Kraven omfattar projekt med totalkostnad på 50 miljoner kr eller mer. Upphandling av material till järnväg som betongslipers och räl

14 Krav ställs vid planering, projektering och byggande Krav på konsult att ta fram åtgärdsförslag i planläggningen Reduktionskrav på konsult eller totalentreprenad Reduktionskrav i förfrågningsunderlag utförandeentreprenad Klimatdeklaration kontroll av uppfyllande av reduktionskrav Åtgärdsvalsstudie Planläggning Projektering Byggproduktion

15 Krav i planskede Trafikverkets klimatkalkyl för ingående alternativ, enligt TDOK 2015:0007 Mest betydande klimataspekterna enligt klimatkalkylen och andra verktyg (t.ex. Geokalkyl) Åtgärdsförslag för att minska klimatpåverkan

16 Krav vid projektering och byggskede I samband med upphandlingen definieras ett utgångsläge av Trafikverket med hjälp av en klimatkalkyl. Ett krav ställs i upphandlingen att reducera klimatpåverkan med x procent jämfört med utgångsläget definierat av Trafikverkets klimatkalkyl för aktuellt projekt. I snitt 15 procent reduktion till 2020 jämfört med procent reduktion till 2025 jämfört med 2015 Vid förändringar av betydelse under entreprenaden uppdateras utgångsläget. Vid projektets slut ska entreprenören visa att kravet har uppnåtts. Vid prestationer utöver krav kan bonus utgå som en del i Trafikverkets system UppLev

17 Vad händer nu? Kommunikation av kraven. Fortsatt utveckling av rutiner och metodik. Utveckling och implementering av krav för mindre investeringsprojekt. Utveckling av krav för underhåll såväl basunderhåll som vägbeläggning. Utveckling av krav för mer materiel som Trafikverket köper in (gäller järnvägsmateriel). Kontrollstation 2018 med utvärdering av krav och framtagande av krav bortom Se även transformationskartan Utveckling av strategi och handlingsplan för fossilfri färjedrift

18 Transformationskarta klimatkrav Investeringar Underhåll Materiel Upphandlingskrav för nya projekt >50 miljoner Mål 2020 Mål 2025 Vision Upphandlings-krav slipers Utveckling av krav för nya projekt <50 miljoner Frivilliga piloter på mätning baskontrakt väg Upphandlings krav mätning baskontrakt Krav i CTM och UppLev Riktlinje klimatkrav Upphandlingskrav för nya projekt <50 miljoner Systemstöd och affärmodeller Klimatkalkyl även för underhåll Klimatkalkyl Upphandlingsmallar Upphandling piloter för beläggningsunderhåll Upphandlingskrav för beläggningsunderhåll Upphandlingskrav baskontrakt Pilot med krav även för räl och EST Årlig uppföljning av ställda krav Klimatpåverkan -15% Upphandlingskrav även för räl och EST Kravnivåer fastställda bortom 2025 Grepp om utsläppen EKA för beläggning Verifiering av ställda krav Klimatpåverkan -30% Kontrollstation Klimatneutral infrastruktur senast 2050/2045 Resultatkonferens delaktighet bransch Krav välkända i bransch nationellt Branschforum Interna och externa infotillfällen, web, arbetsrum Kommunikation Krav välkända internationellt

19 Mer information Klimatkrav: Länk Klimatkalkyl: Länk

20 Nu kan ni slå på er mikrofon Frågor och kommentarer

21 Block 2 Klimatkalkylmodellen användningsområden och nyheter i version 5,0 Sanna Toller

22 Vikten av att tillämpa ett livscykelperspektiv Växthusgasutsläpp från nyinvesteringar 2015 (Mton CO2/year) Växthusgasutsläpp från material i vägprojekt 3,00E-01 2,50E-01 2,00E-01 1,50E-01 1,00E-01 On-site activities Material production 5,00E-02 0,00E+00 Road Rail Liljenström, Toller, Åkerman and Björklund 2017, Royal institute of Technology (KTH) Environmental assessment of the Swedish national transport plan (2013)

23 Från 2015 räknar vi klimatbelastningen för alla stora investeringsobjekt Klimatkalkyl: Möjliggör effektivt och konsekvent tillvägagångssätt för att beräkna anläggningars klimat- och energiprestanda ur ett livscykelperspektiv Bygger på befintliga data, enkel att använda Klimatkalkyl version 1.0 togs fram 2013, därefter har vidareutveckling skett Från 2015 görs klimatkalkyler för nya investeringsåtgärder > 50 MSEK (Riktlinje TDOK 2015:0007) Används för beslutsunderlag, förbättringsarbete och rapportering Sedan februari 2016 tillämpas också Klimatkalkylmodellen i klimatkravställande

24 Beräkningarna i Klimatkalkyl Klimatkalkyl beräknar energianvändning och klimatbelastning utifrån Vilka resurser som används Effektsamband (emissionsfaktorer/lca-data) som beskriver energianvändning och utsläpp från utvinning, förädling, transport och användning av resurserna (i första hand baserat på EPDer)

25 Klimatkalkyl görs från tidig planering till färdigt objekt Klimatkalkylen följer en investeringsåtgärd genom hela planläggningsprocessen och uppdateras vid specifika tillfällen Precisionen ökas successivt i och med att mer projektspecifik data finns tillgänglig - användaren kan välja att använda de schablonvärden som ligger som default i modellen, eller byta ut dessa Projektspecifik indata Typåtgärder Byggdelar Material och energiresurser LCA-data för material- och energiresurser Resultat för projektet

26 Klimatkalkyl som utgångsläge och verifiering Utgångsläge: Schabloner för resursanvändning används men kan modifieras utifrån tillgänglig information om projektet. Effektsamband (dvs generiska LCA-data) tillämpas. Verifiering: i klimatdeklarationen beräknas klimatprestanda utifrån projektspecifika mängder, och produkt- och leverantörsspecifika LCA-data får användas om de kan verifieras med EPD Krav på konsult att ta fram åtgärdsförslag i planläggningen Reduktionskrav på konsult eller totalentreprenad Reduktionskrav i förfrågningsunderlag utförandeentreprenad Klimatdeklaration kontroll av uppfyllande av reduktionskrav Åtgärdsvalsstudie Planläggning Projektering Byggproduktion

27 Att använda Klimatkalkyl Klimatkalkyl är tillgänglig med eller utan inloggning: Fullständig modell med möjligheter till nedsparning av upprättade kalkyler kräver användarkonto och behörighet (de med trafikverksdator söker själva i Arthur, externa användare söker via sin kontaktperson på Trafikverket) Öppen men begränsad version, tillgänglig på Snart finns möjlighet att spara ner kalkyler till fil från den öppna versionen Spara kalkyler i systemet: Klimatkalkyler för samma objekt eller åtgärd läggs i en kalkylmapp för att underlätta sökningar och uppdateringar

28 Nyheter version 5.0 Tillagd funktion för att kunna göra klimatkalkyl för underhåll baskontrakt väg Ett antal underhållsåtgärder har lagts till i modellen och en ny ingång D har lagts till med tillhörande guide för att skapa klimatkalkyl. Utökad funktion för att kunna inkludera drift och underhåll i klimatkalkyler i investeringsobjekt som befinner sig i sena planeringsskeden (ingång B och C) Ytterligare steg i guiden för att skapa ny klimatkalkyl har lagts till Drift och underhåll särredovisas också tydligare i resultatpresentationen. Uppdaterade effektsamband Emissionsfaktorerna har ändrats i enlighet med de justeringar och kompletteringar av effektsamband som beslutades 1 okt Mindre justeringar (påverkar inte beräkningsresultaten) Version 5.0 har anpassats till Trafikverkets grafiska profil. Instruerande texter har setts över för ökad tydlighet. Administrativa förbättringar i form av automatisk testfunktion i it-miljön samt effektiv modellversionshantering Planerade ytterligare förbättringar under 2017 (påverkar inte beräkningsresultaten) Möjlighet till nedsparning av filer även från den öppna versionen Möjlighet att se vilka klimatkalkyler och mappar som finns i systemet, samt kontaktpersoner för dessa

30 Block 3 Exempel från projekt och varuupphandling skakrav + incitament Jonas Melén

31 Krav på genomförande av kontraktet/uppdraget Beställaren anger en rimlig nivå gällande klimatpåverkan Entreprenör ska enligt kontrakt leverera en viss klimatprestanda. Entreprenadkontrakt och Uppdragskontrakt (konsult som tar fram FU för utförandeentreprenad) ska visa på en reduktion av klimatpåverkan. Leverantörens prestation bedöms hur väl denne fullgjort kontraktet Incitament hanterar både bättre leveranser än krav och sämre leveranser än krav

32 Incitamenten skapar två drivkrafter Incitament för bättre prestanda (överträffa krav): Bonus efter bedömning av ett antal kriterier, där Klimatprestanda är en del av Miljö. Maximal bonus som kan utfalla sätts till 1-3% av kontraktsvärdet i entreprenader. Incitament för att nå krav klimat (en form av vite) Om leveransen inte når krav förvinner chans till bonus inom UppLev. Ingen bonus utbetalas överhuvudtaget inom modell UppLev som innehåller nio kriterier som bla tider, dokumentation, säkerhet, trafikpåverkan)

33 Skolboksexempel Mark och BEST-arbeten Marmaverken Kontrakt tecknades i början av 2017 med NCC Sverige AB. Värde på kontraktet 160 mnkr. En totalentreprenad, mark och bro samt ersättningsvägar med utförandedelar för järnvägsarbeten på sträckan Marmaverken-Söderhamn. Utgångläge i antal ton CO 2 : 254 ton/år Krav på reduktion: 10% Bonus vid överträffande av krav. Total bonus 1,4 mnkr

34 Forts. skolboksexempel - handlingar i FU Entreprenadkontrakt: Bonus regleras i bilaga för bedömning enligt Upplev Adm. Föreskrifter: Krav på reduktion i förh. till utgångläget: kod AFG.36 Som Övrig handling: Resultatsammanställning klimat och energi Utgångsläget redovisas uttryckt i antal ton CO 2 -ekvivalenter som byggnation, drift och underhåll av den anläggningen är beräknad till under livslängden. Angivet antal ton var 254 ton. Som Översiktlig handling under kod AFA.21: Sammanställning av indata för klimatkalkyl Dokumentet visar hur Trafikverket räknat klimatpåverkan på de olika typåtgärderna i en tänkt lösning. Beskriven lösning är inte styrande

35 Forts. skolboksexempel - Utdrag ur Sammanställning indata för klimatkalkyl

36 Klimatkrav i upphandling av betongslipers Reduktionskrav 20% till åren och 30% för åren jämfört med utgångsläge 2015 Att kravnivån klaras ska verifieras med tredjepartscertifierad EPD Kontrakt tecknade med två leverantörer: A-betong och Strängbetong

37 Klimatprestanda Förutsättningar i FU ang. utgångsläge och kravnivå Betongsliper 25 ton inkl. befästning Utgångsläge år 2015:=55 kg CO2/sliper Kravnivå kontraktsperiod =51 kg CO2/sliper Kravnivå kontraktsperiod =46 kg CO2/sliper Besparing teknisk dimensionering från 35 ton till 25 ton ger: 6,5 kg CO2 per sliper

39 Block 4 Frågeställningar och lösningar från projekten Åsa Lindgren

40

41 Åtgärdsval Planläggningsprocess Samråd Detaljprojektering Bygg = Ekonomisk kalkyl = Minskad klimatpåverkan = Klimatkalkyl = Klimatrelaterade krav

42 Åtgärdsval Planläggningsprocess Samråd Detaljprojektering Bygg PM PM PM Klimatkalkyl Klimatkalkyl Åtgärdsförslag Klimatkalkyl Procentuell minskning Förslag på klimatkrav i byggskedet Procentuell minskning Klimatdeklaration = Ekonomisk kalkyl = Minskad klimatpåverkan = Klimatkalkyl = Klimatrelaterade krav

43 Åtgärdsval Planläggningsprocess Samråd PM Klimatkalkyl Detaljprojektering Procentuell minskning Förslag Klimatdeklaration på klimatkrav i byggskedet Bygg A 2-4 = Ekonomisk kalkyl = Minskad klimatpåverkan = Klimatkalkyl = Klimatrelaterade krav = Klimatkrav tot.entr

44 Indikativt reduktionskrav för projektet Procentuellt krav på minskad klimatpåverkan Rimlighetsbedömning, justering av krav Reduktionskrav för projektet

45 Utförandeentreprenad Reduktionskrav för projektet Krav på konsult Krav på entreprenör

46 CO2 C

47 Krav på konsult RESULTAT Reduktionskrav för projektet Förslag på krav på entreprenör

48 Totalentreprenad Indikativt reduktionskrav för projektet Rimlighetsbedömning, justering av krav Reduktionskrav för Procentuell minskning projektet K

49 R1 + R2 + R3 + R4 Projektets totala klimatpåverkan = Indikativt reduktionskrav K3 K4 Utförandeentreprenad Totalentreprenad

50 E18 Karlstad, etapp Björkås-Skutberget Ombyggnad av E18 mellan Björkås och Skutberget till 21,5 km fyrfältsväg

51 Upphandling av konsult för framtagande av förfrågningsunderlag K3 195 ton CO2 Byggnadsverk: 135 ton CO2 Väg: 60 ton CO

52 Indikativt reduktionskrav Ton CO2 byggnadsverk Ton CO2 väg R1 + R2 135 x 0, x 0,14 Projektets totala klimatpåverkan = 195 = 0,15 K

53 Exempel på projekteringsåtgärder som konsulten skulle kunna föreslå VÄG Utformning och profil Beläggningstyp Optimerad användning av massor BYGGNADSVERK Räcke (behov och/eller alternativ typ) Annan grundläggning Förändrad konstruktion Annat konstruktionsmaterial

54 Projekteringsåtgärder och reduktionskrav Konsulten föreslår följande projekteringsåtgärder Byte av balkräcke mot linräcke, reducerar med 6 ton/år Minska mängden betong med 20 procent, reducerar med 1 ton/år Summa 7 ton/år = 3 % (7/195 ton) Varning! 15 % (kravnivå) 3 % (föreslagna projekteringsåtgärder) = 12 % = förslag på reduktionskrav som konsulten föreslår ska ställas på entreprenören Nytt utgångsläge (K4) ton = 188 ton

55 Upphandling av utförandeentreprenör Utgångsläge uppdaterat av konsulten: 188 ton Reduktionskrav 12 % Möjlig bonus enligt UppLev framgår av upphandlingen. Entreprenörens genomförande och redovisning: - Genomföra åtgärder - Effekt av genomförda åtgärder - Klimatdeklaration (Kd) - Bonus vid överträffande av krav

56

57 Exempel på åtgärder som entreprenören skulle kunna genomföra VÄG BYGGNADSVERK Masshantering Beläggning Materialleverantör (EPD) Maskinpark Materialleverantör, stål och betong (EPD) Maskinpark

58 Effekt av genomförda åtgärder och bonus Entreprenören genomför följande åtgärder Minskar emissionsfaktorn för asfalt med 20 procent vilket ger 16 ton Minskar emissionsfaktorn för diesel med 30 procent vilket ger 6,0 ton Minskar emissionsfaktorn för armeringsstål med 20 procent vilket ger 1,0 ton Summa 23 ton = 12 % (23/188 ton) Reduktionen verifieras med klimatdeklaration I de fall andra emissionsfaktorer använts ska dessa verifieras med tredjepartscertifierad EPD Ingen bonus utgår då kravet som ställts precis klarats

59 Exempel på åtgärder

60 Effekter i CO 2 ekv Val mellan linjealternativ: ton Planerad ombyggnad 2+1 och 2+2. Omtag 7 km istället för 7,5 km breddades: ton Bangårdsarbete m 3 projekterat överskott kunde användas inom arbetsområdet. Minskade transporter: - 93 ton Jämförelse brotyper för GC (längd 28 m bredd 3 m): skillnad 32 ton Krav på gestaltning av cirkulationsplats för minskat underhållsbehov: -2,3 ton Avsättning för överskottsmassor jämförelse av två alternativ: skillnad 2 ton Val av beläggning

61 Optimera med hänsyn till terräng, geologi och miljö Masshanteringsplaner och geokalkyler - prognoser för kostnader och klimatpåverkan (CO2e)

62 CO2 A B C

63 Hjälpmedel Klimatkalkylmodellen version 4 webbaserad Geokalkyl ett verktyg för att tidigt kunna optimera linjeval inkl masshantering, förstärkning och utformning EKA en livscykelmodell för produktion av asfalt och beläggningsarbeten

65 Block 5 Vad händer framöver? - klimatkrav i mindre projekt och i underhåll - Forskningsprojekt Kontrollstation 2018 Håkan Johansson Malin Kotake

66 Utveckling av krav i mindre investeringsprojekt Två möjliga kravställningar för projektering och byggskede Krav enligt samma modell som för större projekt Procentuella reduktionskrav (förutsätter klimatkalkyl och att Trafikverket tar fram utgångsläge) Krav på material och drivmedel i entreprenad Armeringsstål Konstruktionsstål Cement/betong Drivmedel Beläggning (asfalt) På remisstill 26 juni: Gemensamma miljökrav för entreprenader Pågår genom branschsamverkan

67 Förslag till kravutformning på material och energi Produkt/material Grundkrav Grundkrav Armeringsstål (tillverkning och transport) Konstruktionsstål (tillverkning och transport) Cement/Betong (tillverkning) Klimatpåverkan från drivmedel till fordon och arbetsmaskiner i Storstadsregionerna. 0,75 kg CO 2 e/kg stål Miljövarudeklaration typ III (EPD) för utvalda produkter* 0,70 kg CO 2 e/kg cement*** alternativt 35 % reduktion CO 2 e Miljövarudeklaration typ III (EPD) för betongen 0,54 kg CO 2 e/kg stål Miljövarudeklaration typ III (EPD) för allt konstruktionsstål** 0,62 kg CO 2 e/kg Minst 20 procent av energianvändningen, avseende fordon och arbetsmaskiner, ska bestå av el från förnybara energikällor och/eller hållbara höginblandade och hållbara rena biodrivmedel som inte omfattas av reduktionsplikt**** *Väg- och broräcken inklusive vajerräcken, pålar och spont sam rostfria konstruktionsstålprodukter **För tillkommer även krav på högsta klimatpåverkan för de utvalda produkterna 2020 ***Kustområden och områden som uttryckligen kräver betong framtagen för korrosiv miljö är undantagna från detta krav **** Drivmedelskrav för 2025 och andra områden kan tillkomma

68 FoI-projekt Kontrollstation Mål Utvärdera om klimateffektiviseringsarbetet i byggande, drift och underhåll av infrastrukturprojekt på Trafikverks- och samhällsnivå är tillräckligt för att nå nationella miljökvalitetsmål för klimat samt Trafikverkets klimatmål för infrastrukturhållning enligt TDOK 2015:0480. Att ge fördjupad kunskap om vilka effekter Trafikverkets styrning av klimatarbetet i infrastrukturprojekt ger. Att åstadkomma förbättrad styrning, uppföljning och systematisk erfarenhetsåterföring inom ramen för Trafikverkets klimatarbete i syfte att säkerställa att uppsatta mål nås

69 Projektets aktiviteter och leveranser 1. Projektdefiniering 2. Omvärldsanalys/Inventering 3. Utvärdering 4. Analys av förutsättningar för ökad klimatnytta 5. Förslag till prioritering och metodutveckling Delleveranser i form av PM efter aktivitet 1-3 Slutrapport del 1 efter aktivitet 4 remiss Slutrapport del 1+ del 2 efter aktivitet 5 remiss Genomförs under 2017 och 2018 Styrgrupp: Samma som för TRV klimatkrav

71 Inspirerade att bidra till nettonoll utsläpp slutar vi för idag! Tack för uppmärksamheten och ert aktiva deltagande! Välkomna på mingel och wraps och fortsatt dialog! Information om Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler återfinns på webben: