Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler för att minska infrastrukturhållningens. klimatpåverkan

Transkript

1 Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler för att minska infrastrukturhållningens klimatpåverkan

2 Välkomna! Informationstillfället arrangeras av representanter från Trafikverkets olika verksamhetsområden Vi är cirka 80 deltagare på dagens möte Konsulter, entreprenörer, materialleverantörer, branschorganisationer m fl. Gemensam nämnare: Vi är alla intresserade av att lära oss mer om Trafikverkets klimatkrav och arbete med Klimatkalkyler

3 Syfte med informationstillfället Ett informationstillfälle för extern målgrupp där Trafikverkets klimatkrav och arbete med klimatkalkyler presenteras och diskuteras Visa på exempel på klimatkravställande i projekt Visa på nyheter i klimatkalkylmodellen 5,0 Visa på goda exempel och praktisk tillämpning Möjlighet att ställa frågor

4 Vi som håller i presentationerna idag: Håkan Johansson VO Planering Cecilia Kjellander VO Stora projekt Susanna Toller VO Planering Jonas Melén Inköp och logistik

5 Agenda och upplägg totalt 2 timmar Block 1: Trafikverkets klimatkrav - vad ska vi uppnå? Block 2: Klimatkalkylmodellen användningsområden och nyheter Block 3: Exempel på klimatkrav i projekt och i varuupphandling Bensträckare 5 minuter Block 4: Frågeställningar och lösningar från projekten Block 5: Vad händer framöver FoI och nationella transportplanen

6 Mötesregler Samla frågor och kommentarer till mellan blocken Mikrofonen ska vara avstängd under blocken Frågor och svar finns publicerade på:

7 Block 1 Trafikverkets klimatkrav vad ska vi uppnå? Håkan Johansson

8 Klimatneutral infrastruktur 2050 Bidra till det transportpoliska hänsynsmålet för miljö och hälsa samt visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser Vision: En klimatneutral infrastruktur senast Mål: Minskad klimatpåverkan med 15 procent till 2020 jämfört med procent till 2025 jämfört med

9 Varför klimatkrav? Sverige ska inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser Sverige ska vara ett av de första fossilfria länderna i världen. De transportpolitiska målen, där klimatmålet är en del, ska nås. Klimatpåverkan från infrastrukturen (byggande, drift och underhåll) är betydande. Den står för ca 5-10 procent av väg- och järnvägens klimatpåverkan

10 Klimatkrav på infrastrukturhållning Trafikverkets klimatkrav för infrastrukturhållning, gäller från 15 februari 2016 Krav om att klimatkalkyler ska göras, gäller från 1 april

11 Vad omfattar klimatkraven? Investeringsprojekt med totalkostnad på 50 miljoner kr eller mer. Upphandling av material till järnväg som betongslipers och räl. Avser nya investeringsprojekt som är planerade att öppna för trafik 2020 eller senare. Omfattar infrastrukturhållningens klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv Kraven ska på sikt även omfatta: underhåll av vägar och järnvägar investeringsprojekt med totalkostnad mindre än 50 miljoner kr

12 Krav ställs vid planering, projektering och byggande Krav på konsult att ta fram åtgärdsförslag i planläggningen Reduktionskrav på konsult eller totalentreprenad Reduktionskrav i förfrågningsunderlag utförandeentreprenad Klimatdeklaration kontroll av uppfyllande av reduktionskrav Åtgärdsvalsstudie Planläggning Projektering Byggproduktion

13 Krav vid projektering och byggskede I samband med upphandlingen definieras ett utgångsläge av Trafikverket med hjälp av en klimatkalkyl. Ett krav ställs i upphandlingen att reducera klimatpåverkan med X procent jämfört med utgångsläget. Inga krav om HUR stimulera innovationsanda! Bonus vid överträffande av krav Vid projektets slut ska entreprenören visa att kravet har uppnåtts genom en klimatdeklaration

14 För att nå framgång krävs engagemang från samtliga aktörer Trafikverket - skapa incitament och drivkrafter Entreprenörer och konsulter - hitta nya innovativa lösningar Minimera energianvändning och klimatpåverkan under vägens/banans livscykel Materialleverantörer - produktutveckling

15 Förslag till krav i mindre entreprenader/ klimatkrav på material eller produkter Två möjliga kravställningar för projektering och byggskede samt underhåll Krav enligt samma modell som för större projekt (ej underhåll) Procentuella reduktionskrav (förutsätter klimatkalkyl) Krav på material och drivmedel i entreprenad (investering och underhåll) Drivmedel Cement/betong Gemensamma miljökrav för Armeringsstål entreprenader Konstruktionsstål Beläggning (asfalt) Pågår genom branschsamverkan

16 Förslag till krav på material i mindre investeringsprojekt och i underhållsentreprenader Produkt/material Planerat öppningsår Planerat öppningsår Armeringsstål (tillverkning och transport) Konstruktionsstål (tillverkning och transport) Cement 0,72 kg CO 2 e/kg stål Miljövarudeklaration typ III (EPD) för utvalda produkter 0,70 kg CO 2 e/kg cement 0,52 kg CO 2 e/kg stål Miljövarudeklaration typ III (EPD) för allt konstruktionsstål 0,62 kg CO 2 e/kg Betong Drivmedel till fordon och arbetsmaskiner i Storstadsregionerna Piloter Investering: Underhåll: 25 % reduktion CO 2 e Miljövarudeklaration typ III (EPD) för betongen 35 % reduktion CO 2 e Miljövarudeklaration typ III (EPD) för betongen Minst 20 procent av energianvändningen, avseende fordon och arbetsmaskiner, ska bestå av el från förnybara energikällor och/eller hållbara höginblandade och hållbara rena biodrivmedel som inte omfattas av reduktionsplikt - Broentreprenad: cement, betong, armeringsstål - Vägentreprenad: beläggning - Beläggningsupphandling

17 Nu kan ni slå på er mikrofon Frågor och kommentarer

18 Block 2 Klimatkalkylmodellen användningsområden och nyheter Susanna Toller

19 Vikten av att tillämpa ett livscykelperspektiv Växthusgasutsläpp från nyinvesteringar 2015 (Mton CO2/year) Växthusgasutsläpp från material i vägprojekt 3,00E-01 2,50E-01 2,00E-01 1,50E-01 1,00E-01 On-site activities Material production 5,00E-02 0,00E+00 Road Rail Liljenström, Toller, Åkerman and Björklund 2017, Royal institute of Technology (KTH) Environmental assessment of the Swedish national transport plan (2013)

20 Från 2015 räknar vi klimatbelastningen för alla stora investeringsobjekt Klimatkalkyl: Möjliggör effektivt och konsekvent tillvägagångssätt för att beräkna anläggningars klimat- och energiprestanda ur ett livscykelperspektiv Bygger på befintliga data, enkel att använda Klimatkalkyl version 1.0 togs fram 2013, därefter har vidareutveckling skett Från 2015 görs klimatkalkyler för nya investeringsåtgärder > 50 MSEK (Riktlinje TDOK 2015:0007) Används för beslutsunderlag, förbättringsarbete och rapportering Sedan februari 2016 tillämpas också Klimatkalkylmodellen i klimatkravställande

21 Beräkningarna i Klimatkalkyl Klimatkalkyl beräknar energianvändning och klimatbelastning utifrån Vilka resurser som används Effektsamband (emissionsfaktorer/lca-data) som beskriver energianvändning och utsläpp från utvinning, förädling, transport och användning av resurserna» Klimatkalkylens effektsamband ska i första hand avspegla ett konservativt medelvärde hos de största leverantörerna på marknaden» Klimatkalkylens effektsamband ska följa standard för EPDer (EN15804)

22 Klimatkalkyl görs från tidig planering till färdigt objekt Klimatkalkylen följer en investeringsåtgärd genom hela planläggningsprocessen och uppdateras vid specifika tillfällen Precisionen ökas successivt i och med att mer projektspecifik data finns tillgänglig - användaren kan välja att använda de schablonvärden som ligger som default i modellen, eller byta ut dessa Projektspecifik indata Typåtgärder Byggdelar Material och energiresurser LCA-data för material- och energiresurser Resultat för projektet

23 Klimatkalkyl som utgångsläge och verifiering Utgångsläge: Schabloner för resursanvändning används men kan modifieras utifrån tillgänglig information om projektet. Effektsamband (dvs generiska LCA-data) tillämpas. Verifiering: i klimatdeklarationen beräknas klimatprestanda utifrån projektspecifika mängder, och om möjligt produkt- och leverantörsspecifika LCA-data utifrån miljövarudeklaration, EPD Krav på konsult att ta fram åtgärdsförslag i planläggningen Reduktionskrav på konsult eller totalentreprenad Reduktionskrav i förfrågningsunderlag utförandeentreprenad Klimatdeklaration kontroll av uppfyllande av reduktionskrav Åtgärdsvalsstudie Planläggning Projektering Byggproduktion

24 Att använda Klimatkalkyl Klimatkalkyl är tillgänglig med eller utan inloggning: Fullständig modell med möjligheter till nedsparning av upprättade kalkyler kräver användarkonto och behörighet (de med trafikverksdator söker själva i Arthur, externa användare söker via sin kontaktperson på Trafikverket) Öppen men begränsad version, tillgänglig på Sedan juni finns möjlighet att spara ner kalkyler till fil från den öppna versionen Klimatkalkyler för samma objekt eller åtgärd läggs i en kalkylmapp för att underlätta uppdateringar och jämförelser Indata och resultat från en upprättad kalkyl kan exporteras till andra format

25 Nyheter version 5.0 Tillagd funktion för att kunna göra klimatkalkyl för underhåll baskontrakt väg Ett antal underhållsåtgärder har lagts till i modellen och en ny ingång D har lagts till med tillhörande guide för att skapa klimatkalkyl. Utökad funktion för att kunna inkludera drift och underhåll i klimatkalkyler i investeringsobjekt som befinner sig i sena planeringsskeden (ingång B och C) Ytterligare steg i guiden för att skapa ny klimatkalkyl har lagts till Drift och underhåll särredovisas också tydligare i resultatpresentationen. Uppdaterade effektsamband Några av effektsambanden har uppdaterats (störst förändring för salt och för lastbilstransporter) Mindre justeringar (påverkar inte beräkningsresultaten) Version 5.0 har anpassats till Trafikverkets grafiska profil. Instruerande texter har setts över för ökad tydlighet. Administrativa förbättringar i form av automatisk testfunktion i it-miljön samt effektiv modellversionshantering

26 Ytterligare förbättringar som genomförts (påverkar inte modellens beräkningar) Möjlighet att spara ner till fil i öppen version Ny layout mappträd med flera nya funktioner söka bland mappar och kalkyler se alla kalkyler i systemet (dock ej resultat) kopiera och flytta kalkyler mellan mappar Skapa rapport för flera kalkyler Mindre förbättringar Kommentarer kan ges per hel typåtgärd Rangordning av byggdelars betydelse möjlig Uppdaterad användarhandledning tillgänglig från 2a okt!

27 Nu kan ni slå på er mikrofon Frågor och kommentarer

28 Block 3 Exempel från projekt krav + incitament Jonas Melén

29 Krav på genomförande av kontraktet/uppdraget Ingen utvärdering görs i samband med tilldelning Entreprenör ska enligt kontrakt leverera en viss klimatprestanda. Entreprenadkontrakt och Uppdragskontrakt (konsult som tar fram FU för utförandeentreprenad) ska visa på en reduktion av klimatpåverkan. Leverantörens prestation bedöms hur väl denne fullgjort kontraktet Incitament i mallar hanterar både bättre leveranser än krav och sämre leveranser än krav

30 Incitamenten skapar två drivkrafter Incitament för bättre prestanda (överträffa krav): Bonus efter bedömning av ett antal kriterier, där Miljö är en. Klimatprestanda är en del av Miljö. Maximal bonus som kan utfalla sätts till 1-3% av kontraktsvärdet i entreprenader. Incitament för att nå krav klimat (en form av vite) Om leveransen inte når krav förvinner chans till bonus inom UppLev. Ingen bonus utbetalas överhuvudtaget inom modell UppLev som innehåller nio kriterier som bla tider, dokumentation, säkerhet, trafikpåverkan)

31 Skolboksexempel Mark och BEST-arbeten Marmaverken Kontrakt tecknades i början av 2017 med NCC Sverige AB. Värde på kontraktet 160 mnkr. En totalentreprenad, mark och bro samt ersättningsvägar med utförandedelar för järnvägsarbeten på sträckan Marmaverken-Söderhamn. Utgångläge i antal ton CO 2 : 254 ton/år Krav på reduktion: 10% Bonus vid överträffande av krav. Total bonus 1,4 mnkr

32 Texter och handlingar som reglerar klimatkraven EK. Bonus regleras i bilaga för bedömning enligt Upplev AF. Krav på reduktion i förhållande till utgångläget: kod AFG.36 Som Övrig handling: Resultatsammanställning klimat och energi Utgångsläget redovisas uttryckt i antal ton CO2-ekvivalenter som byggnation, drift och underhåll av den anläggningen är beräknad till under livslängden. Angivet antal ton var 254 ton. Som Översiktlig handling under kod AFA.21: Sammanställning av indata för klimatkalkyl Dokumentet visar på en övergripande nivå hur Trafikverket räknat klimatpåverkan på de olika typåtgärderna

33 Utdrag ur Sammanställning indata för klimatkalkyl

34 Klimatkrav i upphandling av betongslipers Förfrågan skickad hösten Kontrakt tecknat feb Kravnivån ska verifieras med tredjepartscertifierad EPD innan 1:a leverans i jan Reduktionskrav 20% till perioden och 30% till perioden jämfört med utgångsläge 2015 Kontrakt tecknade med två leverantörer: A-betong och Strängbetong. EPD:er tredjepartscertifierade och publicerade enligt avtal inför 1:a leverans

35 Klimatprestanda - utgångsläge och kravnivå Betongsliper 25 ton inkl. befästning Utgångsläge år 2015:=55 kg CO2/sliper Kravnivå kontraktsperiod =51 kg CO2/sliper Kravnivå kontraktsperiod =46 kg CO2/sliper Besparing teknisk dimensionering från 35 ton till 25 ton ger: 6,5 kg CO2 per sliper

36 Nu kan ni slå på er mikrofon Frågor och kommentarer

37 Block 4 Frågeställningar och lösningar från projekten Cecilia Kjellander

38

39 Åtgärdsval PM Detaljprojektering Klimatkalkyl Planläggningsprocess PM Klimatkalkyl Åtgärdsförslag Förslag på klimatkrav för projektet Samråd PM Klimatkalkyl Procentuell minskning Förslag på klimatkrav i byggskedet Bygg Procentuell minskning Klimatdeklaration = Ekonomisk kalkyl = Minskad klimatpåverkan = Klimatkalkyl = Klimatrelaterade krav

40 Åtgärdsval Planläggningsprocess Samråd PM Klimatkalkyl Detaljprojektering Procentuell minskning Förslag Klimatdeklaration på klimatkrav i byggskedet Bygg A 2-4 = Ekonomisk kalkyl = Minskad klimatpåverkan = Klimatkalkyl = Klimatrelaterade krav = Klimatkrav tot.entr

41 Teoretiskt reduktionskrav för projektet Procentuellt krav på minskad klimatpåverkan Rimlighetsbedömning, justering av krav Reduktionskrav för projektet

42 Krav på konsult = RESULTAT Reduktionskrav för projektet Krav på entreprenör

43 Krav på konsult RESULTAT Reduktionskrav för projektet Förslag på krav på entreprenör

44 Teoretiskt reduktionskrav för projektet Rimlighetsbedömning, justering av krav Reduktionskrav för Procentuell minskning projektet

45 Olika typåtgärder har olika reduktionspotential R1 R2 R3 R

46 R1 + R2 + R3 + R4 Projektets totala klimatpåverkan = Teoretiskt Indikativt reduktionskrav

47 Indikativt reduktionskrav Beräkning enligt riktlinje TDOK 2015:0480, Klimatkrav i planläggning, byggskede, underhåll och på tekniskt godkänt järnvägsmateriel Använd riktlinjens reduktionspotentialer eller beräkna utifrån möjliga åtgärder

48 E18 Karlstad, etapp Björkås-Skutberget Upphandling av konsult för framtagande av förfrågningsunderlag för utförandeentreprenad samt upphandling av utförandeentreprenör Utgångsläge: K

49 Upphandling av konsult för framtagande av förfrågningsunderlag K3 195 ton CO2 Byggnadsverk: 135 ton CO2 Väg: 60 ton CO

50 Typåtgärd Reduktionspotential % Byggnadsverk (bro, betongtunnel 17 eller annat betongbyggnadsverk) Bergtunnlar 12 Väg under- och överbyggnad 14 Banunderbyggnad 13 El-, signal- och teleanläggning 11 Grundförstärkning (kalkcementpelare eller betongpålar)

51 Indikativt reduktionskrav Ton CO2 byggnadsverk Ton CO2 väg R1 + R2 135 x 0, x 0,14 Projektets totala klimatpåverkan = 195 = 0,15 K

52 Exempel på projekteringsåtgärder som konsulten skulle kunna föreslå VÄG Utformning och profil Beläggningstyp Optimerad användning av massor BYGGNADSVERK Räcke (behov och/eller alternativ typ) Annan grundläggning Förändrad konstruktion Annat konstruktionsmaterial

53 Teoretiskt reduktionskrav för projektet Rimlighetsbedömning, justering av krav Procentuell minskning 15 % 13 %

54 8 % 13 % 5 %

55 Projekteringsåtgärder och reduktionskrav Konsulten föreslår följande projekteringsåtgärder Byte av balkräcke mot linräcke, reducerar med 6 ton/år Minska mängden betong med 20 procent, reducerar med 10 ton/år Summa 16 ton/år = 8 % (16/195 ton) Varning! 13 % (kravnivå) 8 % (föreslagna projekteringsåtgärder) = 5 % = förslag på reduktionskrav som konsulten föreslår ska ställas på entreprenören Nytt utgångsläge (K4) ton = 179 ton

56 Upphandling av utförandeentreprenör Utgångsläge uppdaterat av konsulten: 179 ton Reduktionskrav 5 % Möjlig bonus enligt UppLev framgår av upphandlingen. Entreprenörens genomförande och redovisning: - Genomföra åtgärder - Effekt av genomförda åtgärder - Klimatdeklaration (Kd) - Bonus vid överträffande av krav

57 Exempel på åtgärder som entreprenören skulle kunna genomföra VÄG BYGGNADSVERK Masshantering Beläggning Materialleverantör (EPD) Maskinpark Materialleverantör, stål och betong (EPD) Maskinpark

58 Effekt av genomförda åtgärder och bonus Entreprenören genomför följande åtgärder Minskar emissionsfaktorn för asfalt vilket ger 6 ton Minskar emissionsfaktorn för diesel vilket ger 2,0 ton Minskar emissionsfaktorn för armeringsstål vilket ger 1,0 ton Summa 9 ton = 5 % (9/179 ton) Reduktionen verifieras med klimatdeklaration I de fall andra emissionsfaktorer använts ska dessa verifieras med tredjepartscertifierad EPD Ingen bonus utgår då kravet som ställts precis klarats

59

60 Beräkning utifrån möjliga åtgärder Beräkna effekten av möjliga, rimliga åtgärdsförslag Beräkna teoretiskt möjlig reduktion Gör en rimlighetsbedömning

61 Exempel på beräkning utifrån åtgärder Åtgärdsförslag Minskad klimatpåverkan (ton CO2-ekv) Flygaska i brokonstruktioner Byt ut oljebränsle mot träpellets vid tillverkning av bitumen Användning av permanent spont i stål istället för betong Totalt

62 Exempel på beräkning utifrån åtgärder Åtgärdsförslag Minskad klimatpåverkan (ton CO2-ekv) Flygaska i brokonstruktioner Byt ut oljebränsle mot träpellets vid tillverkning av bitumen Användning av permanent spont i stål istället för betong Totalt Projektets totala klimatpåverkan: ton CO2-ekv Teoretisk reduktionspotential = 4752 / = 17 %

63 Vem ska komma på alla åtgärder?

64

65 CO2 A B C

66 Optimera med hänsyn till terräng, geologi och miljö Masshanteringsplaner och geokalkyler - prognoser för kostnader och klimatpåverkan (CO2e)

67 Effekter i CO 2 ekv Val mellan linjealternativ: ton Förkortning av en längre bro till en bank med en kortare bro: ton Trimning av viltpassage utan att funktionen påverkas: ton Minskad mängd markförstärkning från systemhandling till FU: ton Krav på gestaltning av cirkulationsplats för minskat underhållsbehov: - 2 ton Permanenta spont av stål istället för betong: ton Återanvändning av ton massor: - 65 ton Makadam per tåg istället för lastbil: - 15 ton

68 Hjälpmedel Klimatkalkylmodellen version 5 webbaserad Geokalkyl ett verktyg för att tidigt kunna optimera linjeval inkl masshantering, förstärkning och utformning EKA en livscykelmodell för produktion av asfalt och beläggningsarbeten

69 Trafikverkets brevlåda

70 Nu kan ni slå på er mikrofon Frågor och kommentarer

71 Block 5 Vad händer framöver? - Klimatkalkyler i Nationell transportplan - FoI projekt Kontrollstation 2018 Susanna Toller

72 Utnyttjande av klimatkalkyler i miljöbedömningen av nationell transportplan Klimatkalkylmodellen och det arbete som lagts på att upprätta kalkyler är en förutsättning för bedömning av klimatpåverkan från byggandet i planen! Utvecklingsanslaget: Utsläpp från byggande av objekt i nuvarande plan och tillkomna namngivna investeringar sammanställs Befintliga klimatkalkyler nyttjas i så hög utsträckning som möjligt Nyckeltal tillämpas för investeringar som saknar klimatkalkyl Vidmakthållandeanslaget Klimatkalkyl upprättad för transportsystemet (statliga vägar och järnvägar), för att visa på de utsläpp som vi måste räkna med om vi vill upprätthålla funktionen

73 FoI-projekt Kontrollstation Mål Utvärdera om klimateffektiviseringsarbetet i byggande, drift och underhåll av infrastrukturprojekt på Trafikverks- och samhällsnivå är tillräckligt för att nå nationella miljökvalitetsmål för klimat samt Trafikverkets klimatmål för infrastrukturhållning enligt TDOK 2015:0480. Att ge fördjupad kunskap om vilka effekter Trafikverkets styrning av klimatarbetet i infrastrukturprojekt ger. Att åstadkomma förbättrad styrning, uppföljning och systematisk erfarenhetsåterföring inom ramen för Trafikverkets klimatarbete i syfte att säkerställa att uppsatta mål nås. Genomförs under 2017 och

74 Projektets aktiviteter 1. Projektdefiniering 2. Omvärldsanalys/Inventering 3. Utvärdering 4. Analys av förutsättningar för ökad klimatnytta 5. Förslag till prioritering och metodutveckling

75 Nu kan ni slå på er mikrofon Frågor och kommentarer

76 Inspirerade att bidra till nettonoll utsläpp slutar vi för idag! Tack för uppmärksamheten och ert aktiva deltagande! Information om Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler återfinns på webben: Här finns även möjlighet att ställa frågor!