TMALL 0794 Presentation bilder sommar v 1.0. Välkomna till Resultatkonferens Klimatkrav och Klimatkalkyl 2018

Transkript

1 TMALL 0794 Presentation bilder sommar v 1.0 Välkomna till Resultatkonferens Klimatkrav och Klimatkalkyl 2018

2 Klimat- och andra mål Sven Hunhammar Resultatkonferensen,

3 3

4 4 Agenda 2030

5 Tillgänglighet i ett hållbart samhälle En god tillgänglighet är nödvändig för ett hållbart samhälle Tillgängligheten måste utvecklas inom ramen för ett hållbart samhälle. 5

6 Prioriterade aspekter för ett hållbart och attraktivt samhälle, mål för 2030 och vision för 2050 Tillgänglighet i hela landet Tillgänglighet för alla Tillförlitlighet och enkelhet Trygghet Klimat Biologisk mångfald Luftkvalitet Buller Trafiksäkerhet Aktiv mobilitet 6

7 Parisavtalet gav oss ny energi 7 7

8 IPCC visar ett vägval och att det går 8 8 Källa: IPCC, 2014, AR5

9 Nya klimatmål: Utsläppen från inrikes transporter (exklusive flyg) ska minska med minst 70 procent från 2010 till senast Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen år

10 Ett hållbart samhälle: Tillgänglighet, livsmedel, vatten, energi, bostäder, jobb, hälsa Transportsystemet: Infrastruktur, fordon, bränsle, transportköpare, resenärer... Trafikverket: Planera, bygga, vidmakthålla, trafikleda... Verksamhet 10

11 11 Vi jobbar tillsammans i branschen:

12 Målen för en klimatneutral värdekedja i bygg- och anläggningssektorn: 2045: Netto nollutslapp av växthusgaser. 2040: 75 % minskade utsläpp av växthusgaser (jmf 2015). 2030: 50 % minskade utsläpp av växthusgaser (jmf 2015). 2025: Utsläppen av växthusgaser visar en tydligt minskande trend : Aktörer i bygg- och anläggningssektorn har kartlagt sina utsläpp och satt klimatmål. 12

13 TMALL 0794 Presentation bilder sommar v 1.0 Klimatkrav Trafikverket Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

14 Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast 2045 ska Sverige vara klimatneutralt Utsläppen från inrikes transporter (exklusive flyg) ska minska med minst 70 procent mellan 2030 och

15 Växthusgasutsläpp från vägtrafiken Trafik ca 70-80% Direkta emissioner Indirekta från el och bränsle (inkluderar utvinning, produktion och transport) Fordon ca 10-20% Byggande (inkluderar utvinning, produktion och transport) Underhåll Skrotning Infrastruktur ca 5-10% Byggande (inkluderar utvinning, produktion och transport) Förändrad markanvänding (avser endast skog) Drift och underhåll 15

16 Vad består den statliga infrastrukturens klimatpåverkan av? Investeringsobjekt (väg och järnväg) 0,3-0,6 miljoner ton CO2ekv Reinvesteringar (väg och järnväg) 0,5 miljoner ton CO2ekv Drift och underhåll (väg och järnväg) 0,3 miljoner ton CO2ekv, varav: Baskontrakt väg 0,13 miljoner ton CO2ekv Beläggningsunderhåll väg 0,11 miljoner ton CO2ekv Inköp av järnvägsmateriel sliper, spår m.m. (ingår i investering och underhåll) Andra delar Infrasystem (byggnadsverk och tunnlar, samt elanvändning för belysning, trafikljus, pumpstationer, ställverk, tågvärme etc.) Spårväxelvärmare Omformarstationer Linjemarkering Nationella projekt för reinvestering, slipersbyte m.m. Nationell projekt för underhåll, spårslipning m.m. 16

17 Investeringsprojektens klimatpåverkan Betong/Cement Drivmedel Stål armering och konstruktion Asfalt Klimatpåverkan referensalternativ nationell plan

18 Klimatpåverkan från baskontrakt väg Drivmedel Salt Beläggning Räcken Klimatkalkyl baskontrakt väg, WSP 18

19 Varför klimatkrav? Sverige ska inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser Sverige ska vara ett av de första fossilfria länderna i världen. De transportpolitiska målen, där klimatmålet är en del, ska nås. Klimatpåverkan från infrastrukturen (byggande, drift och underhåll) är betydande. Den står för ca 5-10 procent av väg- och järnvägens klimatpåverkan. Trafikverket har som upphandlare av infrastrukturhållning och materiel till järnvägen möjlighet att påverka utsläppen. 19

20 Från nationella mål till krav i upphandling Utgångspunkten målet i klimatlagen om att Sverige ska vara klimatneutralt till Trafikverket satte långsiktigt mål och två delmål ett långsiktigt mål om en klimatneutral infrastruktur senast 2045 delmål om en minskad klimatpåverkan om 30 procent till 2025 och 15 procent till 2020 jämfört med 2015 Konsekvensanalys tillsammans med bransch visade att delmålen kunde nås till ingen eller liten kostnad. Målen implementerade i upphandlingskrav från

21 Vad omfattar klimatkraven? Från 15 februari 2016 Investeringsåtgärder med totalkostnad på 50 miljoner kronor eller mer där entreprenaden beräknas avslutas 2020 eller senare. Upphandling av material till järnväg som betongslipers och räl. Från 15 mars 2018 Krav på utpekade material (armeringsstål, konstruktionsstål, betong och cement) och drivmedel för investeringsåtgärder mindre än 50 miljoner kr och underhållsentreprenader oavsett storlek. 21

22 Krav ställs vid planering, projektering och byggande <50 mkr och underhåll Krav på konsult att ta fram åtgärdsförslag i projekteringen Material och drivmedelskrav på entreprenad Kontroll av uppfyllande av material- och drivmedelskrav 50 mkr Krav på konsult att ta fram åtgärdsförslag i planläggningen Reduktionskrav på konsult eller totalentreprenad Reduktionskrav på utförandeentreprenad Kontroll av uppfyllande av reduktionskrav Åtgärdsvalsstudie Planläggning Projektering Byggproduktion 22

23 Krav vid projektering och byggskede Investeringsprojekt 50 miljoner kr I samband med upphandlingen definieras ett utgångsläge av Trafikverket med hjälp av en klimatkalkyl. Ett krav ställs i upphandlingen att reducera klimatpåverkan med x procent jämfört med utgångsläget. I snitt: 15 procent reduktion till 2020 jämfört med procent reduktion till 2025 jämfört med 2015 Vid förändringar av betydelse under entreprenaden uppdateras utgångsläget. Den procentuella reduktionen består dock. 23

24 Krav vid projektering och byggskede Investeringsprojekt 50 miljoner kr Vid projektets slut ska entreprenören visa att kravet har uppnåtts genom en klimatdeklaration. Emissionsprestanda för specifika material måste visas genom EPD. Det gäller alltid betong, cement, armeringsstål, konstruktionsstål och i vissa fall även bränslen. Bonus utgår för reduktioner större än kraven enligt modell presenterad i upphandlingen. Bonus utgår i samband med klimatdeklarationen. Om kraven inte klaras utgår vite. 24

25 Krav på material och drivmedel i mindre investeringsåtgärder (<50 mkr) och i underhållsentreprenader Produkt/material Entreprenad avslutas Entreprenad avslutas Armeringsstål (tillverkning och transport) Konstruktionsstål (tillverkning och transport) Cement 0,72 kg CO 2 e/kg stål Miljövarudeklaration typ III (EPD) för utvalda produkter 0,70 kg CO 2 e/kg cement 0,52 kg CO 2 e/kg stål Miljövarudeklaration typ III (EPD) för allt konstruktionsstål 0,62 kg CO 2 e/kg Betong Drivmedel till fordon och arbetsmaskiner i Storstadsregionerna 25 % reduktion CO 2 e Miljövarudeklaration typ III (EPD) för betongen 35 % reduktion CO 2 e Miljövarudeklaration typ III (EPD) för betongen Minst 20 procent av energianvändningen, avseende fordon och arbetsmaskiner, ska bestå av el från förnybara energikällor och/eller hållbara höginblandade och hållbara rena biodrivmedel som inte omfattas av reduktionsplikt 25

26 Klimatkraven är bara en del i strategin att minska klimatpåverkan från infrastrukturen Krav på reducerad klimatpåverkan i upphandlingar av konsulter, entreprenörer och leverantörer av järnvägsmateriel Forsknings- och demonstrationsprojekt för att driva på lovande teknik. Identifiera hinder för att använda lösningar som är lönsamma och utveckla dessa vidare tillsammans med regelverket. Säkerställ att dagens lösningar fungerar i framtiden. 26

27 Vad händer framöver? Utökning till fler delar av verksamheten Krav på klimatprestanda och EPD i upphandling av slipers och räl till växlar under Piloter för test av krav inom vägbeläggning under 2018 och krav i upphandlingar under Fortsatt utveckling av uppföljningsmetodik och krav för baskontrakt väg. EPD krav i förlängning av rälkontrakt för linje. Utvärdering, forskning och utveckling Kontrollstation 2018 med utvärdering av krav och framtagande av krav bortom Mistra Carbon Exit m.fl. forskningsprojekt 27

28 Mer information Klimatkrav: Länk Klimatkalkyl: Länk 28

29 TMALL 0794 Presentation bilder sommar v 1.0 Klimatkalkyl och EPD som verifikat Susanna Toller

30 Sedan 2015 beräknas klimatbelastningen för alla stora investeringsobjekt, med hjälp av Klimatkalkylmodellen En modell för alla projekt: Effektivt, konsekvent och systematiskt Enkel att använda - kräver ej LCA-kompetens och kräver ej datainventering (bygger på underlagen för kostnadskalkyler) Går att tillämpa i olika skeden av planläggningen, tack vare schabloner som succesivt byts ut till projektspecifik information för bättre precision Klimatkalkylmodellen används för beslutsunderlag, förbättringsarbete, rapportering/uppföljning och klimatkravsställande Klimatkalkyl version 1.0 togs fram 2013, därefter har vidareutveckling skett - version 6.0 driftsattes i april

31 Beräkningarna i Klimatkalkyl Klimatkalkyl beräknar energianvändning och klimatbelastning utifrån Vilka resurser som används Emissionsfaktorer (LCA-data) som beskriver energianvändning och utsläpp från utvinning, förädling, transport och användning av resurserna 31

32 Klimatkalkyl görs från tidig planering till färdigt objekt Precisionen ökas successivt i och med att mer projektspecifik data finns tillgänglig Användaren kan välja defaultvärden för generiska LCA-data (emissionsfaktorer), eller byta ut dessa mot specifika LCA-data (kräver verifikat i form av EPD) Projektspecifik indata Typåtgärder Byggdelar Material och energiresurser Emissionsfaktorer för materialoch energiresurser Resultat för projektet 32

33 EPD = miljövarudeklaration En EPD är ett registrerad och verifierat dokument för kommunikation av en produkts miljöprestanda över dess livscykel. Beskriver en produkts miljöprestanda från åtminstone vagga till grind Finns europeisk standard som beskriver hur beräkningarna ska göras och vilka systemgränser som ska användas i EPD för byggprodukter (EN15804) Resultat från olika EPDer inom samma produktgrupp ska vara jämförbara 33

34 Hur hanteras EPDer av Trafikverket? EPDer används som verifikat För enskilda material (betong, cement, armeringsstål och konstruktionsstål) I klimatkalkyler för investeringar >50 milj EPDer utgör underlag för effektsamband som används i klimatkalkyler i samlade effektbedömningar (SEB) och miljöbedömning av nationell transportplan För att en EPD ska kunna användas som verifikat eller underlag måste den vara: I överensstämmelse med europeisk standard för miljövarudeklarationer av byggprodukter (EN15804) Tredjepartgranskad och publicerad hos programoperatör Giltig/representativ (tidsmässigt, geografiskt och tekniskt) för produkten som avses Mottagen och godkänd av Trafikverkets material- och kemikaliegranskningsfunktion (system under uppbyggnad, EPDer mailas tills vidare till klimatkalkyl@trafikverket.se) Undantag från ovanstående krav kan göras för verifikat som till mer än 90% baseras på en godkänd EPD, eller för verifikat som tagits fram i en förgranskad LCA-modell. Ett antal villkor gäller då. 34

35 I Klimatkrav för investeringsåtgärder 50 MSEK används Klimatkalkyl Krav ställs på reduktion av utsläpp jämfört med ett utgångsläge, beräknat i Klimatkalkyl För beräkning av utgångsläget används schabloner för resursanvändning samt generiska LCA-data. I den slutliga deklarationen används projektspecifika mängder, samt för vissa material även produkt- och leverantörsspecifika LCA-data (EPD) Krav på konsult att ta fram åtgärdsförslag Reduktionskrav för hela projektet, samt informationskrav för vissa material. Kontroll av uppfyllande av reduktionskrav och informationskrav (klimatdeklaration och EPDer) Åtgärdsvalsstudie Planläggning Projektering Byggproduktion 35

36 Att använda Klimatkalkyl Klimatkalkyl är tillgänglig med eller utan inloggning: Fullständig modell med möjligheter till nedsparning av upprättade kalkyler kräver användarkonto och behörighet (de med trafikverksdator söker själva i Arthur, externa användare söker via sin kontaktperson på Trafikverket) Öppen men begränsad version, tillgänglig på Sedan oktober 2017 finns möjlighet att spara ner kalkyler till fil från den öppna versionen Klimatkalkyler för samma objekt eller åtgärd läggs i en kalkylmapp för att underlätta uppdateringar och jämförelser Rapporter kan skapas i excel eller pdf 36

37 Nyheter version 6.0 Rättning av två schabloner (DoU av stationsbyggnader och 6,5 meter breda tvåfältsvägar), samt tillägg av två nya byggdelar (rörbro och stödmur) Unikt ID-nr för varje upprättad kalkyl Förbättringar av funktion och användarvänlighet Möjlighet att lägga till flera typåtgärder eller byggdelar av samma slag, samt att namnge dessa, Rapporternas utseende har justerats och de har anpassats till olika användningsområden. Sökningen av typåtgärder vid upprättande av en klimatkalkyl har utvidgats Informationstexter, knappar och möjligheten att lämna kommentarer har setts över och förbättrats eller förtydligats. 37

38 Frågor framöver Generiska LCA-data av hög kvalitet (samordning med andra aktörer, tolkning/utveckling av EN15804) Mottagande av EPDer (mottagandekontroll, tydlig information, samordning med andra aktörer etc) Fortsatt utveckling/förbättring av Klimatkalkylmodellen (bl a digitala dataflöden och översyn/förbättring av schabloner) 38

39 TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Tack för visat intresse! Information om Trafikverkets klimatkalkylmodell återfinns på webben: Här finns även möjlighet att ställa frågor! 39

40 TMALL 0794 Presentation bilder sommar v 1.0 Introduktion Klimatkrav i två entreprenadkontrakt Resultatkonferens 14 juni Jonas Melén Kvalificerad inköpare, Trafikverket

41 Väg 44 Lidköping Källby 1:a projektet med reduktionskrav i förhållande till framtaget utgångsläge! Förfrågan skickades i mars Skanska tilldelades kontraktet med värde 232 MSEK. Krav att den total klimatpåverkan för den färdiga anläggningen inte får överskrida ton CO 2 ekv Klimatkalkylen bifogades förfrågan Max bonus erhålls vid 10 procent lägre klimatpåverkan jämfört med utgångläget Max bonus är 1% av kontraktsvärde eller 2,34 MSEK. Inget vite finns i kontraktet 41

42 Mark och bestarbeten Marmaverken-Söderhamn Förfrågan skickades i juni NCC tilldelades kontraktet med värde 160 MSEK. Krav att reduktion av klimatpåverkan skulle vara minst 10% i förhållande till utgångsläget Utgångsläget Klimatkalkyl och underlag klimatkalkyl bifogades förfrågan Max bonus erhålls vid 10 procentenheter lägre klimatpåverkan jämfört med utgångläget Max bonus är 0,25% av kontraktsvärde eller 0,4 MSEK. Dock fanns villkor för att övrig bonus om 1,2 MSEK enbart kan betalas om reduktion på minst 10% klaras av. Inget vite finns i kontraktet 42

43 OM BETONG VORE GULD Klimat- och energieffektiviseringsarbete i planering och projektering av infrastruktur Tabita Gröndal Johan Gustafsson

44 Andelar i tunnelsektion Var i ligger belastningen? Exempel 1 tunnel höghastighetsjärnväg Klimatbelastning fördelat på en tunnelsektion Tunneldrivning 8,5% BEST 9% Spårunderbyggnad 12% Avjämningsbetong 33% Lining 38% Ton Co2/ 100m

45 Anläggnistyp Var i ligger belastningen? Exempel 2 Bank med påldäck vs. Betongbalksbro (höghastighetsjärnväg) Förutsättningar: Betongbalksbro enligt schablon inklusive grundläggning av bropelare med 12 meters betongpålar. Bank: Bergkross (ej extra packning) Påldäck med betongpålar Betongbalksbro Bank 6,5m, Påldjup 9 m Bank 7 m, Påldjup 9 m Bank 8 m, Påldjup 9 m Bank 6,5m, Påldjup 12 m Bank 7 m, Påldjup 12 m Bank 8 m, Påldjup 12 m Klimatbelastning 12,0 13,0 14,0 15,0 16,0 CO2/löpmeter

46 Grundläggning: Inblandningspelare Kalk Cement pelare vs. Multicem pelare 3 miljoner meter Multicem pelare istället för KalkCementPelare i centrala Norrköping Vad får vi för det? 1 miljon kubik jordschakt som fraktas 10 mil

47 Drivmedel Vanlig Diesel vs. Biodiesel -> 80% klimatminskning Men potentiellt krav är att Minst 20 procent av den samlade energianvändningen, avseende fordon och arbetsmaskiner, ska bestå av el från förnybara energikällor och/eller hållbara höginblandade och hållbara rena biodrivmedel som inte omfattas av reduktionsplikt Vad gör det på hela entreprenaden? 1-1,5% En marginell skillnad, som i praktiken är svår då tillgången på RME/HVO är begränsad

48 KEEP Geo Produktionsplanering BES(K)T Kostnadskalkyl Väg Landskap Konstbyggnad Mark

49 Mellan varje kalkylomgång pågår en effektiviseringsprocess. Processen är således iterativ. Framdriften i effektiviseringsarbetet presenteras på projekteringsmöten med B. Underlaget för effektiviseringsprocessen består i beräkningarna samt ett antal workshops: Genomförande av workshop och sammanställning i handlingsplan. Exempel: o WS 1; med fokus på konstbyggnad/gestaltning o WS 2; klimatdrivande parametrar i produktionsplanering o WS 3; med fokus på betong och tunneldrivning o WS 4; Massoptimering ur ett helhetsperspektiv PM reducerad klimatpåverkan upprättas och förändringar som tillkommer iom projekteringen, dokumenteras i PM. I PM redovisas handlingsplanen i enlighet med gällande rutiner. Där det för de största posterna med högst klimat- och energibelastning identifieras åtgärder. Förslag på ytterligare åtgärder som är möjliga i den kommande detaljprojekteringen/fu redovisas och kommenteras

50 Att skapa engagemang kring klimatfrågan i stora projekt

51

52 Krav och bonusmål gällande CO 2 i sliperupphandlingen 2017 Krav och bonus gällande CO 2 i sliperupphandling 2017 Abetong AB, Rikard Bolmsvik rikard.bolmsvik@abetong.se

53 Informationsplikt gällande CO 2 i sliperupphandlingen 2011 Krav och bonus gällande CO 2 i sliperupphandling 2017 Abetong AB, Rikard Bolmsvik rikard.bolmsvik@abetong.se

54 Krav för CO 2 gavs i Administrativa Föreskrifter Krav och bonus gällande CO 2 i sliperupphandling 2017 Abetong AB, Rikard Bolmsvik rikard.bolmsvik@abetong.se

55 Möjlig bonus kopplad till CO 2 gavs i Ramavtalet Krav och bonus gällande CO 2 i sliperupphandling 2017 Abetong AB, Rikard Bolmsvik rikard.bolmsvik@abetong.se

56 Krav och möjlig bonus kopplad till CO 2 över 20 år 60 CO 2 [kg] / Sliper (A1-A3) Krav Gräns för bonus Max bonus (2% of sliper pris) År Krav och bonus gällande CO 2 i sliperupphandling 2017 Abetong AB, Rikard Bolmsvik rikard.bolmsvik@abetong.se

57 Framtagning av EPD (Environmental Product Declaration) Cement (EPD) Svensk Betong, LCA verktyg -Energi för drift och tillverkning -Transporter -Ballast EPD Sliper A30 Spännlinor (EPD) Befästning (LCA) Krav och bonus gällande CO 2 i sliperupphandling 2017 Abetong AB, Rikard Bolmsvik rikard.bolmsvik@abetong.se

58 Åtgärder för att uppnå krav och bonus för CO 2 CO 2 /sliper De enkla åtgärderna är gjorda 2018 År Krav och bonus gällande CO 2 i sliperupphandling 2017 Abetong AB, Rikard Bolmsvik rikard.bolmsvik@abetong.se

59 Klimatkrav i praktiken Exempel från ett genomfört projekt Marmaverken - Söderhamn Larissa Strömberg och Louise Zakrisson, NCC Infrastructure

60 Marmaverken - Söderhamn En del i järnvägsprojektet Söderhamn Kilafors 1 mil järnväg som byggs längs en gammal bansträcka Entreprenaden Del 1 är en totalentreprenad som består av projektering samt utförande av markarbete, bro och vägar. Del 2 är en utförandeentreprenad gällande BEST-arbeten. Projekttid: Kontrakt: 160 miljoner Larissa Strömberg och Louise Zakrisson, NCC Infrastructure

61 Klimatkrav i kontraktet Kraven finns i AF-delen under AFG.36 Kraven innebär att vi ska reducera klimatkalkylens utsläpp av CO2-ekvivalenter med minst 10 % jämfört med utgångsläget Larissa Strömberg och Louise Zakrisson, NCC Infrastructure

62 NCC:s del i byggprocessen 1. Upphandling 2. Detaljprojektering för Del 1 3. Produktion 4. Överlämning Larissa Strömberg och Louise Zakrisson, NCC Infrastructure

63 Upphandling NCC fick utgångslägeskalkylen i upphandlingsskedet Det fanns ett mål men inte med vilka åtgärder målet kan uppnås. Vid upphandlingen sågs kraven endast som en bonus, som vi skulle få genom att uppfylla dem. Ingen planering av klimatförbättringsåtgärder gjordes i anbudsutvärderingen. Samspelet mellan olika aktören som arbetar med klimatkalkylen: beställare/konsulter/entreprenörer behöver utvecklas Larissa Strömberg och Louise Zakrisson, NCC Infrastructure

64 Detaljprojektering Inga direkta ändringar i projekteringen har gjorts med hänsyn till klimatkraven. Under genomförande av kontraktet har utgångsläget reviderats efter påpekande av NCC. NCC började jobba med kalkylen strax efter ett kalkylgenomgångsmöte som hölls i början på april Vi har föreslagit utbyte av frostisoleringslager mot markisolerskivor som klimateffektiviseringsåtgärd. Vi har haft stöd av och diskussion med Trafikverket angående klimatkalkylen genom projektets gång Larissa Strömberg och Louise Zakrisson, NCC Infrastructure

65 Produktion I projektet har vi haft ett intensivt arbete med andra miljörelaterade frågor, t.ex. hanteringen av förorenade massor. Både NCC och Trafikverket har lagt mycket tid och resurser på att lösa dessa miljöfrågor ute i produktionen Larissa Strömberg och Louise Zakrisson, NCC Infrastructure

66 Överlämning Då projektet fortfarande är igång så har överlämning inte skett Larissa Strömberg och Louise Zakrisson, NCC Infrastructure

67 Uppfyllande av klimatreduceringskraven på 10% Byte av frostisoleringslager mot markisolerskivor är den åtgärd som har haft störst påverkan på klimatkalkylen. Åtgärden har funnits med från anbudsskedet eftersom den innebar en minskad kostnad för projektet. Där isolering behövs har markisolerskivor används istället för frostisoleringslager (0-90 bergkross) Markisolerskivor Frostisoleringslager Larissa Strömberg och Louise Zakrisson, NCC Infrastructure

68 Uppfyllande av klimatreduceringskraven på 10% Eftersom projektet inte är färdigställt så är de slutliga mängderna inte ifyllda i kalkylen. I dagsläget ser det dock ut som att vi kommer klara kravet på besparing mot utgångsläget Larissa Strömberg och Louise Zakrisson, NCC Infrastructure

69 Jämförelse kalkyl Justerat utgångsläge med frostisoleringslager: NCCs kalkyl med markisolerskivor: Larissa Strömberg och Louise Zakrisson, NCC Infrastructure

70 Jämförelse kalkyl CO2-ekv besparing: ca 26% Larissa Strömberg och Louise Zakrisson, NCC Infrastructure

71 Incitamentsmodell Den totala bonusen för projektet är kr. Om klimatreduceringskravet på 10% uppfylls finns möjlighet att få 25 % av den totala bonusen, dvs kr. Klimatkravet måste uppfyllas för att övriga delar av den totala bonusen ska erhållas Larissa Strömberg och Louise Zakrisson, NCC Infrastructure

72 Förslag på förbättring Om Klimatkalkylmodellen ska användas måste material- och resursmängderna i utgångslägets kalkylen överensstämma bättre med verkliga mängder för projekt. Om målet är att få en omställning i branschen så bör kraven vara mer tydliga och direkta. NCC kan ytterligare reducera CO2-ekv utsläpp genom att ställa krav på sina underleverantörer om att byta ut diesel bilar Larissa Strömberg och Louise Zakrisson, NCC Infrastructure

73 Larissa Strömberg och Louise Zakrisson, NCC Infrastructure

74 Klimatkrav i praktiken Väg 44 förbifart Lidköping Nicklas Magnusson, Skanska Sverige AB Hållbar Affärsutveckling Christian Eriksson, Skanska Sverige AB Infrastruktur Väst Klimatkrav i praktiken Väg 44 förbifart Lidköping Skanska Sverige AB 75

75 Kort om Skanskas klimatmål och klimatarbete Klimatkrav i praktiken Väg 44 förbifart Lidköping Skanska Sverige AB 76

76 Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping Källby Totalentreprenad med omfattning, projektering och utförande av: Ombyggnad och breddning av Väg 184 till 2+2-väg på en 1,6 km sträcka. Nybyggnad av 7 km 2+1-väg ny Väg 44 i en sträckning söder om orten Filsbäck. Nybyggnad av 7 betongbroar och 2 rörbroar. Om- och nybyggnad av ca 3,5 km lokalvägar samt ett flertal enskilda vägar och GC-vägar. Kontraktssumma för entreprenaden SEK Lidköping Klimatkrav i praktiken Väg 44 förbifart Lidköping Skanska Sverige AB 77

77 Klimatkrav i FU Redovisa en klimatdeklaration där utfallet för CO2-ekv framgår för den färdiga anläggningen. Färdiga anläggningen får det maximala antalet CO2-ekv inte överskrida ton. Incitamentsreglering vid leveransutvärdering, relaterat till Klimatprestanda. Maximalt incitamentsbelopp 1 % av kontraktssumma vid 10 % reduktion av CO2-ekv i anläggning. (Vite vid överskridande av krav i FU saknades) Klimatkrav i praktiken Väg 44 förbifart Lidköping Skanska Sverige AB 78

78 Utgångsläge enligt FU Ursprunglig Klimatkalkyl version 3.0 Beräknad på kalkylnivå 1, 2 och 3 Saknade mängder för breddning, lokalvägar, enskilda vägar och GC-vägar. Saknade/fel mängder för vissa specifika byggdelar som var kravställda i FU. Val av byggdelar som inte överensstämde med byggdelar som var kravställda i FU Klimatkrav i praktiken Väg 44 förbifart Lidköping Skanska Sverige AB 79

79 Gemensam revidering av utgångsläge Nytt utgångsläge kalkylerat i Klimatkalkyl version 4.0 Beslut att utgångsläget behövde korrigeras Kalkyl nivå 3 för beräkning av utgångsläge Mängder från typåtgärder i skede 1o2 användes för beräkning av saknade byggdelars mängder Korrigering av ingående byggdelar i typåtgärder för att överensstämma med projektets förutsättningar Justering av standardmängder i byggdelar utifrån projektets förutsättningar Gemensamt konstaterades att för den färdiga anläggningen får det maximala antalet CO2-ekv inte överskrida ton Klimatkrav i praktiken Väg 44 förbifart Lidköping Skanska Sverige AB 80

80 ton CO2-ekv. Åtgärder för att minska klimatpåverkan Väg 44: Utgångsläge Utgångsläge Övrigt Stål, armering, Väg (6.2) Jordschakt Fall A (6.4) Jord Fall A, Fyll (6.4) Bärlager, obundet (6.4) Bitumenbundna lager (6.4) Betong, Väg (6.2) Berg Fall B, Fyll (6.4) Kalkyl Utgångsläge i dagsläget ca ton CO2-ekv Projektering minska mängder schakt och fyllning Projektering optimera obunden överbyggnad Projektering optimera beläggning Klimatkrav i praktiken Väg 44 förbifart Lidköping Skanska Sverige AB 81

81 ton CO2-ekv. Åtgärder för att minska klimatpåverkan Väg 44: Utgångsläge och byggskede Utgångsläge Minskni Byggskede Övrigt Stål, armering, Väg (6.2) Jordschakt Fall A (6.4) Jord Fall A, Fyll (6.4) Bärlager, obundet (6.4) Bitumenbundna lager (6.4) Betong, Väg (6.2) Projektering minska mängder schakt och fyllning Projektering optimera obunden överbyggnad Projektering optimera beläggning Produktion val av drivmedel Produktion leverantörs val Produktion materialval Kalkyl Utgångsläge i dagsläget ca ton CO2-ekv Klimatkrav i praktiken Väg 44 förbifart Lidköping Skanska Sverige AB 82

82 Exempel på erfarenheter från kalkyl i klimatkalkylsverktyg Viktigt att redovisad klimatkalkyl i FU går att förstå, är tydligt uppbyggd och projektunik. Bromsande faktor när kalkylposter brister: Byggdelarna Jordschakt Fall A och Jord Fall A, Fyll har samma resurs uppbyggnad. Erfarenhet: Transportarbetet borde endast uppstå en gång, dvs resurs Dumper borde endast vara tas med i kalkyl i en av byggdelarna. I byggdel Bärlager, obundet ingår resursen Dumper. Bärlager är vanligtvis ett Fall B material, vilket innebär att resurs lastbil är lämpligast. Alt. att byggdelen kompletteras med Fall A och Fall B. Resursen Vält saknas generellt i resursuppbyggnaden av byggdelar. Byggdel Balkräcke innehåller material betong. Dagens balkräcke innehåller vanligtvis endast material Stål, varmförzinkat I byggdel Bärlager, obundet ingår resursen Grävmaskin Vid utförande av bärlager används vanligtvis resursen Hyvel. Resurs Dumpers förbrukning och lastkapacitet är framräknat för medelvärde för två dumprar på 91 respektive 201 kw. Normal dumper i anläggningsprojekt kw (exempelvis Volvo A25-A40) Resurs Lastbil i byggdel Berg Fall B, är beräknad med densitet för löskubik bergmaterial, 1,8 ton/m3 Berg Fall B utlagt och packat, mätt enligt teoretisksektion motsvarar densitet ca 2,05-2,15 ton/m Klimatkrav i praktiken Väg 44 förbifart Lidköping Skanska Sverige AB 83

83 Erfarenheter Tydliga ramar för fokus på rätt saker Hantering av utgångsläget Detaljnivå vid beräkning av utfall Lokal anpassning även för klimatkalkylens skede 1 och 2 Samverkan och klimatarbete i samförstånd Affärsdrivet löna sig att göra rätt, kosta att göra fel Funktionskrav för inbyggd flexibilitet. Varje projekt unikt och olika förutsättningar Klimatkalkylen kommer tidigare in i processen, lyfts i fler forum och av andra kompetenser Klimatkrav i praktiken Väg 44 förbifart Lidköping Skanska Sverige AB 84

84 Nästa steg Analys med Skanskas klimatkalkylverktyg i forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit Jmf emissionsposter och täckningsgrad Hinder, hinderröjning och dess reduktionspotentialer Klimatkrav i praktiken Väg 44 förbifart Lidköping Skanska Sverige AB 85

85 Kontrollstation 2018 Trafikverkets Resultatkonferens 18 juni Stefan Uppenberg

86 Innehåll - Kort om projektet - Genomförda intervjuer - Preliminära iakttagelser från intervjuer - Menti-frågor

87 Projektets mål Att till Kontrollstation 2018 utvärdera om klimateffektiviseringsarbetet i byggande, drift och underhåll av infrastrukturprojekt på Trafikverks- och samhällsnivå är tillräckligt för att nå Trafikverkets klimatmål för infrastrukturhållning enligt TDOK 2015:0480 samt bidra till nationella miljökvalitetsmål för klimat. Att ge fördjupad kunskap om vilka effekter Trafikverkets styrning av klimatarbetet i infrastrukturprojekt ger. Att åstadkomma förbättrad styrning, uppföljning och systematisk erfarenhetsåterföring inom ramen för Trafikverkets klimatarbete i syfte att säkerställa att uppsatta mål nås. Att ta fram målnivåer bortom 2025

88 At a glance Tidplan för projektet Projektdefiniering 2 Omvärldsanalys /Inventering 3 Utvärdering av klimatnytta 4 Analys av förutsättningar för ökad klimatnytta 5 Prioritering och metodutveckling PM Projektdefiniering PM Omvärld och styrmedel Workshop PM Intervjuguide Slutrapport utkast 1 Slutrapport utkast 2 Workshop Slutrapport

89 Tidigare projektaktiviteter PM1 Projektdefiniering Förutsättning och koppling till andra initiativ/projekt Avgränsningar av utvärdering Ansats Definitioner av begrepp PM2 Omvärld och styrmedel Trafikverkets interna styrning och uppföljning Referensscenario Klimatkraven i ett större sammanhang Precisering av inventeringen

90 Intervjuer - aktörer Projektfokus: Väg 44 Lidköping-Källby (byggskede), Järnväg Söderhamn-Marmaverken (byggskede), Ostlänken (planskede) Beställarfokus: Trafikverket, 2 st träffar Konsultfokus: Träff med Ramböll, Sweco, Tyréns, WSP Entreprenörfokus: Skanska, Peab/Swerock, NCC, NRC Group, Subterra, Implenia Leverantörsfokus: Abetong, Celsa, Cementa, Strängbetong, Thomas Concrete + Input från forskningsprojekt om klimatkraven i Förbifart Stockholm + Inspiration från intervjuer med internationella projekt i projektet Impres

91 Intervjuer frågeställningar 1. Vilka klimatkrav ställs hur har ni uppfattat dem? 2. Vad gör ni för att uppfylla kraven? 3. Vilka effekter ger kraven? Komplikationer/synergier, påverkan på leverantörskedja m.m.? 4. Affären, kostnader och resurser? 5. Hinder, framgångsfaktorer och drivkrafter? 6. Förslag för vidareutveckling?

92 Preliminära iakttagelser från intervjuer - generella 93 Generellt sett positiv inställning till klimatkraven: Trafikverket tar ansvar och är beredda att betala för reduktion av CO2. Man har börjat arbeta med klimatfrågan systematiskt. Även om man alltid har arbetat med optimeringar är det viktigt att kunna visa siffror på det, det gör att man kommer längre. Klimatkraven har bidragit att få in klimatkalkyler i ett tidigare skede. Nu efterfrågas det Var tydlig, uthållig och tuff det kommer med tiden! Andra ställer också klimatkrav, även mer långtgående på privata sidan och hos vissa kommuner. Kraven passar med företagens utveckling av interna arbetssätt för klimat. Det är fortfarande i tidigt skede, det tar några projektgenerationer innan arbetet med klimatkrav sätter sig. Ännu är praktisk erfarenhet av klimatkraven begränsad relativt få projekt har klimatkrav, och det finns många varianter. De flesta klimatåtgärder är av karaktären skulle ändå genomförts pga. kostnadsbesparingar.

93 94 Preliminära iakttagelser från intervjuer - generella Utgångsläget för kravställning är kritiskt. Mycket tid läggs på att revidera dem. Möjlighet att fastställa utgångsläge gemensamt istället? Även behov av mer detaljer och relevanta schabloner i Klimatkalkyl efterlyses. Tekniska krav hinder för att realisera klimateffektiviseringar och innovativa lösningar. Även rädsla/motvilja mot att testa nytt, obeprövad teknik, även om regelverk tillåter. Miljö och Teknik samspelar inte alltid. Fortfarande inte så mycket som trycks ut i leverantörskedjan, men det blir eventuellt lättare nästa gång. Mer detaljer om hur efterfrågas av både entreprenörer och konsulter. Vad förväntas man göra för att minska utsläppen rent konkret? Svårt att lämna fältet fritt för innovativa lösningar, som tanken är med funktionella krav. Ställer höga krav på kunskap och kompetens i många led. Resursfrågan finns behov på båda sidorna någon att vända sig till kring hur, samt föra vidare frågor/erfarenheter centralt

94 Preliminära iakttagelser från intervjuer enskilda intressanta inspel 95 Fundera på om det går att premiera ett ambitiöst klimatarbete redan i anbudsskedet utan att för den skull landa i en beräknad siffra. Att kunna vinna anbud på att ha bäst klimatkompetens! Bonus är viktigt för investeringar i klimatsmarta alternativ. Men man kan inte se att dagens bonusnivåer har någon effekt vare sig i val av vilka projekt man går in i eller i val av åtgärder som görs för att uppnå klimatmålen. Medskick att undersöka alternativa bonusnivåer och vad som skulle hända om det ej fanns ett bonustak. Det skulle ge effektivare åtgärder och snabbare genomslag om man riktade kraven direkt mot de saker man vet spelar störst roll (ej funktionella krav): betong, stål, asfalt, drivmedel. Lägsta pris i konsultledet leder till låg kvalitet på klimatkalkyler i detta skede. Det påverkar utgångsläget och ger sämre förutsättningar för entreprenören att kalkylera.

95 MCE och case Väg 44 Potentiella reduktionsåtgärder för material och arbetsmoment fram till Juni 2018 Ida Karlsson Energiteknik Institutionen för Rymd-, Geo- och Miljöteknik Chalmers Tekniska Högskola

96 Introduktion till Mistra Carbon Exit (MCE) Vägen till ett koldioxidneutralt samhälle: Tekniska och affärsmässiga förutsättningar och möjligheter för Sverige att närma sig nollutsläpp av växthusgaser Transport, transportinfrastruktur och byggnader Fokus på försörjningskedjor Från råvaror till slutprodukter och tjänster Hur kan och bör samhället och dess institutioner hantera övergången. Systemperspektiv och en sektorsövergripande strategi

97 MCE Struktur 4-årigt program Arbetet är uppdelat i fallstudier, fem akademiska arbetspaket samt ett kommunikationsarbetspaket Definiera transformativa utvecklingsväga r Teknikval längs försörjningskedjorna Affärsmodeller och konsumtionsmönste r Politik och styrning Integration och hållbarhet.

98 Fallstudier för forsknings- och branschutbyte Konkreta exempel kring vilka branschen och forskningen kan mötas och utbyta kunskaper och erfarenheter Kontinuerlig och nära dialog och informationsutbyte Fallstudierna stöds av resultat från de akademiska arbetspaketen Energibärare Byggnader Transportinfrastruktur Lokala arenor Transport

99 Introduktion till fallstudie byggnader/ transportinfrastruktur Kartläggning och beskrivning av ingående energi-, material- och värdeflöden Bedömning av viktiga faktorer med potential att påverka dessa flöden Hur kan försörjnings- och värdekedjorna transformeras mot nollutsläpp Fokus både på det enskilda projektet och sektorn / samhällsnivån Engagera intressenter i de policys, åtgärder och viktiga beslutspunkter som krävs för att uppnå netto-nollutsläpp före Väg 44 Ostlänken Brillinge Slå rot/viva The Loop Kv Cementen.

100 tco2-e Väg 44 analys - Metod, omfattning och status Första steget Kartläggning av energi- och materialflöden baserat på Klimatkalkylen Identifiering av potentiella åtgärder för material och verk => Ett scenario Omfattning: Analysen omfattar inte: Design / Materialeffektivitet Transport / Byggnadsutrustning effektivitet Karbonatisering av betong Plaströr och geotextil Antar att det svenska elsystemet går mot nollutsläpp år Diesel användning för grävmaskiner och dumpers, krossningsverk och transport

101 Koldioxidreducerande åtgärder över tid Diesel och asfalt Grävmaskiner och dumpers: Ref. BAT nu Biobränsle + HVO100 + hybrid Biobränsle + PH/ Elektriska för grävmaskiner hybrid bränslecell Diesel Lastbilar: Diesel HVO100 Biobränsle Biobränsle + hybrid Biobränsle + hybrid Krossnings -verk: Diesel Ingen reduktion 50% elektrifiering 100% elektrifiering 100% elektrifiering Asfalt: Genomsnittlig produktion och teknik 20% återanvänd asfalt WMA* Biomassadriven asfaltsanläggning HVO för transport 50% återanvändning 67% WMA* 33% kall asfalt Biomassa anläggning Biobränsle - transport Elektrisk krossning 80% återanvändning 33% WMA* 67% kall asfalt Biomassa anläggning Biobränsle + hybrid Elektrisk krossning 80% återanvändning 100% kall asfalt Biomassa anläggning Biobränsle + hybrid Elektrisk krossning *Lågtempererad varmasfalt

102 Koldioxidreducerande åtgärder över tid Betong och stål Ref. BAT nu Betong: Anläggningsbetong med Portlandcement 20% alt. bindemedel 15% biomassa som cementanläggningsbränsle HVO100 för transport 35% alt. bindemedel 30% biomassa som cementbränsle Biobränsle för transport 35% alt. bindemedel 30% biomassa som cementbränsle CCS Biobränsle + hybrid transport Elektrifiering CCS/CCU Stål armering: 50% primär 50% sekundär Eur. genomsnitt Specifikt materialval: Nordiskt sekundärstål Materialval 50% biogas i värmeugnar Materialval 50% biogas och biokoks Materialval 100% biogas och biokoks Galvaniserat stål: Europeiskt genomsnitt Specifikt materialval 20% biomassa som bränsle 30% biomassa som bränsle Vätgasreducerat stål

103 tco2e Reduceringsåtgärder över tid Sammanfattning Övrigt % reduktion 61% reduktion 78% reduktion 91% reduktio n Balkräcke Bärlager obundet Stål Armering Jord Fall A, Fyll Jordschakt Fall A Betong väg Ref BAT Nu

104 tco2e Materialutsläpp över tid % av de totala utsläppen Jämförelse: Väg 63 Karlstad-Edsgatan 2+1 vägprojekt Diesel = 27% av totala utsläppen Ref BAT Nu

105 Potentiella utsläppsreduktioner Summerat per åtgärd 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ref BAT Nu CCS Produktval Material substitution Energieffektivisering Biobränsle transport Biomassa Förbättrad utsläppsintensitet elektricitet Elektrifiering Kvarvarande utsläpp

106 Scenario byggande Scenario 1: Omfattande biobaserad - Full reduktionspotential Scenario 2: Utan biobränslen för transport - Annars enligt ovan Scenario 3: Utan biobränsle för transport / biomassa för verk Scenario 4: Fokus på icke biobaserade åtgärder CCS från 2025 för cement och från 2030 för stålproduktion Elektrifiering av cementproduktion till 2030 Ökad andel av alternativa bindemedel i betong (35% nu, 50% 2025, 65% 2045) Elektrifiering av anläggningsmaskiner till 2030 Hybrid-elektrifiering av tung transport (elvägar plus elhybriddrift) till 2045

107 Jämförelse av scenarios 100% 80% 60% 40% 20% 49% Scenario 1 - Full reduktionspotential 61% 78% 0% 91% Ref BAT Nu % 80% 60% 40% 20% Scenario 2 - Utan transportbiobränsle CCS 21% 36% 56% 79% 0% Ref BAT Nu Produktval Material substitution Energieffektivise ring Biobränsle transport Biomassa 100% Scenario 3 - Utan biobränsle/biomassa för transport/verk 100% Scenario 4 - Fokus på icke biobaserade åtgärder 80% 60% 40% 13% 27% 49% 80% 60% 40% 17% 39% 20% 69% 20% 68% 80% 0% Ref BAT Nu % Ref BAT Nu

108 Vilka åtgärder genomförs i praktiken För närvarande är prognosen en minskning på cirka 19%. Reduktionsåtgärder: Material Effektivitet: Grävningsmassor och bergfyllnadsmaterial - Optimering och minskade volymer (upp till +/- 5% tillåtna i vägplanen) Asfalt - Minskade volymer genom optimering Betong - Minskade volymer jämfört med ref. Biobränsle - HVO100 för en del av de använda grävmaskinerna Produktval: 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ref Prognos verkliga utsläpp BAT Armeringsstål - 20% nordiskt sekundärt stål Mer skulle kunna göras med fler incitament

109 Diskussion Att betänka Stor skillnad mellan rådande potential och vad som genomförs i praktiken Hur når vi längre kostnadseffektivt Noll eller nära nollutsläpp före 2045 kräver: Ett klimatneutralt elsystem Transformativa skift i basindustrin - stål och cement Fortsatta framsteg inom hybridisering och elektrifiering av tung transport och anläggningsmaskiner Tillgängligheten av biomassa Möjlig och viktig begränsningsfaktor: HVO eller andra typer av biodiesel Anläggningsmaskiner och lastbilar Biomassa som bränsle i materialproduktion Asfalt, cement och stålverk Tidig etablering av CCS samt användning av alternativa bindemedel och nya betongrecept angeläget (särskilt med begränsad tillgänglighet av biomassa) Minskade utsläpp för asfalt komplext - t.ex. konsekvenser av ökad andel återvunnen asfalt

110 Nästa steg Expandera till överväganden av: Materialeffektivitet och designoptimering Optimering av transport och anläggningmaskiner Återvinning och cirkularitet Reduktionspotentialer för icke-analyserade material (t ex plaströr, geotextil) Analysera värdeflöden Ekonomisk bedömning för att visa kostnadseffekter Hindersanalys utifrån entreprenadformer Vad hindrar rådande potential från att genomföras Definiera lärande utifrån analysen - Generalisera till olika infrastrukturkategorier Uppskalning Potential och konsekvenser för sektorn som helhet

111 FRÅGOR KOMMENTARER FEEDBACK INPUT

112 TACK!

113 TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Åsa Lindgren 14 juni 2018 Innovationstävling transformativ infrastruktur

114 115 Hur bygger vi Öresundsbron med nollutsläpp till 2045?

115 116

116 117

117 118 Material och design

118 119 Biomimicry

119 Stadsomvandling och spetstekniker 120

120 121 Processer Affärsmodeller Digitalisering AI i plan. & bygg Paradigmskifte Barriärer för innovation Beteenden... För vem/vad? Bio-CCS

121 Tävlingsregler 4 kriterier: Nära noll-utsläpp Negativa utsläpp Värdeskapande Hållbarhet 2 grenar: helheten och innovativa hotspots 3-5 tävlingsförslag per lag Expertjury Högjury Vinnarna presenteras i Almedalen Åsa Uhlin, chefredaktör, Veckans Affärer Johan Dozzi, vd, Tyréns Charlotte Bergman, vd, ELU konsult Kristina Gabrielii, vd, Garbielii development Björn Risinger, gd, Naturvårdsverket Catharina Elmsäter-Svärd, vd, Svergies Byggindustrier Mikael Damberg, närings- och innovationsminister, Regeringen Karolina Skog, miljöminister, Regeringen Sven Hunhammar, måldirektör, Trafikverket Håkan Wifvesson, vd, Swerock Alexandra Laurén, affärsutvecklingsdirektör och v. vd, Skanska 122