Trafikverkets klimatkrav. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Transkript

1

2 2

3 3

4 Trafikverkets klimatkrav Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

5 Trafikverkets uppdrag Ansvara för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart Planera för ett transportsystem som passar in i ett samhälle där klimatmål har nåtts. Ansvara för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar Minska egen klimatpåverkan och arbeta långsiktigt för en klimatneutral infrastruktur. 5

6 Varför klimatkrav? Sverige ska inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser Sverige ska vara det först fossilfria välfärdslandet i världen. Klimatpåverkan från infrastrukturen (byggande, drift och underhåll) är betydande. Den står för ca 5-10 procent av väg- och järnvägens klimatpåverkan. Trafikverket har som upphandlare av infrastrukturhållning och materiel till järnvägen möjlighet att påverka utsläppen. 6

7 Investeringsprojektens klimatpåverkan Betong/Cement Drivmedel Stål armering och konstruktion Asfalt Klimatpåverkan referensalternativ nationell plan

8 Klimatpåverkan från baskontrakt väg Drivmedel Salt Beläggning Räcken Klimatkalkyl baskontrakt väg, WSP 8

9 Från mål till handling Utgångspunkt mål enligt klimatlagen att Sverige inte skall ha några nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 Trafikverket satte upp ett långsiktigt mål för 2045 och delmål för 2020, 2025 och 2030 Konsekvensanalys tillsammans med branschen som visar att delmålen kan nås till ingen eller liten extra kostnad Implementering av Klimatkalkyl från 2015 Målen implementerade i upphandlingskrav från 2016 Färdplan för en klimatneutral värdekedja i bygg- och anläggningssektorn

10 Utsläpp av CO2ekv rel. utgångsläge Mål på väg mot klimatneutralitet även fossilfritt! Klimatkrav Reduktion för max bonus Bonus för klimatneutralitet från 2030 Klimatneutralt senast 2045!

11 Krav ställs vid planering, projektering och byggande Krav för investeringsprojekt 50 mkr Krav på konsult att ta fram åtgärdsförslag i planläggningen, Klimatkalkyl Reduktionskrav på konsult eller totalentreprenad, Klimatkalkyl Reduktionskrav på utförandeentreprenad, Klimatkalkyl Kontroll av uppfyllande av reduktionskrav. Klimatdeklaration och EPD Åtgärdsvalsstudie Planläggning Projektering Byggproduktion 11

12 Krav vid projektering och byggskede Investeringsprojekt 50 miljoner kr I samband med upphandlingen definieras ett utgångsläge av Trafikverket med hjälp av Klimatkalkyl. Ett krav ställs i upphandlingen att reducera klimatpåverkan med x procent jämfört med utgångsläget. I snitt: 15 procent reduktion jämfört med procent reduktion jämfört med procent reduktion jämfört med fossilfritt Vid förändringar av betydelse under entreprenaden uppdateras utgångsläget. Den procentuella reduktionen består dock. 12

13 Krav vid projektering och byggskede Investeringsprojekt 50 miljoner kr Vid projektets slut ska entreprenören visa att kravet har uppnåtts genom en klimatdeklaration. Emissionsprestanda för specifika material måste visas genom EPD. Det gäller alltid betong, cement, armeringsstål, konstruktionsstål och i vissa fall även bränslen. Bonus utgår i samband med klimatdeklarationen för reduktioner större än kraven enligt modell presenterad i upphandlingen. Om kraven inte klaras utgår vite. För entreprenader som avslutas 2030 eller senare ges bonus upp till 100 procents reduktion. 13

14 Krav i upphandlingar av investeringsprojekt större än 50 miljoner kr to procent reduktion i medeltal 14

15 Väg 44 Lidköping Källby Första projektet med klimatkrav Totalentreprenad av ny förbifart inkluderande 7 betongbroar, ombyggnad av vägar, gång- och cykelvägar. Reduktionskrav 0 procent jämfört med utgångsläge och bonus för upp till 10 procent reduktion (max 1 procent av kontraktsvärdet). Resultat: Entreprenören reducerade utsläppen av växthusgaser med 18 procent genom en kombination av åtgärder I projektering, byggnation samt material o drivmedelsval, exempel: Minskade mängder schakt och fyllning, optimering obunden överbyggnad och beläggning, biodiesel, armeringsstål med lägre klimatpåverkan Lidköping 15

16 Andra klimatkrav Investeringsprojekt (<50 mkr) och alla underhållskontrakt Klimatkrav på utpekade material med hög klimatpåverkan: armeringsstål, konstruktionsstål, cement, betong and förnybara drivmedel i storstadsregion. Basunderhåll väg utanför storstadsregion Bonus för förnybara drivmedel utöver reduktionsplikt I upphandlingar från hösten 2019 Beläggningsunderhåll Bonus för beläggning med mer än 15 procent lägre emissioner än utgångsläge ( 100 nivån ) Piloter under 2019 I upphandlingar från slutet av

17 Hur bidrar Trafikverket i övrgt? Till minskad klimatpåverkan Långsiktig planering i linje med klimatmålen Scenarier, prognoser, styrmedel, för sektorn som når klimatmål Klimatneutral färjedrift 2045 Stadsmiljöavtal Stöd till infrastruktur för kollektivtrafik och cykel med krav på motprestationer för hållbar stadsutveckling Demonstration och pilot för elvägar Övergång till att enbart köpa förnybar el fr.o.m Pilot om artrik energiproduktion Klimatkrav på upphandlade transporter Framtagning av strategi för elproduktion i anläggningen Sparsam körning som krav i förarprov för körkort Hastighetskameror för bättre hastighetsefterlevnad O.s.v. 17

18 18

19 Klimatkalkyl och EPD som verifikat Therese Lundblad

20 Klimatkalkyl Behov: Effektivt, konsekvent och systematiskt verktyg Enkelt Går att tillämpa i olika skeden av planläggningen Ser till hela livscykeln 20

21 21 Beräkningarna i Klimatkalkyl

22 Klimatkalkyl ett verktyg för alla skeden Projektspecifik indata Typåtgärder Byggdelar Material och energi-resurser Emissionsfaktorer för material- och energi-resurser Resultat för projektet 22

23 Klimatkrav i medelstora och stora projekt ( 50 mkr) Krav på konsult att ta fram klimatkalkyl och åtgärdsförslag i planläggningen Reduktionskrav på konsult eller totalentreprenad Klimatkalkyl Reduktionskrav på Utförandeentreprenad Klimatkalkyl Kontroll av uppfyllande av reduktionskrav. Klimatdeklaration och EPD Åtgärdsvalsstudie Planläggning Projektering Byggproduktion 23

24 Att använda Klimatkalkyl Tillgänglig med eller utan inloggning Öppen version: Klimatkalkyler för samma objekt läggs i en kalkylmapp för att arbetet ska kunna följas Rapporter kan exporteras till excel eller som pdf 24

25 Nyheter i Klimatkalkyl 6.0 Rättning av två schabloner + tillägg av två nya byggdelar Kalkyler har unikt ID Möjlighet att lägga till flera likadana byggdelar och typåtgärder Ingående emissionsfaktorer kan kommenteras 6.1, 6.2 Allmän översyn användarvänlighet (ikoner, knappar, hjälptexter) Nytt utseende för ökad tydlighet i rapporter. Främst avseende kommentarer och projektspecifika värden som frångår schabloner, som nu sammanställs längst ner Mer detaljerad kalkylinfo avseende underlag (för smidigare granskning) 25

26 EPDer som verifikat Enligt EN15804 Tredjepartsgranskad och publicerad hos programoperatör Giltig/Representativ (tidsmässigt, geografiskt och tekniskt) Mottagen och godkänd av granskningen hos Trafikverket (som nås på 26

27 Undantag Verifikat som till mer än 90 % baseras på en godkänd EPD Framtaget i förhandsgranskat EPD-verktyg För att garantera att detta uppnås är en mall under utveckling 27

28 Under utveckling Mottagande av EPDer Digitala dataflöden och kommunikation med andra verktyg Generiska LCA-data Uppdatering schabloner 28

29 Uppdatering av schabloner Har du någon input till vår uppdatering av schabloner? Kontakta 29

30 Skriv text här Tack! Tillsammans visar vi vägen 30

31 TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Klimatkrav på material och drivmedel Åsa Lindgren

32 Krav på material (tillverkning) och drivmedel Entreprenader som färdigställs år Armeringsstål i platsgjutna konstruktioner max 0,72 kg CO 2 e/kg stål* Cement i platsgjutna konstruktioner max 0,70 kg CO 2 e/kg cement* alternativt - 25 % CO 2 e** från betong Konstruktionsstål i väg- och broräcken, pålar, spont samt rostfria konstruktionsstålprodukter. Krav på EPD* Drivmedel minst 20 % el eller förnybart (gäller enbart storstadsregionerna) År ,52 0,62-35 % * Miljövarudeklaration typ III (EPD), A1-A3 dvs tillverkning ** Jämförår

33 33 Storstadsregion?

34 Krav på dokumentation och redovisning Mindre investeringsprojekt och underhåll oavsett storlek Vid slutdokumentation* redovisar entreprenör: EPD för armeringsstål, cement/betong, konstruktionsstål Förteckning över använda mängder och kvaliteter av el och drivmedel enligt Trafikverkets mall** * För underhållskontrakt gäller redovisningen årligen ** Finns på trafikverket.se 34

35 Betong två angreppssätt Betongslipers Utgångsläge: 55 kg CO 2 e/sliper Upphandlingskrav Period 1: - 7% (-4 kg CO 2 e) Period 2: ytterligare - 10 % (5 kg CO 2 e) Resultat Period 1: - 26 % varav 13 % pga lättare sliper (=> 45,5 kg CO 2 e /sliper) Cement och betong i anläggningsarbeten 2012: Tekniska regelverk tillåter alternativa bindemedel i betong (aska) Resultat? 2017: AMA Anläggning 17 tillåter även slagginblandning Resultat? 2018: CO 2 e-krav införs (produktionsutsläpp A1-A3) 35

36 36 Tallbergsbroarna 100 år brohistoria

37 Piloter med klimatkrav i beläggningsentreprenader Kristina Martinsson Trafikverket, Underhåll 37

38 Kristina Martinsson, Örebro Trafikverket Underhåll Vägsystem Nationell Samordnare Beläggning Klimat och miljöfrågor Stöd till Projektledare Sakkunnig inom Trafikverket i frågor som rör klimat och miljö kopplat till asfaltbeläggningar. Tidigare projektledare Distrikt Örebro Län 38

39 Innehåll Klimatkrav underhållsbeläggningar Kort om asfalt Trafikverkets EKA Beläggningsstrategi energi - klimat Klimatkrav i upphandling Branschgemensamt arbete Bonussystem Utfall 39

40 Vad består asfalt av? Stenmaterial i olika fraktioner (ca 94 %) Filler (finmaterial) Bindemedel (ca 6 %) Returasfalt (RAP) Enstaka recept utan RAP Vidhäftningsmedel Eventuella tillsatser (fibrer, polymerer, mm) Fraktionsuppdelat stenmaterial Fiber Returasfalt granulat Bitumen Bo Simonsson 40

41 Vad består asfalt av? Stenmaterial i olika fraktioner (ca 94 %) Filler (finmaterial) Bindemedel (ca 6 %) Vidhäftningsmedel Returasfalt (RAP) Enstaka recept utan RAP Eventuella tillsatser (fibrer, polymerer, mm) Fraktionsuppdelat stenmaterial Fiber Returasfalt granulat Bitumen Bo Simonsson 41

42 Beläggningslagrets tjocklek beror på vägkategori Kallt tillverkas direkt på vägen Varmt tillverkas i asfaltverk, transporteras med lastbil och läggs ut med läggare Lågtrafikerad väg <500 ÅDT, Y1G (tankbeläggning) E4 Uppsala, > ÅDT Flera lager asfaltmassa 42

43 Trafikverkets EKA Energi och Koldioxid i Asfaltproduktion. Startsidan Inmatning Resultat av FOI-projektet Energieffektiva asfaltbeläggningar ( ) Förvaltas av Trafikverket Utveckling har gjorts gemensamt i branschen i Sverige sedan LCA - modell Sammanställning Påvisar faktorer som påverkar energiförbrukning och utsläpp av CO2-ekv och ger därmed möjlighet att hitta förbättringsområden! 43

44 Hur EKA används Strategier för underhållsbeläggningar som bygger på jämförelser gjorda med hjälp av EKA Stor volym av tankbeläggningar (ca 12 milj m2) Ökande andel av varmmassan ska tillverkas som lågtempererad asfaltmassa, LTA (mål ca ton) För att kunna beräkna samt rapportera energi och klimatmål avseende underhållsbeläggningar Grunden för att formulera klimatkrav på beläggningar 44 Transportforum 2017

45 80% 2018 UH-beläggningar. Andel av belagd yta samt CO2-påverkan per beläggningstyp 70% 67% 60% 50% 47% 40% 30% 29% Andel av belagd yta Andel av CO2 för belagd yta 20% 10% 14% 10% 10% 9% 12% 0% Halvvarmt Tankbeläggning Varmmassa Varmmassa LTA 45

46 Produktion i ett normalt asfaltverk 2015 års nivå Beräkningen är gjord i EKA Beräkning gjord på 5000 ton asfalt. Transportavstånd är mellan asfaltverk och utläggningsplats 30 km (semitrailer) Om man jobbar med LTA, ökad återvinning (25%) och CO 2 -neutral uppvärmning (biobränsle) kan minskning av CO 2-ekv göras med % ABT standard -30 C 20% återvinning CO 2-ekv -emission i ton Tillverkning Transport Utläggning Bioolja 46

47 Klimatkrav i upphandling av asfaltbeläggningar Workshop med branschen i maj 2017 Läsa av kunskapsnivån Gemensamma förutsättningar Möjligheter och hinder Ta fram förslag för att möjliggöra upphandling med klimatkrav, tänka fritt. Internt arbete Sortera fram förslag och modell Trafikverkets klimatgrupp IL Remiss till branschen/ekagruppen Färdigt förslag som gått ut i upphandling 2019 (piloter) 47

48 48 Hellre morot än piska

49 Klimatkrav Beläggning 1.0 Målnivå 100- värde Bonus 49

50 Miljöpåverkan från asfalt uppdelad i flera livscykelsteg, eller moduler, enligt EN

51 Ur Klimatkrav Beläggning

52 Urklipp ur Klimatkrav Beläggning 1.0 Tabell för beräkning av 100-värde Tabell 1. Massatyp Bitumenhalt (Exempel på kalkylvärden) kg CO 2-ekv -utsläpp (med bitumen) kg CO 2-ekv -utsläpp (med PMB) = Bitumenhalt * 2,6 + 19,1 = Bitumenhalt * 3,8 + 19,1 AG /220 4,8 32 avrundat uppåt 37 avrundat nedåt ABb /150 5,2 33 avrundat uppåt 39 avrundat uppåt ABT /220 6,2 36 avrundat uppåt 43 avrundat nedåt ABS* 11 70/100 6,6 37 avrundat uppåt 44 avrundat nedåt

53 Enkla redovisningsmallar Bonuskalkyl A1 A3 Redovisningsmall A4 A

54 Pilotprojekten Distrikt Grupp/objekt Väst DFG , objekt 1 Väst DGF , objekt 3, option 2019 Väst DGF , objekt 1 Väst DGF , objekt 1 Öst D800 Svärta-Alby

55 Resultat av 2018 års UH-beläggningar Summa av Andel av yta Summa av Andel av CO2 67% 47% 29% 14% 10% 10% 9% 12% Halvvarmt Tankbeläggning Varmmassa Varmmassa LTA 55

56 Tack för er uppmärksamhet! Kristina Martinsson, Trafikverket Tel direkt: Mobil: Trappan 427 steg. Kvarntorpshögen, Kumla 56 Asfaltdagen Oslo 2018

57 Klimatkrav i basunderhåll väg Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

58 Klimatpåverkan från infrastrukturen Klimatpåverkan från väginfrastrukturen står för 5-10 procent av vägtransportsystemets klimatpåverkan Bara den statliga infrastrukturen beräknas stå för över en miljon ton koldioxidekvivalenter (CO2 ekv) per år varav: Investeringsobjekt (väg och järnväg) 0,3-0,6 miljoner ton CO2ekv Reinvesteringar (väg och järnväg) 0,5 miljoner ton CO2ekv Drift och underhåll (väg och järnväg) 0,3 miljoner ton CO2ekv, varav: Basunderhåll väg 0,13 miljoner ton CO2ekv Beläggningsunderhåll väg 0,11 miljoner ton CO2ekv 58

59 Klimatpåverkan från basunderhåll väg Drivmedel står för nästan 2/3 av klimatpåverkan i basunderhåll väg Klimatkalkyl baskontrakt väg, WSP 59

60 Vart vill vi i basunderhåll väg? Krav på reduktion av klimatpåverkan utifrån definierat utgångsläge med Trafikverkets klimatkalkyl. Bonus för större reduktioner än krav. Krav på klimatdeklaration i Trafikverkets verktyg Klimatkalkyl. Uppföljning med byggbranschens Byggbranschens elektroniska affärsstandard BEAst. Vi är dock inte där ännu! Tillfällig modell 2019 och 2020 driver på utvecklingen. 60

61 Gällande drivmedelskrav i storstadsregion i basunderhåll väg Minst 20 procent av energianvändningen, avseende fordon och arbetsmaskiner, ska bestå av el från förnybara energikällor och/eller hållbara höginblandade och hållbara rena biodrivmedel som inte omfattas av reduktionsplikt 2018 handlades Mälaröarna och Västra Södertörn upp 61

62 62

63 Biodrivmedel på tankstationer ett urval Energifabriken (HVO100) OkQ8 (HVO100) Circle K (HVO100 + B100) 63

64 Tillgången utanför storstadsområden Svårt att hitta områden där utvidgning av (skall)kravet skulle kunna göras rakt av Bonus därför en lämplig modell 64

65 Merkostnad för förnybart drivmedel Baserat på drivmedelspriser för större leverantörer har priset för HVO100 varit drygt öre högre exkl moms jämfört med diesel från juli 2018 t.o.m maj 2019 Ytterligare merkostnad för Längre till drivmedelsstation Fordon denna bedöms som liten för tunga lastbilar och arbetsmaskiner vad gäller HVO100 eftersom alla tillverkare tillåter HVO100 i lastbilar 65

66 Bonus-modell för övriga delar av landet i baskontrakt väg Bonus för användning av el från förnybara energikällor eller hållbara höginblandade och hållbara rena biodrivmedel som inte omfattas av reduktionsplikt i arbetsmaskiner och fordon i entreprenaden 1 kr per liter ersatt dieselekvivalent utöver reduktionsplikt Tak på bonus motsvarande 0,2 procent av kontraktsvärdet Motsvarar ca 20% ersatt diesel vilket kopplar till målnivå och också är samma som storstädernas och Trafikverkets krav i storstadsregion. 66

67 Exempel I baskontraktet används liter drivmedel under året, av detta är liter diesel med HVO och RME inblandning liter HVO100 Beräkning liter ingår i reduktionsplikten - ej bonusgrundande liter HVO100 motsvarar liter ersatta dieselekvivalenter motsvarande 37,5% av drivmedlet Ersättning ges dock bara för 20% eller liter dieselekvivalenter 0,2 x ( ) = Bonus kr 67

68 Vilka drivmedel omfattas Utgår från storstadskravet: Drivmedel till fordon och arbetsmaskiner i entreprenaden El från förnybara energikällor* eller hållbara höginblandade och hållbara rena biodrivmedel** som inte omfattas av reduktionsplikt * Med förnybara energikällor avses biobränsle, geotermisk energi, solenergi, vattenkraft, vindkraft och vågenergi enligt Lag (2011:1200) om elcertifikat. ** I de fall biodrivmedel används för att uppfylla eventuella klimatkrav måste det, för det aktuella drivmedel, finnas ett hållbarhetsbesked utfärdat av Energimyndigheten i enlighet med Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. 68

69 Förnybara drivmedel i praktiken Mest sannolikt för tunga fordon och arbetsmaskiner HVO100, RME/B100 Andra alternativ för tunga fordon och arbetsmaskiner Biogas, ED95, El Lätta fordon (personbil och lätt lastbil) E85, biogas, HVO100, El, Vätgas 69

70 Hur redovisa? Komplettering av nuvarande redovisningsmall för storstadsregion Redovisning både för konventionella och förnybara drivmedel Månadsvis redovisning Vid anmodan kunna verifiera tankade mängder t.ex. med schablonberäkning baserat på körda timmar eller kilometer samt tankning av förnybart bränsle med fakturaunderlag eller tankkvitto 70

71 Klimatnytta Vid tak på 0,2 procent ca 20 procent förnybart Maximalt ca liter bensin och diesel ersätts med förnybart per baskontrakt Maximalt 2,2 miljoner liter för alla baskontrakt som handlas upp 2019 och 2020 Klimatnytta 130 ton CO 2 ekv per baskontrakt ton CO 2 ekv per år för alla baskontrakt som handlas upp 2019 och 2020 Motsvarar årligt utsläpp från personbilar. Bonusen motsvarar ca 50 öre per kg CO 2 ekv 71

72 Till 2021 Test av klimatkalkyl för baskontrakt Förberedelse för att kunna ta emot bränsleanvändning elektroniskt (BEAst) Utveckling av krav och bonus-modell baserat på utgångsläge med klimatkalkyl 72

73 Lunch 11:30-12:30