RAPPORT. Klimatkalkyl version 3.0 Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv
|
|
- Johanna Isaksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RAPPORT Klimatkalkyl version 3.0 Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv
2 Titel: Klimatkalkyl version Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv Skapat av: Susanna Toller, Malin Kotake, Sofia Nyholm Publikation 2015:066 ISBN: Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2015/13467 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Susanna Toller 2
3 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte LCA-metodik Metod för Klimatkalkyl Avgränsningar Underlag för beräkningar Felkällor och osäkerheter Förändringar från tidigare version Användning av Klimatkalkyl Användning av modellens olika flikar Presentation av resultat Framtida utveckling
4 Sammanfattning Transportsystemet använder energi och påverkar klimatet dels genom utsläpp från trafik och dels genom utsläpp från byggande, drift och underhåll av infrastruktur. Klimatkalkyl är Trafikverkets modell som utvecklats för att på ett effektivt och konsekvent sätt kunna beräkna den energianvändning och klimatbelastning som transportinfrastrukturen ger upphov till ur ett livscykelperspektiv. Modellen kan användas för att göra klimatkalkyler för enskilda investeringsobjekt och för delar av investeringsobjekt samt som verktyg för att jobba effektivt och systematiskt med klimat- och energieffektivisering inom infrastrukturhållningen. I Trafikverkets styrande riktlinje TDOK 2015: beskrivs när och för vilka åtgärder klimatkalkyler ska upprättas med hjälp av modellen Klimatkalkyl. Modellen är baserad på metodik för livscykelanalys (LCA) och använder emissionsfaktorer tillsammans med en investeringsåtgärds projektspecifika resursanvändning eller typåtgärders resursschabloner för att beräkna energianvändning och emissioner av koldioxidekvivalenter (dvs. klimatbelastning). Med typåtgärder menas här anläggningsdelar eller byggdelar som åtgärden är uppbyggd av. Emissionsfaktorerna som används i Klimatkalkyl är beslutade av Trafikverket som effektsamband. Klimatkalkyl version 1.0 utvecklades i samband med Trafikverkets arbete med åtgärdsplaneringen inför förslag till nationell transportplan Modellen uppdaterades 2014 till version 2.0 och senast 2015 till version 3.0. Klimatkalkyl version 3.0 bygger på version 2.0 men har främst utvecklats med avseende på förbättrad användarvänlighet, transparens och tydlighet i metadata samt med den utökade möjligheten att upprätta klimatkalkyler utifrån projektspecifika mängduppgifter för material- och energiresurser som i sin tur kan nyttjas för att skapa efterkalkyler i form av deklarationer över åtgärderas klimatbelastning och energianvändning. Denna rapport beskriver verktyget Klimatkalkyl version 3.o och dess underlag samt klargör de förändringar som skett i modellen från version Trafikverket, 2015, Riktlinje Klimatkalkyl infrastrukturhållningens energianvändning och klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. TDOK 2015:0007 4
5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Enligt de transportpolitiska målen har Trafikverket som en viktig uppgift att begränsa transportsystemets energianvändning och klimatpåverkan. Arbetet omfattar både att begränsa klimatpåverkan från trafiken och att minimera klimatpåverkan från infrastrukturen. Transportsystemet påverkar klimatet, dels genom utsläpp från trafik och dels genom utsläpp från byggande, drift och underhåll av infrastruktur. Byggande, drift och underhåll av infrastuktur står för en betydande del av transportsektorns klimatbelastning. I Infrastrukturpropositionerna och lyfter regeringen därför fram att beslutsunderlag bör omfatta infrastrukturens klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. Val som görs i tidiga planeringsskeden påverkar energiåtgång och klimatbelastning under byggande och underhåll. Ur energi- och klimatsynpunkt är det stor skillnad på att bygga i tunnel, i bergsskärning, på höga bankar eller på plan mark. Mängden massförflyttning och materialåtgång påverkas av val mellan olika lokaliseringar och utformningar. En metod för att beräkna infrastrukturens klimatbelastning och energianvändning ur ett livscykelperspektiv behöver kunna inkludera de utsläpp som sker vid produktion av de material som används. Klimatkalkyl är den modell som utvecklats för att beräkna storleken på klimatbelastning och energianvändning som transportinfrastrukturen ger upphov till ur ett livscykelperspektiv. Modellen ska användas för att göra klimatkalkyler för enskilda investeringsåtgärder och för delar av investeringsåtgärder i enlighet med Trafikverket riktlinje TDOK 2015:0007. Dessa klimatkalkyler kan sedan summeras för att beräkna klimatbelastning och energianvändning från flera projekt, t.ex. i en nationell transportplan. Modellen har utvecklats av WSP på uppdrag av, och i samråd med, Trafikverket. Den första versionen av modellen, Klimatkalkyl version 1.0 av utvecklades i samband med Trafikverkets arbete med åtgärdsplaneringen inför förslag till nationell transportplan Då användes Klimatkalkyl version 1.0 för att göra en analys av klimatbelastningen från byggande av de namngivna investeringsobjekten i planen 4. Modellen uppdaterades 2014 till version 2.0 och senast 2015 till version 3.0. I samband med modellutvecklingen har också effektsamband som nyttjas i modellen uppdaterats och i vissa fall kompletterats eller justerats. Klimatkalkyl version 3.0 bygger på version 2.0 men har främst utvecklats med avseende på förbättrad användarvänlighet, transparens och tydlighet i metadata. 2 Regeringens proposition 2008/09:35 3 Regeringes proposition 2012/13:25 4 Trafikverket Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv för förslag till nationell plan för transportsystemet Metodbeskrivning och resultat. Ärendenr TRV 2013/
6 1.2 Syfte Klimatkalkyl version 3.0 har utvecklats för att användas för bedömning och beräkning av klimatbelastning och energianvändning från såväl byggande som drift och underhåll av en investeringsåtgärd baserat antingen på ingående typåtgärder eller projektspecifika mängduppgifter för material- och energiresurser som i sin tur kan nyttjas för att skapa deklarationer över åtgärderas klimatbelastning och energianvändning. Modellen kan även användas som verktyg för att arbeta effektivt och systematiskt med klimat- och energieffektivisering inom infrastrukturhållningen. Denna rapport beskriver verktyget Klimatkalkyl version 3.o och dess underlag samt klargör de förändringar som skett i modellen från version 2.0. Syftet med Trafikverkets modell Klimatkalkyl är att på ett konsekvent och effektivt sätt kunna: - integrera infrastrukturens energianvändning och klimatpåverkan i Trafikverkets beslutsunderlag - arbeta med ständig förbättring när det gäller infrastrukturens energianvändning och klimatpåverkan vid planering av transportsystemet och planering och genomförande av enskilda åtgärder - följa upp och redovisa resultat av genomförda åtgärder Detta innebär att modellen exempelvis ska kunna användas för att: Jämföra alternativa sträckningar i ett projekt Identifiera hotspots, vad som bidrar mest till energianvändning och klimatbelastning, i ett projekt Jämföra total energianvändning och potentiell klimatbelastning från byggande och underhåll av olika objekt Se hur olika åtgärder påverkar den totala kalkylen som ett led i projektens klimat- och energieffektiviseringsarbete Uppskatta framtida energianvändning och klimatbelastning från flera objekt i exempelvis en nationell transportplan Följa upp ett projekts klimat och energiprestanda genom upprättande av klimatdeklaration Följa upp energianvändning och potentiell klimatbelastning som en del i resultatredovisningen kopplat till Trafikverkets mål 6
7 2. LCA-metodik Modellen är baserad på metodik för livscykelanalys (LCA). LCA är en metod för att systematiskt beskriva och kvantifiera miljöpåverkan från ett system på ett sådant sätt att det möjliggör överblick och jämförelser. I en LCA sammanställs och utvärderas miljöpåverkan av en produkt, ett material eller en tjänst under hela dess livscykel. Arbetsprocessen vid en LCA inkluderar fyra steg; definition av mål och omfattning, inventeringsanalys, miljöpåverkansbedömning och resultattolkning. Inom regelverket för LCA kan en analys genomföras på flera olika sätt. De val som görs under processens gång påverkar resultatet av en LCA. Därför är transparensen viktig. Ett standardiserat tillvägagångssätt finns beskrivet i ISO-standard En LCA kan bland annat användas till att jämföra olika alternativ för att producera samma funktion eller till att uppskatta total potentiell miljöpåverkan från en viss funktion och identifiera vilka delar av systemet som bidrar mest. Systemgränsernas placering är av stor vikt för hur studiens resultat sedan kan tolkas och användas. LCA innebär att miljöpåverkan av produkten, eller funktionen, under dess hela livscykel inkluderas, från vaggan till graven. Dock behöver analysen ofta avgränsas på olika sätt, både för att vara relevant för den frågeställning som ska besvaras och till följd av vad som är praktiskt genomförbart. Ibland genomförs analysen till exempel för den begränsade del av livscykeln som handlar om produktionen, och de faser som kommer sedan, användning och slutligt omhändertagande utesluts därför. Då är studien snarare av typen vaggan till grind, men den kan ändå baseras på metodiken för LCA i de delar som inkluderas. I LCA som genomförts för vägar och järnvägar är det vanligt att man utesluter det slutliga omhändertagandet av konstruktionen, eftersom rivning av transportinfrastruktur sällan förekommer. Istället anges ibland ett tidsperspektiv som den livstid man räknar på. I Klimatkalkyl version 3.0 inkluderas byggande och underhåll, samt de råvaror, material och produkter som krävs för byggandet och de transporter som sker vid råvaruproduktion och förädling. Vid inventeringsanalysen ska alla relevanta in- och utflöden till systemet kvantifieras. Det kan vara till exempel råmaterial, produkter, energi och olika typer av emissioner. Även för de produkter som används (till exempel bränsle eller konstruktionsmaterial) inkluderas råvaruutvinning, förädling och transporter som sker bakåt i deras livscykler. I inventeringen utnyttjas generella LCA-data som kan hämtas ur internationella databaser tillsammans med specifika indata för vilka resurser som används och vilka emissioner som bildas i det aktuella fallet. Den information som finns i dessa databaser och som handlar om emissioner vid framställning av olika typer av produkter eller material kallas för emissionsfaktorer. I det tredje steget, miljöpåverkansbedömningen, ska betydelsen av de potentiella miljöeffekterna utvärderas. Genom klassificering och karaktärisering sorteras de inventerade flödena till olika miljöpåverkanskategorier och överförs till en gemensam enhet för varje miljöpåverkanskategori. Exempelvis kan olika växthusgaser sorteras till kategorin bidrag till växthuseffekten och räknas om 5 ISO 14040, Environmental management: Life cycle assessment: Principles and framework, International Organisation for Standardization, Geneva 7
8 till koldioxidekvivalenter. Antalet miljöpåverkanskategorier som hanteras i en LCA kan variera. Klimatkalkyl hanterar endast energianvändning (omräknat till primärenergi) och klimatbelastning i form av de emissioner som har potential att påverka klimatet (omräknat till koldioxidekvivalenter). I det sista steget, resultattolkningen, ska slutsatser dras och rekommendationer ges utifrån de föregående stegen. Även osäkerhetsanalyser och känslighetsanalyser beaktas samt resultat och begränsningar förklaras. 8
9 3. Metod för Klimatkalkyl I klimatkalkyl tillämpas de grundläggande principerna för LCA, vilket innebär att systemets gränser definieras utifrån studiens syfte och ingående resurser kvantifieras och multipliceras med en emissionsfaktor som beskriver de utsläpp som sker i deras respektive produktionsprocesser. Modellen baseras på det grundläggande antagandet att användning av resurser orsakar emissioner, både vid byggandet, vid framställning (utvinning, förädling) och transporter. Ett orsakssamband antas alltså finnas mellan systemets användning av resurser och dess energianvändning och emissioner av koldioxidekvivalenter, emissionsfaktorer. De emissionsfaktorer som används i Klimatkalkyl är beslutade som effektsamband av Trafikverket 6. Emissionsfaktorerna inkluderar energianvändning vid och emissioner från råvaruutvinning, förädling och transporter av energiresurser och material, samt från användning (förbränning) av energiresurserna. I klimatkalkyl kan investeringsåtgärders energianvändning och klimatbelastning beräknas på två sätt. Emissionsfaktorer kombineras antingen med schabloner för resursanvändning vid specifika typåtgärder (figur 1) eller med projektspecifika mängduppgifter för material- och energiresurser (figur 2). Med typåtgärder menas här anläggningsdelar eller byggdelar som åtgärderna är uppbyggda av, t.ex. längdmeter bro, tunnel, dubbelspår eller liknande per åtgärder. Resursschablonerna anger åtgång av material- och energiresurser för byggande av de anläggningsdelar/byggdelar som typåtgärden består av, t.ex. kubikmeter betong per meter bro. Resursschabloner finns även för drift och underhåll för majoriteten av typåtgärderna. Resursanvändningen för en specifik typåtgärd eller underhållsåtgärd multipliceras i modellen med emissionsfaktorn för respektive resurs, vilket ger en beskrivning av energianvändning och klimatgasutsläpp kopplat till varje specifik typåtgärd. Den indata som krävs av användaren är hur mycket av respektive typåtgärd som planeras. Modellen möjliggör även upprättande av klimatkalkyler som baseras helt eller delvis på projektspecifika mängduppgifter för material- och energiresurser när sådan information finns tillgänglig. Effekter av förbättringsåtgärder som minimering av resurser eller val av material med lägre specifika utsläpp av klimatgaser kan också studeras och jämföras. Modellen beräknar energianvändning (primärenergi) och klimatbelastning (utsläpp av koldioxidekvivalenter) från investeringsåtgärden som helhet, utifrån indata i form av typåtgärder eller projektspecifik resursanvändning. 6 Trafikverket, Effektkatalogen Bygg om eller bygg nytt, kapitel 7. Tillgänglig på: 9
10 Resultat för Investeringsåtgärden Nivå 1 & 2 Indata från användare om typåtgärder i investeringsåtgärden klimatbelastning & energianv. för byggande, drift och underhåll per typåtgärd Sammansatt emissionsfaktorer Resursschabloner för byggande per typåtgärd Material och energiresurser per AMAkod Emissionsfaktorer Resursschabloner för drift och underhåll per typåtgärd Figur 1. Klimatkalkyl och dess underlag på kalkylnivå 1 & 2. Emissionsfaktorer och resursschabloner används i modellen för att beräkna emissioner per typåtgärd. Information om typåtgärder i investeringsåtgärden används sedan för att beräkna energianvändning och klimatbelastning för byggande, drift och underhåll ur ett livscykelperspektiv. Resultat för investeringsåtgärden Nivå 3 Klimatbelastning & energianv. för byggande av investeringsåtgärden Sammansatt emissionsfaktorer Projektspecifika mängduppgifter för material & energiresurser Material och energiresurser per AMA kod Emissionsfaktorer Figur 2. Klimatkalkyl och dess underlag på kalkylnivå 3. Emissionsfaktorer och projektspecifika mängduppgifter för material- och energiresurser används i modellen för att beräkna investeringsåtgärdens klimatbelastning och energianvändning vid byggandet. Modellverktyget Klimatkalkyl version 3.0 finns i Excel filen Klimatkalkyl 3.0 och består av ett antal flikar. Flikarna innehåller i korthet följande (se avsnitt 5.1 för ytterligare beskrivning av flikarna och hur de används): Instruktion (kortfattad användarhandledning) Indata kalkylnivå 1 & 2 (indata baserat på schabloner för åtgärdens olika typåtgärder) Indata kalkylnivå 3 (projektspecifik resursanvändning och deklaration) Resultatsammanställning (resultatpresentation) Egna noteringar (plats för användarens egna noteringar) Emissionsfaktorer (de grundläggande effektsamband som används) Sammansatta EF_VÄG och Sammansatta EF_JV (Sammansatta emissionsfaktorer) Resursschabloner för typåtgärder (benämns utifrån vilken typåtgärd som avses) 10
11 3.1 Avgränsningar Klimatkalkyl beaktar användning av energi (primärenergi) samt klimatbelastning (emissioner av koldioxidekvivalenter) från väg- och järnvägsinfrastruktur ur ett livscykelperspektiv (figur 3). Klimatkalkyl omfattar byggande, drift och underhåll, men en eventuell avveckling beaktas inte eftersom fullständig rivning av transportinfrastruktur sällan förekommer. Trafikens energianvändning och emissioner vid användning av infrastrukturen ingår inte i Klimatkalkyl, utan hanteras i dagsläget enbart via andra modeller. Detta är dock något som kommande utvecklingsinsatser bör beakta, eftersom de beslut som rör infrastrukturen på flera sätt påverkar den framtida trafiken. Kalkylen beräknar emissioner och energianvändning utifrån dagens teknik och materialval och några marginaleffekter beaktas inte. Till skillnad från många biltrafikanalyser beaktas alltså inte framtida teknikutveckling. Det finns dock möjlighet att föra in sådana aspekter manuellt för enskilda specifika projekt. Alla transporter som genereras inom entreprenaden och som beskrivs som en kostnadspost i anläggningskostnadskalkylen ingår i klimatkalkylen. Således ingår exempelvis transporter av jord- och bergmassor inom projektet. Utsläpp från de transporter som sker vid råvaruutvinning och förädling ingår i de emissionsfaktorer som tillämpas. Transporter från produktion av komponenter och material till entreprenaden, som t.ex. betong och installationer, ingår dock inte. Dessa transporter bedöms endast stå för ett litet bidrag till energianvändningen och klimatbelastningen 7. Figur 3. I Klimatkalkyl version 3.0 beaktas råvaruutvinning, förädling och transporter (inom förädlingskedjan) av energiresurser och material, byggande, drift och underhåll samt förbränning av energiresurser inom dessa poster (blåmarkerade boxar). Transporter från produktion till entreprenad, trafikens utsläpp vid användning av infrastrukturen samt omhändertagande av ev. rester ingår ej (vitmarkerade boxar). 7 Botniabanan, Certifierade miljövarudeklarationer, EPD:er, för Botniabanans infrastruktur. Tillgängliga på 11
12 I posten drift och underhåll ingår dels utbyte av systemets komponenter när deras livslängd tjänat ut, dvs. reinvesteringar, och dels löpande drift och underhåll. Baserat på certifierade miljövarudeklarationer (EPDer) från Botniabanan 8, Trafikverkets LCC-arbete och Klimat- och energieffektiviseringshandlingsplaner inom Trafikverkets olika verksamhetsområden, har de poster inom löpande drift och underhåll som är betydande när det gäller klimat och energi från underhåll identifierats. Poster som inkluderats när det gäller löpande drift och underhåll av väg är belysning, vinterväghållning, beläggningsunderhåll samt tunneldrift (belysning, ventilation och pumpning vatten). Beläggningsunderhåll beräknas i modellen som en del av löpande drift och underhåll, vilket kan diskuteras eftersom det i praktiken handlar om utbyte/förbättring av en komponent när dess livslängd tjänat ut. Beläggningsunderhåll är dock en resurskrävande verksamhet som beror helt och hållet på belastningen på vägen och denna post går därför inte att beräkna via en generell teknisk livslängd såsom för övriga reinvesteringar. I posten vinterväghållning inkluderas användningen av salt och av sand och den energi som går åt vid spridning av detta samt vid snöröjning. När det gäller löpande drift och underhåll för järnväg inkluderas växeldriv, spårslipning, växelvärme, värme och el till stationsbyggnader, el till EST och tunneldrift (belysning, elektronik, frostskydd brandvatten). Ett antal åtgärder som utifrån ovanstående källor ger ett mindre bidrag till energianvändning och klimatbelastning ingår ej i modellen. Exempel på sådana driftåtgärder är snöröjning på järnväg, växtbekämpning, dammbindning, besiktning, sopning, röjning av hinder etc. 3.2 Underlag för beräkningar Modellen består av två olika tillvägagångssätt för beräkningar. Beräkning med hjälp av schabloner (kalkylnivå 1 & 2) och beräkningar utifrån projektspecifika mängduppgifter för de mest betydande material- och energiresurserna ur ett klimat- och energiperspektiv (kalkylnivå 3). Underlaget för beräkningarna i Klimatkalkyl version 3.0, på kalkylnivå 1 & 2, består dels av emissionsfaktorer som anger emissioner och energianvändning per använd resurs (effektsamband) och dels av information om resursanvändning vid specifika typåtgärder (resursschabloner). I Excel filen Klimatkalkyl version 3.0 framgår vilka underlag som har använts inklusive källor. Emissionsfaktorerna beskriver den energianvändning och de klimatgasutsläpp som sker till följd av att en viss resurs används i systemet. Dessa beskrivs i excelmodellens flik Emissionsfaktorer. Det som kräver energi och genererar emissioner av koldioxidekvivalenter vid byggande och underhåll av infrastruktur är användande av arbetsmaskiner och fordon, samt användning av material som vid tillverkning ger upphov till emissioner uppströms i systemet (råvaruutvinning, förädling och transporter). Stål och betong är exempel på material som kräver mycket energi och genererar stora utsläpp vid 8 Botniabanan, Certifierade miljövarudeklarationer, EPD:er, för Botniabanans infrastruktur. Tillgängliga på 12
13 tillverkningen 9. Emissionsfaktorerna inkluderar därmed emissioner från råvaruutvinning, förädling och transporter av både energiresurser och materialresurser. För energiresurser ingår även utsläpp vid användning av resurserna dvs. de utsläpp som sker när ett bränsle används i en arbetsmaskin. Från materialresurserna antas inga utsläpp ske vid själva användandet. För närmare beskrivning av använda emissionsfaktorer hänvisas till Trafikverkets beslutade effektsamband 10. Resursschablonerna för byggande av typåtgärder är baserade på underlag från tidigare anläggningskostnadskalkyler och miljövarudeklarationer, eller specifika produktblad. Resursschablonerna baseras på ett antal projekt som har antagits vara representativa för Trafikverkets produktportfölj som helhet. Underlaget för resursschabloner när det gäller byggande av typåtgärder framgår i respektive underlagsflik i excelmodellen. Resursschablonerna för typåtgärder inom vägbyggande är baserade på underlag från anläggningskostnadskalkyler från Förbifart Stockholm och Umeåprojektet 2, Etapp 1, Norra länken ("Cirkulationsplats Hissjö"). För mitträcke och vägräcke har specifika produktblad legat till grund för resursschablonerna. För närmare beskrivning av hur resursschablonerna för väg beräknats hänvisas till underlagsrapport från WSP 11. När det gäller resursschabloner för typåtgärder inom järnvägsbyggande baseras dessa på certifierade miljövarudeklarationer, EPD:er, för Botniabanan 12. EPD:erna bygger på en livscykelanalys av hela Botniabanans infrastruktur och har granskats och godkänts av tredjepart i enlighet med regelverket för det internationella EPD-systemet. En genomgång har utförts av LCA-modellerna för Botniabanan och de underliggande uppgifterna om resursanvändning har identifierats och sammanställts som resursschabloner 13. De resursschabloner som används för beräkning av framtida drift och underhåll bygger framför allt på uppgifter om vad som sker i dagsläget kopplat till de olika typåtgärderna. De resursschabloner som används, samt hur de byggts upp, framgår i flikarna för de sammansatta emissionsfaktorerna. Hur de utvecklats beskrivs i underlagsrapporten från WSP 14. Resursschabloner för drift av järnväg (växeldriv, spårslipning, växelvärme, värme och el till stationsbyggnader, el till EST och tunneldrift) baseras på Botniabanans EPDer och när det gäller väg baseras resursschablonerna för belysning och tunneldrift på VGU, tillsammans med erfarenheter från tidigare fallstudier. För vinterväghållning har resursschablonerna tagits fram utifrån information om mängd salt- och sand som sprids och antal fordonskörningar i kombination 9 Trafikverket, Förstudie livscykelanalys i planering och projektering. Trafikverkets publikation 2012: Trafikverket, Effektkatalogen Bygg om eller bygg nytt, kapitel 7. Tillgänglig på: 11 Uppenberg & Öman, Beräkning av transportinfrastrukturens klimatbelastning i ett livscykelperspektiv Metodbeskrivning och resultat för bedömning av nationell transportplan (TRV 2011/51696) 12 Botniabanan, Certifierade miljövarudeklarationer, EPD:er, för Botniabanans infrastruktur. Tillgängliga på 13 Uppenberg & Öman, Revidering av modell Klimatkalkyl för infrastrukturprojekt, modellversion 2.0. (TRV 2011/51696) 14 Uppenberg & Öman, Revidering av modell Klimatkalkyl för infrastrukturprojekt, modellversion 2.0. (TRV 2011/51696) 13
14 med väderdata för olika regioner och Svevias verktyg för att beräkna kostnader för vinterväghållning 15,16,17. Detta har därefter kalibrerats mot Trafikverkets årsbudgetar för väghållning. Hur beräkningarna genomförts beskrivs mer ingående i underlagsrapporten från WSP. För beläggningsunderhåll baseras resursschablonerna på underlag från verktyget LCC Väg som VTI utvecklar åt Trafikverket för kostnadsberäkning av vägunderhållet 18. Baserat på det verktyget har resursmängder för beläggningsunderhåll identifierats med utgångspunkten att kvalitet och funktion för den aktuella vägtypen ska bibehållas över tid. Resursschablonerna är beroende av trafikbelastningen, angivet som ÅDT (årsdygnstrafik). Som default används en medel-ådt för respektive typåtgärd, men användaren av Klimatkalkyl har möjlighet att istället definiera projektspecifika ÅDT för modellens beräkningar av beläggningsunderhållet (se avsnitt 5.1). Avseende reinvesteringar används samma resursschabloner som för byggande och resursanvändningen per år för reinvesteringarna beräknas baserat på livslängder för systemets komponenter. För indata gällande livslängderna för de olika komponenterna föreslås defaultvärden i modellen (Sammansatta EF_VÄG och Sammansatta EF_JV), men dessa kan ändras av användaren om det finns tillgång till bättre uppskattningar (se avsnitt 5.1). Modellens defaultvärden baseras framför allt på komponenternas tekniska livslängd, eller faktiska livslängd (som också ofta används i livscykelkostnadsanalyser, LCC). Dessa är i vissa fall längre än deras ekonomiska livslängd och bedöms som mest relevanta att använda i Klimatkalkyl eftersom de är mer differentierade och mer i samklang med Trafikverkets reinvesteringsbehovsanalyser. I nuläget hanteras livslängderna schablonmässigt utifrån de olika komponenterna som ingår, även om de i verkligheten också beror på belastningen på respektive komponent. Underlaget för beräkningarna i Klimatkalkyl version 3.0, i fliken Indata kalkylnivå 3, består dels av emissionsfaktorer som anger emissioner och energianvändning per använd resurs (effektsamband) och dels av projektspecifika mängduppgifter för de mest betydande material- och energiresurserna ur ett klimat- och energiperspektiv. I Excel filen Klimatkalkyl version 3.0 framgår vilka resurser som anges samt vilka parametrar som kan justeras, se även avsnitt Trafikverkets statistik över förbrukade salt och sandmängder för varje distrikt åren 2008/ / Vinterväderindex. Trafikverket Kalkylverktyg för bedömning av kostnader i baskontrakt för drift av vägar, levererat från Svevia 2013 på uppdrag av Trafikverket och VTI. 18 LCC Väg. Verktyg i Excel som utvecklas av VTI och levereras till Trafikverket under 2014 och dokumenteras i en manual samt vetenskapliga artiklar i PhD projekt av Jonas Wennström. 14
15 3.3 Felkällor och osäkerheter Osäkerheter i indata för de enskilda objekten bedöms vara den största osäkerheten och största felkällan vid användning av verktyget. I tidiga skeden är dessa osäkerheter oundvikliga eftersom full kännedom om hur projektet kommer att byggas ännu inte finns. I takt med att projektet genomförs förbättras indata. Underlaget för Klimatkalkyl är detsamma som för de ekonomiska kalkylerna. När detta underlag preciseras under planeringsprocessen kommer såväl kostnadskalkylens som klimatkalkylens precision att öka. Det finns även osäkerhet kring resursschabloner och deras representativitet för typåtgärder. Variationer inom typåtgärder finns beroende på variation i utformning, t.ex. till följd av varierande topografi, vilket påverkar behovet av grundförstärkning och schaktarbete. I modellen kan användaren justera dessa parametrar genom att ange projektspecifik information. Emissionsfaktorer bedöms vara representativa för normala resurser för svenska förhållanden och bedöms hålla god kvalitet eftersom de är hämtade från allmänt vedertagna och använda LCA-databaser och publicerade studier. Dock är känsligheten för emissionsfaktorerna stor. En förändring av emissionsfaktorn får stort genomslag på resultatet. Under sommaren 2014 genomfördes en validering av tidigare beslutade emissionsfaktorer. Valideringen inkluderade en kritisk granskning och kvalitetssäkring av de emissionsfaktorer som använts. Använda källor granskades och emissionsfaktorerna jämfördes med de som använts i andra liknande studier och modeller. Valideringen resulterade i justering och komplettering av tidigare beslutade effektsamband Trafikverket, Effektkatalogen Bygg om eller bygg nytt, kapitel 7. Tillgänglig på: 15
16 4. Förändringar från tidigare version Klimatkalkyl ska svara mot behovet att kunna beräkna transportinfrastrukturens energianvändning och klimatbelastning ur ett livscykelperspektiv genom planering, genomförande och uppföljning av projekt. Den behöver därför kunna tillämpas såväl för en nationell transportplan som för olika skeden i planläggningsprocessen för enskilda objekt. Den första versionen av Klimatkalkyl, Klimatkalkyl version 1.0, var i första hand utvecklad för att kunna bedöma klimatbelastning från förslaget till nationell transportplan I ett sådant tidigt planeringsskede fanns det ingen möjlighet att ta reda på vilka materialmängder de olika objekten i planen kunde förväntas komma att kräva. Det underlag som fanns om objekten handlade istället om ingående typåtgärder. Inför framtagandet av klimatkalkyl version 1.0 lades därför mycket fokus på att ta fram generella resursschabloner för dessa typåtgärder. Klimatkalkyl version 2.0 som beslutades och publicerades 2014 var tillämpbar i tidiga skeden, men tillät en större flexibilitet för användaren så att de fall information fanns tillgänglig kunde vissa betydande poster modifieras i de redan befintliga resursschablonerna för olika typåtgärder. I den senaste versionen av Klimatkalkyl, Klimatkalkyl version 3.0, har verktyget framförallt förbättrats med avseende på användarvänlighet, transparens, flexibilitet och kompletthet utifrån användarnas behov. Struktur. urval och benämningar av tillgängliga typåtgärder har ändrats och harmoniserats för att bättre ansluta till gängse nomenklatur och struktur i väg- och järnvägsprojekt. Benämningar av typåtgärder för väganläggning har så långt som möjligt anpassats till Vägars och Gators utformning (VGU) 20. För järnväg finns inte motsvarande regelverk som VGU tillgänglig därför har tidigare Banverkets anläggningsstruktur, vilken fortfarande antagits vara gällande, använts för benämningar av typåtgärder inom järnvägsanläggningen. I denna version kan användaren även upprätta klimatkalkyler baserat helt på projektspecifika mängder av material- och energiresurser. Som underlag för de revideringar som har genomförts har användarsynpunkter på Klimatkalkyl version 2.0 samlats in vid genomförande av flertalet pilotprojekt där modellverktyget testats samt i Trafikverkets arbetsgrupp för Klimatkalkyl. Emissionsfaktorerna är också uppdaterade och kompletterade efter kvalitetssäkring som gjordes under sommaren Sammantaget medför detta att version 3.0 är bättre anpassad än tidigare versioner för användning i planläggningsprocessen för enskilda åtgärder, med syfte att utgöra underlag för genomförande av klimat- och energieffektiviseringsåtgärder samt vid framtagande av klimatdeklarationer när investeringsåtgärden öppnar för trafik. 20 Trafikverket, Krav för vägars och gators utformning. Trafikverkets publikation 2012:179 16
17 Sammanfattningsvis innebär Klimatkalkyl version 3.0 följande förändringar jämfört med version 2.0: 1. Emissionsfaktorerna har inarbetats i enlighet med de justeringar och kompletteringar av effektsamband som beslutades oktober Gränssnitten för inmatning av indata och resultatpresentation har förbättrats och förtydligats. 3. Modellen innehåller numera en indataflik nu två flikar för inmatning av indata. En flik används för beräkning med hjälp av schabloner (kalkylnivå 1 & 2) och en flik som används för beräkningar utifrån projektspecifik data och upprättande av klimatdeklarationer (kalkylnivå 3). 4. Strukturen för typåtgärder på kalkylnivå 1 & 2 har ändrats och harmoniserats för att bättre ansluta till gängse nomenklatur och struktur i väg- och järnvägsprojekt. 5. Utbudet av typåtgärder har anpassats till behov som påtalats av användare. 6. Typåtgärderna har kompletterats med metadata i text och bild. 7. Möjligheten att göra klimatkalkyl och klimatdeklaration på kalkylnivå 3, d.v.s. baserat på projektspecifika mängduppgifter för material- och energiresurser, har tillkommit. 8. Modellverktygets resultatsammanställning har omarbetas till rapportformat. Formatet har anpassats till behov av underlag till Samlad Effektbedömning (SEB) och till produktspecifika regler, för certifierade miljövarudeklarationer(epd) för vägar och järnvägar. 17
18 5. Användning av Klimatkalkyl Klimatkalkyl version 3.0 är en excelmodell bestående av ett antal flikar där den första fliken utgörs av en kortare instruktion för modellens användning. Som användare av Klimatkalkyl 3.0 behöver man framförallt känna till vilka typåtgärder och i vilken omfattning som de planeras i den investeringsåtgärd för vilken modellen tillämpas. Utgångspunkten är att samma underlag ska kunna användas som det som används i de ekonomiska kalkylerna 21 och Klimatkalkyler som upprättas på kalkylnivå 1 & 2 ska inte kräva mer detaljerad indata. Typåtgärderna definieras i modellens indataflik (Indata Kalkylnivå 1 & 2). Modellens andra indataflik (Indata Kalkylnivå 3) baseras istället för typåtgärder på projektspecifika mängduppgifter för material- och energiresurser. Utöver dessa två flikar finns i modellen flikar som beskriver emissionsfaktorer, sammansatta emissionsfaktorer, resultatsammanställning och underlag för resursschabloner. De olika flikarna och deras användning beskrivs mer ingående nedan. 5.1 Användning av modellens olika flikar Indata kalkylnivå 1 & 2 I fliken Indata kalkylnivå 1 & 2 anges överst allmän information om projektet. Här finns möjligt att välja underhållsdistrikt och därmed anpassa beräkningarna av klimatbelastning och energianvändning för vägunderhåll efter geografiskt läge. I den gulmarkerade kolumnen Indata definieras projektets omfattning genom att mängden av ingående typåtgärder anges (i enheter som anges i kolumnen Enhet). Här finns såväl typåtgärder gemensamma för väg och järnväg samt typåtgärder för vägprojekt och järnvägsprojekt. Typåtgärder för väg- och järnväg kan kombineras. Genom att klicka på + längst till vänster för varje typåtgärd synliggörs metadata för typåtgärden. För varje typåtgärd finns en enkel illustration som visualiserar aktuell typåtgärd med de väsentligaste tekniska specifikationerna, som inkluderar delkomponenter och tekniska utföranden. Illustrationerna kompletteras med en skriftlig beskrivning, datakälla, år samt representativitet. När typåtgärden har expanderats på + kan också vissa parametrar anpassas specifikt till den aktuella åtgärden. Om en modifikation görs gulmarkeras cellen för typåtgärdens namn automatiskt för att det ska bli tydligt att projektspecifik data använts även när cellen för typåtgärden inte är expanderad. Användare kan också här välja att för ytvägar definiera en ÅDT som modellen använder vid beräkning av beläggningsunderhållet. Resultatdiagram för utsläpp av klimatgaser visas högst upp i indatafliken, och uppdateras i realtid när indata ändras. I det vänstra diagrammet redovisas utsläpp totalt för byggfasen för hela projektet, uppdelat på de sex mest betydande typåtgärderna samt en kategori som benämns med Övrigt. I det högra diagrammet redovisas utsläpp årligen uppdelat på Bygg & reinvestering (byggfasens klimatbelastning fördelat per år baserat på livslängden för varje 21 Trafikverket, Kalkylblock samt struktur för underlagskalkyl, väg och bana. TDOK 2011:
19 ingående komponent) samt Drift & underhåll (löpande vinterväghållning, beläggningsunderhåll samt energianvändning för drift av anläggningar). Resursschabloner I modellen anges de resursschabloner som ligger till grund för beräkningarna i en separat flik för varje typåtgärd. Dessa flikar har samma namn som typåtgärderna i fliken Indata Kalklylnivå 1 & 2. I kolumnen Beskrivning anges vilka aktiviteter/komponenter/resurser som ingår i resursschablonen och längre till höger, i kolumnen Medelvärde anges de mängder som används som default för beräkningarna. De är ett medelvärde av de resursschabloner som anges i kolumnerna längst till höger och som är hämtade från specifika projektunderlag. Högst upp i kolumnerna anges metadata för underlaget. I kolumnen Projektspecifik importeras eventuella modifierade värden från indatafliken. I kolumnen Teknisk livslängd framgår vilka livslängder som används för beräkningarna. Informationen hämtas från flikarna för sammansatta emissionsfaktorer där de också kan ändras vid behov (se nedan). Nedanför resursschablonerna för byggande anges resursschablonerna för drift och underhåll. Flikarna för resursschabloner för typåtgärder är alla låsta för redigering och det är inte meningen att någon projektspecifik information ska läggas in här. De är synliga i modellen för att det ska vara möjligt att granska underlaget för de resursschabloner som ligger som default. Indata Kalkylnivå 3 I fliken Indata Kalklylnivå 3 anges projektspecifika mängduppgifter för material- och energiresurser. Strukturen och ingående delar har tagits fram för att inkludera de mest betydande resurserna ur ett klimatperspektiv samt att så långt som möjligt ansluta till benämningar och struktur för kalkylnivå 3 i styrande riktlinjer för underlagskalkyler 22. Strukturen efterliknar en aggregerad AMA-kodsindelning och har anpassats för att göras så enkel och lättförståelig som möjligt. De projektspecifika mängderna kan fyllas i dels för Utgångsläge och dels för Utfall. Tanken är att Utgångsläge fylls i när man i ett projekt tagit fram detaljerade mängduppgifter, men innan man gått in i byggskedet. D.v.s. typiskt i ett bygghandlingsskede. Utfall fylls sedan i när man har uppgifter om den faktiska resursanvändningen i projektet. T.ex. när byggskedet närmar sig slutet eller i samband med en efterkalkyl för kostnader. För varje resurspost finns en expanderbar nivå som man kommer åt genom att klicka på + längst till vänster på varje rad. Där redovisas allt underlag till beräkningar av utsläpp av klimatgaser och energianvändning. För utgångsläget hämtas dessa från sammansatta emissionsfaktorer och är låsta. Men för utfallet kan egna data anges i de gulmarkerade cellerna för alla redovisade parametrar. Egna angivna data används för beräkningen av utsläpp och energianvändning i Utfall. Om inga egna data anges används det som redovisas under utgångsläge i den expanderbara nivån. Utgångsläge och utfall kan användas t.ex. för att studera effekter av förbättringsåtgärder som minimering av resurser eller val av material med lägre specifika utsläpp av klimatgaser. Resultat för utsläpp av klimatgaser redovisas på samma sätt som för kalkylnivå 1 och 2 högst upp i indatafliken och 22 Trafikverket Underlagskalkylbok väg och bana. TDOK 2011:192 19
20 uppdateras i realtid vid ändring av indata. I det vänstra diagrammet redovisas utsläpp totalt för byggfasen för hela projektet, uppdelat på Byggnadsverk, Tunnel och Markarbeten. I det högra diagrammet redovisas utsläpp årligen för Bygg & reinvestering (byggfasens klimatbelastning fördelat på livslängden för ingående komponenter) med samma uppdelning. Emissionsfaktorer I fliken Emissionsfaktorer anges de emissionsfaktorer (effektsamband) för material och energiresurser som används för beräkningarna. Projektspecifika modifieringar är möjliga om man vill kunna räkna på användning av alternativa material med lägre specifika utsläpp av klimatgasutsläpp och/eller lägre primärenergianvändning. Även här krävs dock en systematisk hantering av detta för att ändringarna ska kunna spåras och kvalitetssäkras. Några av de resursrelaterade effektsambanden härrör från databasen Ecoinvent och det ska noteras att dessa endast får användas av organisationer som har användarlicens. När det gäller de resultat som presenteras för emissioner per typåtgärd i indatafliken får dessa dock användas utan några sådana restriktioner. Sammansatta emissionsfaktorer I flikarna för sammansatta emissionsfaktorer (Sammansatta EF_VÄG och Sammansatta EF_JVG) redovisas de sammansatta emissionsfaktorerna för vägrespektive järnvägsobjekt som används i modellen. Raderna i fliken kan expanderas genom att man klicka på + -tecknet längst till vänster. Då visas underlaget till de sammansatta emissionsfaktorerna. I kolumnen Livslängd definieras livslängder för de olika komponenterna/aktiviteterna. Ändringar av exempelvis livslängd eller uppbyggnad av typåtgärder (exempelvis beläggningstjocklek) i dessa flikar får genomslag i beräkningarna för den aktuella typåtgärden. Om ändringar görs här krävs dock en systematisk hantering av detta för att de ska kunna spåras och kvalitetssäkras. Resultatsammanställning Modellverktygets flik Resultatsammanställning har omarbetas till rapportformat. Resultaten presenteras i en rapport för kalkylnivå 1 & 2 och en rapport för kalkylnivå 3. I rapporterna speglas den information som angivits i rutorna för projektinformation i indataflikarna, samt presenteras resultaten för både klimat och energi med samma uppdelning som i indataflikarna och både i tabell- och diagramform. Resultatsammanställningens uppdelning beskrivs närmare i avsnitt 5.2 nedan. Rapportformatet har även anpassats till behov av underlag till Samlad Effektbedömning, SEB och till regler, PCR, för certifierade miljövarudeklarationer, EPD, för vägar 23 och järnvägar 24. Därför redovisas även tabeller med resultat i de enheter som behövs för båda dessa användningsområden. I rutan med projektinformation finns det möjlighet att i den gulmarkerade rutan med rubriken Analysperiod ange en tidsperiod för vilken utsläpp och energianvändning ska beräknas. Om en analysperiod anges summeras i 23 PCR 2013:20 Highways (except elevated highways), streets and roads (Version 1.02) 24 PCR 2013:19 Railways (Verision 1.03) 20
21 resultatsammanställningen Bygg, Bygg/Reinvestering samt Drift och Underhåll för de antal år som anges. 5.2 Presentation av resultat I modellen har presentationen av de beräknade klimatgasutsläppen anpassats till kraven i de gällande regelverken för certifierade miljövarudeklarationer, EPD:er, för väg- och järnvägsinfrastruktur enligt det internationella EPDsystemet. Enligt dessa regelverk ska den beräknade miljöbelastningen redovisas per km och år med separat redovisning av bygg och reinvestering, drift respektive underhåll. I Klimatkalkyl har det dock inte bedömts vara relevant att dela upp Drift och Underhåll varför de redovisas sammanslagna. Resultaten presenteras i modellens indataflikar och resultatsammanställning uppdelat på Bygg, totalt för projektet per km Bygg/reinvestering, per km och år Drift och underhåll, per km och år Totalt, per km och år Under rubriken Bygg, totalt redovisas energianvändning och klimatbelastning (utsläpp av koldioxidekvivalenter) från all resursanvändning kopplad till byggandet av projektet, per km. Under rubriken Bygg/reinvestering redovisas energianvändning och klimatbelastning (utsläpp av koldioxidekvivalenter) från samma aktiviteter som för Bygg, totalt, men uttryckt per km och år baserat på angivna livslängder för alla komponenter som ingår i modellen. Det speglar alltså en årlig belastning från en anläggning som bibehåller sin funktion baserat på att komponenter byts ut med olika frekvens utifrån deras angivna livslängder. Under rubriken Drift och underhåll redovisas per km och år energianvändning och klimatbelastning (utsläpp av koldioxidekvivalenter) från drift av komponenter (exempelvis fläktar, belysning, växelvärme etc.) som ingår i typåtgärder, samt beläggningsunderhåll och vinterväghållning för vägar. Under rubriken Totalt redovisas summan av Bygg/reinvestering och Drift och underhåll per km och år. 21
22 6. Framtida utveckling I det korta perspektivet planeras några åtgärder för att göra Klimatkalkyl version 3.0 än mer användarvänlig. Detta inkluderar framförallt: Ytterligare förbättrad funktionalitet avseende möjlighet till jämförelse mellan olika alternativ och olika åtgärder. Utveckling av funktion för att aggregera flera investeringsåtgärders klimatkalkyler. Detta bidrar till att effektivisera och underlätta arbetet med Trafikverkets åtgärdsplanering inför förslag till nationell transportplan Komplettera modellen med fler resursschabloner för befintliga typåtgärder för att skapa mer representativa medelvärden, samt fler typåtgärder för att göra mer detaljerade beräkningar. Komplettera modellen med drift- och underhåll utifrån beräkningar i kalkylnivå 3. Utreda möjlighet att överföra modellens befintliga Excel-format till en databaslösning med ett webbgränssnitt. Avseende möjligheten till förändrad IT-lösning för modellen har detta aktualiserats under det senaste årets utvecklingsarbete. Modellens växande omfattning och funktion gör att Excel-formatet utgör begränsning i den fortsatta utvecklingen. Tillägg eller ändringar av typåtgärder är komplext och kräver noggrant systematiskt arbete som tar mer tid i anspråk allteftersom modellen växer. Komplexiteten och Excel-modellens uppbyggnad gör att man är beroende av i stort sett en enskild utvecklares sakkunskap, vilket ger en stor sårbarhet. Excel-formatet gör det även svårt att på ett effektivt sätt implementera hantering av scenarier för t.ex. alternativa utföranden som man vill kunna jämföra i ett och samma projekt. Vidare är det komplicerat att erbjuda anpassade dynamiska gränssnitt och resultatpresentationer efter olika behov. Genom att överföra det nuvarande Excel-formatet till en databaslösning med ett webbgränssnitt skulle flera av dessa svårigheter kunna hanteras. En sådan lösning skulle också möjliggöra en systematisk erfarenhetsåterföring genom att klimatkalkyler för olika projekt kan sparas centralt, revideras i olika skeden, analyseras med avseende på klimatprestanda och förbättringsåtgärder samt hantera olika versioner av modellen vilket är andra funktioner av betydande karaktär för den fortsatta utvecklingen. På längre sikt finns en rad möjliga utvecklingsåtgärder. Det som i nuläget identifierats som viktigast omfattar: Systemutvidgning (framför allt map trafik) Sammankoppling med andra kalkylverktyg som kompletterar Klimatkalkyl (Geokalkyl/EKA) Översyn av framtida möjligheter att hantera reviderade emissionsfaktorer Användning av Klimatkalkyl i upphandlingssituationer Den fortsatta utvecklingen bör inkludera viss systemutvidgning eller samverkan med andra system. I nuläget ingår till exempel inte användningen av investeringsåtgärderna, dvs. den framtida trafiken. Utsläpp och 22
23 energianvändning från trafiken påverkas dock av infrastrukturen. Dels påverkas trafiken av linjeföring och val av korridor, men också av rullmotstånd och underhållsbehov. Det behöver utredas hur Trafikverkets befintliga beräkningar när det gäller utsläpp och energi för trafiken kan sättas i relation till resultat från Klimatkalkylmodellen, samt om det är önskvärt och i så fall hur modellen på bästa sätt ska kunna fånga upp de aspekter av trafiken som påverkas av infrastrukturens byggande. En utvidgning med avseende på trafik har potential att öka modellens tillämpbarhet som underlag för åtgärdsvalsstudier och för beslut om lokalisering. Transporter av produkter från förädling och till entreprenaden är en annan del av systemet som i dagsläget inte beaktas, men om det visar sig att det finns fall där dessa påverkar objektets energi- och klimatprestanda finns skäl att söka efter metod att inkludera även dessa. Ett led i utvecklingen mot ökad precision i klimatberäkningar är att identifiera vilka förbättringsåtgärder Klimatkalkylmodellen behöver kunna fånga och för vilka åtgärder andra modeller eventuellt lämpar sig bättre. Modellens precision skulle kunna ökas avsevärt genom en bättre koppling till de geologiska förutsättningarna för att exempelvis bedöma schaktnings- och stabiliseringsbehov i byggfasen. Redan befintliga modeller såsom Geokalkyl och LICCER bör utnyttjas i detta utvecklingsarbete. EKA-modellen som hanterar beräkning av klimatpåverkan och energianvändning vid beläggningsarbeten är en annan modell som Klimatkalkyl bör anslutas till för en ökad precision. Vid sidan av ökad precision och eventuell utvidgning kommer modellen också att vidareutvecklas för att möta de behov som finns vid en eventuell användning i upphandlingssituationer. Ett arbete med detta pågår i projekt för verifierad klimatbelastning inom Trafikverket. Inom projektet kommer bland annat ett antal pilotprojekt att undersökas för att identifiera tillämpningen vid upphandling. 23
RAPPORT. Klimatkalkyl version 2.0 Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv
RAPPORT Klimatkalkyl version 2.0 Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv Dokumenttitel: Klimatkalkyl version 2.0 - Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan
Läs merRAPPORT. Klimatkalkyl version 4.0 Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv
RAPPORT Klimatkalkyl version 4.0 Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv Dokumenttitel: Klimatkalkyl version 4.0 - Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan
Läs merAnvändarhandledning. Klimatkalkyl version 4.0
Användarhandledning Klimatkalkyl version 4.0 Dokumenttitel: Användarhandledning Klimatkalkyl version 4.0 Skapat av: John Norberg och Susanna Toller Foto framsida: Mikael Ullén Dokumentdatum: 2016-04-01
Läs merRAPPORT. Klimatkalkyl version 5.0 Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv
RAPPORT Klimatkalkyl version 5.0 Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv Dokumenttitel: Klimatkalkyl version 5.0 - Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan
Läs merKlimatkalkyl- infrastrukturhållningens energianvändning och klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv
RIKTLINJE 1 (6) Dokumentdatum TDOK 2015:0007 2015-01-27 1.0 Fastställt av Gäller från Ersätter Chef VO Planering 2015-04-01 [Ersätter] Skapat av Eklöf Hanna, PLkvm Ersatt av [Ersatt av] Klimatkalkyl- infrastrukturhållningens
Läs merKlimatkalkyl Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv
RAPPORT Klimatkalkyl Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv Modellversion 5.0 och 6.0 Dokumenttitel: Klimatkalkyl - Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan
Läs merAnvändarhandledning. Klimatkalkyl version 5.0
Användarhandledning Klimatkalkyl version 5.0 Dokumenttitel: Användarhandledning Klimatkalkyl version 5.0 Skapat av: John Norberg och Susanna Toller Foto framsida: Kasper Dudzik Dokumentdatum: 2017-10-02
Läs merTrafikverkets Klimatkalkyl. Susanna Toller
Trafikverkets Klimatkalkyl Susanna Toller 2014-05-22 Klimatkalkyl Trafikverkets modell för att på ett effektivt och konsekvent sätt få med infrastrukturens klimatbelastning och energianvändning ur ett
Läs merPubliceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Susanna Toller
RAPPORT Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv för förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Metodbeskrivning och resultat Dokumenttitel: Beräkning av
Läs merAnvändarhandledning. Klimatkalkyl version 6.0
Användarhandledning Klimatkalkyl version 6.0 Dokumenttitel: Användarhandledning Klimatkalkyl version 6.0 Skapat av: John Norberg och Susanna Toller Foto framsida: Kasper Dudzik Dokumentdatum: 2018-04-03
Läs merTrafikverkets Klimatkalkyl Birgitta Aava-Olsson
Trafikverkets Klimatkalkyl Birgitta Aava-Olsson TMALL 0141 Presentation v 1.0 Mål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till år 2030 Transportsektorn ska bidra till det nationella miljökvalitetsmålet
Läs merKLIMAT FÖR JAKOBSHYTTAN-DEGERÖN
PM KLIMAT FÖR JAKOBSHYTTAN-DEGERÖN GRANSKNINGSVERSION 2017-03-23 UPPDRAG Titel på rapport: PM Klimat för Jakobshyttan- Degerön, 261770 Status: Datum: 2017-03-23 MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Trafikverket
Läs merUtvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.
Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning Energiteknik Systemanalys SP Rapport 2 Innehållsförteckning 1.Bakgrund och sammanfattning...3 2.Metod...4
Läs merInformationstillfälle - Skype. Klimatkalkyl Infrastrukturhållningens klimatbelastning och energianvändning i ett livscykelperspektiv.
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Informationstillfälle - Skype Klimatkalkyl Infrastrukturhållningens klimatbelastning och energianvändning i ett livscykelperspektiv. 21 april 2016 Välkomna! Informationstillfället
Läs merKlimatsmart infrastruktur. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Klimatsmart infrastruktur Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i nytt klimatpolitiskt ramverk Senast 2045 ska Sverige vara klimatneutralt Utsläppen från
Läs merFunktionella krav med utgångspunkt från nationella mål. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Funktionella krav med utgångspunkt från nationella mål Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatkrav på infrastrukturhållning Införs 2016. Kraven ställs på
Läs merTrafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler för att minska infrastrukturhållningens. klimatpåverkan
Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler för att minska infrastrukturhållningens klimatpåverkan Välkomna! Informationstillfället arrangeras av representanter från Trafikverkets olika verksamhetsområden
Läs merUtveckling av samhällsekonomiska metoder och verktyg, effektsamband och effektmodeller inom transportområdet - Trafikslagsövergripande plan
Utvecklingsplan för drift, underhåll- och reinvestering. Bilaga till Utveckling av samhällsekonomiska metoder och verktyg, effektsamband och effektmodeller inom transportområdet - Trafikslagsövergripande
Läs merSamhällsekonomisk analys och underhåll förklarat på ett enklare sätt
Samhällsekonomisk analys och underhåll förklarat på ett enklare sätt I den här broschyren får du en inblick i hur Trafikverket arbetar med samhällsekonomiska analyser på underhållsområdet och hur vi arbetar
Läs merJÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM - Klimat
JÄRNVÄGSUTREDNING Sundsvall Härnösand Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM - Klimat 2013-10-15 Titel: PM Klimat Utgivningsdatum: 2013-10-15 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson:
Läs merMiljökrav i kontrakt nu och på längre sikt i Sverige Kristina Martinsson Trafikverket Underhåll - Väg
Miljökrav i kontrakt nu och på längre sikt i Sverige Kristina Martinsson Trafikverket Underhåll - Väg 1 Kristina Martinsson, Örebro Trafikverket Underhåll Väg Nationell Samordnare Beläggning Klimat och
Läs merBygg om eller bygg nytt
Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 3 och 4 Bygg om eller bygg nytt Kapitel 1 Introduktion Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar i kapitel
Läs merLIVSCYKELANALYS FÖR HÅLLBARHET I VERKLIGHETEN! INTE SÅ
LIVSCYKELANALYS FÖR HÅLLBARHET I VERKLIGHETEN! INTE SÅ SVÅRT SOM DET VERKAR HUR KAN VI MINSKA VÅRT FOTAVTRYCK? VAD KAN VI GÖRA I VÅR VARDAG? GATU- OCH PARKDAGAR, NACKA 19/5 Klimatet, avtrycket, målen 5/19/2016
Läs merTrafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler för att minska infrastrukturhållningens. klimatpåverkan
Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler för att minska infrastrukturhållningens klimatpåverkan Välkomna! Informationstillfället arrangeras av representanter från VO Planering, Investering, Inköp och
Läs merAnvändning av livscykelanalys och livscykelkostnad för vägkonstruktion inom Norden
NVF-seminarium Funktionella egenskaper och livscykelmodeller 10 maj 2007, Arlanda Stockholm - Examensarbete LTH - Användning av livscykelanalys och livscykelkostnad för vägkonstruktion inom Norden Nina
Läs merTrafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler för att minska infrastrukturhållningens. klimatpåverkan
Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler för att minska infrastrukturhållningens klimatpåverkan Varmt Välkomna! Vi är cirka 50 deltagare från 20 olika företag/organisationer på dagens informationstillfälle
Läs merTrafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler för att minska infrastrukturhållningens. klimatpåverkan
Trafikverkets klimatkrav och klimatkalkyler för att minska infrastrukturhållningens klimatpåverkan Varmt Välkomna! Vi är cirka 50 deltagare från 25 olika företag/organisationer på dagens informationstillfälle
Läs merKOMMUNICERA PRODUKTERS MILJÖPRESTANDA MED EPD
KOMMUNICERA PRODUKTERS MILJÖPRESTANDA MED EPD Berätta för dina kollegor om värdet av att identifiera betydande miljöaspekter, att följa upp och förbättra era produkters miljöprestanda Samarbeta med dina
Läs merKlimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer
Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer meningen och skillnader Tomas Rydberg Att deklarera dina transporters klimatpåverkan Trafikverket/NTM 2010-10-05 Miljövarudeklaration Klimatdeklaration SO 2
Läs merMinskning av koldioxid och energieffektivisering i investeringsprocessen. Melker Lundmark
Minskning av koldioxid och energieffektivisering i investeringsprocessen Melker Lundmark Förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter Enligt Energimyndighetens riktlinjer för förordningen
Läs merKLIMAT- OCH ENERGIEFFEKTIVISERING I ANLÄGGNINGSARBETE
KLIMAT- OCH ENERGIEFFEKTIVISERING I ANLÄGGNINGSARBETE - OM BETONG VORE GULD Tabita Gröndal tabita.grondal@sweco.se 070-2518145 2018-12-05 1 2 De Globala hållbarhetsmålen har stor påverkan på vår politik
Läs merLivscykelperspektiv vad är det, varför behövs det och hur kan det användas?
Livscykelperspektiv vad är det, varför behövs det och hur kan det användas? Susanna Toller, Ecoloop/KTH Bo Svedberg, Ecoloop/LTU Hur kan vi lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen
Läs merBYGGVARUDEKLARATION. Upprättad, datum Reviderad, datum Revideringen avser
BYGGVARUDEKLARATION Upprättad, datum Reviderad, datum Revideringen avser 2008-03-11 1. VARUINFORMATION Varunamn Brennix Brandskyddsmassa Användningsområde Brandskyddsmassa för brandtätning. Är varan miljömärkt?
Läs merBilaga Riktlinjer LCC
Bilaga Riktlinjer LCC Fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar 1 Bilaga: Riktlinjer LCC Augusti 2019 Detta dokument ingår som bilaga till fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar. Denna
Läs merInformation Klimatkrav Klimatkalkyl. 13 december 2018
Information Klimatkrav Klimatkalkyl 13 december 2018 Välkomna! Informationstillfället arrangeras av representanter från Trafikverkets olika verksamhetsområden Vi är cirka 110 deltagare på dagens möte Konsulter,
Läs merEffektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version Steg 1 och 2. Tänk om och optimera. Kapitel 1 Introduktion.
Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 1 och 2 Tänk om och optimera Kapitel 1 Introduktion Yta för bild Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar
Läs merWorkshop om medfinansiering. Sveriges Kommuner och Landsting 20 november Thomas Eriksson Planeringsavdelningen
Workshop om medfinansiering Sveriges Kommuner och Landsting 20 november 2014 Thomas Eriksson Planeringsavdelningen Utgångspunkter för medfinansiering Medfinansieringen syftar till att åstadkomma effektiva
Läs merHandledning analys av omskyltad hastighet i EVA
1(6) Handledning analys av omskyltad hastighet i EVA Denna handledning innehåller rekommendationer hur hastighetsförändringar ska analyseras med EVA-verktyget. Bakgrund Effekter av omskyltade hastigheter
Läs merA. Jämförelseobjekt. Återanvändning av massabruks avfall i cementbaserade materialer: En förstudie i samarbete med Södra Cell
A. Jämförelseobjekt Projektets namn Projektets effekt Återanvändning av massabruks avfall i cementbaserade materialer: En förstudie i samarbete med Södra Cell Bioaskan är en restprodukt från industrin.
Läs merLCA i praktiken Jeanette Sveder Lundin, Skanska Sverige
- Vad förknippar du med digitalisering? LCA i praktiken Jeanette Sveder Lundin, Skanska Sverige Klimatmål i bygg- och anläggningssektorns färdplan Resan mot klimatneutralitet 2018-2045 3 Faktabaserat beslutsunderlag
Läs merLivscykelanalyser (LCA) - i ny digital kontext
Livscykelanalyser (LCA) - i ny digital kontext Martin Erlandsson, IVL, projektledare Smart Built Environment Jeanette Sveder Lundin, Skanska, projektledare Smart Built Environment Programmets mål är att
Läs mer31 Systematisering av energiarbete
Embedded SystEnergy Management Industrial IT Management Consulting Prevas _In brief References_Chosen Januari 2013 Prevas 31 Systematisering av energiarbete Excellence in Delivery _9/10 Prevas_ Theory
Läs merLCC i investeringsprojekt. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Robert Karlsson Trafikverket, Investering Teknik, miljö & markförhandling 30 jan 2018
LCC i investeringsprojekt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Robert Karlsson Trafikverket, Investering Teknik, miljö & markförhandling 30 jan 2018 Vad innebär LCC? LCC eller LCCA Livscykelkostnadsanalys Metod
Läs merTRVR ÖVERDÄCKNING 12 1 (10) Arbetsversion. Skapat av (namn och organisatorisk enhet) Dokument-ID Ärendenummer
TRVR ÖVERDÄCKNING 12 1 (10) Arbetsversion Skapat av (namn och organisatorisk enhet) Dokument-ID Ärendenummer Rydén Clas-Göran, Spls TDOK 2012:1219 TRV 2013/67619 Fastställt av Dokumentdatum Version [Fastställt
Läs merMotion 2015:49 av Anna Sehlin (V) om livscykelanalys av landstingets bygg- och anläggningsprojekt
Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab Handläggare: Ingela Erneholm Landstingsstyrelsens fastighets- och investeringsberedning fak* EL Motion 2015:49
Läs merKlimatoptimerat byggande av betongbroar
Klimatoptimerat byggande av betongbroar Syfte Hur klimatsmart kan vi bygga vanligt förekommande betongbroar? Använda tillgängliga verktyg och teknik Mål Identifiera åtgärder och arbetssätt för reduktion
Läs merUppdrag avseende järnvägsunderhållets organisation och besiktningsfrågor
REDOVISNING AV FRAMDRIFIT, DELREDOVISNING 2, 2017-12-15 Uppdrag avseende järnvägsunderhållets organisation och besiktningsfrågor Regeringsuppdrag N2017/00208/TIF, N2016/06825/TIF Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se
Läs merVad är lyvscykelanalys,
Vad är lyvscykelanalys, LCA? Sammanfattning Livscykelanalys, LCA, är ett verktyg för att beräkna miljöpåverkan från en produkt från vaggan till graven, vilket innebär att produktion av insatsmedel, transporter
Läs merKalkyl PM. Väg 44 Tre Älgar Håle Täng
Kostnadsanalys med Successivprincipen projekt Kalkyl genomförd 2009-02-05 Datum: 2009-02-06 1(8) 1. Bakgrund Väg 44 är en del av det regionala vägnätet och utgör riksintresse för kommunikation. Åt väster
Läs merKomplettering till järnvägsutredning Ostlänken genom centrala Linköping, sträckan Malmskogen-Glyttinge
BILAGA 5 KLIMAT OCH ENERGI Komplettering till järnvägsutredning Ostlänken genom centrala Linköping, sträckan Malmskogen-Glyttinge Linköpings kommun, Östergötlands län Februari 2014 UTSTÄLLNINGSHANDLING
Läs merRegionala effekter. Lokala effekter. Globala effekter. Kretsloppstänkande. -en av de mest etablerade metoderna för miljösystemanalys
- En metod att beskriva en potentiell miljöpåverkan av en nyttighet (produkt, tjänst eller aktivitet) under hela dess livscykel. -en av de mest etablerade metoderna för miljösystemanalys Lokala effekter
Läs merÅtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Gotlands län
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Gotlands län 2016-02-25 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas
Läs merAvgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län
Avgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län 2018-2029 Region Norrbottens uppdrag Region Norrbotten har fått regeringens uppdrag att ta fram en länstransportplan för perioden
Läs merMILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN
MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan och
Läs merLCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.
LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart
Läs merLivscykelanalys och livscykelkostnadsanalys av lakanskydd - En jämförande studie
Livscykelanalys och livscykelkostnadsanalys av lakanskydd - En jämförande studie Anton Helgstrand, Mattias Lindahl & Niclas Svensson 2011-09-02 Industriell Miljöteknik Institutionen för industriell och
Läs merBeräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser
Version 2015-04-01 Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Kapitel 1 Introduktion Yta för bild 2 Innehåll Förord... 4 1 Introduktion... 5 1.1 Transportpolitikens mål och Trafikverkets
Läs merLCA Innovation nr 1 Innovation nr 2 Att miljödeklarera en byggnad Miljödeklarerad byggnad Livscykelanalys
Livscykelanalys (LCA) Vad är Livscykelanalys (LCA) LCA beskriver miljöaspekter genom en produkts hela livscykel, från anskaffning av råmaterial till slutlig kvittblivning. Varför LCA? Kartläggning av miljöpåverkan
Läs merBilaga 3 Sammanfattning av workshop
Bilaga 3 Sammanfattning av workshop Gruppdiskussionerna på workshopen genomfördes i två olika block. Deltagarna var indelade i olika gruppkonstellationer för de två passen. I denna bilaga sammanfattas
Läs merÅrliga uppdateringar av prognosförutsättningar och verktyg
Peo Dokumenttyp: Ärendenummer: TRV 2013/83082 Projektnummer: [Projektnummer] Ert datum: [Motpartens datum] Ert ärendenummer: [Motpartens ärendeid] Version:1.0 Trafikverket Telefon: 0771-921 921 Texttelefon:
Läs merLivscykelanalys eller Life Cycle Assessment (LCA)
Livscykelanalys eller Life Cycle Assessment (LCA) Utvärdering av miljöpåverkan från vaggan till graven Ann Magnuson 2013 Lästips Carlson & Pålsson SIS Förlag 2008 ISBN: 9789171626523 Vad är LCA? är ett
Läs merKonsekvensanalys av klimatkrav för byggande och underhåll av infrastruktur
RAPPORT Konsekvensanalys av klimatkrav för byggande och underhåll av infrastruktur Möjligheter att nå mål och konsekvenser av kravställning 2015-11-04 Förord Föreliggande rapport är framtagen av WSP på
Läs merStatus LCA och digitala modeller. Martin Erlandsson IVL Svenska Miljöinstitutet
Status LCA och digitala modeller Martin Erlandsson IVL Svenska Miljöinstitutet Alla dessa standarder och förkortningar n n EN15978 EPD PCR Building products*n EN 15804 ISO 21930 ISO 14025 Program operator:
Läs merLCC och externa miljöeffekter
LCC och externa miljöeffekter Bakgrund VARFÖR LIVSCYKELKOSTNADER? Ett livscykelperspektiv representerar en bredare syn på en vara eller tjänst. Genom att tillämpa ett livscykelperspektiv i offentlig upphandling
Läs merVad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson
Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion Birgitta Aava-Olsson Hållbar utveckling Social Ekologisk Hållbar Ekonomisk Brundtlandrapporten, Our Common Future, rapport utarbetad av FN:s Världskommission
Läs merSAMHÄLLSEKONOMISK KALKYL FÖR ELVÄGSINVESTERINGAR
SAMHÄLLSEKONOMISK KALKYL FÖR ELVÄGSINVESTERINGAR MANUAL TILL EXCELVERKTYG 2018-12-03 SAMHÄLLSEKONOMISK KALKYL FÖR ELVÄGSINVESTERINGAR Manual till Excelverktyg KUND Trafikverket KONSULT WSP Advisory WSP
Läs merOnsdagsfrukost med BIM Alliance och Fastighetsägarna
Onsdagsfrukost med BIM Alliance och Fastighetsägarna 2018-11-07 Välkommen till onsdagsfrukost med BIM! Första onsdagen i varje månad Klart i god tid innan kl. 9 Mingla, träffa BIM-kollegor, lyssna på ett
Läs merSeminarium Pilotsträcka för elvägar 24 oktober 2018
TMALL 0794 Presentation bilder sommar v 1.0 Seminarium Pilotsträcka för elvägar 24 oktober 2018 Kenneth Natanaelsson, Strategisk planerare Trafikverket Dagens program 09.00 Kaffe & Smörgås 09.30 Inledning
Läs merEPD, LCA, PCR. Exempel från bergmaterial. Per Murén NCC Industry NCC Sverige AB 1
EPD, LCA, PCR Exempel från bergmaterial Per Murén NCC Industry 2016-10-13 NCC Sverige AB 1 Varför EPD för bergkross? Framtidens beskrivning av miljöprestanda = enhetligt och jämförbart Krav från kunder
Läs merVäg 35 Åtvidaberg-Linköping Delen Vårdsbergs kors - Hackefors
Väg 35 Åtvidaberg-Linköping Delen Vårdsbergs kors - Hackefors Linköpings kommun, Östergötlands län PM Byggnadsverk, 2017-11-01 Trafikverket Postadress: Box 1140 631 80 Eskilstuna E-post: trafikverket@trafikverket.se
Läs merVisar livscykelanalys entydiga resultat för miljöpåverkan från elfordon?
Visar livscykelanalys entydiga resultat för miljöpåverkan från elfordon? 1 2 Vad kan vi lära oss från livscykelanalys om elektrifiering av vägfordon? Det verkar som att resultaten från LCA-studier pekar
Läs mermiljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden
miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan
Läs merVad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009
Vad är en energikartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Innehåll Energikartläggning................................ sid 3 Varför göra en energikartläggning?............ sid
Läs merManual för granskning av miljövärden
Manual för granskning av preliminära miljövärden för året 2013 Manual för granskning av miljövärden Gå till www.kvalitetsnyckeln.se och logga in med din e-postadress och lösenord. Om du inte har varit
Läs merDataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Trafikverket. Version 5.0
Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Trafikverket Version 5.0 Ändringsförteckning Fastställd version Dokumentdatum Ändring 4.0 2016-01-07 Version 4.0 är den första versionen av dokumentet
Läs merTUNNELPRODUKTIONSDATA I CHAOS
TUNNELPRODUKTIONSDATA I CHAOS DATA FROM TUNNEL PRODUCTION IN CHAOS Jan Thorén, Trafikverket Mattias Roslin, Trafikverket Thomas Dalmalm, Trafikverket Lars Martinsson, THETA Engineering AB Sammanfattning:
Läs merVarför Tyréns EPD Byggnad Varuhus Stomme Broar Infrastruktur Utveckling. Varför LCA miljödeklarationer för byggnader?
Varför LCA miljödeklarationer för byggnader? 2015-10-20 Varför LCA miljödeklaration för byggnader Agenda Vad och varför Tyréns hur bra är vi på detta? Resultat / Projekt Första EPDn Varuhus Flerbostadshus
Läs merProjektets namn. Projektets effekt. Jämförelseobjekt. A. Jämförelseobjekt. ELV Robot - från tillverkning till återvinning
A. Jämförelseobjekt Projektets namn ELV Robot - från tillverkning till återvinning Projektets effekt Genom utveckla en automatisk process som möjliggör ökad återvinningsgrad av glas är de förväntade effekterna
Läs merSkid-VM 2015 Falun REPORT. Beräkning av klimatpåverkan. Version 2.0 2015-03-27 Beräkning av klimatpåverkan skid-vm Page 0 (10)
REPORT Beräkning av klimatpåverkan Skid-VM 2015 Falun ÅF, Frösundaleden 2, SE-169 99 Stockholm, Sweden Tel +46 10 505 00 00, www.afconsult.com, VAT nr SE556120647401 Version 2.0 2015-03-27 Beräkning av
Läs merBYGGVARUDEKLARATION/ MILJÖDEKLARATION
BYGGVARUDEKLARATION/ MILJÖDEKLARATION Produktnamn Produkt nr. Utfärdad den 15-08-10 Utfärdad av E.Nordenberg Rev. den 17-01-23 Reg. nr. BD--1 Godkänd av B.Wettermark Rev. 1(5) 1. Grunddata Produktinformation
Läs merDataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Järnväg. Version 4.0
Dataproduktspecifikation Projektionszoner Sweref 99 Järnväg Version 4.0 Ändringsförteckning Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn 4.0 2016-01-07 Version 4.0 är den första versionen Jenny Rassmus
Läs merBYGGVARUDEKLARATION/ MILJÖDEKLARATION
BYGGVARUDEKLARATION/ MILJÖDEKLARATION Produktnamn Produkt nr. Utfärdad den 15-08-10 Utfärdad av E.Nordenberg Reg. nr. BD--1 Godkänd av B.Wettermark Rev. den Rev. 1(5) 1. Grunddata Produktinformation Varunamn:
Läs merFrån energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09
Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform
Läs merNitha Kunskapsbank Manual
Nitha Kunskapsbank Innehållsförteckning Nitha Kunskapsbank...1 1 Inledning och läsanvisning...2 2 Att arbeta i Nitha...3 3 Funktioner i Nitha Kunskapsbank...4 3.1 Startsidan... 4 3.2 Logga in i Nitha kunskapsbank...
Läs merVad är värdet av en sparad kwh? Förstudie Fjärrvärmeprismodeller
Vad är värdet av en sparad kwh? Förstudie Fjärrvärmeprismodeller Emma Karlsson Bakgrund Lönsamhet är nyckeln för att få igenom energieffektiviseringsåtgärder Variationen i fjärrvärmeprismodellernas uppbyggnad
Läs merByggmaterialens klimatpåverkan Mauritz Glaumann Ark Prof. em. Byggnadsanalys
Byggmaterialens klimatpåverkan Ark Prof. em. Byggnadsanalys 2019-02-07 Klimatpåverkan från produkter All tillverkning medför utsläpp av olika ämnen som kan påverka miljön. En viss mängd av olika ämnen
Läs merSkriv gärna ut denna manual för att underlätta användningen av programmet.
Välkommen till Svante Fastighet Svante Fastighet är ett webbaserat klimatprogram som ger dig som fastighetsägare stöd för att minska din klimatpåverkan. Programmet gör det enkelt att kartlägga och följa
Läs merBYGGVARUDEKLARATION. Artikel-nr/ID-begrepp Se nedan. Varugrupp Installationsdosor Ny deklaration
BYGGVARUDEKLARATION 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID BVD ID 82936 Varunamn Se nedan Artikel-nr/ID-begrepp Se nedan Varugrupp Installationsdosor Ny deklaration Vid ändrad deklaration Ändrad
Läs merEnkel-SEB utan samhällsekonomisk kalkyl
STÖDDOKUMENT 1 (29) Dokumentdatum Stöddokument 216-4-1 2. Fastställt av Ersätter Chef VO Planering 1. Skapat av Agnes von Koch, PLnpp Enkel-SEB utan samhällsekonomisk kalkyl 1. Syfte I Riktlinje Samlad
Läs merSynpunkter och kommentarer SOU 2018:51 Resurseffektiv användning av byggmaterial
2018-12-17 Sida 1 (2) Vår kontakt: Carl Enqvist Telefon 010-448 51 77 carl.enqvist@skanska.se Grön utvecklingsledare Hållbar Affärsutveckling Remissvar Dokumentationssystem för byggprodukter och resurseffektiv
Läs merKlimathänsyn vid upphandling Klimatkommunernas workshop om upphandling Innehåll
Klimathänsyn vid upphandling Klimatkommunernas workshop om upphandling 2018 03 14 Innehåll De offentliga inköpens klimatpåverkan Livscykelperspektivet Klimathänsyn vid upphandling angreppssätt Vårt stöd
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet Ägarens mål och krav Långsiktig styrning Operativ styrning
Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Transportpolitiska mål Inriktningsplanering Infrastrukturproposition 12 års sikt Åtgärdsplanering Nationell plan Regionala planer 12 års sikt
Läs merHur väljer man den mest effektiva utrustningen?
Hur väljer man den mest effektiva utrustningen? Lönsamma energilösningar inom industrin 2006-10-25 Agneta Persson WSP Environmental agneta.persson@wspgroup.se Hur väljer man den effektivaste utrustningen?
Läs merBIG Branschsamverkan i grunden Forskningsprogram för effektiv och säker grundläggning av vägar och järnvägar
BIG Branschsamverkan i grunden Forskningsprogram för effektiv och säker grundläggning av vägar och järnvägar ID 2019:03 Inriktningsdokument DEL 3: Prioriterade forskningsinriktningar 2019 Ansökningar för
Läs merMiljöintegrerad spendanalys
Miljöintegrerad spendanalys verktyg för prioriteringar - Arbete pågår Jens Johansson 2017-02-09 Upphandlingsmyndighetens uppdrag ge stöd till upphandlande myndigheter, enheter och leverantörer. bidra till
Läs merMaterialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB
Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö Nordic Road Safety AB 2017-09-06 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 2030 3 SVERIGES KLIMATMÅL 3 TRAFIKVERKETS
Läs merEPD Vattenfalls vattenkraftproduktion i Norden
EPD Vattenfalls vattenkraftproduktion i Norden Sammanfattning av certifierad miljövarudeklaration EPD för el från Vattenfalls vattenkraft i Norden. S-P-00088 S-P-00088 2011-12-31 Vattenfall AB Sammanfattning
Läs merversion januari 2019 Manual SMHI klimatdata
version januari 2019 Manual SMHI klimatdata Ägare Sametinget Ansvariga personer Anne Walkeapää Bengt Näsholm Leif Jougda Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Sametinget Anne Walkeapää anne.walkeapaa@sametinget.se
Läs merAnders Pousette Johan Lundberg Lagen om Energikartläggning i stora företag
Anders Pousette Johan Lundberg 2016-03-21 Lagen om Energikartläggning i stora företag EKL Bakgrund Vem berörs av lagen om energikartläggning i stora företag? Så ska energikartläggning genomföras Rapportering
Läs mer