EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23-04-2003 C(2003)1210 fin Ärende: Statligt stöd N 631/2002 Sverige Effektiv och miljövänlig energiförsörjning Fru Minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av den 25 september 2002, registrerad hos kommissionens generalsekretariat den 26 september 2002, anmälde Sverige stödordningen Effektiv och miljövänlig energiförsörjning till kommissionen enligt artikel 88.3 i EGfördraget. Kommissionen begärde ytterligare upplysningar i en skrivelse av den 6 november 2002, vilket Sverige lämnade i en skrivelse av den 9 januari 2003, registrerad den 21 januari 2003. Efter ett möte i Stockholm den 20 21 januari 2003 lämnade Sverige ytterligare upplysningar genom en skrivelse av den 26 februari 2003, registrerad samma dag. 2. DETALJERAD BESKRIVNING AV STÖDORDNINGEN 2.1. Mål Målet med denna nya stödordning är att främja användningen av förnybara energikällor, utbyggnad av fjärrvärmenäten och användning av energieffektiv teknik och energieffektiva produkter. Dessa mål skall uppnås genom statliga bidrag som skall ges till fyra typer av åtgärder, nämligen i) investeringar i stora vindkraftverk till havs eller i fjällen, ii) investeringar i utbyggnad av fjärrvärmenätet, iii) utveckling av energiteknik, och iv) upphandling av energieffektiv teknik. Statsrådet Anna LINDH Chef för Utrikesdepartementet Arvfurstens palats Gustav Adolfs torg 1 SE 103 23 STOCKHOLM Europeiska kommission, B-1049 Bruxelles/Wetstraat 200, B-1049 Brussel - Belgien Telefon: direktanknytning (+32-2)29.58603, växel 299.11.11. Fax: 29.61242

2.2. Investeringar i stora vindkraftverk till havs eller i fjällen Det direkta stödet till förnybara energikällor begränsas till investeringar i stora vindkraftverk till havs eller i fjällen. De bästa lokaliseringsorterna användes under den första utbyggnaden av vindkraften. Därför finns det redan kustnära vindkraftverk vid den sydvästra kusten och vid Gotlands kuster i Östersjön. Denna stödordning utgör den andra etappen i utbyggnaden och är avsedd att undersöka möjligheterna att lokalisera anläggningar längre norrut längs kusten, längre ut till havs och i fjällen. Vindförhållandena är goda i dessa områden, men de ligger långt från den södra delen av landet, där elkonsumtionen är störst. Detta har illustrerats tydligt med hjälp av en karta. Man planerar att använda etablerad teknik för elproduktionen i vindkraftverken, så det nya i denna utbyggnad är lokaliseringen av kraftverken. 2.2.1. Stödberättigande investeringar Bidrag kan endast ges för investeringar i mark (även havsbotten) som är absolut nödvändiga för att uppfylla miljöskyddsmålen, investeringar i byggnader, anläggningar och utrustning för att minska föroreningar och olägenheter, samt investeringar för att anpassa produktionsmetoderna så att miljön skyddas. 2.2.2. Stödberättigande kostnader De stödberättigande kostnaderna är merkostnaderna för den berörda investeringen jämfört med kostnaderna för en traditionell energiproduktionsanläggning. I detta fall har naturgasbaserat kraftverk valts som referensinvestering på grund av liknande kostnadsstruktur och utbyggnadspotential. Kommissionen har fått jämförande uppgifter om investeringskostnaderna per kw för traditionella landbaserade vindkraftverk, för stora havsbaserade vindkraftverk och för kraftverk som producerar el antingen med hjälp av naturgas i en kondensprocess eller i en kraftvärmeprocess, som alla har jämförbar kapacitet (se tabell 1). Tabell 1. Investeringskostnader per kw Typ av kraftverk Investeringskostnad per kw (SEK) Landbaserad vindkraft 6 500 9 400 Havsbaserad vindkraft 10 000 15 000 Kondenskraftverk, naturgas 5 000 Kraftvärmeverk, naturgas 6 000 7 000 2

Enligt de svenska myndigheterna är det svårt att beräkna investeringskostnaderna för havsbaserade vindkraftverk, eftersom man har begränsad erfarenhet av sådana investeringar. Det framgår emellertid att de extra investeringskostnaderna för en vindturbin till havs, jämfört med en investering i ett kondenskraftverk som använder naturgas, kommer att ligga runt 5 000 10 000 kronor per kw. De svenska myndigheterna betonar att ett viktigt inslag när man jämför kostnaderna för olika slags energiproduktion är antalet fullasttimmar som kraftverket producerar per år. Havsbaserade vindkraftverk förväntas producera 2 300 3 500 fullasttimmar per år, medan en gasbaserat kondenskraftverk kan producera upp till 8 760 fullasttimmar per år. Det finns därför stora skillnader i investeringskostnaderna per fullasttimme. De svenska myndigheterna kommer att från merkostnaderna dra av sådana besparingar som kan hänföras till en eventuell kapacitetsökning i förhållande till referensinvesteringen och samtliga inbesparade kostnader under de fem första driftåren jämfört med referensinvesteringen som kan hänföras till att det inte är några bränslekostnader för vindkraftverk. De svenska myndigheterna har emellertid också identifierat vissa extra driftkostnader för vindkraftverk till havs eller i fjällen (se sista kolumnen i tabell 2), vilka kommer att läggas till merkostnaderna. Merkostnaderna kommer att beräknas för det nya kraftverkets fem första driftår. Tabell 2: Översikt över merkostnaderna för stora vindkraftverk till havs eller i fjällen Hav (H) Fjäll (F) Kostnadspost Investeringsskede Drift/ Underhåll H Tillståndsprocess Omfattande och tidskrävande, teknisk beskrivning, miljökonsekvensbeskrivning m.m. Uppföljning och utvärdering, kontrollprogram Tekniskt mer komplicerad uppförandeteknik, geotekniska undersökningar, stort mått av nyutveckling, sjöbottenpreparering Driftsledning H Fundament Specialanpassningar, individuell utformning, större påfrestningar, installation H, F Vingar Specialanpassningar för högre laster - H, F Projektering, projektadministration Isbildningsproblematik 3

H, F Vindmodellering Analysverktyg för att bestämma kommande produktion Analysverktyg för att bestämma kommande produktion H, F Elsystem Specialutformningar t.ex. vad gäller skyddsbestyckning, anslutningskostnader, anslutning svaga nät H, F Vindturbiner Specialanpassningar, installation H Sjöfart Åtgärder för skydd mot störningar för sjöfarten och eventuella sjöräddningsinsatser Krav på åtgärder för att förhindra ev. störningar Årlig drift och årligt underhåll - H Miljökonsekvenser Grundläggande förundersökningar Uppföljning av relevanta miljöparametrar, fiskbestånd och fiske, fågelliv, marin flora och fauna, effekter av sedimentspill osv. F Miljökonsekvenser Rovfåglar, övrigt Uppföljning av relevanta miljöparametrar H, F Kulturmiljö Grundläggande studier av marinarkeologi, estetik, acceptansfrågor Uppföljande studier F Rennäring/renbete Effekter inom renskötselområden Effektstudier H Efterbehandling - Garantier för rivning och återställande H Extra kostnader för finansiering och försäkring Projektfinansiering - Enligt de svenska myndigheterna byggs ett stort vindkraftverk normalt av ett projektföretag, som får riskkapital från externa investerare och lånekapital från banker eller andra kreditinstitut. Lånen täcker vanligen 70 80 procent av totalkostnaden och lånens löptid är normalt 15 20 år. Vid denna typ av 4

projektfinansiering kan finanserings- och utvecklingskostnaderna uppgå till 25 procent av totalkostnaden. 2.2.3. Stödnivå I princip är stödnivån 40 procent av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i miljöskyddsåtgärder. Om stödet ges till ett litet eller medelstort företag, såsom dessa definieras i kommissionens förordning (EG) 70/2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag 1, kan stödnivån höjas med 10 procentenheter. Den totala stödnivån kan dock uppgå till så mycket som 100 procent av de stödberättigande kostnaderna. För att få ett stöd på 100 procent måste den sökande visa antingen att investeringen inte kommer att genomföras utan stödet på grund av de merkostnader som beskrivs ovan, eller att bidraget kommer att betalas till ett projekt av betydande allmänt intresse, som dock inte i sig motiverar en så stor privat investering. Detta skulle kunna vara fallet om investeringen leder till ny kunskap om vindkraftens miljöpåverkan, eller om den erfarenhet som man får vid bygg- och driftskedet i det aktuella projektet kan användas i senare projekt. Om en ansökan baseras på en hänvisning till det allmänna intresset, är det ett absolut krav att all den kunskap och erfarenhet som man får genom projektet offentliggörs och görs tillgänglig för myndigheterna och andra aktörer. När bidragets storlek fastställs, tar man hänsyn till hur viktig åtgärden är i förhållande till stödordningens mål. De svenska myndigheterna har åtagit sig att inte bevilja något annat stöd till stora företag som får miljöinvesteringsstöd på mer än 40% eller till små och medelstora företag som får miljöinvesteringsstöd på mer än 50%. 2.3. Investeringar i utbyggnad av fjärrvärmenät 2.3.1. Stödberättigande investeringar Projekt som har utbyggnad av fjärrvärmenät som mål är stödberättigande endast om de ger en miljöförbättring eller en energibesparing jämfört med en investering i en traditionell energiproduktionsanläggning. I praktiken innebär detta att om ett sådant projekt skall vara berättigat till stöd, skall den värme som distribueras ha producerats med förnybara energikällor, eller också skall utbyggnaden skapa ett större värmeunderlag för ett kraftvärmeverk. De stödberättigande kostnaderna består av själva rördragningen med tillhörande anläggningskostnader såsom markberedning och återställande av mark. Investeringar i kraftvärmeverken eller värmecentralerna är inte stödberättigande, utom de delar som avser anslutningen till distributionsnätet. 1 EGT L 10, 13.1.2001, s. 33. 5

2.3.2. Stödberättigande kostnader De svenska myndigheterna nämner två alternativ till investeringar i utbyggnad av fjärrvärmenätet. Det första alternativet är investering i ett individuell värmeanläggning i en enskild byggnad. Det andra alternativet är anslutning till en värmecentral som försörjer ett mindre antal byggnader i nära anslutning till varandra. De investeringar som krävs för dessa två alternativ skulle i princip betalas av enskilda (hushållen). Ett företags investeringar skulle vara noll eller obetydliga jämfört med anslutning till ett fjärrvärmesystem, för vilket betydande investeringar i distributionssystemen krävs. De svenska myndigheterna anser därför att hela investeringskostnaden är nödvändig i detta fall för att nå miljöskyddsmålen. De enda kostnadsbesparingar man räknar med gäller kapacitetsökningen i distributionsnätet. Sådana kostnadsbesparingar kan endast göras i den mån det finns ledig kapacitet i det befintliga distributionsnätet. De svenska myndigheterna räknar med relativt små kostnadsbesparingar. De kostnadsbesparingar som ändå görs kommer att beräknas över investeringens varaktighet och dras av från investeringskostnaderna för att man skall kunna fastställa de slutliga stödberättigande kostnaderna. 2.3.3. Stödnivå Stödnivån är begränsad till 40 procent av de stödberättigande kostnaderna. 2.3.4. Energibesparing De svenska myndigheterna har lämnat uppgifter som visar att mer än 70 procent av all fjärrvärme som producerades under 2001 producerades med biobränsle eller i ett kraftvärmeverk. De svenska myndigheterna menar därför att utbyggnaden av fjärrvärmenätet kommer att ge följande fördelar: Möjlighet att på ett bättre sätt utnyttja värme som annars skulle gå förlorad. Möjlighet att på ett bättre sätt utnyttja kraftvärmeverkens kapacitet. Större bränsleflexibilitet än vid individuell uppvärmning. Minskat behov av individuell uppvärmning. Minskat behov av att producera el i kondensanläggningar. För att visa i vilken utsträckning energibesparingar kan göras genom investeringar i fjärrvärme har de svenska myndigheterna lämnat följande exempel: En byggnad där energi används för lokaluppvärmning och tappvarmvatten förbrukar 30 MWh nyttig värme från en enskild panna med en verkningsgrad på 80 procent. Bränsleförbrukningen är därmed ca 38 MWh (högt förädlat och rent bränsle, anpassat för småskalig användning). När byggnaden ansluts till fjärrvärme når man ca 85 procents totalverkningsgrad från bränsle till byggnad, inklusive förluster i värmeverk och nät, motsvarande en direkt effektivisering om ca 2 3 MWh. Härtill 6

kommer att fjärrvärmenätet kan utnyttja även oförädlat bränsle. Detta motsvarar ytterligare ca 3 MWh i energibesparing. Detta innebär en bränslebesparing på 15 procent jämfört med individuella pannor. Genom inkoppling till ett större fjärrvärmenät blir värmebehovet även tillgängligt för ekonomiskt rimlig och effektiv kraftvärmeproduktion. I detta fall är energibesparingen ännu större jämfört med individuella pannor, eftersom man även producerar el med samma bränslemängd. 2.4. Forskning och utveckling Bidrag kan ges även för forsknings- och utvecklingsprojekt på området energiteknik. 2.4.1. Forskningsstadium Det aktuella forskningsstadiet är utveckling innan varan introduceras på marknaden. Forskningen omfattar överföring av industriella forskningsresultat till en metod, ett utkast eller en skiss till nya, ändrade eller förbättrade varor, processer eller tjänster fram till skapandet av den första prototypen som dock inte skall kunna användas i kommersiella syften. Utvecklingen kan även inbegripa alternativa konceptuella utformningar och skisser av varor, processer eller tjänster och inledande demonstrationer eller pilotprojekt under förutsättning att dessa projekt inte kan omvandlas eller användas för industriell tillämpning eller kommersiell exploatering. De svenska myndigheterna lämnade följande exempel på forskningsprojekt som skulle kunna vara stödberättigade: Projekt som gäller storskaliga vindkraftverk till havs. Man skulle då studera påfrestningar på turbiner, grundfundament och torn för att utveckla anläggningarnas stabilitet. Därtill har man identifierat behov av att utveckla generatorer för att förbättra överföringen av effekt till land, snabbreglera annan elproduktionen när det slutar respektive börjar blåsa samt avisning av ispåslag. Projekt som gäller kostnader för mätinstrument som kan integreras i en kommersiell anläggning. Mätinstrumenten i sig är inte en del i den kommersiella investeringen men skall utnyttjas för forskning, dvs. effektstudier på ekologin vid anläggningen eller systemstudier för att utvärdera och analysera variationerna i elproduktionen. 2.4.2. Stödberättigande kostnader I de stödberättigande kostnaderna ingår följande: Personalkostnader som behövs för att genomföra projektet. Övriga driftskostnader, såsom materialkostnader och lager, som behövs för att genomföra projektet. Kostnader för instrument, utrustning, mark och byggnader, i den omfattning som tillgångarna utnyttjas för projektet. 7

Kostnader för konsulttjänster och liknande, såsom inköpta forskningstjänster, teknisk kunskap och patent. Övriga omkostnader som direkt uppkommit till följd av projektet. 2.4.3. Stödnivå Stödnivån är begränsad till 25 procent av de stödberättigande kostnaderna. 2.4.4. Stimulanseffekt Innan stöd beviljas skall sökanden visa att det sökta stödet är nödvändigt och har den avsedda stimulanseffekten. Inget stöd som överstiger fem miljoner euro och som avser ett projekt vars totalkostnad överstiger 25 miljoner euro kommer att beviljas innan det har godkänts av kommissionen. Inget stöd kommer att ges till ett företag inom en känslig sektor innan stödet har godkänts av kommissionen. 2.5. Upphandling av energieffektiv teknik Bidrag kan lämnas för upp till 50 procent av merkostnaderna för upphandling av miljövänliga produkter jämfört med kostnaderna för en traditionell upphandling. De stödberättigande kostnaderna är kostnader för framtagande av en kravspecifikation som skall ingå i anbudsinfordran, provning av den produkt eller det system som upphandlas, utvärdering av nya produkt- eller systemlösningar som identifierats i teknikupphandlingen, samt kostnader för att undersöka de tekniska förutsättningarna för att uppfylla identifierade beställarkrav. Dessa bidrag kommer att förvaltas i enlighet med kommissionens förordning (EG) 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse 2. 2.6. Stödmottagare Bidraget betalas ut till den person som genomför den stödberättigade åtgärden. När det gäller investeringar i utbyggnaden av fjärrvärme kan stödmottagaren vara en offentlig myndighet, ett offentligt företag eller ett privat företag. Antalet stödmottagare beräknas till 51 100. 2.7. Budget För perioden 2003 2007 finns ett belopp på 675 miljoner kronor (ca 74 miljoner euro) tillgängligt. Budgeten antas årligen. 2 EGT L 10, 13.1.2001, s. 30. 8

2.8. Kumulering De svenska myndigheterna har åtagit sig att iaktta reglerna om kumulering av stöd, oavsett om de typer av stöd som kumuleras avser olika ändamål eller samma ändamål enligt ordningar antagna av samma eller olika myndigheter. Detta kommer att vara möjligt, eftersom stödmottagarna i sin ansökan måste ange om de har ansökt om eller fått något annat offentligt stöd. 2.9. Varaktighet Stödet har anmälts för en tioårsperiod som inleds 2003. De svenska myndigheterna kommer att anmäla stödordningen på nytt, om den skall fortsätta efter 2012. 3. BEDÖMNING 3.1. Inslag av statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget I artikel 87.1 i EG-fördraget fastställs att stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, är oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Alla bidrag som betalas genom denna stödordning finansieras ur statsbudgeten och utgör därmed statliga medel. Bidragsmottagarnas möjligheter att konkurrera kommer att stärkas och därför snedvrider eller hotar stödet att snedvrida konkurrensen. Stödet för utbyggnad av fjärrvärmenätet snedvrider konkurrensen på marknaden för alternativa värmekällor. Handeln mellan medlemsstaterna kommer också att påverkas i den mån de stödmottagande företagen är verksamma på en marknad där det förekommer sådan handel eller är verksamma i andra medlemsstater. När det gäller kravet på att stödet måste gynna vissa företag eller viss produktion, görs en separat bedömning av varje åtgärd. 3.1.1. Bidragen för investeringar i storskaliga vindkraftverk Bidragen är selektiva, eftersom de endast är avsedda för företag som producerar el i stora vindkraftverk. Dessutom finns det en regional selektivitet, eftersom vindkraftverken måste lokaliseras till havs eller i fjällen. 3.1.2. Bidragen för investeringar i utbyggnad av fjärrvärmenätet Dessa bidrag är också selektiva, eftersom de endast är avsedda för företag som producerar värme till fjärrvärmesystemet, antingen i ett kraftvärmeverk eller i en annan anläggning som använder förnybara energikällor. 9

3.1.3. Bidragen för utveckling av energiteknik Bidragen för forskning och utveckling är avsedda för energiteknikprojekt. Man kan anta att endast ett begränsat antal företag ägnar sig åt sådan specifik forskning. I alla händelser beviljas stödet endast till vissa företag efter prövning av myndigheterna. Alla dessa bidrag utgör därför statligt stöd som omfattas av artikel 87.1 i EGfördraget. 3.1.4. Bidragen för upphandling av energieffektiv teknik Bidragen för upphandling av energieffektiv teknik kommer att förvaltas i enlighet med kommissionens förordning (EG) 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse. De anses därför inte utgöra statligt stöd som omfattas av artikel 87.1 i EG-fördraget. 3.2. Stödets förenlighet enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget 3.2.1. Bidragen för investeringar i storskaliga vindkraftverk Stödet för investeringar i stora vindkraftverk till havs eller i fjällen har bedömts enligt gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön 3, särskilt avsnitt E.1 om investeringsstöd. Stödet har funnits vara förenligt med den gemensamma marknaden av följande skäl: De stödberättigande kostnaderna kommer endast att omfatta investeringar i mark (även havsbotten) som är absolut nödvändiga för att uppfylla miljöskyddsmålen, investeringar i byggnader, anläggningar och utrustning för att minska föroreningar och olägenheter, samt investeringar för att anpassa produktionsmetoderna så att miljön skyddas (punkt 36 i riktlinjerna). De stödberättigande kostnaderna är strikt begränsade till de extra investeringskostnader som krävs för att nå miljöskyddsmålen. För förnybara energikällor är de stödberättigande kostnaderna i allmänhet företagets merkostnader jämfört med kostnaderna för en traditionell energiproduktionsanläggning med samma kapacitet i fråga om effektiv energiproduktion. De svenska myndigheterna kommer att beräkna dessa merkostnader genom att som referens använda investeringskostnaderna för ett naturgasbaserat kraftverk med samma kapacitet (punkt 37 fjärde stycket). Kommissionen konstaterar att de svenska myndigheterna har uppgivit att antalet fullasttimmar som produceras av vindkraftverk till havs och i fjällen är avsevärt lägre än för referensanläggningarna och att det därför inte uppstår några fördelar i form av en kapacitetsökning. De svenska myndigheterna kommer att från merkostnaderna dra av alla inbesparade 3 EGT C 37, 3.2.2001, s. 3. 10

kostnader under de fem första driftåren jämfört med referensinvesteringen, eftersom vindkraftverken inte har några bränslekostnader. Dessa fördelar kommer att minska genom de speciella eller särskilt höga driftkostnaderna för stora vindkraftverk till havs eller i fjällen. I detta fall finner kommissionen det lämpligt att fastställa de slutliga stödberättigande kostnaderna med hänsyn tagen inte bara till besparingarna, utan även till de tydligt påvisade extra driftskostnaderna (punkt 37 tredje stycket). Basnivån för det stöd som beviljas enligt stödordningen är 40 procent. Detta överensstämmer med punkt 32 första stycket i riktlinjerna, enligt vilka investeringar i förnybara energikällor motsvarar investeringar på områden där det saknas gemenskapsnormer. Kommissionen anser att om det kan visas att stödet är absolut nödvändigt, kommer medlemsstaterna att kunna bevilja investeringsstöd för förnybar energi med upp till 100 procent av de stödberättigande kostnaderna (punkt 32 första meningen). De svenska myndigheterna har lämnat välgrundade motiveringar till förslaget att bevilja stöd upp till en nivå på 100 procent (mer komplicerad uppförandeteknik, uppförande långt från konsumtionsplatsen, högre kostnader för att bedöma miljökonsekvenserna, kostnader för bedömning av påverkan på kulturmiljön, högre finansierings- och försäkringskostnader). Kommissionen konstaterar att stödnivån kommer att fastställas från fall till fall och att stödet kommer att vara begränsat till vad som är absolut nödvändigt för att projektet skall kunna genomföras. Förfarandet omfattar därför en bedömning av sådana aspekter som anläggningens lokalisering, storlek och kapacitet, vilka påverkar dess övergripande lönsamhet. När projektet är av sådant allmänt intresse att det motiverar en stödnivå på 100 procent, är det dessutom ett absolut villkor att den kunskap och erfarenhet som projektet ger görs tillgänglig för myndigheter och andra aktörer. De svenska myndigheterna har åtagit sig att inte lämna något annat stöd till de stödberättigande investeringarna (punkt 32 tredje stycket sista meningen). Om stöd lämnas till ett stort eller medelstort företag enligt definitionen i kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag, får stödnivån höjas med 10 procentenheter. Detta övererensstämmer med punkt 35 i riktlinjerna. Den totala stödnivån får aldrig överstiga 100 procent av de stödberättigande kostnaderna. 3.2.2. Bidrag för investeringar i utbyggnad av fjärrvärmenätet Stödet för investeringar i utbyggnad av fjärrvärmenätet har bedömts enligt kommissionens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön, särskilt avsnitt E.1 om investeringsstöd. Stödet har funnits vara förenligt med den gemensamma marknaden av följande skäl: De svenska myndigheterna har visat att de stödberättigande investeringarna leder till avsevärda energibesparingar, såsom fastställs i 11

punkt 6 i riktlinjerna. Enligt punkt 30 i riktlinjerna likställs investeringar i energisparande med miljöskyddsinvesteringar. De aktuella investeringarna är investeringar i mark som är absolut nödvändiga för att uppfylla miljömålen, investeringar i utrustning och begränsade investeringar i anläggningar för att minska föroreningarna genom energibesparingar (punkt 36 i riktlinjerna). I punkt 37 första stycket anges att de stödberättigande kostnaderna strikt måste begränsas till de ytterligare investeringskostnader som krävs för att nå miljöskyddsmålen. Mot bakgrund av att referensinvesteringen är obetydlig, eftersom alternativet är individuell uppvärmning av hushåll, kan kommissionen godkänna att hela investeringskostnaden är stödberättigande i detta fall. Enligt punkt 37 tredje stycket skall avdrag göras för en eventuell kapacitetsökning när man beräknar de stödberättigande kostnaderna. De svenska myndigheterna har åtagit sig att dra av sådana kostnadsbesparingar när de fastställer de stödberättigande kostnaderna. Stödnivån på 40 procent av de stödberättigande kostnaderna för investeringar i energibesparingar, med ett tillägg på 10 procentenheter för små och medelstora företag, är godtagbar enligt punkterna 30 och 35 i riktlinjerna. 3.2.3. Bidrag för utveckling av energiteknik Kommissionen har bedömt stödet för utveckling av energiteknik enligt gemenskapsramarna för statligt stöd till forskning och utveckling 4. Stödet har funnits vara förenligt med den gemensamma marknaden av följande skäl: De svenska myndigheterna uppger att bidrag kommer att ges till forskningsprojekt som uppfyller kraven på utveckling innan varan introduceras på marknaden enligt definitionen i bilaga I tredje strecksatsen i FoU-ramarna. De stödberättigande kostnader som kommer att ligga till grund för beräkningen av stödet uppfyller kraven i bilaga II i FoU-ramarna. 4 EGT C 45, 17.2.1996, s. 5. 12

Stödnivån på 25 procent av de stödberättigande kostnaderna för utvecklingen innan varan introduceras på marknaden uppfyller kraven i punkt 5.5 i FoU-ramarna. De svenska myndigheterna kommer att se till att allt utbetalat stöd har en stimulanseffekt och inte i något fall utgör driftstöd, såsom föreskrivs i punkt 6.3 i FoU-ramarna. I de årliga rapporter som skall lämnas till kommissionen kommer de svenska myndigheterna att ange hur stimulanseffekten har bedömts när stödet har lämnats till stora företag. Inget enskilt stöd som överstiger 5 miljoner euro kommer att ges till ett projekt för vilket totalkostnaden överstiger 25 miljoner euro, om stödet inte har godkänts av kommissionen, vilket stämmer överens med punkt 4.7 i FoU-ramarna. Därmed uppfyller alla de anmälda stödåtgärderna kraven för att kunna förklaras förenliga med den gemensamma marknaden och ett undantag enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget kan beviljas till utgången av 2012. De svenska myndigheterna har åtagit sig att iaktta reglerna om kumulering av stöd, oavsett om de typer av stöd som kumuleras avser olika ändamål eller samma ändamål enligt ordningar antagna av samma eller olika myndigheter. De svenska myndigheterna skall lämna en årlig rapport om genomförandet av stödordningen. 13

4. SLUTSATS Kommissionen har därmed beslutat att betrakta stödet som förenligt med EGfördraget. Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part uppmanas Ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit en motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, kommer den att anse att Ni lämnat Ert samtycke till att denna skrivelse kommuniceras i sin helhet till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbadress: http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/. Er begäran skall sändas med rekommenderat brev eller fax till Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för statligt stöd B-1049 Bryssel Fax nr (32-2) 296 12 42. Uppge ärendets namn och nummer i all er korrespondens. Med utmärkt högaktning På kommissionens vägnar Mario Monti Ledamot av kommissionen 14