Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek

Relevanta dokument
Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet

SKOLBIBLIOTEK OCH LÄRANDE

Förändrade kunskapsformer och förnyade informationskompetenser i gymnasieskolan

Informationskompetens i undervisningspraktiker

Forskning om informationskompetens i skolsammanhang

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser

Utvecklingsplan för IT inom BUN

PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs

IKT - handlingsplan för skolområde Tuna

Skolbibliotekets roll i dagens skola

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

Ämnesblock historia 112,5 hp

E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor

Programmering och digital kompetens

Louise Limberg Informationssökning som objekt för undervisning och lärande

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

BIBLIOTEK OCH LÄRANDE

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Engelska för döva Mål att sträva mot Ämnets karaktär och uppbyggnad

Handlingsplan i bibliotekskunskap för Nybro Kommuns skolor.

Bibliotekets kurser i informationssökning för studenter och doktorander

Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT

Handlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek

Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: En forskningsantologi

Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse

Dokumentation och kvalitet i förskolan för vem? Torgeir Alvestad & Sonja Sheridan

Syftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Informationskompetenser i föränderliga medielandskap

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Peter Norlander Forskarskolan historiska medier

Observations- och analysmaterial

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

Informationssökning som diskursiv och social praktik i de yngsta skolbarnens rum för lärande

Svenska som andraspråk

Learning study ett utvecklingsprojekt

inom förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola i Karlshamns kommun

Strategi för digital kompetens i Pedersöre kommun

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv

Handlingsplan för skolbiblioteket Österportskolan, Malmö Stad

Lärare och informationskompetens

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

Tema: Didaktiska undersökningar

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad SKOLFS: 2000:135

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, högskolepoäng (hp)

PÅ INTERNET unparalleledopportunityand unprecedentedresponsibility. In M.J.

Att bygga upp ett skolbibliotek med Västerås Stads skolbiblioteksplan som vägledning. Studiebesök på Wijkmanska gymnasiet, Västerås 11 maj 2016

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium

Tollare folkhögskola. Kursplan för Journalistkurs reportage/multimedia - Yrkesförberedande

Lokal Pedagogisk Planering

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg

Mål och handlingsplan för samarbetet mellan bibliotek, förskola och skola

Underlag för utformning av lokal digital plan

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

SVENSKA 3.17 SVENSKA

Styrdokumentkompendium

- Det systematiska kvalitetsarbetet enligt kommande skollag och reviderade ( nya ) läroplaner.

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Matematikstrategi

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.

BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy

Biblioteksplan för Lerums kommun

Inledning: Från informationskompetens till medie- och informationskunnighet Sundin, Olof; Rivano Eckerdal, Johanna

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp

Planering i SV och SVA klass 5 Gul läsåret 2011/2012

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå

Grundlärarprogrammet vid Linköpings universitet

ABF Stockholm. Vuxenutbildning - Våren 2010

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

1 PÅ VÄG MOT LÄRARYRKET VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING

Kursplan. Inst. för pedagogik. Kurskod PEA 222 Dnr 130/ Beslutsdatum Kursens benämning IKT och multimedia- en lärande miljö?

LÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010

Högskolebibliotek och skolbibliotek

Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk

ÄNGSDALS SKOLA ÅR F - 5 Malmö kommun Bunkeflostrand

Svenska som andraspråk

Skolbiblioteksplan för Tingbergsskolan 2015/2016

Skolbiblioteksforskning och skolbibliotekspraktik

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 7 Ärentunaskolan

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Dödsstraff. Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman

Statens skolverks författningssamling

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

Barns tidiga och livslånga lärande Fokus i kvalitetsarbetet

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

IDROTT OCH HÄLSA FÖR ÅK 7-9, 15 HÖGSKOLEPOÄNG PHYSICAL EDUCATION AND HEALTH FOR SCHOOL YEAR 7-9, 15 CREDITS

Planering i SV och SVA klass 4 Gul läsåret 2011/2012

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.

Transkript:

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Louise Limberg Svensk Biblioteksförenings forskardag 7 november 2013

Inledning Informationskompetens som forskningobjekt Förändrade pedagogiska och digitala landskap Informationskompetens, informationssökning och lärande: olika dimensioner Exempel på empiriska forskningsresultat Slutsatser

Informationskompetens i biblioteks- och informationsvetenskap (B&I) Forskning om IK hör hemma på forskningsområdet användarstudier i B&I, som studerar hur människor söker och använder information för olika ändamål och i olika kontexter, via olika redskap Bakgrund i professionell biblioteksverksamhet med tradition av användarundervisning Forskning om informationskompetens studerar informationssökning och -användning som redskap för lärande i olika kontexter Information: kärnbegrepp i B&I, där det fysiska objektet och dess meningsbärande innehåll formar varandra

Bibliotek som infrastruktur för lärande SKIFTEN Systematiska samlingar med kvalitetsgaranti Gränslös tillgång till information Professionell expertis Kontroll över informationen Fysiska rum Kapabla brukare Styra/kontrollera informationssökningen Virtuella rum

Nya pedagogiska landskap Från lärarledd undervisning till elevaktiva arbetsformer: elever forskar Förutsätter informationssökning och användning av många källor Ökar behov av välutrustade skolbibliotek Ställer krav på att elever tar ansvar för sitt eget lärande Omskapar traditionell lärarroll Omskapar traditionell bibliotekarieroll Hur skapa villkor för meningsfullt lärande i detta nya landskap?

Nya digitala landskap Datorer = dominerande redskap för informationssökning Digitala tjänster skapar infrastrukturer för lärande Kommunikation via Internet öppnar skolan för världen Sociala medier (t ex Wikipedia och bloggar) omskapar villkor för källkritik Krav på nya kompetenser: informationskompetens mediekompetens digital kompetens

Informations- kompetens- Digital kompetens Mediekompetens Innehållsorienterad Redskapsorienterad Medieorienterad Varierade format Teknikorienterad Genrer och format Multimedial Urval och organisation Multimedia ej skrift Produktion och presentation Användning av information Livslångt lärande Informationssökning och -användning Kommunikativt samspel via digitala medier Publicering på internet Information searching Kommunikation Publiker Risker, varningar Politisk orientering: friheter och rättigheter Produktion, sökning, lagring, värdering

Informationskompetens @ navet för samspel mellan informationssökning och lärande 1. Informationssökning och -användning som redskap för lärande i olika lärandepraktiker för olika ändamål 2. Informationssökning och -användning som objekt för lärande 3. Informationssökning och -användning som objekt för undervisning 4. Lärande som resultat av informationsanvändning IKT och digitala medier förändrar villkoren för dessa aktiviteter och stärker kopplingen mellan informationssökning, informationsanvändning och lärande

Informationsaktiviteter och lärande i skolan Undersökande arbetssätt, lärande genom utforskande Informationsaktiviteter (informationssökning och informationsanvändning ) i skolans praktik uppgifter, ämnesval, intresseområde forskningsfrågor ålagda frågor val av informationskällor och redskap för sökning bedömning och värdering av information skapa mening ur information / dokument producera text för att kommunicera meningsfullt innehåll Kräver förståelse för regler, krav och normer i skolan, dvs. vad uppgifter går ut på och vad som förväntas

Serie av forskningsprojekt: LÄSK, IDOL, BIKT, EXAKT 1993 2012 Informationssökning och lärande (Limberg 1998; Hultgren 2009; Gärdén 2010; Lundh 2011) LÄSK: Lärande via skolbibliotek (2001-2004) IDOL: Informationssökning, didaktik och lärande (2001-2005) BIKT: Bibliotek, IKT och lärande (2004-2006) EXAKT: Expertis, Auktoritet och Kontroll på InterneT (2008-2012) Fenomenografiska och sociokulturella, etnografiskt inspirerade forskningsansatser

Informationsaktiviteter och lärande empiriska resultat I Informationssökning söka och sammanställa fakta Självständiga frågor, ålagda frågor och sökfrågor Information = fakta Fakta I = svar på enkla frågor; rätt eller fel Fakta II = stoff att bearbeta för kunskapsbildning Kvantitativ vs. kvalitativ informationssökning Explorativa undersökningar omvandlas till skoluppgifter Teknik, form och procedurer Elevers forskning anpassas till traditionella skolpraktiker

Informationssökning och lärande empiriska resultat II Nära samspel mellan kvalitet i informationssökning och informationsanvändning och kvalitet i lärandet Kräver aktivt samspel mellan elever, lärare och bibliotekarie och specifik och varierad handledning Handledningen behöver inriktas på specifika aspekter av informationssökning och informationsanvändning under arbetet och vid bedömning av resultat frågeformuleringar, val av IKT-redskap, värdering, analys och bearbetning tydlig kommunikation om samspel mellan informationsanvändning, meningsskapande och textproduktion

Didaktiska villkor för meningsskapande empiriska resultat III 1. Att eleverna arbetar med forskningsbara frågor 2. Att olika och specifika aspekter på informationskompetens uppmärksammas under hela arbetsprocessen 3. Att eleverna får konsekvent och meningsfull återkoppling på specifika delar av sina arbeten under både arbetsprocess och på sina resultat

Samspel mellan informationsaktiviteter, lärande och informationskompetens analys och syntes Objektet för lärande? aspekter på informationsaktiviteter redskap (tekniska, intellektuella/språkliga) ämnesinnehåll (orsaker till klimatförändringar) analys och bearbetning av information argumentering med hjälp av olika källor egen textproduktion: att kommunicera mening Objektet för undervisning? spegling av ovan

Gemensamma drag i resultaten Mer specifik kunskap om villkor för lärande och undervisning för informationskompetens ofta ifrågasättande av de studerade praktikerna Ofta kritiska resonemang om brister i både bibliotekens och utbildningsinstitutionernas verksamhet men inte bara: VIKTIGT! Visar på variationer viktigt för att identifiera ändamålsenliga verksamheter och aktiviteter Teorier om lärande fruktbara för studier i B&I Ingen självklar koppling mellan forskning och professionella praktiker

Skilda synsätt på informationskompetens Professionellt/Politiskt Mål för undervisning eller politisk verksamhet Normativt föreskrivande Fast uppsättning generella färdigheter Kopplad till digitala och textburna källor Individuell och mätbar förmåga Överförbar mellan olika praktiker Forskningsintresse Objekt för studier/forskning Analytiskt beskrivande Situerad, relaterad till olika kontexter Kopplad till en mängd olika slags källor Social, kollektiv kompetens, inbäddad i olika praktiker Varierande mellan situationer, aktiviteter och praktiker

Slutsatser Informationskompetenser i pluralis, situerade, formade genom samspel mellan människor och redskap l i olika praktiker Kräver noggrann analys av objektet för lärande och undervisning (vad som ska läras) Kräver välutrustade och varierade lärmiljöer där elever, lärare och bibliotekarier kan samspela och samarbeta Kräver närhet i samspel mellan de olika objekten för lärande, dvs. olika aspekter på informationskompetens i f t andra aspekter på mål och innehåll i komplexa skoluppgifter

Referenser Alexandersson, M., Limberg, L., Lantz-Andersson, A. & Kylemark, M. (2007). Textflytt och sökslump. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Alexandersson, M., & Limberg, L. (2009). Elevers forskning via datorn mantra, metod eller meningsfullt lärande? I J. Hedman & A. Lundh (Red.). Informationskompetenser. (ss. 85-107). Stockholm: Carlssons. Gärdén, C. (2010). Verktyg för lärande. Borås: Valfrid. Diss. GU. Hultgren, F. (2009). Approaching the future: a study of Swedish school leavers' information related activities. Borås: Valfrid. Diss. GU. Limberg, L. (1998). Att söka information för att lära. Borås: Valfrid. Diss. GU. Limberg, L. & Folkesson, L. (2006). Undervisning i informationssökning. Borås: Valfrid. Limberg, L., m. fl. (2008). What matters? Libri 58, (2), 82-91. Limberg, L. & Lundh, A. H. (Red.). (2013). Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: en forskningsantologi. Lund: BTJ. Lundh, A. (2011). Doing Research in Primary School. Borås: Valfrid. Diss. GU. Sundin, O., Francke, H. & Limberg, L. (2011). Practicing information literacy in the classroom. Dansk biblioteksforskning 7, (2/3), 7-11.