KURSPLAN LSK100 LSK 100, Grundkurs för blivande lärare i svenska för tidigare åldrar, 20 poäng pïéçáëü=áå=qé~åüéê=bçìå~íáçå=ñçê=mêáã~êó=påüççä= hìêëåáî W=N=J=OM=éK= fåíêççìåíçêó=äéîéä= 1. Fastställande = Kursplanen fastställdes interimistiskt av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) 2001-11-15, reviderad 2002-11-12 och 2006-01-13. Kursplanen gäller fr. o. m. vårterminen 2006. Ansvariga institutioner: Institutionen för svenska språket och Litteraturvetenskapliga institutionen. Utbildningsområde: Språk 75 %, Undervisning 25 %= 2. Kursens inplacering = Kursen ingår i Lärarprogrammet och utgör första terminen av inriktningen Svenska för tidigare åldrar och förbereder för verksamhet inom förskoleklass och grundskola årskurs 1-6. Inriktning Svenska för tidigare åldrar består av grundkurs 1 20 poäng och fortsättningskurs 21 40 poäng. Kursen kan också ges som fristående kurs. 3. Tillträdeskrav/förkunskaper = För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier och Sv B alt. Sv2 B eller motsvarande. 4. Syfte = Kursen skall ge en grundläggande förberedelse för yrkesrollen som lärare i svenska. Studenten skall dels fördjupa och bredda sina kunskaper om språket, litteraturen och andra uttrycksformer, dels tillägna sig sådana ämnesdidaktiska kunskaper att hon/han kan utveckla sina framtida elevers språkliga färdigheter (läsa, lyssna, skriva och tala), litterära medvetenhet och förmåga att ta ställning till texter av olika slag. Kursen syftar även till att utveckla studentens egna färdigheter i att uttrycka sig i tal och skrift. 5. Mål Studenten skall efter avslutad kurs kunna: o med viss handledning använda språkvetenskapliga, litteraturvetenskapliga och ämnesdidaktiska kunskaper i ett språkutvecklande arbetet med elever i skolans tidigare åldrar. o konstruktivt och kritiskt formulera erfarenheter och analys av det lärande om och genom språk och litteratur som pågår i en viss skolmiljö. páç~å=n=~î=r=
o redogöra för och kritiskt förhålla sig till den ämnes- och kunskapssyn som kommer till uttryck i svenskämnets kursplaner för olika skolformer förr och nu och i nationella diagnos- och provmaterial, samt känna till några olika modeller för grundläggande läs- och skrivinlärning. o använda svenska språket på ett idiomatiskt sätt i tal och skrift samt bearbeta och bedöma egna och andras texter utifrån iakttagelser av genretillhörighet, textstruktur och språklig form. o analysera och beskriva centrala egenskaper i svenska språkets struktur och göra vissa jämförelser med andra språk. o beskriva och reflektera över hur språkliga variationsmöjligheter utnyttjas av olika talare och skribenter i olika situationer och genrer. o ur ett historiskt perspektiv analysera och kritiskt förhålla sig till olika typer av barnlitteratur och barnkultur i dagens samhälle. o beskriva och reflektera över hur olika kulturanalytiska, ämnesdidaktiska och litteraturpedagogiska teorier kan tillämpas i syfte att introducera skönlitteratur samt bredda och fördjupa elevers läsintressen och kulturella erfarenheter. 6. Innehåll = Kursen består av följande fyra delkurser: Språk, litteratur och lärande (4 poäng), Språket som resurs (5 poäng), Textproduktion och textanalys (5 poäng) och Barnlitteratur och barnkultur (6 poäng). Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar totalt 5 poäng. Språk, litteratur och lärande, 4 poäng, Language, literature and learning I delkursen introduceras språkvetenskapliga, litteraturvetenskapliga och ämnesdidaktiska perspektiv, vilka tillsammans förbereder för den framtida yrkesverksamheten som lärare i svenska. Genom analyser av gemensamma texter visas hur inriktningens tre vetenskapliga fält bidrar med kunskaper som kompletterar varandra. Delkursen fokuserar och problematiserar språkets, litteraturens, kulturens och lärandets olika roller i människors liv, i och utanför skolan. Språklig och kulturell variation och mångfald beskrivbar med begrepp som situation, generation, klass, etnicitet, kön och genus behandlas med utgångspunkt i språk- och litteraturvetenskaplig forskning. Mot bakgrund av skolans styrdokument, nationella och internationella utvärderingar samt aktuell skolforskning diskuteras svenskämnets inriktning och betydelse inom olika skolformer förr och nu. De nationella diagnos- och provmaterialen i svenska och svenska som andraspråk presenteras, och syftena med de olika materialen diskuteras ur ett F-12 perspektiv. Även en orientering om olika modeller för grundläggande läs- och skrivinlärning ges. páç~å=o=~î=r=
Språkets betydelse för lärandet fokuseras också genom att studenterna inleder sitt arbete med att utveckla de egna färdigheterna i att uttrycka sig i tal och skrift. Processkrivning introduceras. Delkursens verksamhetsförlagda utbildning omfattar en poäng. Under denna sammanhängande period deltar studenten i skolans verksamhet. Där observerar och analyserar studenten hur skolan fungerar som en lärandemiljö för språk och litteratur samt hur styrdokument, lokala kursplaner och nationella diagnos- och provmaterial används i planering, genomförande och utvärdering av lärande och undervisning. Språket som resurs, 5 poäng, Language as a resource Kunskaper om hur språket fungerar som resurs för att skapa betydelse är grundläggande för allt språkutvecklande arbete i skolan och en förutsättning för att kunna uppmärksamma, beskriva och bedöma olika aspekter av elevers språkutveckling. I denna delkurs beskrivs det svenska språkets struktur och språklig variation med utgångspunkt i talade och skrivna texter. Delkursen introducerar begrepp som gör det möjligt att beskriva hur svenskans ordförråd och grammatik kan uttrycka betydelser av olika slag. Vidare introduceras begrepp som gör det möjligt att beskriva hur svenskans system av språkljud och skrivtecken kan särskilja betydelser från varandra i tal respektive skrift. I delkursen uppmärksammas också hur språkliga resurser utnyttjas på delvis olika sätt i olika situationer och genrer, och av talare/skribenter från olika region med olika social bakgrund, kön och ålder. Jämförelser görs på vissa punkter mellan svenskan och andra språk, särskilt grannspråken norska och danska, liksom några av de språk som är modersmål för ett stort antal flerspråkiga elever. Ur såväl språkvetenskapligt som ämnesdidaktiskt perspektiv diskuteras de analytiska begreppens relevans, både för förståelsen av det mänskliga verbala språket och för arbetet med barns och ungdomars språkanvändning och språkliga medvetenhet. De nationella diagnos- och provmaterialen för åldersgrupperna F-5 analyseras med fokus på bedömning av språklig förmåga i olika åldersgrupper. Dessutom uppmärksammas flerspråkiga elevers språkutveckling. Delkursens verksamhetsförlagda utbildning omfattar minst en poäng. Under denna sammanhängande period deltar studenten i skolans verksamhet och undersöker speciellt hur lärare följer upp, bedömer och dokumenterar elevers tal- och skriftspråksutveckling. Textproduktion och textanalys, 5 poäng, Production and analysis of text Kunskaper om talade och skrivna texter är centrala för blivande lärare i svenska vars centrala arbetsuppgift kommer att vara att handleda elever i arbete med texter mot ökade färdigheter i att läsa och skriva, tala och lyssna. I denna delkurs behandlas talad och skriven text utifrån såväl ett produktions- som ett analysperspektiv. páç~å=p=~î=r=
Inom delkursen står studentens egen förmåga att uttrycka sig i tal och skrift i centrum. Utifrån ett processinriktat arbetssätt producerar studenterna talade och skrivna texter, som representerar olika genrer. Stort avseende fästs vid hur texters språkliga karaktär varierar mellan olika situationer och genrer. För att undersöka sådana skillnader analyseras texter från olika sammanhang, inklusive egenproducerade. För detta analysarbete tillämpas begrepp från delkursen Språket som resurs. Dessutom introduceras begrepp som gör det möjligt att beskriva texters disposition och sammanhang, liksom samspelet mellan det verbala språket och visuella uttrycksmedel som t.ex. bild, grafisk form och multimedia. Språkriktighetsfrågor diskuteras i anslutning till de behandlade texterna. Ur både språkvetenskapligt och ämnesdidaktiskt perspektiv uppmärksammas hur delkursens analytiska begrepp kan tillämpas för att beskriva och bedöma elevers språkutveckling. Delkursens verksamhetsförlagda utbildning omfattar minst en poäng. Under denna period deltar studenten i skolans verksamhet, och arbetar med elevers utveckling av taloch skrivfärdigheter under flera lektioner. Det kan till exempel röra sig om ett mindre projekt kring elevers berättelser i tal, bild och skrift. Studenten utvärderar projektet och analyserar ett antal elevers språkliga uttrycksformer, samt föreslår utifrån denna analys hur fortsatt språkutvecklande arbete skulle kunna läggas upp för dessa elever. Även flerspråkiga elevers språkproduktion uppmärksammas. Barnlitteratur och barnkultur, 6 poäng, Children s literature and culture Goda kunskaper om barnlitteratur är väsentliga för blivande lärare i Svenska för tidigare åldrar. För elevernas läs- och språkutveckling kan läsning av och arbete med skönlitteratur spela en central roll. Läsning av skönlitteratur och kulturupplevelser utvecklar förmågan till inlevelse och empati och bidrar till formandet av den egna identiteten. I samtal kring litteratur kan skilda kulturella erfarenheter mötas, världen vidgas och värderingar omprövas. Delmomentet ger teoretiska utgångspunkter och begrepp för att analysera, självständigt ta ställning till och i tal och skrift formulera sig kring olika typer av texter för barn. Barnlitteraturen sätts in i ett större allmänkulturellt sammanhang. Exempelvis studeras barnteater och förhållandet mellan musik och text och bild och text. Särskilt övas bildoch bilderboksanalys. Olika epokers och samhällens barndomsbegrepp, pedagogik- och konstsyn undersöks. I studiet av barnlitterära texter ur ett historiskt, samhälleligt och kulturellt perspektiv uppmärksammas speciellt konstruktionen av genus och av det västerländska barnboksbarnet. Den nyaste barnlitteraturen studeras i relation till dagens mångkulturella samhälle. Undersökningar av barns läsvanor, läsintresse och egna kulturskapande diskuteras som en viktig erfarenhetspedagogisk utgångspunkt. Olika teorier och metoder för att, genom användning av skönlitteratur i undervisningen, utveckla elevernas läsförståelse och litterära intresse behandlas. Litteratursamtal övas. Delkursens verksamhetsförlagda utbildning omfattar en och en halv poäng. Under denna period deltar studenten i skolans verksamhet, där elevers och lärares syn på páç~å=q=~î=r=
barnlitteraturens och barnkulturens roll i undervisningen undersöks. Litteratursamtal genomförs i en eller flera elevgrupper. 7. Genomförande Kursen genomförs med hjälp av varierande undervisningsformer såsom föreläsningar, lektioner, seminarier och gruppdiskussioner. I undervisning som innehåller muntliga och skriftliga examinationsinslag är deltagande obligatoriskt. I varje delkurs ingår obligatorisk verksamhetsförlagd utbildning. 8. Former för bedömning = För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Olika examinationsformer tillämpas beroende på momentets innehåll och uppläggning. För student som underkänts ges möjlighet till förnyad examination. Den som godkänts får inte delta i ny examination för högre betyg. Student som har underkänts två gånger på samma examination har rätt att få en annan examinator utsedd. Begäran skall vara skriftlig och institutionen har att bifalla sådan begäran om det är praktiskt möjligt. 9. Betyg = Antalet betygsgrader är tre: Underkänd, Godkänd och Väl Godkänd. För kursbetyget Väl Godkänd krävs betyget Väl Godkänd på minst 10 av kursens 20 poäng. 10. Kursutvärdering Kursen som helhet, liksom varje delkurs, skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och studenterna. Resultatet av utvärderingen skall göras tillgängliga för studenterna. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. 11. Övriga föreskrifter Inga övriga föreskrifter 12. Kurslitteratur = pé=ëéé~ê~í=äáííéê~íìêäáëí~k páç~å=r=~î=r=