Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna? Ola Olsson Biodiversitet, Biologiska institutionen
Eländesbeskrivning Forskningsresultat GI och ekologiska principer
Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna? Utdöendeskuld minskningen av ängs- och betesmarker Kan vi skapa en karta för var nedläggningen är störst nu? Åkerkanter och KULT Fördelning av naturbetesmarker i landskapet. Finsk studie? Millora - sammanfattning Millora3? Gör 2.5km rutnät för Skåne (finns nog) Kör blockskriptet för ca 2001 och ca 2015 (?) Kolla mängden betesmark och förändringen i betesmark mot antal arter och förändring i flora Kolla även mängden betesmark mot förändringen av betesmark! Eländesbeskrivning Forskningsresultat GI och ekologiska principer
Fåglar och insekter minskar i jordbrukslandskapet Insekter i Tyskland Biomassa av insekter i Tyska naturreservat, omgivna av jordbruksmark Svensk Fågeltaxering http://www.fageltaxering.lu.se/ Hallmann, C.A.. et al. (2017) More than 75 percent decline over 27 years in total flying insect biomass in protected areas. Plos One, 12, e0185809.
Förändringar i Skånes Flora De flesta kärlväxtarter har minskat sin utbredning i Skåne mellan ca. 2000 och 2015 Framför allt: Gamla arter (etablerade innan 1749) Arter med nordlig utbredning Hävdberoende arter Pågående förändringar! Tyler, T., Herbertsson, L., Olsson, P.A., Fröberg, L., Olsson, K.-A., Svensson, Å. & Olsson, O. (2018) Climate warming and land-use changes drive broad-scale floristic changes in Southern Sweden. Global Change Biology, 24, 2607-2621. Skånes Flora: förekomst i alla (2202) 2,5x2,5 km rutor i landskapet 1989-2006 Millora: återinventering av 200 representativa och välinventerade rutor 2008-2015
Förändringar i Skånes Flora Artantalet per ruta minskar kraftigare norrut (i Skåne) Andelen hävdgynnade arter ökar med ytan naturbetesmark 2000 2015 Pågående, Tyler, Olsson, m.fl.
% Förändring Skötsel av åkerkanter och KULT-stödet Träd- och busktäckning 2012 % Förändring Slätt Mellanbygd Skogsbygd Med stöd Utan stöd Mellan 1984 och 2012 har åkerkanterna vuxit igen KULT-stödet motverkade detta Träd- och busktäckning 1984-1985
Arter/100 m kant Skötsel av åkerkanter och floran Röjning av träd och buskar räcker inte för gynna kärlväxtfloran Gödslingseffekter, herbicidspill mm. troligen viktigare Alla kärlväxter Ej vedartade Träd och buskar B Ö B Ö B Ö B Ö B Ö B Ö Mellanbygd Slätt Mellanbygd Slätt Mellanbygd Slätt Buskbevuxen Öppen Irminger Street, T., Prentice, H.C., Hall, K., Smith, H.G. & Olsson, O. (2015) Removal of woody vegetation from uncultivated field margins is insufficient to promote non-woody vascular plant diversity. Agriculture, Ecosystems & Environment, 201, 1-10.
Antal fågelarter per punkt (5 min) Antal fågelarter per punkt (5 min) Antal fågelarter per punkt (5 min) Fåglar och KULT-stödet Fåglar gynnas generellt av måttlig igenväxning Bara få arter gynnas av öppna åkrar (sånglärka) Med stöd Utan stöd Med stöd Utan stöd Yta jordbruksmark
Olika habitats värde för växter och insekter Skogsbygd Mellanbygd Slättbygd Vägkanter Punktelement Linjeelement Gräsmarker Åkrar Vägkanter Punktelement Linjeelement Gräsmarker Åkrar Vägkanter Punktelement Linjeelement Gräsmarker Åkrar Relativ yta Relativt värde för mångfald av kärlväxter Söderman, A.M.E., Irminger Street, T., Hall, K., Olsson, O., Prentice, H.C. & Smith, H.G. (2018) The value of small arable habitats in the agricultural landscape: Importance for vascular plants and the provisioning of floral resources for bees. Ecological Indicators, 84, 553-563. Skogsbygd Mellanbygd Slättbygd
(Blå-)Grön Infrastruktur Namnet leder ofta tankarna till byggda strukturer - Kan vara viktigt för enskilda hotade arter (t.ex. grodor), eller om man vill öka närvaron av däggdjur i stora städer - Vägrenar och kraftledningsgator kan vara habitat, men egentligen bättre om runda Mer generellt: Landskapets fysiska struktur - Habitatens storlek och utbredning Ekologiska processer: - reproduktion - överlevnad - spridning Effektivisera naturvårdsarbetet Varning för överdriven fokus på: - Spridning - Långsmala gröna länkar Spridning är viktigt men sällsynt Spridning till vad, från vad? - Yta och kvalitet! http://ec.europa.eu/environment/nature/ecosystems/illustrations.htm
Vilka rumsliga aspekter av habitat är viktiga för populationers fortlevnad? Artrikedom Populationsstorlek Spridning Habitatareal > Habitatkvalitet > Aggregering > Korridorer > Populationstäthet Förekomst Fortplantning (konnektivitet, närhet till andra områden) Förekomst Kolonisering Pollinering och frösättning Artrikedom (och stepping stones ) Utbyte mellan områden Spridning Kvaliteten på icke-habitat (matrisen) Utbyte mellan områden - Arealen är tveklöst den viktigaste faktorn - Följd av kvalitet på habitaten - Andra faktorer betydligt mindre viktiga - Korridorer relativt sett oviktiga (i enstaka fall t.o.m. skadliga)
Konnektivitet handlar inte enbart om obrutna länkar!!! Ursprungligen Habitatförlust Habitatförlust + fragmentering Konnektivitet är också tätheten och mängden av habitat i landskapet! => Storleken och livskraften hos en sammanhängande population Mindre konnektivitet Mer konnektivitet Mer konnektivitet Mer konnektivitet
Areal kontra korridorer Stor areal på källan Mycket spridning Stor träffyta Mindre spridning Större avstånd Mindre spridning Liten träff-yta Liten areal på källan Mindre spridning Lite mer spridning Förbunden med korridor Sämre habitatkvalitet Mindre spridning
Yta och form Samma yta men olika kanteffekt
Jordbruksverkets statistik Utdöendeskuld Under kort tid (50-200 år) har vi förlorat 75-95% av ängs- och betesmarker Detta har fortfarande konsekvenser för många arter i landskapen Isoleringseffekter, slumpeffekter Prioriteringar? Detta gör inte skötsel eller habitatkvalitet mindre viktigt (kanske snarare tvärtom)
Korridorer: en fråga om skala? Konnektivitet och korridorer behöver inte betyda obrutna smala länkar. Habitattillgång i landskapet på rätt skala Olika för olika organismer!!!
Tumregler Stora populationer i bra habitat har oftast tillräcklig spridning Små och isolerade populationer hjälps ofta bäst genom ökad yta och habitatkvalitet Öka areal, snarare än binda samman (annan tanke, samma handling)