Landskapsregeringens program för integrationsfrämjande 2012-2015 Antaget av Ålands landskapsregering 7.2.2013 1
INNEHÅLL 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 4 1.2. Tredje sektorn... 5 2. Mål för den åländska integrationspolitiken... 5 2.1. Fokusområden för integrationspolitiken 2012-2015... 6 2.2. Flyktingmottagning... 7 3. Det åländska samhället ur ett integrationsperspektiv... 8 3.1. Språket... 8 Mål... 9 Åtgärd... 9 3.2. Utbildning... 9 Mål... 10 Åtgärd... 10 3.3. Arbete och sysselsättning... 10 Mål... 11 Åtgärd... 11 3.4. Utmaningar för integrationsarbetet i kommunerna... 12 Mål... 13 Åtgärd... 13 3.5. Främjande av positiva attityder och nolltolerans mot rasism... 14 Mål... 15 Åtgärd... 15 4. Uppföljning och utvärdering... 15 Mål... 16 Åtgärd... 16 Centrala begrepp... 17 REFERENSER... 18 2
1. Inledning Landskapslagen om främjande av integration (ÅFS 2012:74) trädde i kraft den 1 januari 2013. För att underlätta tillämpningen av lagen har landskapsregeringen publicerat tillämpningsanvisningar som är i kraft från och med den 24 januari 2013 och tillsvidare. Landskapslagen om främjande av integration medför att ansvaret och uppgiftsfördelningen för det integrationsfrämjande arbetet mellan myndigheter i landskapet tydliggörs. Regleringen av de åtgärder som främjar invandrares integration innebär vidare att åtgärderna bildar en sammanhållen helhet. Landskapsregeringen beslutar om utvecklandet av integrationen i landskapet genom att utarbeta detta program för främjandet av integration för perioden 2012-2015. Programmet överensstämmer med föresatserna i regeringsprogrammet för samarbete, resultat och framtidstro tillika som det tar hänsyn till nuvarande förhållanden i det åländska samhället. Programmet innehåller mål och åtgärder för främjande av integration vilka kontinuerligt ska följas upp och utvärderas. Landskapsregeringen konstaterar att nya insikter under arbetets gång kan göra det nödvändigt att ompröva, precisera och utveckla programmet för främjande av integration och därför ska programmet ses som ett levande dokument. Integration handlar om alla människors lika värde och respekt och samförstånd mellan människor med olika social, kulturell, språklig, religiös och etnisk bakgrund. Landskapsregeringen konstaterar att ett framgångsrikt integrationsarbete resulterar i rättvisa, demokrati och vinster för det åländska samhället. Integrations- och inkluderingsfrågor berör många olika politikområden och inkluderar till exempel insatser inom arbetsmarknads-, social och utbildningspolitiken samt arbete mot diskriminering. Politiken inriktar sig bland annat på generella åtgärder som syftar till att eliminera utanförskapet i samhället. Genomförandet av landskapsregeringens program för integrationspolitiken kräver kunskap, insikt och vilja samtidigt som ansvaret vilar på ordinarie aktörer. De åländska myndigheterna har olika roller och ansvar vilket innebär att man måste samverka och samordna sina verksamheter i syfte att uppnå en effektiv etableringsprocess för de inflyttade. Det praktiska arbetet utförs genom en arbetsfördelning mellan olika berörda aktörer. Landskapsregeringen konstaterar att integrationsarbetet kräver särskild kunskap och kompetens hos många olika yrkesgrupper vilket i sin tur kan innebära riktade åtgärder, information, utbildning, fortbildning och kompetensutveckling till berörda målgrupper. Landskapsregeringen avser att öka och bredda den utåtriktade informationsverksamheten för nyinflyttade genom att tillhandahålla allmänna och mötes- och informationspunkter där olika grupper av inflyttade snabbt kan erbjudas hjälp, stöd och handledning i olika frågor. Integrationssamordnaren på kansliavdelningen har det övergripande ansvaret då det gäller att arbetet med att koordinera och främja integration. Detta görs bland annat genom förtydligande av myndighetsansvaret, skapande av nätverk och plattformer för samverkan och samarbete samt riktade informationsinsatser. Landskapsregeringen konstaterar att likabehandling, icke-diskriminering, motarbetande av rasism och främjandet av ett positivt attitydklimat utgör grunden för en lyckad integrationspolitik i landskapet. Detta förutsätter att alla ålänningar på alla nivåer deltar aktivt. 3
Mångfald handlar inte bara om hur vi vill att det åländska samhället ska se ut utan är i allra högsta grad kopplad till mänskliga rättigheter. Mångfald kan också betraktas som lönsamt eftersom det innebär att rekryteringsunderlaget breddas och medarbetare med olika bakgrund och rätt kompetens gör det åländska näringslivet mera innovationsbenäget och kreativt. Olika bakgrunder, erfarenheter och kunskaper skapar mervärde och bidrar till ett gott samhällsklimat. Många inflyttade bär med sig kunskaper om affärskultur, politik, religion och språk från sina tidigare hemländer. De har tillgång till nätverk och kontakter som kan underlätta internationella affärer. Mångfaldsarbete är en process som handlar om förändringsarbete på olika nivåer i alla delar av det åländska samhället. 1.1. Bakgrund Landskapsregeringens målsättning är att förståelsen för mångfald och olikhet ska öka och därmed utgöra grundförutsättningar för ett inkluderande samhälle som präglas av jämlikhet, jämställdhet, respekt och samförstånd mellan människor med olika kulturell-, religiös- eller etnisk bakgrund och/eller mellan inflyttade och redan bosatta ålänningar. Landskapsregeringen konstaterar att inflyttningen till landskapet bidrar till en vitalisering av det åländska samhället, arbetsmarknaden och ekonomin och betonar vikten av att åtgärder vidtas för att undvika alla former av utanförskap. Inflyttning behövs för att Åland också i framtiden ska kunna erbjuda sina invånare en hög servicenivå. Åland måste ta tillvara den potential som finns i mångfalden och vara ett öppet dynamiskt samhälle där olikheter välkomnas vilket också kommer att utgöra en konkurrensfördel i en globaliserad värld. Enligt ILO:s (International Labour Organization) senaste rapport om människohandel och slaveri finns det ett klart samband mellan människors mobilitet för att söka arbete och människohandel av olika slag. Det moderna slaveriet i världen drabbar både kvinnor och män, flickor och pojkar. Landskapsregeringen konstaterar att en inflyttad, utan kunskaper om det åländska samhället eller dess språk, utan sociala nätverk och/eller med bristfälliga kunskaper om sina egna rättigheter är en person som kan sägas befinna sig i en utsatt position vilket kan innebära risk för att bli utsatt för olika former av utnyttjande, i extrema fall till och med människohandel. Integration och skapande av sociala nätverk är metoder för att förebygga och motarbeta människohandel. Landskapsregeringen kommer att verka för att positiva attityder till inflyttning främjas och att processerna kring inflyttning, speciellt med tanke på de inflyttades möjligheter till förvärvsarbete, tillgång till språket, utbildning och övrig service som underlättar och påskyndar integrationen, effektiviseras och samordnas. Inflyttade familjer ska erhålla stöd och hjälp genom att de tjänster som erbjuds via barnomsorg, utbildning samt social- och hälsovård utvecklas. När det gäller inflyttade flickor och pojkar, unga kvinnor och män är det speciellt viktigt att säkra tillgången till språket och smidiga utbildningsvägar. Den största inflyttningen till Åland sker från övriga nordiska länder. Landskapsregeringen välkomnar givetvis den samtidigt som man konstaterar att de åtgärder som nämns i lagen är behovsrelaterade vilket i praktiken betyder att den nordiska inflyttningen i de flesta fall inte kräver särskilda integrationsåtgärder. Vidare konstaterar landskapsregeringen att Nordiska Ministerrådets informationstjänst Hallå Norden innehåller strukturerad och samlad information om bland annat flytt, arbete och studier i syfte att underlätta privatpersoners mobilitet i Norden 4
Det gemensamma ansvaret innebär ett aktivt deltagande i den process som leder till att alla invånare på Åland inkluderas i det åländska samhället. Det åländska integrationsarbetet utgår från självbestämmande, inflytande och delaktighet på individ-, grupp och samhällsnivå samt från att alla ålänningar ska erbjudas samma möjlighet att delta i det åländska samhällets ekonomiska, politiska och sociala liv. Integrationen främjas genom bland annat undervisning i svenska språket som ökar möjligheterna till delaktighet och genom att de inflyttade får del av värderingarna i det åländska samhället. Landskapsregeringens integrationspolitik finansieras i huvudsak genom ordinarie budgetanslag för landskapet Åland. 1.2. Tredje sektorn Tredje sektorn spelar med sina föreningar inom varierande verksamhetsområden en viktig roll för att underlätta den inflyttades integration. Dels ges den inflyttade här möjlighet till ett rikare socialt liv och ett utökat kontaktnät, dels kan tredje sektorns organisationer och föreningar ses som komplement till övriga aktörer. När det gäller kulturlivet spelar tredje sektorn också en central roll genom att främja de inflyttades egen kultur. På Åland finns redan goda erfarenheter av denna typ av kulturellt samarbete mellan tredje sektorn och inflyttade i form av bland annat olika kulturevenemang och traditionsfester. Landskapsregeringen uppmuntrar de åländska föreningarna och organisationerna som företräder tredje sektorn att fortsätta med befintliga insatser för integrationsarbetet men också till att utveckla nya. Tredje sektorn betraktas som en värdefull tillgång då det till exempel gäller utvecklandet av vänverksamhet, spridandet av information om mångkultur och integration vid olika evenemang som vänder sig till inflyttade samt vid upprättandet av nätverk av informella tolkar som kan hjälpa inflyttade i olika vardagssituationer. Landskapsregeringen uppmuntrar föreningar och organisationer som företräder tredje sektorn till att aktivt marknadsföra sig till inflyttade och till att aktivera dem i sin verksamhet. Landskapsregeringen ser en stor win-win potential för båda parter: fler nya medlemmar och ökad mångfald samtidigt som de inflyttade erbjuds olika former av stöd och möjlighet till att utvidga sitt åländska nätverk. Vid fördelningen av penningautomatmedel prioriterar landskapsregeringen sådan verksamhet som stöder inflyttades integration. 2. Mål för den åländska integrationspolitiken Det övergripande målet för integrationen är att alla kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på alla områden i livet. Åland ska vara ett inkluderande samhälle där alla garanteras en likvärdig behandling. De inflyttades levnadsförhållanden ska på centrala delområden (inkomst, utbildning, sysselsättning och deltagande) vara på samma nivå som den övriga befolkningens. En god introduktion är viktig för alla som kommer till ett nytt samhälle. Det åländska integrationsarbetet ska grunda sig på individens rätt till utveckling, delaktighet och självförsörjning. Människors olika bakgrund, etnicitet, kultur, språk och livserfarenhet ska tas tillvara och hanteras med respekt. 5
Detta innebär att den åländska integrationspolitiken ska stödja och främja de inflyttade kvinnornas och männens samt de inflyttade flickornas och pojkarnas utbildning, sysselsättning och övriga aspekter av integration. Jämlikhet och likabehandling samt en positiv växelverkan mellan olika befolkningsgrupper ses som viktiga faktorer för integrationsprocessen. Landskapsregeringen konstaterar att ett öppet, integrerat och fungerande åländskt samhälle kräver gemensamma rättsnormer, gemensamma mötesplatser och det svenska språket som ett gemensamt kommunikationsverktyg, oavsett vilka andra språk vi behärskar. Mångfald ses som en tillgång som berikar det åländska samhället, ger det ny livskraft och bidrar till att göra samhället mångfacetterat. Samhällsklimatet på Åland ska vara öppet och välkomnande och landskapsregeringen tar skarpt avstånd från all form av främlingsfientlighet såsom diskriminering och rasism. Vidare konstaterar landskapsregeringen att samarbete och samverkan är grundförutsättningar för främjande av integration. Detta innebär bland annat samarbete mellan myndigheter, kommuner, organisationer och föreningar såväl internt som sektorsövergripande. Landskapsregeringen konstaterar också att ansvaret för den offentliga förvaltningens konkreta integrationsarbete ligger på respektive avdelning eller myndighet medan samordningsansvaret finns hos integrationssamordnaren på kansliavdelningen. 2.1. Fokusområden för integrationspolitiken 2012-2015 Tillgång till svenska språket Utbildning Förvärvsarbete och sysselsättning Stöd till invandrarflickor och- pojkar samt familjer Främjande av positiva attityder och nolltoleransmot rasism Landskapsregeringen konstaterar att genus- och jämställdhetsaspekter är en viktig del i integrationsarbetet och poängterar därför vikten av att ordinarie aktörer även har ett genusoch jämställdhetsperspektiv i allt integrationsarbete. 2.1.1. Särskilt sårbara grupper I många fall integreras de inflyttade väl och knyter an till det åländska samhället samtidigt som det finns inflyttade som av olika anledningar befinner sig i en speciellt utsatt position. De problem som inflyttade stöter på kan skilja sig från varandra bland annat beroende på kön. Integrationsprocessen ska därför ta hänsyn till kvinnors/flickors och mäns/pojkars olika förutsättningar, villkor och behov. Särskilt sårbara grupper bland invandrare kan bland annat vara kvinnor som saknar läs- och skrivkunskaper och kvinnor utan utbildning. Det är rimligt att anta att det finns en kategori där inflyttade kvinnor och flickors livsmiljö begränsas till hemmet, vilket i sin tur utgör en risk för att de marginaliseras i samhället i övrigt. Inflyttade kvinnor bär ofta ett stort ansvar för sina barn och deras fostran. Kvinnor som inte är medvetna om sina rättigheter och möjligheter att delta i det åländska samhället kan inte heller fullt ut stödja och uppmuntra sina barn att delta. Konsekvenserna kan i värsta fall bli att marginaliseringen kan sägas gå i arv från en generation till en annan. 6
Kommunerna uppmärksammas på att de bär ett särskilt ansvar för kommuninvånare som så att säga befinner sig utanför det åländska skyddsnätet. Landskapsregeringen uppmuntrar kommunerna till särskilda integrationsfrämjande satsningar för att fånga upp inflyttade som löper risk för marginalisering och utanförskap. Landskapsregeringen konstaterar att språket är en nyckel till det åländska samhället och kulturen och poängterar därför vikten av att inflyttade så snabbt som möjligt erbjuds möjlighet att lära sig svenska. Landskapsregeringen prioriterar därför att inflyttade snabbt lär sig svenska och snabbt etablerar sig på arbetsmarknaden. Den åländska sociala tryggheten innebär en grundtrygghet i alla livssituationer. De som är stadigvarande bosatta i landskapet omfattas av FPA-förmånsrätten (grundpensionstrygghet, sjukförsäkringsförmåner samt föräldra- och familjeförmåner). FPA-förmånsrätten gäller från den dag man blivit omfattad av den sociala tryggheten i Finland och det blir man då man stadigvarande bosätter sig i landskapet. Rätten till socialservice och till utkomststöd är grundad på stadigvarande bosättning och är kommunernas ansvar. Landskapsregeringen noterar att det idag i landskapet finns familjer som inte omfattas av den sociala tryggheten. Barnen i dessa familjer är i en särskilt utsatt position av många olika anledningar och för att dessa barns bästa ska kunna tas tillvara måste barnen synliggöras och sättas i fokus. Barnkonventionen innebär att barnets bästa alltid ska sättas i främsta rummet. Barn har enligt konventionen rätt till att få sina grundläggande behov tillfredställda och rätt till omvårdnad och skydd. Barnets bästa innebär att alla aspekter av barnets situation ska beaktas för att man ska kunna få den bästa möjliga lösningen i varje enskiltfall. Landskapsregeringen avser att följa upp ovan nämnda familjers, såväl de vuxnas som barnens, tillgång till den sociala tryggheten och/eller varför regelverket av allt att döma tillämpas olika i kommunerna. Landskapsregeringen påpekar vikten av att kommunerna har en gemensam ståndpunkt och ett gemensamt förhållningssätt i denna fråga. För att underlätta tillämpningen av lagen har landskapsregeringen publicerat tillämpningsanvisning som ska ses som stöd för en jämlik service på hela Åland. 2.2. Flyktingmottagning FN:s definition av flykting är en person som lämnat sitt hem på grund av fruktan för förföljelse beroende på etnicitet, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp, religiös eller politisk uppfattning. Flyktingar är också de som tvingats lämna sitt hemland på grund av krig eller inbördeskrig. Landskapsregeringen konstaterar att cirka 42 miljoner människor är på flykt undan krig, konflikter, våld, övergrepp och förföljelser De flesta som tvingas lämna sitt hemland kommer inte längre än till sitt närmaste grannland och bara ett fåtal kommer så långt som till Norden. Det är landskapsregeringens bedömning att bestämmelserna om anvisande av flyktingar till kommuner i integrationslagen hör till utlänningslagstiftningen och har samband med rätten att välja boningsort som är områden som hör till rikets lagstiftningsbehörighet. 7
Landskapsregeringen uppmuntrar och välkomnar en kommunal flyktingmottagning på Åland och vidtar åtgärder för att flyktingmottagningen ska kunna ske genom en överenskommelse direkt mellan åländska kommuner, som visar intresse för flyktingmottagning, och den riksmyndighet som ansvarar för anvisandet av flyktingar till kommunerna. Landskapsregeringen uppmuntrar också kommunerna till att, i samarbete med landskapsregeringen, utarbeta en flyktingmottagningspolicy för den egna kommunen eller för flera kommuner tillsammans. 3. Det åländska samhället ur ett integrationsperspektiv 3.1. Språket Statistik från ÅSUB visar att antalet utanför Norden födda invånare på Åland växer stadigt och bestod 2010 av 711 kvinnor och 745 män. Majoriteten av dem som är födda i Europa stod för största delen av ökningen under året. De som är födda utanför Europa ökade också något och uppgick till 274 kvinnor och 226 män. Invånarna som är födda i Sverige blev drygt 60 flera medan de som är födda i Finland ökade med 25 personer och bestod då av 3 285 kvinnor och 2 205 män, en krympande men fortfarande klar majoritet av de inflyttade. Totalt utgjorde de inflyttade nästan 33 procent av Ålands 28 007 invånare 2010. År 2010 fanns 52 olika språk representerade på Åland, varav många talas av bara några få. Andelen med annat språk än svenska eller finska som modersmål ökade från 1,4 procent år 2000 till 5,2 procent år 2010. De flesta med annat modersmål än svenska bor i Mariehamn och utgör drygt 13 procent av alla stadsbor. Det näst största antalet bor i Jomala och utgör drygt 8 procent av alla kommuninnevånare i Jomala. De ålänningar som har svenska som modersmål ökade med nästan 145 personer 2010 och bestod av 12 445 kvinnor och 12 728 män. Deras andel av befolkningen minskade eftersom invånarna med andra språk än svenska hade en snabbare ökningstakt. Knappt under 90 procent av befolkningen var svenskspråkig medan drygt 10 procent hade något annat modersmål. Andelen invånare med finskt medborgarskap minskade och var drygt 91 procent av befolkningen år 2010. Av dessa hade knappt 5 procent både finskt och annat medborgarskap. 1 110 kvinnor och 1 305 män hade endast utländskt medborgarskap och hälften av dem svenskt medborgarskap. Att behärska det svenska språket är en förutsättning för att man som inflyttad fullt ut ska kunna delta i det åländska samhället och kulturen. Förutom direkta språkstudier i svenska behöver innehållet vara så utformat så att det ger den inflyttade grundläggande kunskaper om bland annat det åländska samhällets historia, olika institutioner, socioekonomiska förhållanden, kulturliv och grundläggande värderingar. I dagsläget arrangeras sådana kurser i svenska för inflyttade (SFI- kurser) som en sysselsättningsfrämjande åtgärd och riktar sig därmed till arbetslösa inflyttade. För förvärvsarbetande inflyttade kan det rent praktiskt vara problematiskt av olika anledningar att delta i dessa kurser, varför ett flexiblare system vad gäller SFI- kurser är absolut nödvändigt. Landskapsregeringen konstaterar att det också bland de inflyttade finns en grupp som varken kan läsa eller skriva på sitt eget modersmål vilket är en utmaning för det åländska samhället. 8
Viktigt är att förvärvsarbetande inflyttade ges möjlighet att delta i kurser på tider och under former som är anpassade till deras livssituation. Ett breddat utbud kunde till exempel innebära kurser på deltid, på kvällstid, intensivkurser, distanskurser och kurser som helt och hållet går över Internet. Ett sådant utbud skulle även öka möjligheterna och tillgängligheten till språkinlärning för inflyttade som är hemma med barn, i praktiken ofta kvinnor. Vidare bör åtgärder vidtas för de inflyttade som inte kan läsa eller skriva. De olika ekonomiska villkoren för deltagande bör också utredas i syfte att eliminera riskerna för att den individuella ekonomiska situationen blir ett hinder för deltagande. Vidare bör alternativa och kreativa lösningar vad gäller svenskaundervisningen för inflyttade utvecklas. Ett sådant exempel är även undervisning som anordnas direkt ute på arbetsplatserna och som redan i viss mån arrangeras idag. Etablerandet av en pool, dit företag kunde vända sig för att snabbt hitta en lärare, skulle underlätta och förhoppningsvis även uppmuntra företagen att i högre grad anordna undervisning för sina inflyttade anställda. Även andra möjliga lösningar vad gäller undervisning och privata satsningar på området bör undersökas och uppmuntras. Ju fler möjliga vägar till svenskaundervisning som står till buds, desto större är chansen att den inflyttade hittar något lämpligt alternativ. Mål Landskapsregeringens målsättning är att så många inflyttade som möjligt erbjuds möjlighet att lära sig svenska så fort som möjligt. Åtgärd Åtgärder för en ökad flexibilitet och tillgänglighet gällande SFI-kurserna Utbildning i svenska för inflyttade analfabeter Åtgärder för att skapa flexibla utbildningsformer i svenska språket för inflyttade personer i arbetslivet eller personer som av olika anledningar inte får delta i sysselsättningsfrämjande åtgärder Dialog med näringslivet och andra berörda aktörer om etablerandet av en pool för att främja svenskaundervisning direkt ute på arbetsplatserna samt eventuella andra kreativa lösningar som utökar de inflyttades möjligheter att delta i svenskaundervisning. 3.2. Utbildning Uppgifter från ÅSUB visar att för personer bosatta på Åland var utbildningsnivån 2009 för finska medborgare högre än utbildningsnivån för utländska medborgare. Mellan medborgare i ett annat nordiskt land än Finland och andra utländska medborgare var skillnaden i utbildningsnivå liten. Mellan könen var skillnaden i utbildningsnivån liten mellan de olika kategorierna. Störst var skillnaden mellan utomnordiska kvinnor och utomnordiska män. De sist nämnda hade en klart lägre utbildningsnivå än de utomnordiska kvinnorna. Då uppgifterna om utländska examina är ofullständiga torde utbildningsnivåerna vara högre än vad uppgifterna visar både beträffande finska och utländska medborgare. För inflyttade som passerat läropliktsåldern ordnas integrationsutbildningen i form av undervisning i svenska och vid behov läs- och skrivundervisning samt annan undervisning som främjar tillträde till arbetslivet och vidareutbildning som ger färdigheter gällande samhällsliv, kultur och livskompetens. I integrationsutbildningen kan även ingå identifiering 9
av tidigare inhämtad kompetens och erkännande av examen samt yrkesplanering och yrkesvägledning. Det språkliga målet gällande integrationsutbildningen är att den inflyttade ska erhålla fungerande grundläggande språkfärdigheter i svenska. Mål Tillgång till en studieplats för inflyttade kvinnor och män som inte omfattas av den åländska läroplikten. Åtgärd Åtgärder för att skapa större flexibilitet gällande kurser i svenska för inflyttade (SFI) Åtgärder för att utveckla och öka utbudet av utbildningsmöjligheter för att tillgodose inflyttades behov av utbildning Integrationsutbildning på gymnasialnivå där personer från utomnordiskt land kan avlägga grundexamen inom social- och hälsovård samt integrationsutbildning på gymnasial nivå med inriktning servitör samt möjlighet att förbättra kunskaperna i svenska Utbildning i arbetslivsanpassade alternativ i samarbete med åländska arbetsplatser Insatser för att förverkliga examensrätt för fristående examen för att säkerställa ett större utbud för vuxna 3.3. Arbete och sysselsättning Arbetslöshetsgraden bland utomnordiska inflyttade är högre än bland övriga inflyttade. Att det kan ta olika lång tid för nyanlända få arbete på Åland är inte ovanligt. Det är ändå sällan viljan som saknas. Den första tiden på Åland kan vara avgörande för att hoppet om en bättre framtid inte ska slockna eftersom att alltför länge gå utan arbete i ett nytt samhälle kan bli förödande både för individer och för omgivande samhälle. En lyckad integration förutsätter att den inflyttade så snabbt som möjligt hittar ett arbete eller annan meningsfull sysselsättning. Uppgifter från Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (Ams) år 2011 visar att 48 kvinnor och 61 män med utländskt medborgarskap var arbetslösa arbetssökanden. Kvinnorna utgjorde 5,5 procent av alla utländska kvinnor i landskapet i åldern 15-64 år och männen 6,0 procent. Bland nordiska kvinnor var arbetslösheten 4,2 procent och bland övriga utländska kvinnor 6,6 procent. För männens del var motsvarande siffror 4,3 respektive 7,8 procent. Motsvarande uppgifter för finska medborgare visar att 144 kvinnor och 153 män var arbetslösa arbetssökande, vilket för kvinnornas del motsvarar 1,8 procent av alla kvinnor med finskt medborgarskap i åldern 15-64 år och för männens del 1,9 procent. En allmän trend när det gäller inflyttade är att de har svårt att både hitta ett arbete som motsvarar den egna utbildningen och att erhålla fast anställning. Ett viktigt verktyg för att hjälpa den inflyttade att få ett arbete som motsvarar hennes/hans utbildning är att den inflyttade snabbt får hjälp med att få sin utbildning och annan relevant kompetens validerad. Ett valideringsprojekt med målsättning att bygga upp ett valideringssystem på Åland avslutas i december 2012 och ska resultera i angivna vägar för personer som behöver få sin kompetens och behörighet bedömda. Valideringen följer två principer: den ena innebär att den inflyttade får tillgodoräkna sig betyg erhållna från utländsk läroanstalt och den andra innebär 10
kunskapsvalidering vilket syftar på en strukturerad process för bedömning, erkännande och dokumentering av yrkeskunskap. Ams ansvarar för den offentliga arbetsförmedlingen på Åland. Detta ansvar inbegriper även förmedling av arbete till inflyttade. Till övriga verksamhetsområden hör att arrangera utbildningskurser, sköta utbetalningen av sysselsättningsstöd, internationell rekrytering för företag samt erbjuda handledning och rådgivning. Som sysselsättningsfrämjande åtgärd erbjuder Ams inflyttade möjlighet att delta i SFI- kurser. Landskapsregeringens näringsavdelning ansvarar för att främja näringslivet och stärka arbetsmarknaden på Åland. Avdelningen kan bevilja stöd till företag eller personer som vill utveckla eller expandera sina företag. Möjligheten att söka dessa stöd står även öppen för inflyttade. Vidare erbjuder avdelningen stöd till företag som befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede. Stödet erbjuds i form av information, råd, stöd och kontakter. Liksom tidigare finns det även möjlighet för företag och olika övriga aktörer att söka EU-bidrag. Landskapsregeringen konstaterar att åländskt näringsliv i högre grad måste involveras i olika satsningar kring att få in inflyttade på arbetsmarknaden. Mål Landskapsregeringens målsättning är att inflyttade kvinnor och män så snabbt som möjligt kommer in på arbetsmarknaden så att sysselsättningsgraden för utomnordiska inflyttade blir på samma nivå som för den övriga befolkningen. Mångfald i arbetslivet främjar ökad tillväxt och konkurrenskraft. Åtgärd Integrationsplaner uppgörs av Ams i enlighet med landskapslagen om främjande av integration (ÅFS 2012:74 ) Validering av den inflyttades utbildning och reella kompetens ska ske så fort som möjligt efter den inflyttades ankomst för att Ams snabbt ska kunna hjälpa den inflyttade vidare ut på arbetsmarknaden Dialog med det åländska näringslivet och andra berörda aktörer om möjlighet till samarbete kring olika strategier för att få ut inflyttade på arbetsmarknaden såsom t.ex. mentorskap samt diskutera en eventuell förbättring av marknadsföringen till inflyttade gällande möjligheten att starta eget. Erfarenheterna från befintliga projekt såsom Integration.ax och liknande projekt/satsningar som särskilt riktar in sig på att hjälpa inflyttade ut på arbetsmarknaden tas tillvara och utvecklas Uppföljning av utfallet av kommande yrkesutbildningar för inflyttade inom vård- och restaurangbranschen, särskilt med tanke på hur anställningssituationen varit efter avklarad utbildning. Samverkan och samarbete mellan berörda aktörer inom olika verksamhetsområden och sektorer med integrationsarbete som gemensam nämnare, ska ske sektorsövergripande för att främja en bättre integration och en smidigare service då det gäller inflyttade Kontinuerlig utbildning och kompetensutveckling för berörda aktörer för att öka förståelsen kring frågor som gäller integration och mångfald samt verktyg och modeller för att kunna omsätta teori i praktik Diskrimineringssituationen i arbetslivet följs upp 11
3.4. Utmaningar för integrationsarbetet i kommunerna En del av socialarbetet i kommunerna är att informera om den service kommunen erbjuder sina kommuninvånare såsom t.ex. barnskydd, service till personer med funktionsnedsättning, familjerådgivning, äldrevård och missbrukarvård. Servicen gällande utkomststödet inkluderar vägledning och rådgivning i ekonomiska frågor. Vid uppgörandet av integrationsplaner ska särskild hänsyn tas till de inflyttade kvinnornas, männens, flickornas och pojkarnas situation och behov. De inflyttade ska få information om sina rättigheter och skyldigheter i arbetslivet och i det åländska samhället i övrigt. Våld i nära relationer förekommer även bland inflyttade kvinnor och män. Deras barn drabbas också av konsekvenserna av våldet. Landskapsregeringen uppmärksammar berörda på eventuell förekomst av fenomen som hederstradition som tillåter våld och förtryck mot flickor och kvinnor samt omskärelse av flickor och kvinnor. Barnskyddsanmälan måste göras i fall att det finns misstanke om att barnet kan vara i fara eller om barnets situation kräver utredning av barnskyddsbehov. Sett ur de inflyttade barnens perspektiv och med tanke på olika integrationsfrämjande åtgärder så finns det två kritiska åldrar som bör ägnas särskild uppmärksamhet. Den ena är små barn och deras behov av språklig stimulans för att inte halka efter sina jämnåriga och den andra är tonåren. Tonårstiden är för de flesta, i större eller mindre utsträckning, en problematisk tid då individens identitet formas. Skillnaden för inflyttade tonårsflickor och -pojkar är att de sistnämnda kan ha två kulturer att förhålla sig till. Ibland står föräldrarnas kultur och dess värderingar i stor kontrast till den åländska kulturen och dess värderingar och det kan upplevas som extra svårt för tonåringen att forma sin egen identitet och hitta sin plats i det åländska samhället. Vid uppgörandet av integrationsplaner bör den inflyttade alltid erbjudas stöd och hjälp att förstå innehållet och innebörden av de överenskomna åtgärderna. Tolkningstjänst vid uppgörandet av integrationsplaner bör därför övervägas. Kommunerna rekommenderas att göra upp individuella integrationsplaner för inflyttade flickor och pojkar, fristående från föräldrarnas integrationsplaner. 3.4.1. Barnomsorg och skola Barnkonventionens främsta syfte är att garantera att hänsyn alltid tas till barnets bästa. Begreppet barnets bästa kan problematiseras men grundtanken är trots allt att man alltid utgår från det enskilda barnet och dess individuella behov. Sett ur barnets perspektiv kan det vara viktigt, att så tidigt som möjligt, få ta del av barnomsorgsverksamheten speciellt med tanke på språkinlärningen. Detta gäller i högsta grad även yngre barn eftersom modern forskning visar att det tar längre tid än man tidigare trott för barn att utveckla ett djupare och mer nyanserat språk. Språkinlärningen är kopplad till barnets övriga inlärning såsom tillägnandet av matematiska färdigheter och utvecklandet av ett logiskt tänkande. Studier visar att det tar mellan fem och sju år för ett barn att uppnå en sådan nivå på ett språk, som inte utgör modersmålet, där barnet har full tillgång till såväl läs- och skrivfärdigheter. 12
Med tanke på språkutvecklingen kan det därför vara en fördel för de inflyttade barnen att så tidigt som möjligt få ta del av en social miljö som stimulerar barnets språkutveckling. Sådana miljöer kan sägas ha en central betydelse för barnets utveckling och integration i det åländska samhället eftersom barnet där på ett naturligt sätt växer in i samhället och kulturen. Flickor och pojkar får också naturligt en vänkrets. Landskapsregeringen konstaterar att valet av hemvårdsstöd ställer krav på kommunerna att vidta adekvata åtgärder så att hemvårdsstödet inte blir ett hinder för inflyttade mammors eller pappors språkinlärning och möjligheter till ekonomisk självständighet under hela livet. Kommunerna bör därför rikta särskild uppmärksamhet på småbarnsföräldrar som erhåller hemvårdsstöd så att såväl barnet/barnen som de vuxna erbjuds möjlighet till social samvaro och möjlighet till deltagande i kurser i svenska. Barnomsorgslagen ger barnomsorgsverksamheterna ett särskilt uppdrag att stödja barn med annat modersmål än svenska och att ge varje barn en god grund för sin språkliga och kulturella identitet. Landskapsregeringen anslår årligen särskilda pengar som kommunerna kan ansöka om som särskilt stöd för barnets svenska språkinlärning. Vårdnadshavaren har det slutliga ansvaret för att barnet lär sig det egna modersmålet och för att barnet får tillgång till den egna kulturen. Barnomsorgspersonalens roll är att bekräfta barnets bakgrund. Varje flicka och pojke på Åland ska ha gynnsamma förutsättningar för en god skolstart och det gäller givetvis också varje flicka eller pojke som flyttar till Åland. För elever med annat modersmål än svenska görs en individuell planering under så lång tid behovet finns. Skolan har möjlighet att anhålla om extra stöd från landskapsregeringen för enskild eller gruppundervisning i svenska 1-5 timmar per vecka de fem första åren efter barnet flyttat till Åland. Den inflyttade eleven deltar i den allmänna undervisningen efter sin egen kapacitet. Andraspråks elever kan erbjudas stödundervisning i alla centrala läroämnen i grundskolan. Erfarenheten visar att skolgången i allmänhet inte upplevs som problem då andraspråkselever inleder skolgången redan i lågstadiet däremot kan det ibland uppstå olika problemställningar om skolgången inleds under högstadietiden. Mål Alla flickor och pojkar på Åland ska ha samma rättigheter, skyldigheter och lika värde vilket innebär att hänsyn till barnets bästa sätts i främsta rummet gällande alla beslut och åtgärder som rör barnet. Åtgärd Stöd och hjälp till inflyttade flickor och pojkar utvecklas kontinuerligt Riktade åtgärder för att säkra att berörd personal har en allmän insikt i andraspråkforskning och teorier om tvåspråkighet så att stödet till inflyttade barn optimeras Riktade åtgärder för att säkra att berörd personal har goda baskunskaper om mångfald, mångkulturalism och flerspråkighet Handledning bör vid behov erbjudas till berörd personal Plattform skapas för välfungerande samarbete och samverkan mellan berörda myndigheter 13
Utbildning och kompetensutveckling för berörda myndigheter i frågor som rör så kallat hedersrelaterat våld och omskärelse av flickor och kvinnor 3.5. Främjande av positiva attityder och nolltolerans mot rasism Landskapsregeringen konstaterar att mångfald är att se individen och att kunna erbjuda alla barn ett likvärdigt bemötande. Att se flickor och pojkars olika bakgrund, kunskaper och erfarenheter som en tillgång och att se jämställdhet mellan könen som en självklar del av mångfaldsarbetet. Mångfald handlar inte bara om representation utan handlar också om att tillvarata och se vinsterna av olikhet i samhället. Diskriminering och likabehandling är kopplad till alla människors lika värde och FN:s grundläggande konventioner och ska ses som ett uttryck för politisk vilja. Landskapsregeringen konstaterar ändå att lag och offentliga etiska normer i vissa fall kan uppfattas stå i konflikt med kulturella normer, vilka kan medföra att rättigheter inte alltid tas tillvara. Man kan ofta se ett samband mellan de olika sätt som rasism tar sig uttryck och kön. Forskning visar att diskriminerande attityder som sexism, rasism och homofobi är vanligare bland pojkar och män än bland flickor och kvinnor. Samtidigt som pojkar som grupp visar mindre intresse än flickor som grupp för frågor som berör mänskliga rättigheter, ickediskriminering och jämställdhet. Genom att ta in genusperspektivet och mångfaldsaspekten som en viktig del av värdegrunden i den verksamheten som bedrivs i barnomsorg och i skola lägger man en god grund för ett öppet och demokratiskt samhälle där flickor och pojkar, kvinnor och män känner att de har många möjligheter och inte begränsas av vare sig kön eller bakgrund. I praktiken kan genusperspektivet innebära att man uppmärksammar de skillnader som inflyttade flickor och pojkar kan möta i sina liv. Särskilt uppmärksam bör man vara på de barn som av olika anledningar löper risk att marginaliseras. Landskapsregeringens poängterar vikten av att motverka rasism samt rasistiskt våld eller hot om våld. Rasistiskt våld och hot om våld riktar sig mot såväl inflyttade flickor/ kvinnor som inflyttade pojkar/män. Det saknas tillförlitliga uppgifter om förekomsten av våld med rasistiska förtecken på Åland men erfarenheter från Finland visar att våldet som sker på offentliga platser oftast är riktat mot inflyttade pojkar och män. Våldet är alltså kopplat både till etnisk tillhörighet och till kön. Det saknas forskning om det våld som inflyttade kvinnor utsätts för, men enligt den finska polisens uppgifter så rapporterar inflyttade kvinnor dubbelt så ofta om våld som övriga kvinnor och söker sig nio gånger så ofta till skyddshem. Våld och hot om våld kan verka starkt negativt på integrationsprocessen, eftersom våldet kan traumatisera den inflyttade och orsaka rädsla och misstro. ÅSUB:s rapport om upplevd diskriminering i det åländska samhället 2010 visar att 28 procent av de svarande upplevt diskriminering jämfört med 30 procent enligt 2007-års undersökning. Den vanligaste orsaken till diskriminering är könstillhörighet (28 procent av de svarande) medan den näst vanligaste orsaken till diskriminering är nationellt eller etniskt ursprung, 26 procent. Signifikant är att fler män än kvinnor upplevt sig diskriminerade på grund av nationellt eller etniskt ursprung medan förhållandet är tvärtom gällande upplevd könsdiskriminering. 14
Nästan hälften av de svarande med icke nordiskt modersmål har upplevt sig diskriminerade på Åland, av dessa uppgav 80 procent att de blivit diskriminerade på grund av sitt nationella eller etniska ursprung, drygt hälften har kryssat för utländskt namn och drygt 40 procent mitt språk och cirka en fjärdedel mitt utseende. Ungefär 94 procent av de diskriminerade i språkgruppen uppgav att de blivit diskriminerade fler än en gång och tre fjärdedelar har blivit diskriminerade under det senaste året. Den överlägset vanligaste platsen för diskriminering är arbetslivet. Den diskriminerade blir i första hand mobbad men även arbetsrelaterad diskriminering är vanlig. En fjärdedel har blivit åsidosatta då man sökte arbete medan 17 procent hade lägre lön/sämre löneförmåner än andra med motsvarande arbetsuppgifter. En femtedel av de diskriminerade uppgav att de fått sämre villkor eller bemötande än andra vid köp av varor och tjänster vilket är en signifikant större andel jämfört med år 2007. Resultaten i de åländska diskrimineringsundersökningarna 2007 och 2010 överensstämmer i stort. Diskriminering handlar om att berövas rätten att få vara sig själv. I samma stund som någon underordnas och diskrimineras är det någon annan som överordnas eller prioriteras. Det är i vardagen diskriminering skapas och vår bild av andra människor handlar ofta inte om dem utan bygger mera på förutfattade meningar, fördomar och okunskap som vi inte alltid är medvetna om. Vinsterna med likabehandling i samhället är många. Landskapsregeringen poängterar vikten av att likabehandling och icke-diskriminering gäller i allt integrationsarbete. Enligt Finlands grundlag får ingen diskrimineras av någon orsak som gäller hennes eller hans person. Lagen om likabehandling förbjuder diskriminering på grund av ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion eller annan övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller av någon annan orsak som gäller någons person. Åland har sedan 2005 en egen lagstiftning mot diskriminering. Förebyggande arbete förutsätter kunskap om likabehandling. Landskapsregeringen betonar starkt myndigheters och berörda aktörers ansvar att följa dessa principer och främja ett öppet och inkluderande Åland där var och en garanteras en likvärdig behandling. Mål Nolltolerans mot rasistiskt våld och alla former av diskriminering i det åländska samhället. Åtgärd Synliggörande av normer och fördomar för att kunna ifrågasätta och bryta dem Åtgärder vidtas för nolltolerans mot rasism och rasistisk mobbning i barnomsorg, skola och inom fritidssektorn Likabehandling främjas och följs upp Information och seminarier om integration för olika målgrupper Likabehandlingsarbete på arbetsplatser för att skapa trovärdighet i relation till kunder, brukare och medborgare 4. Uppföljning och utvärdering Ett bra integrationsarbete kräver förutom lagstiftning även samverkan, samarbete, kunskap och modeller. Myndigheter och övriga aktörer bör erbjudas kontinuerlig utbildning och kompetensutveckling för att förståelsen kring frågor som gäller integration och mångfald ska öka och fördjupas. Verktyg och modeller ska omsätta teori till praktik. 15
Det praktiska arbetet skapas genom en arbetsfördelning mellan olika myndigheter och genom samarbete och samverkan. Landskapsregeringens integrationssamordnare ska erbjuda sakkunnig styrhjälp i specialfrågor gällande inflyttade och ska därför ses som en resurs i det åländska integrationsarbetet. Landskapsregeringen konstaterar att den inflyttade alltid har ett eget ansvar att forma och hantera sitt liv för att finna sin egen väg till ett bra liv i det åländska samhället. Mål Ett kvalitetssäkrat integrationsfrämjande arbete som möjliggör fortsatt lärande och utveckling på området. Åtgärd Kontinuerlig uppföljning av de inflyttades levnadsförhållande på centrala delområden Statistik och annan information med kön som övergripande grund utvecklas, i samarbete med ÅSUB, speciellt med tanke på de inflyttades levnadsförhållanden på centrala områden 16
Centrala begrepp Integration med det menas att ge inflyttaren de kunskaper och färdigheter som behövs för att verka i samhället och arbetslivet, samtidigt som dennes eget språk och kultur stöds. Integrationsfrämjande, är branschöverskridande ska användas för att främja och stödja integration med hjälp av myndigheter och andras tjänster. Inflyttare/invandrare gäller alla personer (kvinnor, män, pojkar och flickor) som flyttar in i något land av varierande orsaker. Det avser en person som vistas permanent på Åland med ett tillstånd eller som har uppehållsrätt. Andraspråkselev/studerande en person som går i något utbildningsväsen på Åland med har ett annat modersmål än svenska. Flykting, är en är en utlänning som har en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, religiös uppfattning, nationalitet eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin politiska uppfattning. Flyktingstatus får en person som någon stat beviljar asyl eller som UNHCR konstaterar vara flykting. Kvotflykting, är en person som UNHCR har beviljat flyktingstatus och som har beviljats inresetillstånd inom ramen för en flyktingkvot som fastställts i en stats budget. Flyttanmälan, är man mer än tre månader på en plats ska man även registrera sig på denna, då är man bosatt. Arbetskraftsinvandring, ord för att beteckna den process då människor flyttar mellan två länder på grund av att inflyttningslandet efterfrågar arbetskraft på arbetsmarkanden. Det kan vara mellan två EU länder eller mellan Åland och ett tredjeland. Införsäkrad, det är bara personer som är införsäkrade i FPA som har rätt till socialskydd. Behandlingstiden för att bli införsäkrad är ca två månader. 17
REFERENSER Landskapslag (ÅFS 2012:74) om främjande av integration Tillämpningsanvisning till landskapslagen om främjande av integration (24.1.2013) Regeringsprogrammet för samarbete, resultat och framtidstro 22.11.2011-2015 Statens program för integrationsfrämjande. Regeringens prioriteringar 2012-2015 Olika behandling i lika situation Om diskriminering i det åländska samhället (ÅSUB Rapport 2007) Upplevd diskriminering i det åländska samhället år 2010 (ÅSUB Rapport 2010:8) Statistik (Ams) Statistik (ÅSUB) 18
19