Verksamhetsberättelse för Regionalt Utvecklingscentrum för skola (RUC) 2017

Regionalt utvecklingscentrum för skola Verksamhetsberättelse för Regionalt Utvecklingscentrum för skola (RUC) 2017 Innehåll 1. Inledning... 2 2. RUCs ändamål och syfte... 3 RUCs organisation och styrelse... 3 Forskning... 4 3. RUCs verksamhet... 6 Lärarutbildning... 7 Professionsutveckling /Skolutveckling... 7 Samverkan med andra... 12 6. RUCs ekonomi... 13 Karlstads universitet, Universtetsgatan 2, 651 88 Karlstad Telefon: 054-7001540, E-post: ruc@kau.se Org nr 202100-3120. kau.se/ruc

2(14) 1. Inledning RUCs arbete sammanfattas i årliga verksamhetsberättelser. År 2017 har varit ett roligt och intensivt verksamhetsår. RUC firade 20 år som utvecklingscentrum. Vi har arbetat tillsammans med lärarutbildningens kansli i olika frågor, framförallt så har det varit två aktiviteter som vi vill lyfta fram som centrala. Den nya grundlärarlärarutbildningen åk 4-6 som har arbetsnamnet verksamhetsintigrerad lärarutbildning. Här handlar det om att ta tillvara på erfarenhet som finns ute i verksamheten och individer som är intresserade av att arbeta med elever. Det tänkta upplägget är att man arbetar 75% och studerar 25% och får en grundlön under sin studieperiod. Värmlandsmodellen är ytterligare ett område som vi gemensamt arbetat fram avtal och överenskommelse med RUCs samverkanskommuner. Vi hoppas på att dessa två exempel på aktiviteter ytterligare stärker den fina samverkan som är upparbetad genom åren och stärker lärarutbildningen i vår region och att samverkanskommunerna ges möjlighet att sprida sitt yrkeskunnande till studenter på ytterligare vis förutom VFU perioden. Professionsutveckling har varit en tongivande verksamhet genom åren i RUC. Det handlar om både ämneskunskaper, få strategier för att sprida dessa genom olika samtalsmodeller så att skolutveckling kommer till stånd. En central del är erfarenhetsutbyte att man får möta andra lärare i regionen är mycket lärorikt och uppskattat ser vi i utvärderingarna. I dessa nätverk är forskning en viktig del för att sprida kunskaper i olika områden som forskning kommit fram till. Karlstadsuniversitet är ett av fyra universitet som fått utvecklingsmedel för att ta fram olika infrastrukturer och strategier för praktik nära skolforskning. I detta uppdrag är RUC en del av samarbetet mellan universitetets skolforskningsarena och kommunernas framtagande av angelägna områden. Här handlar det om att finna långsiktiga hållbara samarbetsformer. Vi har haft olika samråd med RUCs kommuner och samarbete med Skolverket och inom detta arbete har vi initierat ett litet samarbete med högskolan Örebro universitet samt Mälardalens högskola vad gäller nyanländas lärande och samordnarna för kommunerna Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska (U2015/3356/S). 2

3(14) 2. RUCs ändamål och syfte Regionalt utvecklingscentrum (RUC) vid Karlstads universitet är ett formaliserat nätverk mellan universitetet och kommunerna i regionen sedan 1997. Genom gemensam verksamhet vill RUC utveckla och fördjupa det för parterna angelägna arbetet med skolutveckling, lärarutbildning, forskning. 1 Prioriterade mål 2016-2018 - RUC ska verka för att forskning når skolans/förskolans verksamhet och att skolans/ förskolans frågor når forskningen. - RUC ska ha beredskap att ge stöd vid nya reformer inom förskola, skola och lärarutbildning - RUC ska medverka till att formalisera samarbetet mellan kommuner skolor och yrkesverksamma lärares medverkan i lärarutbildning. Lärarutbildning och RUCs verksamhetsmål blir att initiera Värmlandsmodellen och följa upp detta arbete. Grundtanken med RUC vid Karlstads universitet är att skapa en mötesplats för medarbetare inom skol- och förskoleverksamhet, för lärarutbildare och för forskare. Syftet är att genom fler perspektiv och uppfattningar ge upphov till nya kunskaper och lösningar på problem inom de olika verksamheterna. Nätverksarbetet kan därmed få gynnsamma effekter både för lärarutbildningen, skol- och förskoleverksamheten och för forskningen. 18 kommuner har den 1 dec 2017 pågående avtal om RUC - 16 kommuner 2 i Värmlands län samt Degerfors kommun och Åmåls kommun. RUCs organisation och styrelse Avtal och organisatorisk tillhörighet Från 1 januari 2014 tillhör RUC lärarutbildningens kansli och rapporterar till Lärarutbildnings-nämnden. 18 kommuner och Karlstads universitet hade den 1 december 2017 pågående avtal om RUC. 3 RUCs styrelse och kansli RUCs verksamhet leds av en styrelse som till sin hjälp har en föreståndare, en vetenskaplig ledare samt ett mindre kansli. Styrelsens ordförande hämtas från kommunerna. Monica Evermark är RUCs föreståndare och Helena Larsson är administratör. Uppdraget som vetenskaplig ledare har varit vakant. Vetenskapligledare har rekryterats via intern annonsering och startar sin tjänst 2018-01-01. Den 1 december 2017 ingår i RUCs styrelse: Ordförande Carin Hedengård, Arvika kommun Från kommunerna dessutom: Ulf Blomqvist Torsby kommun, Maria Kjällström 1 Ur Samverkansavtal om regionalt utvecklingscentrum (2012-11-23) 2 Arvika kommun, Eda kommun, Filipstads kommun, Forshaga kommun, Grums kommun, Hagfors kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Kristinehamns kommun, Munkfors kommun, Storfors kommun, Sunne kommun, Säffle kommun, Torsby kommun. Årjängs kommun 3 Aktuellt samverkansavtal gäller från 2013-01-01. Avtalet finns att ladda ner från www.kau.se/ruc 3

4(14) Karlstads kommun, Thomas Nilsson Grums kommun och Björn Svantesson Hammarö kommun. Från Karlstads universitet: Anneli Bodén, Ulf Buskqvist, Jan Håkansson och Björn Åstrand/tf. dekan Nina Thelander. Adjungerande medlemmar är Lotta Rajamäki TCO och Catherine Sonesson SACO. Platsen från näringslivet är vakant. ULF projektledare är invald i styrelsen sedan den12 dec 2017. Se arbetsordning RUC Medlem från lärarutbildningen som under 2017 lämnat styrelseuppdrag i RUC: Dekan Björn Åstrand Styrelsen hade under 2017 sex protokollförda möten, vi samlar samtliga underlag inför styrelse möten i en gemensam mapp på BOX 4. Styrelsemötena utgör en viktig arena för samtal mellan skolhuvudmän, universitet och fackliga organisationer. Arbetsordning Styrelsen har under Vt-17 arbetat med att revidera den arbetsordning som upprättades 2012. Detta arbete kommer att fortsätta under 2018 Forskning RUC ska verka för att forskning når skolans/förskolans verksamhet, och att skolans/ förskolans frågor når forskningen. Samstämmigheten är stor mellan politiker, rektorer och lärare, lärarnas/rektorernas fackliga fackförbund om betydelsen av att skolans och förskolans verksamma blir medskapare i kunskapsbildningen om lärande och undervisning. 5 Praktiknära forskning Regeringen har beslutat att ge Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Karlstads universitet i uppdrag att tillsammans med kommuner och friskolor initiera forskningssamarbeten som kommer att bedrivas på skolor och i klassrum. En särskild utredare får i uppdrag att presentera förslag på hur samverkan kring praktiknära forskning mellan huvudmän och lärosäten kan stärkas. Pengar som delats ut ska bidra till att utveckla en modell för hur man utvecklar och bedriver samverkan skola och högskola. Investeringen handlar om att utveckla modeller. 2017 satsar regeringen 15 miljoner kronor för ändamålet. För 2018 beräknas 20 miljoner kronor för satsningen och därefter 30 miljoner kronor per år. Uppdraget ska delredovisas årligen till Utbildningsdepartementet senast den 1 mars under perioden 2018-2021 samt slutredovisas senast den 1 mars 2022. RUC har ingått i den projektgrupp som arbetat med att ta fram en projektplan, i gruppen har föreståndare för RUC ingått samt att projektledaren deltagit vid RUC styrelsemöte och även invald i styrelsen vid decembermötet. Verksamhetsintigrerad lärarutbildning Dialog med skolchefsgruppen om dimensionering samt alternativa vägar till att bli behörig lärare är grunden för samtal som förts vid styrelsemöten. Styrelsen har utsett två representanter från skolchefsgruppen att ingå i den projektgrupp som initierades på lärarutbildningens kansli ht-17. Inledningsvis har RUC Karlstad haft kontakt med PUD Dalarna om en liknande satsning där. På initiativ från PUD (Pedagogiskt 4 Samtliga protokoll kan laddas ned från http://www.kau.se/ruc/styrelsemotesprotokoll 5 Uttalande bl a i intervjuer som genomfördes 2011 inför tillsättning av professur i skolutveckling och i Avsiktsförklaring om forskningssamarbete mellan Region Värmland och Karlstads universitet 2010-2015. I avsiktsförklaringsen skrivs t ex att samarbetet ska Stärka det regionala ledarskapet genom samproduktion av kunskap 4

5(14) utvecklingscentrum Dalarna) och aktörer inom regionen har ett unikt pilotprojekt påbörjats på Högskolan Dalarna. En ny form av arbetsintegrerad lärarutbildning startar hösten -17. Utbildningen vänder sig till den som arbetar eller vill arbeta som lärare i grundskolans årskurs 4-6, naturorienterande ämnen och teknik. De som antas till programmet studerar 75 % under 5,5 år samtidigt som de arbetar vid en partnerskola i regionen där de får studiefinansiering genom 50% anställning. Den tänkta starten för denna nya lärarutbildning är ht-18 mot grundskola åk 4-6. Värmlandsmodellen Under året har i styrelsen diskuterats hur samverkan kan formaliseras för verksamma lärare och deras bidra in i lärarutbildningen. Ett avtal och överenskommelse är gjord mellan universitetets dekan för lärarutbildning samt prefekter och kommunernas skolhuvudmän samt deras rektorer. Det blir ytterligare en samverkan mellan lärarutbildning och skolor i RUCs samverkans kommuner. Värmlandsmodellen syftar till att säkerställa att blivande lärare i sin utbildning ges möjlighet att möta och lära av förskolans/skolans särskilt skickliga lärare. Den systematiska prövningen av särskild lärarkompetens öppnar nya möjligheter för kompetenssamverkan mellan skola och lärarutbildning. Studenter får genom denna samverkansmodell möjlighet att under sin utbildning knyta samman de teoretiska kunskaperna med prövad erfarenhet från verksamma förestelärare och särskilt kvalificerade lärare. I och med utnämnandet av förstelärare och särskilt kvalificerade lärare har en ny grund för kompetenssamverkan mellan skola och lärarutbildning lagts. Värmlandsmodellen är en samverkansmodell som involverar förskolans och skolans främsta lärare i blivande lärares och förskollärares utbildningar i syfte att därigenom bidra till de studerandes utveckling med de unika kompetenser som de särskilt framstående och skolaktiva lärarna besitter. Vidare är syftet med denna samverkan att: öka samarbetet mellan skolväsendet och lärarutbildningen, både vad gäller grundutbildning och forskning. ömsesidigt och i samverkan bygga framstående utbildningar för förskollärare och lärare genom organiserade och formaliserade möten mellan yrkesverksamma lärare i kommunen och på universitet skapa en kompetenshöjning inom båda verksamheterna. 6 För att detta syfte skall kunna uppnås förutsätts att medverkande lärare är aktiva yrkesutövare inom förskola/skola. Lärarnas medverkan i utbildning av blivande lärare vid universitetet sker därför inom ramen för lärarnas tjänst hos kommunen. Lärarna erhåller således inte anställning vid universitet. Nämnas bör också att avgående dekan Björn Åstrand ingått i regeringens skolkommission, och styrelsen har fått ta del av såväl resonemang som delbetänkande därifrån. Under styrelsemötet i maj berättade Björn Åstrand om skolkommissionen och resultatet av kommissionens arbete. Björn Å är en av ledamöterna i Skolkommissionen som tillsattes 2015. Deras uppdrag har varit att lämna förslag på hur höjda kunskapsresultat kan uppnås, kvaliteten i undervisningen förbättras och likvärdigheten öka i den svenska skolan. I april 2017 lämnades deras slutbetänkande Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och 6 Med lärare avses även förskollärare anställda i fritidshem, förskola och förskoleklass. 5

6(14) likvärdighet". Samling för skolan Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35). RUC informerar Nyhetsbrev mejlas en gång per år till verksamma inom förskola/skola och Karlstads universitets lärarutbildning och andra. RUC har valt att skapa en Facebook sida där vi publicerar aktuella händelser i vår och andras verksamhet vid universitetet. Kommunikatören och RUC administratör har skapat layouten för denna sida. Universitetets hemsida har fått nytt utseende och RUCs administratör och lärarutbildningens kommunikatör har arbetat med RUCs del av denna sida. Under våren genomförde Lärarutbildningens kansli och RUC ett studiebesök vid högskolan Halmstads gällande digitalisering. De har skapat en mötesplats för att kunna utforska nya digitala lärmiljöer för studenter och lärare från fältet. Bland annat har de byggt rum där man som lärare kan ha med sig sin klass för att tillsammans med sina elever utforska nya arbetssätt och nya möjligheter för elever att tillägna sig kunskaper på olika sätt. RUCs verksamhet står i samklang med såväl Strategisk plan för Karlstads universitet 2016-2018 7 som Värmlandsstrategin 2014-2020 8 Publicitet under 2017 Facebook RUCs egna Facebooksidan sida för kommande professionssatsningar samt övriga aktiviteter på universitetet. Daniel Olsson driver Facebooksidan 9 för Elevers lärande i naturvetenskapliga ämnen och teknik Susanne Walan driver Facebooksidan för från vintergatan till småbarns stigar detta utifrån digitala lärmiljöer utifrån estetiska lärprocesser. RUC gav ut skriften Skolutveckling och kvalitetsarbete i praktiken av Gunilla Ericsson. Ett stöd för lärledare och rektorer i professionsnätverken. Skriften säljs på University press https://www.kau.se/karlstad-university-press/publikationer/bocker En artikel (VF) skrevs om Jim Cumminsbesöket 4/10 oktober. Detta var ett samarbete mellan RUC, RUT och forskar gruppen ROSE. 3. RUCs verksamhet RUCs verksamhet planeras i dialog med RUCs samverkanskommuner och Karlstads universitet. Inspel ges till RUC i styrelsemöten, nätverksträffar, i skolledningsgrupper, vid seminariedagar, mejl, samråd och olika nätverk. I samtliga utvärderingar som RUC gör finns särskild plats för fritt inspel till RUC. Pedagogiskt verksamma i förskola/skola i RUCs 18 samverkanskommuner: Förskola 2 300 Förskoleklass 346 7 https://www.kau.se/om-universitetet/om-karlstads-universitet/styrdokument/strategisk-planf 8 Framför allt gäller det Värmlandsstrategins mål Livskvalitet för alla och Höjd kompetens på alla nivåer 9 https://www.facebook.com/ruceleverslarandent 6

Fritidshem 564 Grundskola 2 620 Gymnasieskola 900 Totalt: ca 6 730 7(14) Barn/Elever i RUCs 18 samverkanskommuner Barn 1-5 15 400 Förskoleklass 3 000 Fritidshem 11660 Grundskola 26 443 Gymnasieskola 10 806 Totalt: ca 52 000 Ca 4000 lärare har deltagit vid RUCs olika aktiviteter under 2017. Se bilaga 1. Lärarutbildning Sedan januari 2014 tillhör RUC lärarutbildningsfakulteten vid Karlstads universitet. RUC rapporterar till Lärarutbildningsnämnden och deltar regelbundet i lärarutbildnings-kansliets möten. Vid dessa möten ges bilder från förskole/lärarprogrammen och lärarutbildningsnämnden. Kanslimötena har under 2017 bland annat handlat, genomströmning, verksamhetsintegrerad lärarutbildning 4-6, trepartssamtal, digitalisering, verksamma lärares medverkan i olika lärarbildningsprogram. Knutna till lärarutbildningsnämnden finns fyra forskargrupper: Centrum för de samhälls-vetenskapliga ämnenas didaktik (CSD), Centrum för språk- och litteraturdidaktik (CSL), Science, Mathematics and Engineering Education Research (SMEER) samt Utbildnings-vetenskapliga studier av barn- och barndom (UBB) med dessa 10 samverkar RUC genom att vi har bidragit med att sprida information, gemensamma föreläsningar samt att vi samtalar om hur RUC kan bidra med att sprida forskning i vår region. Professionsutveckling /Skolutveckling Kollegialt lärande med RUCs kompetensutvecklingsmodell RUC har tillsammans med kommuner och universitet under de senaste tio åren drivit ett flertal professionsutvecklingssatsningar. Totalt har ca 1 300 pedagogiskt verksamma deltagit, var och en under ett år. I samtliga satsningar har språkets/samtalets betydelse och ett språkutvecklande förhållningssätt lyfts. Den form av kollegialt lärande som successivt utvecklats inom RUC innebär att lärarna under ett år, vid sju tillfällen, samlas till seminariedagar vid Karlstads universitet för att ta del av forskning. Efter varje seminariedag prövar läraren i den egna undervisningen, möter sina kollegor i lärgruppen i den egna kommunen, där man samtalar om vad man är med om och hur man kan utveckla sitt arbete. Lärgrupperna leds av lärledare som kommunen valt ut. Efter lärgruppsträffen kommer alla tillbaka till universitetet för en ny seminariedag. Lärledarna förbereds för sitt uppdrag genom särskilda träffar vid Karlstads universitet. Även projektansvariga rektorer bjuds in till särskilda träffar, där de framför allt delar varandras erfarenheter av hur de ger stöd i arbetet i den egna kommunen. RUCs kompetensutveckling i nätverksform bygger på kollegialt lärande och syftar till att etablera/stärka strukturer som ger förutsättningar för fortsatt utvecklingsarbete, även efter att den aktuella kompetensutvecklingen avslutats. Utgångspunkten är skolans/ förskolans styrdokument och elevers måluppfyllelse. Styrkan i satsningarna är att upplägg och inriktning på innehåll, liksom ansvar och 10 https://www.kau.se/lararutbildningen/om-lararutbildningen/om-lararutbildningen/forskning/forskning-och-utveckling 7

8(14) genomförande, görs av universitet och kommuner tillsammans. RUCs projektledare för satsningen följer hela processen. Många av föreläsarna kommer från andra lärosäten, och genom att planera och genomföra de olika seminariedagarna upparbetar RUCs projektledare successivt ett viktigt forskarnätverk. Kollegialt lärande lyfts fram av flera. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Stor betydelse för framgångsrik skolutveckling är också långsiktighet och systematik. 11 En viktig utgångspunkt för RUC är att driva arrangemangen så att kostnaden blir på en nivå som gör det möjligt för deltagare från RUCs samtliga samverkanskommuner att delta. Fritidspedagoger/personal på fritidshem Utbildningen syftar till att alla verksamma inom fritidshem skall mötas, utbyta erfarenheter, ta del av forskning och pröva i den egna verksamheten/undervisningen. Olika förutsättningar för fritidshemspedagogikens genomförande kommer belysas och knyter an till lärandet hos såväl elever som personal. Utifrån de föreläsningar som ges är syftet att ge möjlighet att tänka, reflektera och kritiskt diskutera olika aspekter av fritidshemmets uppdrag och den verksamhet/undervisning som bedrivs där. Innebörder och betydelser av begrepp som undervisning, utbildning, lärande, pedagogik och omsorg kommer att problematiseras och diskuteras. Projektledare Maria Hjalmarsson Från vintergatan till småbarns stigar Utbildningen syftar till att personal i förskolan och F-3 ska mötas, utbyta erfarenheter och ta del av forskning. Innehållet kommer att vara av både teoretisk och praktisk karaktär med förankring i aktuell forskning. Syftet är också att deltagare ska få tillfälle att utveckla och fördjupa sin egen kunskap och förståelse för olika pedagogiska verktyg som man kan använda för att stimulera barns lärande i naturvetenskapliga ämnen och teknik. Kompetensutvecklingen kommer att ha ett fokus på de olika pedagogiska verktygen utifrån olika perspektiv; vilka verktyg finns, hur man kan använda dessa och varför ska man använda dem. Exempel på pedagogiska verktyg som kommer att diskuteras är sagor, berättelser, drama, digitala verktyg som surfplattor och robotar. Deltagarnas reflektioner i lärgrupper kommer utgöra en viktig del av kompetensutvecklingen, exempelvis kring hur man som pedagog kan bidra med relevans, helhet och sammanhang till sina barn/elever. Reflektionerna kan också bidra till att du som pedagog får en ökad medvetenhet om olika verktyg och framför allt bidra till kunskap om varför man använder dem. Seminariedagarna med inbjudna föreläsare kommer i huvudsak att ha ett didaktiskt innehåll inom ämnesområdena naturvetenskap och teknik. via medel från ljungbergsfonden har det möjliggjorts ett samarbete med Deb Mc Gregor Brooks University i Oxford Susanne. Dessa medel har även möjliggjort att vi kunnat köpa in material som anpassats till detta kunskapsnätverk. Walan är projektledare är lektor vid Kau. Elevers lärande i naturvetenskapliga ämnen och teknik 2016-2017 Utbildningen riktar sig i första hand till lärare som undervisar i naturvetenskapliga ämnen och/eller teknik i åk 7-9 i grundskolan och i gymnasieskolan/komvux. Utbildningen syftar till att lärare skall mötas, utbyta erfarenheter och ta del av forskning. Syftet är också att deltagande lärare ska få tillfälle att utveckla och 11 http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/artikelarkiv/kollegialt-larande-nyckelfaktor-for-framgangsrik-skolutveckling-1.171296 8

9(14) fördjupa sin egen kunskap och förståelse för elevers lärande i naturvetenskapliga ämnen och teknik. Kompetensutvecklingen har fokus på elevers lärande, där målet är att utveckla kunskap kring hur elever tänker kring frågor med naturvetenskapligt/tekniskt innehåll samt hur man som lärare kan stödja och interagera med elever i lärprocessen. Deltagarnas reflektioner i lärgrupper utgör en viktig del av kompetensutvecklingen, exempelvis kring hur man som lärare kan bidra med meningsfullhet, relevans, helhet och sammanhang till sina elever. Seminariedagarna med inbjudna föreläsare har i huvudsak ett didaktiskt innehåll inom ämnesområdena naturvetenskap och teknik. Projektledare är Daniel Olsson, verksamhetsutvecklare 12 vid barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstads kommun och doktorand i biologi vid Karlstads universitet. Utbildning för mentorer till stöd för nya lärare Det är av stor vikt att lärare får kvalificerat mentorsstöd under sin första tid i yrket. Mentorsutbildningen syftar till att ge deltagarna teoretiska och praktiska verktyg för att kunna fullgöra uppgiften som mentor och kommer fokusera på professionell utveckling och identitet, mentorsrollen, praktisk yrkesteori, yrkesetik och samtalsmetodik. Projektledare är Ylva Winter (skolchef) och Kerstin Twedmark (Psykolog) Samarbete med skolverket Fortsatt inspiration/stöd till tidigare nätverk SOL i Värmland är ett regionalt nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs med stöd av Skolverket/ Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS). I det värmländska nätverket ingår ca 15 språk-, läs- och skrivutvecklare som samlas till nätverksarbete fem-sex gånger per år. RUC samarbetar med SOL i Värmland och bidrar med visst stöd till nätverket, främst i form av administration och lokaler. Uppdraget bestod i att genomföra två nätverksträffar för regionens språk-, läs- och skrivutvecklare i Värmland. Träff 1 (171114) en bokcirkel utifrån Catharina Tjernbergs bok Skrivundervisning Processinriktat skrivande i klassrummet som leddes av samordnare Marlene Andersson. Boken bekostades av utvecklingsbidraget och köptes in av RUC. Träff 2 (171205) en föreläsning av Catharina Tjernberg utifrån boken samt utifrån de frågeställningar som Catharina fått skickat till sig efter vår bokcirkel den 11/11. Syftet med utvecklingsinsatsen var att deltagarna i SOL i Värmland skulle få ökad kunskap om hur man kan utveckla undervisningen i svenska för en ökad måluppfyllelse för samtliga elever och därefter kunna sprida kunskaperna hos sina respektive huvudmän. Den 14/11-17 hade nätverket i Värmland en bokcirkel utifrån Catharina Tjernbergs bok Skrivundervisning Processinriktat skrivande i klassrummet. Vi samtalade utifrån rubrikerna Intressant, viktigt, förvånande och vänder mig emot. Därefter formulerade vi frågeställningar till Catharina utifrån saker vi undrat över i texten som därefter mailades till Catharina. 12 Daniel Olsson avslutade sin lic-forskarutbildning 2014 vid forskarskolan för verksamma lärare FontD och fick därefter förändrad tjänst i kommunen 9

10(14) Den 5/12 2017 besökte Catharina Tjernberg oss i det värmländska nätverket för språk-, läs- och skrivutvecklare för en föreläsning/samtal utifrån boken och de frågor vi skickat in i förväg. Föreläsningen blandades med samtal och frågor. På de båda träffarna var det mellan 15-20 deltagare. Intresset var stort att delta. Deltagarna tyckte att de fick med sig många bra tips från praktiken och det uppskattades att Catharina Tjernberg växlade mellan den vetenskapliga teorin och praktiska exempel. I utvärderingen tog deltagarna upp flera praktiska exempel som de kommer att jobba vidare med via egen undervisning samt handledning till andra lärare. Deltagarna anser att de fått fördjupad kunskap kring hur man kan undervisa i skrivande på ett systematiskt och kvalitativt sätt. Catharina Tjernberg förmedlade att man kunnat se i forskning att det arbetssätt och förhållningssätt hon förmedlade ger högre resultat i elevernas måluppfyllelse jämfört med de elever som inte undervisas på samma sätt. Upplägget att först läsa en bok, ha en bokcirkel och sedan få möta författaren var ett bra upplägg. Då har man möjlighet att få fördjupningar kring de frågor man har. Fortsatt stöd inom Läslyftet har Skolverket vänt sig till landets RUC för genomförande av en konferensdag per termin som stöd till de tidigare handledarna ett erbjudande som passar väl in i RUCs verksamhet. Malin Granström, samordnare inom SOL i Värmland, och Marie Wejrum tidigare projektledare för RUC i olika satsningar inom läs och skriv utveckling är ansvariga för detta arbete. Syftet med stödet är att möjliggöra erfarenhetsutbyte med ett didaktiskt innehåll och reflektioner om att handleda kollegor i syfte att stärka läs och skriv utveckling. Träff 1 den 26/4 Anne Golden, professor i norska som andraspråk vid Universitetet i Oslo: Andrespråkslæring og deltagelse i samfunnet et livsløpsperspektiv Träff 2 den 4/10 Föreläsning med professor emeritus Jim Cummins från University of Toronto, Kanada. Erfarenhetsutbyte med hjälp av förseställningskarta med fokus på flerspråkighet. Nätverk för samordnare inom området Nyanländas lärande Skolverket genomför insatser för att stärka nyanlända elevers lärande och har inlett samarbete med skolhuvudmän. I erbjudandet ingår att varje huvudman utser en samordnare som ska stödja huvudmän, rektorer och andra för att på bästa sätt under 2016-2019 kunna tillvarata Skolverkets erbjudandanden om kompetensutvecklings-insatser, stödmaterial mm. Skolverket har vänt sig till landets RUC för att genomföra nätverksträffar två till tre gånger per termin för respektive regions samordnare. RUC Karlstads universitet kan konstatera att Skolverkets inbjudan harmonierar väl med den process vi själva befann oss i. Initiativ till nätverk med särskilt fokus på stöd till nyanlända fanns redan. Vi har träffats mellan 3-4 tillfällen/termin Jim Cummins var en av föreläsarna den 4/10 som hade fokus på erfarenhetsutbyte. fokus har varit på utvecklingsplaner och förbättringsarbete utifrån genomförda kartläggningar i den egna kommunen. Några exempel på angelägna områden som vi i vår region ringat in är Gemensamt ansvar för alla elever -språkutvecklande arbetssätt All undervisning ska utgå från perspektivet elever med annat modersmål Samverkan, organisation med kvalitet Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska" tydliga mål och rutiner för nyanlända elevers skolgång. SVA undervisning Interkultur attityder och förhållningssätt 10

11(14) Elevhälsa Översyn och omarbetning/implementering av rutiner och riktlinjer för mottagande och undervisning Arbetet med demokrati och värdegrundsuppdraget stärks Pedagog Värmland är inbjuden någon gång under Ht/Vt för information vad som gör på denna plattform. Ordlistan har varit en punkt som varit uppe. Nätverk RUC-rådet Ca fyra gånger per år bjuder RUC in utvecklingschefer/rektorer från RUCs samverkans-kommuner till nätverksträffar med fokus på kommuners arbete och utmaningar och på RUCs verksamhet. Samtalen handlar om utvärdering, nuläge och kommande behov. Fyra träffar genomfördes under 2017 feb, apr, sep och nov. På flertalet av dessa möten har forskare/lärare från Karlstads universitet medverkat med korta inspel/samtal. Mötet är både ett informationsmöte om vad som är på gång från Skolverket, universitetet och pedagog Värmland men även erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. Några punkter som varit på dagordningen är; SOL i Värmland presentation av Marlene A. Digitaliseringsarbetet i kommunerna Systematiskt kvalitetsarbete i Förskolan Lotta Österling Åsa Olsson Skola på vetenskaplig grund Information från kansliet om vidareutbildning till lärare Specialpedagogiskt samråd Karlstads universitets specialpedagogiska avdelning och RUC har gemensamt initierat till ett samråd för specialpedagoger samt speciallärare. Kerstin Göransson, professor i specialpedagogik är den vetenskapligt sammanhållande personen i detta samråd. Syftet med samrådet är att stärka det specialpedagogiska perspektivet i vår region. Vi på Karlstads universitet ser möjligheter att via samrådet utveckla ett starkare samarbete med kommunerna i frågor som rör det specialpedagogiska fältet. Kommunernas kompetens och behov av kompetens, samt rekryteringsfrågor är centrala frågor som vi vill samverka om. Frågor vi arbetat med är bland annat Vad skulle behöva utvecklas inom det specialpedagogiska verksamhetsområdet i regionens kommuner? Ett inkluderande perspektiv på skolans möte med elevers olikheter (förhållningssätt) på alla nivåer verksamhet, huvudman och nämnd synvända, ett normkritiskt perspektiv på vad en elev är, vad undervisning är Klassrum och lärmiljöer anpassade till att möta elevers olikheter differentierade klassrum, tillgängliga lärmiljöer, göra det specifika generellt Kompetens att möta elevers olikheter Digital kompetens, IT-alternativa verktyg Möta nyanlända och nyanländas lärande Hemmasittare/psykisk ohälsa Kompetens om särskolan hos grundskolans personal Förebyggande, utvecklande och hälsofrämjande arbete, upptäckt av barn i behov av stöd av barn med NPF Rutiner vid övergångar och överlämningar, samarbete med EHT Särskolan som en naturlig del av EHTs arbete 11

Specialpedagogers och speciallärares professionalisering och mandat Kompetens kring specialpedagogik samt metodik på lärarutbildningarna 12(14) Vilka är de största utmaningarna under de närmaste fem åren? Behörig personal rekryteringspeciallärare och specialpedagoger, hur organisera och underlätta under tiden Synvända gemensamt arbete med EHT och lärare/pedagoger Att möta nyanlända vad är vad? Språk, lärandeproblematik, trauma? Hur hjälper man? Utveckla klassrum och lärmiljöer anpassade till elevers olikheter Förebyggande och utvecklande arbete hur upptäcka elever som riskerar att hamna i skolsvårigheter på ett tidigt stadium? Hemmasittare och psykiska ohälsa Specialpedagogers och speciallärares professionalisering och ökade mandat Hur kan detta samråd arbeta för att bidra till en positiv utveckling för vår region? Samrådet kan driva kommunens önskemål mandat att delta i samrådet, mandat från samrådet att föra tillbaka till kommunen, och följa upp i samrådet Erfarenhetsutbyte utbyte av underlag, strategier för förebyggande och utvecklande arbete, systematiskt kvalitetsarbete skapa nätverk, bidra till samsyn och likvärdighet skapa kommunikation mellan kommunerna diskussioner, kompetensutveckling kring specifika teman Nätverksträff kring dövhet och hörselnedsättning 8 nov 2018 Carin Roos forskningserfarenhet är framför allt ett djupt intresse för döva barn och barn med hörselnedsättning med utgångspunkt i praktisk erfarenhet från nästan trettio år som förskollärare och speciallärare. Det har lett henne in på olika spår senare som forskare. Dels har det gällt läs- och skrivlärande i multimodala flerspråkiga sammanhang med döva barn, tidig teckenspråkig interaktion i visuell miljö mellan döva spädbarn och deras döva föräldrar, tidig utveckling av intersubjektivitet och social kognition. Dels har det också lett till stort intresse för vad delaktighet egentligen är i barns liv i förskola och skola vilket gjort att hon nu är med i ett projekt som studerar glesbygdsbarns vardag. - Språkandets roll och villkor - Nytt inom forskning om döva barn och barn med hörselnedsättning Nätverksträff för modersmålslärare maj Erfarenhetsutbyte i dialogcafé i tvärgrupper på fm Organisation- Hur ser den ut i våra olika kommuner? Läromedel- Tillgång, efterfrågan, tips Planering- Hur organiseras det i våra olika kommuner, möjlighet till samplanering? Dokumentation- erfarenhetsutbyte, tips, förslag Em föreläsning och samtal i språk spår utifrån Michael Tengbergs forskning om att öppna dörren till klassrummet. Hur ser erfarenheter ut för modersmålslärare delar man med sig av sina erfarenheter hur lägger man upp sin undervisning? Samverkan med andra Samverkan - Pedagog Värmland 12

13(14) Webbplatsen Pedagog Värmland och RUC samverkar genom att lyfta fram skolors utvecklingsarbeten och forskning/inspiration för verksamma i förskola/skola och genom att filma föreläsningar och göra dem tillgängliga via Internet. RUC hänvisar till Pedagog Värmland, då det gäller att ta del av skolors utvecklingsarbeten. Pedagog Värmland har vid flera tillfällen varit inbjuden till de nätverksträffar RUC genomför med Skolverket samordnare för nyanländas lärande då har fokus varit den ordlista som nu finns på pedagog Värmland. Pedagog Värmland deltar och är inbjuden till RUC-rådet. Samverkan - Värmlands nya ESF-projektet Värmlands nya drivs av 13 kommunerna i Värmland. Projektet Värmlands Nya utgör tillsammans med pågående projekt Värmlands Framtid och Värmlands Unga en del i en långsiktig strategi för ett länsgemensamt utvecklingsarbete i syfte att minska utanförskapet bland unga i Värmland. Samverkan med andra RUC Vi har ett upparbetat samarbete med övriga regionala utvecklingscentra och ses regelbundet en dag på hösten och två dagar vårterminen. RUC vid Karlstads universitet arrangerade dessa två dagar i maj då vi bjudit in skolverket (Anders Palm) för en presentation vad som var på gång nationell nivå vad gäller deras skolutvecklingsprogram 6. RUCs ekonomi RUC hade under 2016 en omsättning om ca 3,4 milj kr. Medlemsavgifter från samverkanskommunerna utgjorde 1 320 000 kr medan universitetets bidrag var 1 000000 kr, belopp som har sin grund i samverkansavtalen. Övriga intäkter under 2016 var framför allt deltagaravgifter till RUCs ettåriga kompetensutvecklingssatsningar samt bidrag från Teknikerjakten och Skolverket. RUC har under året inte tagit ut deltagaravgifter för endagsarrangemang, och därmed har såväl kommuner som RUC sluppit omfattande fakturaarbete. Om avtalet se kap 7 RUC definieras som ett projekt och behåller sina medel från ett år till ett annat. RUC eftersträvar att ha ett baskapital om ca 1,5-2 miljoner kronor för att kunna ta initiativ och agera snabbt. Årets verksamhet och ekonomi stämmer väl överens med den planering och budget som gjordes inför RUC 2017. RUC 2017 tkr IB 2017-01-01 3 330 Intäkter Externa intäkter 2 134 Interna intäkter 1 129 Summa intäkter: 3 263 Kostnader Personalkostnader 1 663 Drift 642 Interna kostnader 899 Summa kostnader: 3 205 Årets resultat 58 UB 2017-12-31 3 388 13

14(14) 14