Implementering genomströmningsmodellen 001 Preliminär 1(19) IMPLEMENTERING AV LTU-MODELLEN FÖR ÖKAD GENOMSTRÖMNING SLUTRAPPORT
Implementering genomströmningsmodellen 001 Preliminär 2(19) Distributionslista Namn (person/organisation/grupp) Kommentar Bilagor Dokumentnamn Dokumentnummer Definition av indikatorer Bilaga 2 Ansökan till Projektrådet Bilaga 1 Ansvarsfördelning och uppdaterad aktivitetslista Modellens grafiska representation Bilaga 3 Bilaga 4 Revisionshistorik Utgåva Datum Utfärdare Status Kommentar 1 2012-07-11 Marie-Thérèse Utkast Tricot 2 2012-08-17 Marie-Thérèse Reviderad Tricot 3 2012-09-13 Marie-Thérèse Tricot Definitiv
Implementering genomströmningsmodellen 001 Preliminär 3(19) SAMMANFATTNING LTU-modellen för ökad genomströmning definierar ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med att förbättra studentgenomströmning vid LTUs utbildningar. Modellen består dels av en samling uppföljningsmoment och stödaktiviteter (som tillsammans utgör Early Warning System), dels av åtgärder av pedagogisk karaktär. I enlighet med rektorsbeslut ska modellen tillämpas vid alla LTUs utbildningar på grundnivå. För att stötta implementeringen av modellen i organisationen startades ett projekt med syfte att förbättra systematik, utveckla verktyg för uppföljning, och förbättra rutiner och processbeskrivningar. Projektet, som var uppdelat i fyra parallella delprojekt, pågick mellan hösten 2009 och våren 2012 och genomfördes i samarbete med representanter från institutioner och studentstödsenheter. I denna slutredovisning av projektet presenteras slutsatser och rekommendationer för var och ett av delprojekten. - För individuell studentuppföljning rekommenderas att en programtillämpning av Ladok utvecklas, av samma modell som den som utvecklades vi Högskolan i Skövde. - Nya statistiska indikatorer för uppföljning av enskilda programkullar är definierade. En vidareberedning rekommenderas för att undersöka möjlighet att utveckla indikatorerna och använda dem i samband med verksamhetsuppföljning. - För att främja spridning av goda exempel och övrig information kring studentgenomströmning lämnas ett förslag på systematiskt arbete. En ny websida har även skapats. - En tydligare ansvarsfördelning för initiering, genomförande och uppföljning av de aktiviteter som utgör Early Warning System har arbetats fram. De resultat som nämns ovan föreslår alla en systematik inom begränsade områden, men frågan om hur arbetet med att öka genomströmning, i sin helhet, ska följas upp är bara delvis besvarad och bör undersökas vidare.
Implementering genomströmningsmodellen 001 Preliminär 4(19) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 PROJEKTINFORMATION... 5 1.1 BAKGRUND.5 1.2 PROJEKTMÅL OCH SYFTE...5 1.3 PROJKETRESULTAT...6 1.4 VERKSAMHETSNYTTA...6 1.5 BESKRIVNING AV PROCESS...6 2 PROJEKTRESULTAT... 7 2.1 Delprojekt 1 - Verktyg för uppföljning..7 2.2 Delprojekt 2 - Nyckeltal.9 2.3 Delprojekt3 - Goda exempel.11 2.4 Delprojekt 4 - Organisation och ansvarsfördelning..12 2.5 RESULTAT KONTRA KVALITETSMÅL.14 2.6 GENOMFÖRANDE KONTRA KVALITETSMÅL... 14 2.7 LEDTID KONTRA PROJEKTPLAN... 15 3 UTVÄRDERING AV GENOMFÖRANDE... 16 3.1 PROJEKTORGANISATION OCH INTRESSENTER... 16 3.2 ARBETSFORMER OCH KOMMUNIKATION... 16 3.3 KOMPETENSUTVECKLING... 17 4 ERFARENHETER OCH OBSERVATIONER... 17 5 AVSLUTANDE REFLEKTIONER...18 6 REFERENSER... 19
Implementering genomströmningsmodellen 001 Preliminär 5(19) 1 Projektinformation 1.1 Bakgrund LTU-modellen för ökad genomströmning fastställdes av rektor i juni 2008 (Re-beslut 127-08) [1]. Modellen är det sammanvägda resultatet av tre satsningar för minskat avhopp och ökad genomströmning hösten 2007: ett projekt med syfte att utforma en universitetsgemensam modell för uppföljning av studieresultat, Modell för systematisk uppföljning av studieresultat [3], samt två utredningar, Mentorskap för studenter stödåtgärder för ökad kvalitet och genomströmning [5] och Avhopp inom programutbildningar 2006-2007 vid Luleå tekniska universitet [4]. Arbetet hämtar sin grund i Tinto s Model of Student s retention, som förespråkar ett globalt närmande av avhoppsproblematiken [6] [7] [8]. LTU-modellens utformning bygger på vidare studier (Hackman och Taber, 1979) där orsaker till avhopp klassificeras inom tre kategorier; Individuella förutsättningar, institutionella förutsättningar och utominstitutionella förutsättningar [9]. Under hösten 2008 genomfördes en särskild uppföljning av hur LTU-modellen för ökad genomströmning tillämpades vid universitetets program, med fokus på Early Warning System. Uppföljningen visade på en del oklarheter när det gäller tillämpningen av modellen. Alla delar i uppföljningsmodellen var inte färdigutvecklade. Systematik i arbetet kunde ännu inte verifieras. Även införandet av ny organisation vid universitet ledde till behovet av att revidera modellen. Risken fanns att modellen skulle bli en ren pappersprodukt om inte den vidareutvecklades och dess tillämpning följdes upp. För att säkerställa modellens fortlevnad beslutade rektor om fortsatt projekt för implementering och vidareutveckling av LTU-modellen för ökad genomströmning i juni 2009 (Re-beslut 104-09) [2]. 1.2 Projektmål och syfte Syftet med projektet var att föreslå hur arbetet med LTU-modellen för ökad genomströmning kunde integreras i den löpande verksamheten efter våren 2010, enligt ursprunglig planering. Projektet skulle även leda till bättre verktyg för studentuppföljning och lösningar för uppföljning av arbetet med studentstöd. Implementeringen förväntades leda till ökad motivation på institutionerna till att arbeta på ett systematiskt sätt med studentuppföljning och stöd. För att nå detta mål behövde modellen vidareutvecklas i de delar som identifierats som svagaste. Projektet delades i fyra delprojekt med följande mål: Delprojekt 1, Verktyg för studentuppföljning Föreslå anpassade lösningar för en smidig individuell studentuppföljning, utifrån de olika utbildningarnas förutsättningar. Delprojekt 2, Nyckeltal Föreslå lämpliga nyckeltal som kan användas för uppföljning och prognos på programnivå men även vara ett stöd för uppbyggnad av en retentionsplan. Delprojekt 3, Goda exempel Goda exempel på stöd- och uppföljningsåtgärder ska samlas in från verksamheten och publiceras på hemsidan.
Implementering genomströmningsmodellen 001 Preliminär 6(19) Delprojekt 4, Organisation och ansvarsfördelning Tydliggörande av organisation och ansvar för fortsatt implementerings- och uppföljningsarbete samt var ansvaret för utveckling av modellen ska finnas. 1.3 Projektresultat Inom respektive delprojekt är resultat följande: Delprojekt 1, Verktyg för studentuppföljning Förslaget är att LTU skaffar Skövdes uppföljningsverktyg (tillämpning från Ladok) och anpassar vissa funktioner efter universitets behov. Resultatet har överlämnats till IT-beredning och ett nytt utvecklingsprojektprojekt, Utveckling av applikation för studieresultatuppföljning. Se bilaga 1. Delprojekt 2, Nyckeltal Fem statistiska indikatorer har utvecklats och gjorts tillgängliga via Fronter. Se bilaga 2. Delprojekt 3, Goda exempel Workshop anordnades våren 2010 och våren 2012. Ett förslag till organisation för systematisk spridning av goda exempel togs fram. En ny websida med information om modellen upprättades. Se https://www.ltu.se/internt/metoder-verktyg/kvalitetsarbete/ltu-modellen Delprojekt 4, Organisation och ansvarsfördelning Aktivitetslistan (Early Warning System) med förslag på ansvarsfördelning reviderades. Se bilaga 3. 1.4 Verksamhetsnytta En fungerande modell för ökad genomströmning förväntas leda till att: - fler studenter stannar vid LTU och presterar, - tiden till examen kortas, - studenterna blir ännu mer nöjda med sin tid vid LTU. 1.5 Beskrivning av process Varje delprojekt har haft sin egen projektgrupp, som träffats med jämna mellanrum. Nödvändig information och bakgrundsmaterial har hämtats mestadels från fokusgrupper, med representanter från olika institutioner och studentstödsenheter. För delprojekt 2 och 3 har administrativt/tekniskt stöd behövts för utveckling av statistikunderlag respektive websidan. Under styrgruppens möten har pågående arbete, aktiviteter och delresultat diskuterats. I många fall har styrgruppen även lämnat förslag till vidareutveckling av förslag. Trots att processen skiljer sig något mellan de olika delprojekten beroende på delprojektets karaktär kan den generellt beskrivas med hjälp av bilden nedan, som visar hur de olika grupperna har bidragit till projektets resultat.
Implementering genomströmningsmodellen 001 Preliminär 7(19) 2 Projektresultat Nedan redovisas resultat och förslag från respektive delprojektgrupp. 2.1 Delprojekt 1 Verktyg för uppföljning Projektgruppens uppgift var att kartlägga behov och önskemål, undersöka befintliga verktyg samt föreslå lösning för smidigare studentuppföljning. Uppföljning av studieresultat per individ och årskull ska vara lätt att göra, utan att behöva definiera sökningskriterier på nytt varje gång, vilket måste göras när utsökning görs via Ladok. Sammanställningen ska vara lättläst, visa studenternas resultat terminsvis och även kunna jämföra informationen med resultat per kurs för en hel årskull (detta för att eventuellt kunna identifiera en problemkurs ). I projektet ingår inte eventuell utveckling av nytt studentuppföljningssystem. I arbetet utgick projektgruppen utifrån följande frågeställningar:
Implementering genomströmningsmodellen 001 Preliminär 8(19) - Vilka personalkategorier har behov av att göra individuell studentuppföljning (vilka är direkta mottagare av projektresultat)? - Vilken grad av användbarhet, tillgänglighet och leveranstid ska lösningen (projektresultatet) ha? För att få svar på dessa frågor genomförde projektgruppen en mindre omvärldsskanning (intern och extern) och samlade fokusgrupper av olika yrkeskategorier med representanter från institutionerna och studentstödsenheter för att tydliggöra de olika behoven. Målgrupp Utifrån vid LTU rådande organisation och praxis valde projektgruppen att rikta lösningen till studievägledargruppen. Studievägledarna har bland annat till uppgift att stödja och vägleda enskilda studenter som upplever svårigheter med studier och/eller presterar sämre. Denna grupp har behov av att få tillgång till tydlig och heltäckande information om enskilda studenters registreringar och resultat. Programansvariga/utbildningsledare eller undervisande personal har inte samma behov att få information avseende enskilda studenter. Uppföljningar vid LTU Idag följer studievägledarna upp studenter med hjälp av Ladok, men dagens utskrifter från Ladok kan vara svåra att tolka och kräver ofta manuell bearbetning för att kunna visa en överskådlig bild av studentens aktuella situation. Den lösning som föreslogs skulle vara lätt att hantera, med tilltalande layout och utan behov av manuell bearbetning. Vid institutionerna för Hälsovetenskap (HLV) och System- och rymdteknik (SRT) upprättas sammanställningar i Excel över studenternas resultat. Den sammanställning som görs vid SRT i form av en matris kopplar resultat från en studentkull med enskilda kurser, vilket kan hjälpa att identifiera de kurser som bidrar till låg genomströmning. Sammanställningarna kräver dock mycket manuell bearbetning av Ladok-uppgifter, vilket tar mycket tid i anspråk och ökar risken för fel. Omvärld I den nationellt pågående utvecklingen av Ladok finns planer på att utveckla uppföljningsfunktioner. En redovisning som gjordes av projektgruppen för Ladok 3 vid NUAS-konferens i september 2010 visade dock att dessa funktioner var begränsade. Universitetet/högskolor i Uppsala, Umeå, Karlstad och Skövde intervjuades för att ta reda på om de använde något särskilt verktyg för uppföljning av studieresultat. De tre förstnämnda lärosätena använde bara Ladok, medan Högskolan i Skövde (HiS) har utvecklat en tillämpning från Ladok, TUSS (Tidigt UppföljningsSystem Skövde) [10]. HiS meddelade att det kunde vara möjligt för LTU att använda deras tillämpning om utvecklingen av den skedde vid LTU och inte medförde extra kostnader för HiS. Projektgruppen testade TUSS i mars 2010. Testet genomfördes i mindre grupper som varje medlem i projektgruppen hade kallat. TUSS visade sig kunna svara mot LTUs behov om vissa justeringar kunde göras, bl.a. om studentuppgifter kunde kopplas till studentens utbildningsplan i syfte att tydligare följa upp studentens resultat i förhållande till utbildningens krav. I TUSS finns dessutom ett kommentarsfält, som kan underlätta uppföljningen vid upprepade kontakter med studenten. Tillämpningen ger även en överblick av en studentkulls totala prestation per kurs. Projektgruppen ansåg att informationen var för grov för att kunna tillfredsställa de identifierade behoven och att en förbättring var önskvärd. Resultat Utifrån ovanstående föreslog projektgruppen tre alternativ:
Implementering genomströmningsmodellen 001 Preliminär 9(19) 1- skaffa TUSS (teknisk anpassning krävs) 2- skaffa TUSS (teknisk anpassning krävs) och utveckla layouten något 3- utveckla egen motsvarande applikation En ansökan om teknisk förundersökning skickades till Projektrådet i april 2010. Styrgruppen avrådde dock från tredje alternativ eftersom det befaras leda till omfattande kostnader och föredrog alternativ 2. 2012 överlämnade projektgruppen slutsatser till ett nytt utvecklingsprojekt (ansvarig Mauritz Danielsson, projektledare Daniel Vikenbacke) som behandlades av IT-beredningen under våren. Se bilaga 1. 2.2 Delprojekt 2 Nyckeltal Delprojektets syfte var att ta fram lämpliga nyckeltal som kan användas för uppföljning och prognos på programnivå men även vara ett stöd för uppbyggnad av en retentionsplan. Projektgruppen förväntades ta fram förslag med tydlig definition som grundas på institutionernas och verksamhetsstödets behov och önskemål. I arbetet utgick projektgruppen från följande frågeställningar: - Vart går gränsdragning mellan uppföljning på individnivå och på gruppnivå när det gäller målgrupp, syfte och form? - Vilka mätbara faktorer kan antas påverka genomströmning? Följaktligen, vilken data ger bäst förståelse av genomströmning? - Är behovet av att analysera resultat på kursnivå större än på programnivå? - Ska projektets resultat integrera information om studenternas bakgrund, t ex antagningspoäng? Framtagningsprocess Projektgruppen samlade fokusgrupper med representanter från institutionerna och studentstödsenheter för att fånga behov på de olika programmen. Resultatet ledde till ett första förslag till styrgruppen i form av följande sju indikatorer (statistikunderlag), som senare skulle minskas till fem stycken: - Antagningspoäng (behölls ej i slutförslaget, se nedan) - Poängproduktion/klass/termin/program - Resultat på kurs efter ordinarie examinationstillfälle och en termin efter examinationstillfället - Närvaro på första tentamen/examination (behölls ej i slutförslaget, se nedan) - Registreringar till senare del (med uppgift om ursprungsprogram) - Studieuppehåll - Brutto studietid till examen Styrgruppen ansåg att statistikunderlag med studenternas antagningspoäng inte bara saknade relevans utan kunde även leda till en klassificering av studenterna utifrån deras förmodade möjligheter att klara sina studier, vilket skulle strida mot principen om likabehandling. Information om närvaro på tenta ansågs vara relevant, då positiv korrelation finns mellan studenternas aktivitet första termin och prestationer, men den uppgift troddes kunna tas fram i samband med resultat på kurs och togs därför bort som egen indikator. Test visade senare att informationen inte gick att ta fram. Alla kurser har
Implementering genomströmningsmodellen 001 Preliminär 10(19) Resultat inte tentamen som examinationstillfälle och det visar sig vara svårt att generellt definiera vilket prov som är tenta och hämta uppgiften från databasen. Projektgruppen undersökte vidare de olika indikatorernas relevans och möjligheter i samarbete med nyckelpersoner från Verksamhetsstödet. På uppdrag av styrgruppen undersöktes möjligheten att synkronisera indikatorerna med de mått som utvecklats inom ramen för projektet Ung ingenjör [11] [12] [13]. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan flera universitetet, däribland LTU, med syfte att bl a undersöka vad högskolan kan göra så att studenten med förutsättningarna också slutför utbildningen och tar examen. Dessa mått, som är framtagna för att visa total genomströmning inom ett program och göra jämförelser mellan program, visade sig dock inte kunna användas för uppföljning av årskull inom ett tidigt varningssystem. Ung ingenjörs mått och de indikatorer som föreslås inom ramen för aktuellt projekt har olika syften och därför olika karaktärer. Av samma skäl tog man avstånd från den ursprungliga tanken att de nya indikatorerna skulle kunna användas som grund till prognos. Slutligen lämnade projektgruppen förslag på följande indikatorer: 1) Poängproduktion/termin/program. Uppgiften indikerar hur en årskull presterar termin för termin. Uppgiften kan hjälpa till att identifiera de terminer som visar lägre prestationsgrad, exempelvis på grund av att svårare kurser ges parallellt. Vid oförändrad läsordning kan detta även skapa underlag för jämförelse över åren och bidra till att identifiera svagare årskullar. 2) Resultat på kurs. Uppgiften indikerar i vilken utsträckning programstudenter avslutar kurser under första året. Med hjälp av indikatorn kan man identifiera kurser som bidrar till sämre genomströmning under årskurs 1. 3) Registreringar till senare del. Uppgiften indikerar studentflöde mellan olika program och kan därmed vara ett mått för ett programs attraktion. 4) Studieuppehåll. Uppgiften indikerar hur många studenter, tillhörande ett visst program och årskull, som har studieuppehåll aktuell termin. Indikatorn är ett stöd till uppföljning av en årskulls stabilitet men även underlag vid beräkning av en årskullstorlek kommande år. En lista med personnummer och, om angiven i Ladok, orsak till studieuppehållet, genereras av skripten. Denna lista kan vara ett stöd för bl. a. studievägledarna vid uppföljning av studenter med studieuppehåll. 5) Bruttostudietid till examen. Uppgiften indikerar andel examinerade per årskull efter x antal terminer och visar härmed bruttostudietid (räknas från den termin studenten var programnybörjare på just det programmet till och med examensterminen. Bruttostudietiden inkluderar eventuella terminer med studieuppehåll). I förslaget ingår att indikatorerna tas ut centralt samtidigt för alla program och levereras till institutionerna vid bestämda tillfällen (efter varje examinationsperiod för indikator nr 2, en gång per termin för övriga). Indikatorerna utvecklades och testades under 2011. För varje indikator togs fram en utförlig definition (bilaga 2). Ett första statistikuttag för alla program och aktuella studentkullar vid LTU gjordes i mars 2012 och är nu publicerade i ett Fronterrum, LTU-genomströmningsstatistik. Institutionernas utbildningsledning och lärare med särskilt ansvar för program har alla fått tillgång till Fronterrummet.
Implementering genomströmningsmodellen 001 Preliminär 11(19) Möjligheter Styrgruppen önskar att indikatorer i möjligaste mån aggregeras till universitetsnivå. Aggregering visar sig i vissa fall sakna relevans för arbetet som syftar att minska avhopp, detta på grund av indikatorernas form. Till exempel kan man visserligen kunna räkna fram genomsnittliga antal poäng för LTUs program efter varje termin, men det aggregerade indikatorn blir då så grov att den i sig knappast kan hjälpa att förstå orsak till låg genomströmning. För indikatorerna Senare del och Bruttostudietid till examen kan däremot nyckeltal tas fram för hela universitet, per utbildningsområde eller examens typ. Dessa nyckeltal kan t ex vissa studentmobilitet inom olika utbildningsområden eller hjälpa att identifiera mönster avseende tid till examen och examenfrekvens samt underlätta jämförelse mellan olika utbildningsområden. Fakultetsnämnderna har uttryckt intresse av att få ta del av statistiken eller, om det inte är möjligt på grund av underlagets omfattning, till analys av statistiken, per program. Även de personer som deltog i fokusgrupper har lämnat önskemål om att statistiken inte ska vara helt fristående från Verksamhetsuppföljning och nämndernas Årliga utvärdering av utbildningarna. 2.3 Delprojekt 3 Goda exempel Projektgruppens uppgift var att samla in goda exempel på stöd- och uppföljningsåtgärder från verksamheten och utforma informationen för publicering på hemsidan. I delprojektet ingick även att göra information om tillämpning av LTU-modellens olika uppföljnings- och stödaktiviteter lätt tillgänglig på LTUs interna webb. Projektgruppen startade sitt arbete utifrån följande frågeställningar och påståenden: - Hur få systematisk spridning av goda exempel för att skapa dynamik i genomströmningsarbete? - Erfarenhetsutbyte är generellt dåligt inom universitetsvärlden och främjas inte av akademisk kultur. - Ny information tas lättare emot om det samtidigt ges möjlighet till diskussion. Workshop Gruppen valde att samla goda exempel från verksamheten under en workshop 16 mars 2010. En bred inbjudan skickades till institutionerna på temat "Studentuppföljning och studentstöd - inspiration och goda exempel". För att optimera informationssamling och erfarenhetsutbyte valde man att dela upp deltagargruppen (ca 40 st från lärarkåren och administration/stödfunktioner) kring fyra rundabordssamtal. De goda exempel som lyftes fram samlades i minnesanteckningar och finns publicerade på webben. Se http://www.ltu.se/ltu/organisation/verksamhetsstod/utbildnings-ochforskningsenheten/kvalitet/ltu-modellen/goda-exempel Vid utvärderingen önskade workshops deltagare att regelbundna workshops skulle i framtiden anordnas på olika tema kring grundutbildning. En gång per år borde räcka för att bibehålla intresset för den typen av arrangemang. Det poängterades vikten av att institutionerna känner sig delaktiga i arrangemanget, men att viss samordning måste ske. Webbsidan Projektgruppen arbetade vidare med framtagning av en webbsida med information om allt arbete kopplat till studentgenomströmning. De primära målgrupper som identifierats är lärare och
Implementering genomströmningsmodellen 001 Preliminär 12(19) administrativ personal som arbetar med studentstöd. Resultat blev en webbsida som utöver goda exempel innehåller information om modellens förutsättningar och tillämpning, statistisk- och forskningsinformation samt pågående utvecklingsprojekt. Se https://www.ltu.se/internt/metoderverktyg/kvalitetsarbete/ltu-modellen Resultat - systematisk insamling av goda exempel För att garantera att goda exempel framgent systematiskt lyfts fram föreslår projektgruppen att följande rutin införs: - Workshop anordnas en gång per år, i mars - En koordinator/funktion på Verksamhetsstödet initierar arbetet varje år och planerar workshop i samarbete med en arbetsgrupp bestående av Huvudutbildningsledarna (HUL) eller utsedd representant från varje institution. - Arbetsgruppen väljer årets tema. - HUL ansvarar för att sprida information om kommande workshop till sin institution. - Under workshop samlas in goda exempel, som så snart som möjligt läggs ut på webben. Koordinatorn ansvarar. Arbetsgruppen med HUL ser över de goda exemplen som publicera, årligen. - HUL ansvarar för att sprida och bearbeta information inom sin institution, efter workshop, inför kommande studiestart. I maj 2011 presenterades förslaget för huvudutbildningsledarna, som var positiva till det, med tillägg att en annan person, utsedd av huvudutbildningsledaren, ska delta i arbetsgruppen. En ny workshop på temat Att arbeta för bättre genomströmning anordnades i mars 2012, även då med ca 40 deltagare. Arbetsgruppen blev dock inte så aktiv under planeringsprocessen på grund av stor arbetsbelastning för huvudutbildningsledarna. 2.4 Delprojekt 4 Organisation och ansvarsfördelning Detta delprojekt bygger på tidigare framtaget material. När LTU-modellen för ökad genomströmning togs fram våren 2008 lämnades även ett förslag på ansvarsfördelning för var och en av modellens aktiviteter (gäller Early Warning System). Delprojektet riktade sig på att förbättra materialet genom att ta tillvara verksamhetens erfarenheter. Projektgruppens uppgift var att redovisa nuläget och att, med hänsyn tagen till den nya utbildningsorganisationen skissa en processbeskrivning för varje aktivitet som hör till stöd- och uppföljningsmodellen. Projektgruppens arbete tog avstamp i följande frågeställningar: - Är alla aktiviteter relevanta? Behövs fler? - Är alla aktiviteter möjliga att genomföra med dagens resurser? - Är alla aktiviteter möjliga att genomföra med dagens organisation? - Vilken rutin och ansvarsfördelning är smidigast för varje aktivitet? - Vilken organisation för utveckling och uppföljning av LTU-modellen? Framtagningsprocess Med hjälp av tre fokusgrupper med lärare, studievägledare och administratörer från olika utbildningsområden (tekniskt, samhällsvetenskapligt, hälsovetenskap och lärarutbildningar) och
Implementering genomströmningsmodellen 001 Preliminär 13(19) utifrån dessa gruppers erfarenheter samlade projektgruppen information om eventuella brister i aktiviteterna men även förbättringsförslag. Bearbetning av informationen ledde till en uppdatering av aktivitetslistan: - Rutinbeskrivning med ansvarsfördelning togs fram för varje aktivitet. - Utveckling av vissa aktiviteter; borttagning av mindre relevanta eller tidskrävande moment. - Identifiering av behov av att utveckla visa aktiviteter. Uppföljning och utvärdering av aktiviteterna är centrala moment för att få systematik i utvecklingen av modellen och har därför integrerats i aktivitetslistan. Varje aktivitet kan man följa upp genom att t ex mäta studentnärvaro och frekvens. Denna mätning är nödvändig för att kunna bedöma aktivitetens effekt i modellen. För att garantera att genomförande och uppföljning sker och utifrån rådande arbets- och delegationsordning tog gruppen fram ett förslag på beskrivning av övergripande ansvar för LTUmodellen för ökad genomströmning. Se nedan under Resultat. Resultat Aktivitetslistan (Early Warning System) är uppdaterad. Den beskriver ansvar och rutiner för genomförande av varje aktivitet och kan användas som lathund. Se bilaga 3. De aktiviteter som behöver utvecklas identifierades. Notera att vissa aktiviteterna redan utvecklats våren 2012. Ett projekt med syfte att föreslå en kurs i Introduktion till Akademiska studier har initierats [14] [15]. Gruppen poängterar vikten av att det ges möjlighet till de funktioner som är involverade i varje aktivitet att träffas i ordnade former för att stärka samarbetet. En Grundutbildningsgrupp på institutions/programnivå kan t ex vara ett gemensamt forum för utbildningsledare och studievägledare att planera stöd- och uppföljningsaktiviteter. När det gäller fördelning av ansvaret för modellen i sin helhet och med stöd av LTUs Arbets- och delegationsordning lämnar projektgruppen förslag enligt nedanstående. Huruvida koordination av modellen ska fortsätta ledas av en styrgrupp även efter projektet slut, eller om koordinatorn/funktion i fortsättningen ska samverka med en referensgrupp måste beredas vidare. Övergripande ansvar för modellen: Rektor Ansvarig för initiering av genomförandet och uppföljning av aktivitet: För Tidig varningssystem (Early Warning System) beskrivs ansvarsfördelning per aktivitet i tabellen Aktivitetslistan. För övriga delar av modellen som berör utbildningarnas innehåll och pedagogiska utveckling är institutionerna ansvariga för genomförandet. Ansvarig för koordinering av utvärdering och utveckling: Förvaltningschef. Intressentgrupp med förslagsvis en prefekt, en utbildningskoordinator/nämndrepresentant, en huvudutbildningsledare, chef för Studentservice, chef för Utbildnings- och forskningsenheten, Studentkårsrepresentanter. En ansvarig koordinator för LTU-modellen initierar utveckling av aktiviteter inom Tidig varningssystem samt utveckling av modell, utifrån genomförd uppföljning/utvärdering eller på förslag av modellens aktörer. Möjligheter En regelbunden uppföljning kan säkerställa att de aktiviteter som behöver det utvecklas, men rutiner för uppföljning av aktiviteter måste testas. Uppföljning ska vara grund för utvärdering av modellen.
Implementering genomströmningsmodellen 001 Preliminär 14(19) Även om gruppen var samstämmig när det gäller behovet av att regelbundet utvärdera hela modellens funktion kunde man inte föreslå några utvärderingsmetoder. Ökad genomströmning kan vara resultat av en fungerande modell men låg genomströmning är inte nödvändigtvis uttryck på ett dåligt fungerande modell, då fler variabler kan påverka studenternas resultat, mobilitet och därmed genomströmning. Det är fortfarande oklart om återrapportering till nämnder ska ske och vilken typ av återrapportering det handlar om. 2.5 Resultat kontra kvalitetsmål Projektets övergripande mål på att förslag ska finnas på hur arbetet med LTU-modellen kan integreras i den ordinarie verksamheten har nåtts, dock med stor försening. Resultat har i så stor utsträckning som möjligt tagit tillvara institutionernas och andra enheters interna erfarenheter, främst genom medverkan av fokusgrupper. Inom enskilda delprojekt har resultat nåtts i varierande grad men överlag mer än väl. Ansvarsfördelning för den delen av modellen som avser studentuppföljning och stöd (Early Warning System) är specificerad. Även förslag på övergripande ansvarsfördelning och struktur finns. En del aktiviteter har utvecklats till följd av projektets arbete. Lämpliga och lättillgängliga indikatorer är utvecklade. Dessa har däremot inte kunnat definieras så att de i möjligaste mån kunde nyttjas även vid ekonomisk prognos och uppföljning. Indikatorerna är utvecklade för att vara ett stöd till uppföljning av genomströmning i enlighet med modellens princip och följer programkullar. På grund av deras utformning är indikatorerna svåra att aggregera till universitetsnivå, men utveckling av dessa indikatorer måste fortsätta. En webbsida avsedd att sprida information om LTU-modellen för ökad genomströmning och goda exempel är framtagen. Webbsidan blev mer omfattande än vad som ursprungligen var tänkt. Även förslag till systematisk spridning av goda exempel överlämnas. För delprojektet Verktyg för uppföljning ska målet, som var att föreslå anpassade lösningar för smidig individuell studentuppföljning utifrån de olika utbildningarnas förutsättningar, betraktas som enbart delvis nått, detta på grund av beroende av andra enheter. Projektgruppen lämnade ett förslag med kravspecifikation till Projektrådet men det tog lång tid innan förslaget mynnade ut till en förstudie baserad på gruppens förslag. Ett av projektets kvalitetsmål var att denna implementeringsfas skulle leda till ökad motivation på institutionerna för att arbeta på ett systematiskt sätt med studentuppföljning och stöd. Det arbete som har skett har, genom dialog inom projektgrupper, fokusgrupper och referensgrupper, bidragit till att fortsätta implementera modellens grundprinciper. Från början identifierade man dock risken att pågående omorganisationer skulle medföra sämre engagemang från verksamheten och risk för sämre implementeringsresultat. Detta har visat sig stämma till viss del. De synpunkter som verksamheten lämnade under arbetets gång ledde bl.a. till att modellens grafiska representation håller på att utvecklas och tydliggöras. Se bilaga 4. 2.6 Genomförande kontra kvalitetsmål Projektet har genomförts överlag enligt den tänkta arbetsmodellen. Även om de olika delprojekten har till synes olika karaktär har en del erfarenheter kunnat utbytas mellan grupperna.
Implementering genomströmningsmodellen 001 Preliminär 15(19) Delprojekt 1 har delats upp i följande moment: omvärldsanalys; inventering av interna behov (fokusgrupper och enskilda intervjuer); test av TUSS (Varje medlem i projektgrupp ansvarade för att få några kollegor att testa programmet). Behovet av att identifiera problemkurser, ett behov som inte verkar kunna lösas via ett nytt uppföljningsverktyg, överfördes till delprojekt 2 och löstes via en av de föreslagna indikatorerna. I delprojekt 2 har inventering av interna behov skett via fokusgrupper och projektgruppen har sedan bearbetat förslagen. Skript för automatiskt uttag av statistik har bearbetats av IT-service i samråd med projektledaren. Skarpt test görs nu när statistiken levereras till institutionerna. Vid starten av delprojekt 1 och 2 uppstod en del förvirring angående projektens syfte och skillnaden mellan individuell uppföljning och statistisk uppföljning av programkullar, vilket försenade projektet något. I delprojekt 3 har websidan byggts upp och modellens grafiska representation förbättrats med stöd av Informationsenheten. Varje medlem i projektgrupp ansvarade för att få några kollegor (i vissa fall studenter) att testa sidans tydlighet och användarvänlighet. Projektgruppen anordnade första workshop och la förslag till rutiner för systematik. Fortsatt arbete är beroende av att en person (koordinator) ansvarar för att initiera kommande workshop. Denna observation tog delprojekt 4 hänsyn till i sitt förslag om övergripande organisation för modellen. I delprojekt 4 har huvudsakligen input från fokusgrupper och referensgrupp legat till grund för projektgruppens förslag. En del frågor och osäkerhet som kom upp under arbetsgång har överförts till delprojekt 3 och resulterat till tydliggörande av informationen på webben. 2.7 Ledtid kontra projektplan Vid projektets start identifierades bl.a. risken att tidsplanen inte skulle hålla på grund av hög arbetsbelastning hos all personal. Hög arbetsbelastning och omorganisationer kom de facto att påverka projektets genomförande negativt. Projektgenomförandet visar på stora avvikelser från projektets tidsplan. Projekttiden var tänkt att sträcka sig från 15 augusti 2009 till 15 april 2010 men förlängdes en första gång (maj 2010) av styrgruppen till sista december 2010 och en andra gång under våren 2011. De stora avvikelserna beror främst på två faktorer: institutionssammanslagning och interna omorganisation, som försvårade dialogen med institutionernas ledning och nyckelpersoner, samt tidsbrist för projektledare. De tre första delprojekten var tänkta att drivas mer eller mindre parallellt med start hösten 2009 medan delprojekt 4 var beroende av den kommande institutions sammanslagning och förändringen i styrning av utbildning. Därför skulle tyngdvikten för detta delprojekt ligga på våren. Medan delprojekt 1 blev klar med sitt resultat tidigt under våren 2010 tog det lång tid innan den överlämnade ansökan till Projektrådet behandlades. I delprojekt 2 lämnade projektgruppen sitt slutliga förslag under 2010 men test av indikatorerna försenades på grund av tidsbrist. Delprojekt 3 lämnade sitt förslag till styrgruppen under 2010. Efterföljande tiden ägnades åt att bygga upp websidan. Projektet har även försenats på grund av att dess genomförande var delvis beroende av andra avgränsande projekts resultat, som t ex kartläggningen av vägledningsprocess och i viss mån administratörsprojekt.
Implementering genomströmningsmodellen 001 Preliminär 16(19) 3 Utvärdering av genomförande 3.1 Projektorganisation och intressenter Styrgrupp Inger Bergström, chef för utbildnings- och forskningsenheten Jonas Ekman, prefekt Systemteknik Lena Rantakyrö, ETS, tidigare Utbildningskoordinator Mauritz Danielsson, chef Studentstöd Studentrepresentant Luleå Studentkår Studentrepresentant Teknologkåren Projektledare Marie-Thérèse Tricot, Utbildnings- och forskningsenheten Projektgrupper Följande personer ingick i projektgrupperna. Delprojekt 1 Olle Hage (ETS), Daina Dagis (HLV), Marie Åhman (VSS, Ladok), Maria Thor (VSS). Delprojekt 2 Eva Gunneriusson (TKG), Jerry Blomberg (ETS), Kerstin Hanaeus (VSS, controller). Delprojekt 3 Anna-Karin Westman (TVM), Anders Persson (KKL), Ingalill Wäppling/Marie Fjällström (VSS, Studenttorget). Delprojekt 4 Maria Prellwitz (HLV), Mats Näsström (TVM), Swea Westman/Maria Kero (VSS, studievägledning). Studievägledargruppen har varit främsta referensgrupp. Trots långdragen process och stor osäkerhet i samband med institutionssammanslagning har alla i projektgrupperna och i referensgruppen visat ett stort engagemang i arbetet. 3.2 Arbetsformer och kommunikation Arbetet har skett via regelbundna möten i projektgrupperna. Mellan mötena har kommunikationen fortsatt via mail. Minnesanteckningar har förts och skickats ut efter projektgruppsmötena. Projektgrupperna upplever dock att mötena har varit för glesa, främst mot slutet av projektet. Detta beror på tidsbrist hos projektledaren. Tätare möten med projektgrupper hade kunnat effektivisera projektets genomförande och förmodligen fått bättre effekt på implementeringen. Projektledaren har regelbundet rapporterat till styrgruppen. Rapportering har även skett till institutionernas huvudutbildningsledare (5 maj 2011), till nämndernas gemensamma utbildningsutskott (november 2011) och till båda fakultetsnämnderna (januari 2012).
Implementering genomströmningsmodellen 001 Preliminär 17(19) Arbetsformer och löpande erfarenheter har presenterats vid nationella och internationella konferenser och workshops (Högskoleverkets kvalitetskonferens i Stockholm 2009, EFYE i Antwerpen 2010 och Workshop om studentgenomströmning vid Universitetet i Bergen 2012). 3.3 Kompetensutveckling Eftersom projektets resultat ska dels bygga på institutionernas och andra enheters erfarenheter av LTU-modellen för ökad genomströmning och dess tillämpning, dels bidra till modellens implementering, har dialog varit det främsta arbetsmetod genom alla delprojekt. Inom projektgrupperna har diskussionerna varit bra och konstruktiva. Erfarenhets- och kompetensutbyten har även inom fokusgrupper överlag varit värdefulla. Representanter från olika program fick då möjlighet att höra andras erfarenheter och ibland tips när det gäller tillämpning av aktiviteter i modellen. Att använda fokusgrupper för att samla in information stimulerar också diskussioner om studentstöd, studentuppföljning och genomströmningsfrågor, vilket är en nödvändig led i implementering av modellen. I delprojekt 4 har ett antal arbetsmöten med studievägledare bidragit till att revidera aktivitetslistan utifrån aktuell bemanning och möjligheter. Alla inblandade i projektet har visat engagemang i arbetet. De workshops som anordnades 2010 och 2012 har visat att intresse för den typen av forum är större inom verksamheten än vad man ibland tror. 4 Erfarenheter och observationer Engagemang för genomströmningsfrågor har de senaste åren ökat bland verksamhetens olika funktioner. Engagemang stärks ytterligare när institutionernas ledning stödjer arbetet. De diskussioner som har skett i prefektgruppen i augusti och september 2009 samt i januari 2011 har bidragit till att sprida information och intresse om genomströmningsfrågor, både inom och utanför projektet. Stor arbetsbelastning och tidsbrist har dock varit största hot för projektets genomförande. Detta gäller inte minst för projektledaren, som inte alltid hade tid att ta vara på verksamhetens engagemang och driva uppkomna frågor. Att använda fokusgrupper för att genomföra projektet var tidskrävande. Erfarenheten visar dock att den nedlagda tiden var i de allra flesta fall väl använd eftersom fokusgrupper är både en informationskälla men också ett forum för spridning av information och goda exempel. Förslagen som lämnats från delprojekt 2, 3 och 4 garanterar, om de tillämpas, en systematik i tillämpning av modellen. För delprojekt 2 gäller att första statistikunderlag är uttaget i enlighet med förslag och att samma underlag tas ut två gånger per år. Utvärdering bör göras utifrån användarnas (institutioner) synpunkter. För att bland annat bearbeta intresset från fakultetsnämnder bör man undersöka hur man kan integrera statistisk analys i årlig utvärdering av utbildningarna samt undersöka möjlighet att ta fram aggregerade mått. Förslaget från delprojekt 3 är verkställt, men workshop bör fortsättningsvis hållas varje år enligt föreslagen organisation. Detta kräver engagemang från HUL eller av HUL utsedd representant. Inom delprojekt 4 har behov av utveckling av enskilda aktiviteter identifierats. I vissa fall är det svårt att peka på vem som ansvarar för utveckling av vissa aktiviteter, eller rättare sagt för att initiera utvecklingen. En annan fråga är hur följa upp tillämpning av de olika aktiviteterna. Den av projektgruppen föreslagna övergripande organisation, som förespråkar en koordinator och en permanent styrgrupp för modellen kan delvis lösa problemet.
Implementering genomströmningsmodellen 001 Preliminär 18(19) Viktigt att poängtera är att styrgruppen under projektets genomförande varit ett oerhört viktigt stöd. Livliga och konstruktiva diskussioner har förts under mötena. Mötena har dock varit allt glesare och det har visat sig svårt att samla hela gruppen. Oberoende om styrgruppen blir permanent eller om den ersätts av en referensgrupp bör gruppen utvidgas för att den ska fylla sin roll som spridare av information. 5 Avslutande reflektioner Slutligen kan man fråga sig när implementering av en modell av denna omfattning kan anses vara avslutad. Den kompetens som byggs upp under en implementeringsfas är ibland svår att behålla på grund av personalomsättning. Systematiskt arbete ligger därför inte bara i systematiskt genomförande av aktiviteter. Systematisk informationsspridning och utveckling är minst lika viktiga för att garantera att aktiviteterna genomförs. Risken att detta inte sker efter projekttidens slut har lyfts genomgående av alla som har varit inblandade i projektet. LTU-modellen för ökad genomströmning omfattar aktiviteter som sträcker sig över hela universitet och har olika karaktär. Det tidiga varningssystemet som utvecklades fram 2007 är endast en del av modellen. Andra satsningar för att förbättra utbildningen, undervisningen och studentstöd (Pedagogisk idé [16], Introduktion till Akademiska studier [15], osv) kan betraktas som delar av modellen i den meningen att de avser att minska risken för studentavhopp av institutionell karaktär (se s. 5 om Hackman och Taber). Även satsningen på Kunskapsmentorer [17] för studenter inom ingenjörsutbildningarna avser att bidra till att minska risken för studentavhopp av individuell karaktär och bygger på samma grundprinciper som övriga modellen. Bilden nedan illustrerar hur modellens framtagning och vidareutveckling har de facto skett sedan 2007. Den visar på en inbyggd systematik, om än inte fyllt utvecklad. De strategiska satsningar som ledningen har valt har varit avgörande för arbetets utveckling.
Implementering genomströmningsmodellen 001 Preliminär 19(19) De omvärldskanningar som vid olika tillfällen har gjorts inom projektet pekar på att LTU är relativt unik, både i Sverige och i Europa, med att modellera genomströmningsarbetet, medan andra lärosäten ofta har en bättre statistisk bild av deras studenters mobilitet och studieresultat. Denna observation, tillsammans med en från verksamheten ökad engagemang för genomströmningsfrågor, talar för vikten av att fortsätta det redan påbörjade implementeringsarbetet. 6 Referenser [1] Re-beslut 127-08 LTU-modellen för ökad genomströmning i utbildningen [2] Re-beslut 104-09 samt FC-beslut 5-09; Fortsatt implementering av LTU-modellen för ökad genomströmning ; Dnr 677-08; 2009-06-23 [3] Tricot M-T, Modell för systematisk uppföljning av studieresultat ; LTU 2007 [4] Lind, C, Avhopp inom programutbildningar 2006-2007; LTU 2007 [5] Wikberg-Nilsson Å, Mentorskap för studenter stödåtgärder för ökad kvalitet och genomströmning ; LTU 2007 [6] Tinto V., Leaving College: Rethinking the Causes and Cures of Student Attrition. Chicago: The University of Chicago Press 1987, 2nd ed. 1993 [7] Engstrom, C, & V. Tinto, Building Collaborative Partnerships with Student Affairs to Enhance Student Learning in M. Barr (ed.) Handbook for Student Affairs Administrators. San Francisco: Jossey- Bass Inc. 2001 [8] Tinto V., & B. Pusser, Moving From Theory to Action: Building a Model of Institutional Action for Student Success. National Postsecondary Education Cooperative 2006 [9] Hackman, & Taber, Patterns of Undergraduate Performance Related to Success in College in American Educational Research Journal, Spring 1979, Vol. 16, No. 2. pp. 117-137 [10] Om TUSS vid Högskolan i Skövde - http://www.his.se/anstalld/administrativt-stod/tuss--- tidigt-uppfoljningssystem-skovde/ [11] Om projektet Ung ingenjör - http://www.kth.se/om/skolsamarbete/unging/ung-ingenjorattraktionskraft-och-genomstromning-1.27032. [12] Mått för genomströmning i utbildning i utbildning på grund- och avancerad nivå - Rapport 2009:29 R Högskoleverket [13] Orsaker till studieavbrott Rapport 2010:23R - Högskoleverket [14] Persson A., Pedagogisk signum Introduktion till akademiska studier, slutrapport. 2010 [15] Re-beslut 141-12 Uppdragsspecifikation Introduktion till akademiska studier [16] Re-beslut 140-12 Uppdragsspecifikation Pedagogisk idé [17] Henriksson, T., Kunskapsmentorer Projektspecifikation 2011; Kunskapsmentorer Progressrapport 2012.
Enhet/institution Bilaga 1 Namn Marie-Thérèse Tricot Datum 2010-04-24 Förslag till utvecklingsprojekt Utveckling av applikation för studieresultatuppföljning 1 Projektidé Ta fram, alt. utveckla en befintlig applikation som på ett lättillängligt sätt gör det möjligt att följa upp studenternas resultat på ett överskådligt sätt. 2 Mål och Syfte Uppföljning av studieresultat per årskull ska vara lätt att göra, utan att behöva definiera sökningskriterier på nytt varje gång. Sammanställningen ska vara lättläst. Den ska visa studenternas resultat terminsvis och även kunna jämföra informationen med resultat per kurs för en hel årskull (detta för att eventuellt kunna identifiera en problemkurs ). 3 Bakgrund Idag görs all studentuppföljning med hjälp av utskrifter från Ladok, som i grunden är ett betygsregistreringssystem. Det är svårt att följa upp en students progression och resultat med hjälp av Ladok utskrifter. Ofta krävs manuella justeringar, t ex för att utläsa studentens specifika prestationer inom programmet eller terminsvis. Under hösten 2009 startade projektet Fortsatt implementering av LTU-modellen. Ett av de fyra delprojekt syftar till att ta fram anpassade lösningar för en smidig studentuppföljning, utifrån de olika utbildningarnas förutsättningar. Verktyg för studieuppföljning, projektgruppen Följande personer ingår i delprojektet Verktyg för studentuppföljning : Marie-Thérèse Tricot, projektledare Olle Hage, programkoordinator IES Daina Dagis, lärare HLV Marie Åhman, Ladok Maria Thor, studievägledare Arbetsgången har varit att, genom diskussion i fokusgrupper och enskilda intervjuer, identifiera de begränsningar som idag finns vid användning av enbart Ladok för studentuppföljning, och inhämta information om studievägledare och institutionernas egna sammanställningar av studieresultat, samt deras önskemål för en smidigare studentuppföljning.
Enhet/institution Bilaga 1 Namn Marie-Thérèse Tricot Datum 2010-04-24 TUSS Högskolan i Skövde har utvecklat en tillämpning baserad på Ladok, TUSS. Projektgruppen har fått möjligheten att testa TUSS via en testportal under två veckor. Alla i gruppen är övervägande positiva till TUSS. Applikationen gör möjligt att följa upp en årskull terminsvis och över flera terminer. Från samma fönster kan man fördjupa sig i varje individ studiegång. Man får tydlig information om studieuppehåll, avbrott, studier utomlands. Studievägledare eller lärare som har tillgång till applikationen kan lämna en kommentar, t ex för att signalera att kontakt med studenten har tagits. Alternativ för fortsatt utveckling Högskolan i Skövde har tidigare signalerat att de är villiga att dela med sig applikationen. Projektgruppen föreslår tre alternativ: 1- LTU köper TUSS med de funktionerna den har idag. Dock krävs en viss teknisk anpassning. 2- LTU köper TUSS men anpassar även layouten och funktionerna, för att motsvara de önskemål som finns för våra utbildningsprogram. 3- LTU utvecklar egen motsvarande tillämpning. 4 Verksamhetsnytta Regelbunden och rättvisande uppföljning av studieresultat ingår som en del av LTUmodellen för ökad genomströmning. Smidigare uppföljning möjliggör snabbare insatser för studenter med sämre prestationer, med som följd minskad risk för avhopp. 5 Tidsramar och beroenden Applikationen bör vara i drift senast i januari 2011, då första studieuppföljning av studenterna i årskurs ett (terminsvis) påbörjas. 6 Kostnadsramar Kostnaderna för projektet är beroende av vilket utvecklingsalternativ som väljs (se punkt 3). 6.1 Ökade intäkter Om uppföljningen av resultat underlättas förväntas åtgärder kunna sättas in snabbare, för en ökad genomströmning, vilket ger ökade grundutbildningsintäkter.
Bilaga 2 Dokumentation av statistikuppgift - Förslag Statistikuppgift Uppgiften indikerar Syfte Definition Mätfrekvens Statistikuppgift Uppgiften indikerar Poängproduktion per program och termin Hur en årskull presterar termin för termin. Uppgiften kan hjälpa till att identifiera svårare terminer med lägre prestationsgrad, eller svagare årskullar. Definition av årskull: alla registrerade studenter på ett visst program under en viss programtermin. För Termin1, består av alla nyregistrerade, minus tidiga avbrott. För termin 2 och uppåt består även av registrerade på senare del.. Studenter som är tillbaka efter studieuppehåll byter i regel årskull. Följa upp prestationer från en årskull inom program. Skapa underlag för jämförelse över åren. Totalt antal presterade poäng per program (årskull) även del av kurs räknas in. Individens tillhörighet är årskull. Antal registrerade, total poäng och genomsnittsprestation visas per program och termin (medelvärde Hp/reg). En gång per termin, 30 september och 15 februari. Resultat på kurs I vilken utsträckning programstudenter avslutar kurser under första året. Syfte Identifiera kurser som bidrar till sämre genomströmning under årskurs 1 Definition Antal registrerade på en kurs viss läsperiod, antal studenter som inte har något godkänt resultat och antal studenter som inte uppvisar något resultat alls. Mätfrekvens efter ordinarie examinationstillfälle (4 veckor efter slutet av tentaperioden) och efter omtentamensperioden i augusti (30 september). Statistikuppgift Uppgiften indikerar Registreringar till senare del Studentflöde mellan olika program.