FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG FÖP2034 PLANERINGSINRIKTNING 2013-09-12

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG FÖP2034 PLANERINGSINRIKTNING 2013-09-12 1

Innehåll Bakgrund Bakgrund..................................... 2 Geografisk avgränsning.......................... 3 Stadsbyggnadsvision............................ 5 Övergripande mål och prioriterade inriktningar.... 6 Planområdets mål............................... 9 Fortsatt arbete med översiktsplanen............. 12 Området Järnvägverkstäderna, Hagstorp och Ellstorp är på väg att bli ett stort utbyggnadsområde med upp till 2500 bostäder och en hög andel arbetsplatser samt skol- och förskoleverksamhet. Stora markägare som bland annat Jernhusen AB, Arne Lorentson Ab, Catena i Malmö AB, Malmö stad finns i området idag samt några få markägare med mindre fastigheter. Flera markägare har signalerat intresse att utveckla sina fastigheter. Området är mycket blandat, både när det gäller användning av mark samt upplåtelseformer. I områdets östra del finns de gamla järnvägsverkstäderna som idag hyser en mångfald av olika verksamheter. I norra Ellstorp finns det impedimentsmark. Genom området och runt om skär olika typer av barriärer som gör att en del av arbetets fokus bör ligga på att skapa möjligheter för nya kopplingar. Mitt i området ligger järnvägsstationen Östervärn som förhoppningsvis kommer att öppnas i samband med introduktionen av den s.k. Malmöringen. När stationen öppnas kommer området bli mycket attraktivt med stora möjligheter att etablera urbana förtätningsprojekt. Beställaren Kommunstyrelsen Christer Larsson, beställarens ombud, SBK Styrgrupp Johan Emanuelson, ordförande, SBK Josephine Nellerup, SBK Ingemar Gråhamn, SBK Håkan Thulin, FK Ola Melin, GK Magnus Fahl, GK Per-Arne Nilsson, MF Medverkande tjänstemän Lars Böhme, SBK - projektledare Jonna Sandin, SBK Åse Andreasson, SBK Kenneth Fryklander, SBK Lotta Hansson, SBK Džiugas Lukosevicius, SBK 2 Katarina Garre, SBK Andreas Nordin, GK Ola Nielsen, GK Johanna Block, MF Sven Vordank, FK Oskar Berglund, FK På grund av områdets mångfald och komplexitet är det viktigt att ta ett helhetsgrepp i form av en fördjupad översiktsplan. Kommunstyrelsen gav, med stöd av stadsbyggnadskontoret, den 8 maj 2013 uppdrag att påbörja arbetet med den fördjupade översiktsplanen, FÖP2034, för del av Kirseberg. Copyright för bilder är Malmö stadsbyggnadskontor om inget annat anges.

Geografisk avgränsning Den fördjupade översiktsplanens geografiska avgränsning framgår av kartan nedan. I planens centrala delar ligger omvandlingsområdena Hagstorp och Järnvägsverkstäderna och dess angränsande kvarter. Området norr om köpcentret Entré, Simrishamnsbanans förlängning österut och Ellstorp ingår också i planområdet. I en del av området kan det förekomma att detaljplaneringen påbörjas innan den kommuntäckande översiktsplanen har antagits på grund av behov av kommunal service och ingångna markanvisningar. Kirsebergsstaden Östervärn Hagstorp Ellstorp Vad är en planeringsinriktning? Stora delar av planområdet för den fördjupade översiktplanen har varit utredningsområde i översiktsplanen i mer än tio år och i den kommande översiktsplanen, ÖP2012, pekas området ut som blandad stadsbebyggelse. Denna planeringsinriktning konkretiserar vad blandad stadsbebygglese innebär för områdets del. Efter en inledande dialogfas har det tagits fram en stadsbyggnadsvision och särskilda mål för planområdet. Visionen och planområdets mål utgår från översiktsplanens övergripande mål och prioriterade inriktningarna. Planeringsinriktningen kommer att godkännas av den förvaltningsövergripande styrgruppen och ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med områdets övergripande strukturer och planeringsstrategier. PLANERINGSINRIKTNING Järnvägsverkstäderna STADSBYGGNADS- VISION ÖVERGRIPANDE MÅL & PRIORITERADE INRIKTNINGAR PLANOMRÅDETS MÅL 3

4 Illustration: Dziugas Lukosevicius

Stadsbyggnadsvision År 2034 är området runt Östervärns station en central nod för östra Malmö med flera tusen fler boende, besökare och förvärvsarbetande. Många fler har upptäckt områdets tillåtande attityd och småstadskänsla, dess pampiga byggnader vid Järnvägsverkstäderna och småskaliga, intima gator i Johanneslust, dess kolonilotter och torg med stadsodling och inte minst stationsområdets spännande arkitektur. Områdets utveckling har bidragit till att läka samman stadens östra och västra delar som förut präglats av socioekonomiska - och hälsomässiga skillnader. ÖSTRA MALMÖS NYA HOTSPOT När man kliver av tåget på Östervärns station 2034 möts man av ett myller av människor från olika delar av Malmö och regionen. Vissa ska till kontoret vid stationen, andra ska handla vid någon av de närbelägna butikerna innan de går hem till lägenheten, radhuset eller gatuhuset eller byter till spårvagn för att ta sig vidare till Segevång eller Värnhem. Ytterligare andra ska promenera till det närbelägna Järnvägsstaden som Södra Kirsebergsstaden kallas nu. Ett område som med sina spännande verksamheter, arkitektur och historia blivit en intressant målpunkt. Nu när det blivit enklare att gå, cykla och åka kollektivt väljer fler bort bilen vilket gjort stadsrummet livligare och tryggare med fler platser där människor möts. Utvecklingen har gett underlag till ett större utbud av butiker och verksamheter kring Östervärns station. Simrishamnsbanan är återigen i bruk och Kirseberg har blivit Malmös port till Österlen. Innan Pågatågen började köra igen var området längs med Simrishamnsbanan ett temporärt grönt attraktionsstråk som löpte från Östervärns station och knöt ihop Johanneslust med Järnvägsstaden. Nu finns nya och grönskande stadsgator och broar som förbinder de två områdena och det är naturligt att ta cykelvägen från Johanneslust till Östervärn genom den nya Järnvägsstaden. SMÅSTADEN I STORSTADEN Öster om Kontinentalbanan finns småstadskänslan kvar trots närheten till centrala Malmö. Bebyggelsen är tät och har inspirerats av Kirsebergsstadens variationsrikedom. För de boende är vardagslivet enklare. Resvägen till jobbet har förkortats och på vägen hem ligger förskolan, mataffären och lekplatsen inom gångavstånd. Grannarna samlas vid de gemensamma odlingslotterna för att hjälpas åt med ogräsrensning och barnpassning eller vid återbrukscentralerna där föremål kan återanvändas av dem som behöver dem. Många umgås på de nya kaféerna eller på det aktivitetsstråk som går genom området. Det finns möjlighet att leva och trivas här hela livet. Tack vare det centrala läget och det breda utbudet av bostäder, service, stadsrum och kommunikationer är detta ett område för såväl tonåringar som barnfamiljer och pensionärer. Det som förenar Johanneslust, Järnvägsstaden, Kirsbergsstaden, Ellstorp och Östervärn är grönskan. En varm sommardag skuggar trädens kronor, en blåsig vinterdag lindrar de vindbyarna. Gatuträd, klätterväxter på väggar, odlingslådor, lotter och trädgårdar, allt gör att denna del av Malmö, inklämd mellan vägar och järnvägar, ändå känns behaglig och mänsklig. 5

Övergripande mål och prioriterade inriktningar I den kommuntäckande översiktsplanen (ÖP Malmö 2012) anges övergripande mål och prioriterade inriktningar för att skapa en attraktiv och socialt-, miljömässigt- och ekonomiskt hållbar stad. Ett hållbart samhälle ger förutsättningar för ett gott liv, både för dagens och för framtidens medborgare. De prioriterade inriktningar syftar till att generera en robust stadsstruktur som präglas av närhet, som är tät och grön, som läker samman staden socialt och fysiskt och som ger goda förutsättningar för ett livskraftigt näringsliv och fler arbetstillfällen. Översiktsplanens mål och inriktningar är vägledande för arbetet med den fördjupade översiktsplanen för del av Kirseberg. NÄRA, TÄT, GRÖN OCH FUNKTIONSBLANDAD STAD Malmö är en stad som ska vara "nära". Den nära staden är flexibel, yteffektiv och sparar värdefull jordbruksmark. Malmö ska också byggas som en funktionsblandad stad så att en enklare vardag och ett intensivt och rikt stadsliv kan uppnås. Parker behöver utvecklas för att ge en växande befolkning möjlighet till rekreation och stillhet men det behöver också ske ett tillskott av gröna platser som är lättillgängliga och integrerade med bostäderna. Gång-, cykel- och kollektivtrafiken ska utgöra grunden i trafiksystemet och bidra till att länka ihop områden som idag är omgärdade av trafikleder och järnvägar. Målet är att alla malmöbor får en likvärdig och nära tillgång till stadens utbud och samhällsservice. Att förtäta i befintliga miljöer ställer krav på att finna nya lösningar så att stadens samhällsfunktioner blir yteffektiva. Denna fördjupning av ÖP Malmö 2012 omfattar ett område som med sitt centrala läge har god potential att tillgodose behovet av en effektivare och grönare markanvändning. Det finns också möjligheter att minska de barriärer som finns i området och tydligare knyta det samman med stadens mer centrala delar. REGIONAL MOTOR FÖR GRÖN TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING Öresundsregionen är en motor för grön tillväxt och en plats där tillväxt och hög livskvalitet går hand i hand. Köpenhamn-Malmö-Lund ska vara en sammanhängande metropol som skapar ekonomisk dynamik i Öresundsregionen. Malmö ska vidareutvecklas som en attraktiv stad för boende, besökande och företagsetableringar. Regional tillväxt utan negativa konsekvenser för klimat och miljö förutsätter att bostäder och arbetsplatser huvudsakligen lokaliseras till goda kollektivtrafiklägen. Malmö är beroende av ett stort omland för transporter av livsmedel, varor, råmaterial, avfall och energi. För att öka tillgängligheten behövs investeringar i en utbyggd infrastruktur, internt inom staden och utåt. Sammantaget ska Malmös alla delar vara fysiskt lättillgängligt att nå från omvärlden, nya barriärer ska inte skapas. Östervärns station kan i detta sammanhang utgöra en viktig nod som knyter Malmö bättre till övriga regionen och bidrar till att öka områdets attraktivitetet för såväl företagande som boende inom området. 6

STADEN SOM KULTURELL OCH DEMOKRATISK ARENA Stadsrummet är viktigt för en god samhällsutveckling. Det skapar en gemensam kontaktyta för möten mellan människor och stimulerar demokrati och delaktighet. Fler mötesplatser och ett underlättande av rörelser mellan olika delar av staden behöver skapas för att främja en mer fysiskt integrerad - trygg och jämlik - stad. Genom att bryta barriärer, förstärka stråk och skapa nya målpunkter och attraktioner kan staden och stadsdelarna läkas samman socialt. Möjligheten att röra sig till fots eller med cykel främjar folkhälsan som i sin tur är en förutsättning för en positiv utveckling, för välfärd och för tillväxt. Att minska skillnaderna i hälsa inom staden har hög prioritet. Bäst hälsa och välmående finns hos människor som känner sig delaktiga. Staden stärks socialt av medborgares medverkan och det är väsentligt att inom ramen för arbetet med planeringen målinriktat verka för ett ökat deltagande i förändringsprocesser. Genom att bryta de barriärer som finns inom planområdet ökar invånarnas möjlighet att nå stadens övriga serviceutbud och viljan att förflytta sig utanför sitt eget närområde. Inom planområdet finns goda möjligheter att skapa mötesplatser som även bjuder in Malmöbor från andra delar av staden, till exempel till Östervärns station och nytillkommet handels- och serviceutbud i gränslandet mellan Kirseberg och centrala staden. En sådan fysisk integrering bidrar i förlängningen till en delaktighet med boende utanför det egna området. Illustration: Dziugas Lukosevicius 7

Foto Gustav Aulin Foto Gustav Aulin Berlin. Foto Dziugas Lukosevicius St Gallen. Foto Lars Böhme Berlin. Foto Dziugas Lukosevicius 8 Foto Lars Böhme Foto Lars Böhme Foto Lars Böhme

Planområdets mål Följande mål ska vara vägledande för den fortsatta planeringen av planområdet med det övergripande syftet att skapa en hållbar och attraktiv stad. KOPPLINGAR OCH MÖTESPLATSER Den fysiska integrationen är ett grundläggande fundament för en hållbar och attraktiv stad. Hornsgatan, Kontinentalbanan, Sallerupsvägen och Simrishamnsbanan ska enkelt och tryggt kunna passeras framför allt till fots, med cykel eller kollektivtrafik. Detta skapar nya rörelsemönster som knyter ihop Värnhem, Kirsebergstaden, Johanneslust och Ellstorp. En struktur ska skapas som kopplar samman viktiga funktioner i vardagslivet. Detta är en förutsättning för en jämlik stad som medför att människor i högre grad väljer att gå, cykla eller ta sig fram via miljövänliga transportmedel. Miljövänliga rörelser i staden ger i sin tur effekter på folkhälsan, både genom minskade utsläpp och genom att fysisk aktivitet underlättas. Nya integrerande stråk och mötesplatser ska utvecklas som skapar förutsättningar för möten mellan människor och ger underlag för handel och service. Olika slags mötesplatser som inkluderar alla samhällsgrupper ger människor möjlighet att lära känna varandra, utbyta erfarenheter och skapa sociala nätverk. KULTURELL IDENTITET I VARIERANDE MILJÖER Områdena Värnhem, Östervärn, Kirsebergsstaden och Johanneslust har sina egna särdrag och identiteter. När de växer ihop ska dess arkitektoniska attribut bevaras och framhävas i tillkommande bebyggelse. Hänsyn ska tas till närliggande arkitektur. Genom att måna om delområdenas särdrag förstärks planområdets mångfacetterade profil som berikar och skapar trivsel och variation. Många befintliga byggnader i planområdet är unika och har högt kulturhistoriskt värde. Dessa värden ska tas tillvara för att öka planområdets attraktivitet och stärka dess kulturella identitet. Ny bebyggelse ska utformas så att det finns en variation i karaktär, bostadsstorlek och upplåtelseform för att göra det enklare att flytta inom området när livssituationen förändras. Mötet mellan byggnad och det offentligt rummet ska utformas varsamt och ske på platsens villkor. Där det är möjligt ska fasadlängder vara korta och förgårdsmarkens bredd och karaktär ska variera beroende på funktionen i byggnaden och typ av gata som byggnaden ligger längs. Målet är att skapa användbara och trivsamma miljöer som bidrar till stadsliv och en attraktivare stadsbild. DEN GRÖNA OCH TÄTA STADSDELEN Planområdet ska succesivt förtätas genom att skapa urbana miljöer på ytor mellan delområdena, på ruderatmark och i kanten längs breda vägar. Det finns stora miljömässiga, sociala och ekonomiska fördelar med en tätare stad på den mark som idag till stora delar används för ytkrävande handel och verksamheter eller till stor del är outnyttjad. Särskilt i området kring Östervärns station som på sikt ska bli en central knutpunkt för östra Malmö. 9

Nantes. Foto Ola Nielsen Malmö. Foto Gustav Aulin Foto Johan Lindström Stockholm. Foto Lars Böhme Foto Lars Friberg Ourense AVE Station / by Foster + Partners (http://www.architecturelist. com/2011/12/23/ourense-ave-station-by-foster-partners/) Foto Lars Böhme Foto Lars Böhme 10

Områdets gröna miljöer ska utvecklas kvalitativt och kvantitativt i takt med förtätningen. De stora ruderatmarkerna ska bli en del av staden, med bostäder, service, parker och torg. Grönska ska tillkomma även i andra former, exempelvis genom gatuträd, gröna fasader och gröna tak. Grönskan kommer också bli ett allt viktigare inslag i öppna dagvattenlösningar, bland annat för att kompensera en ökad användning av hårdgjorda ytor och med hänsyn till klimatförändringen. Stadsodling är ett populärt inslag i området idag och nya innovativa former av urban odling ska utvecklas. När planområdet växer ökar behovet av rekreationsytor. Det behövs nya innovativa lösningar för att dessa ytor samtidigt ska kunna användas som servicefunktioner, exempelvis förskolor, skolor eller föreningsliv. Ytor för servicefunktioner, rekreation och olika trafikslag kommer behövas inom planområdet och måste reserveras tidigt i genomförandeskede. LIVSKVALITÉ GENOM NÄRHET Planområdet ska växa ihop och bli en mer sammanlänkad del av staden genom förtätning kring järnvägsspåren. När spårburen trafik går från Östervärns station blir det närmare att ta sig inom Malmö, regionen och ut i världen och storstadsregionen Lund-Malmö-Köpenhamn kopplas ihop tydligare. Östervärns stations nya betydelse ska även få sitt avtryck i stationens arkitektur. Förbättrade kollektiva kommunikationer, gång- och cykelstråk ska underlätta människors vardagsrörelser till och från arbetsplatsen, förskolan, affären och fritidsaktiviteter, samtidigt som miljön belastas i mindre utsträckning och folkhälsan främjas. Dessutom blir det fler möjligheter till möten mellan människor och tid för rekreation i en stad med renare luft och mindre buller. Livskvalitén ska öka i en blandad stadsbebyggelse med närhet till det mesta och tillgång till kontemplativa miljöer. ROBUST STRUKTUR SOM TÅL OLIKA FRAMTIDSSCENARIER Det finns många aktörer som påverkat utvecklingen av planområdet. Stadsbyggnadsstrukturen har vuxit fram under en lång period och är en del av Malmös historia. Den successiva framväxten har bidragit till områdets varierade och attraktiva miljö. Den fortsatta utvecklingen kommer troligtvis inte att vara rätlinjig utan är beroende av en rad faktorer såsom utbyggnaden av Östervärns station, anläggningen av Simrishamnsbanan och den ekonomiska utvecklingen lokalt och globalt. En flexibel planering som kan anpassas till en rad olika scenarier är av central vikt för att skapa en robust struktur för områdets fortsatta framväxt. Temporära attraktioner som på sikt ändrar form och utvecklas bidrar till att skapa varierade och attraktiva miljöer som lockar människor till området. I detta sammanhang är det viktigt att ta tillvara det engagemang och den tillåtande attityd som finns bland de boende i området genom att skapa möjligheter för delaktighet. 11

Fortsatt arbete med den fördjupade översiktsplanen PLANERINGSINRIKTNING OCH FORTSATT ARBETE Planeringsinriktning utgör fundamentet för det fortsatta arbetet med samrådshandlingen för den födjupade översiktsplanen, FÖP2034, för del av Kirseberg. Planeringsinriktningen ska godkännas av den förvaltningsövergripande styrgruppen vid mötet den 12 september 2013. Med planeringsinriktningen som underlag fortsättar arbetet med en samrådshandling i vilken ingår strukturskisser och planeringsstrategier. Samrådshandlingen ska godkännas av den förvaltningsövergripande styrgruppen i december 2013 innan dokumentet skickas vidare till politisk behandling. PLANERINGS- INRIKTNING VISION ÖVERGRIPANDE MÅL PLANOMRÅDETS MÅL STRUKTUR + = STRATEGIER.... SAMRÅDS- HANDLING VISION ÖVERGRIPANDE MÅL PLANOMRÅDETS MÅL STRATEGIER TIDSPLAN 12