Planutskott Plats: Lilla Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: kl. 9:00

Transkript

1 BURLÖVS KOMMUN Kallelse Planutskott Plats: Lilla Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: kl. 9:00 Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Vid eventuellt förhinder för ledamot måste kommunstyrelsens kansli meddelas i god tid per telefon eller via e-post till nima.khojasteh@burlov.se Katja Larsson Ordförande Nima Khojasteh Sekreterare Föredragningslista Val av justerande: Bo Lindquist Ärende Beteckning Sida 1. Upprop 2. Val av justerande samt bestämmande av plats och tid för justeringen 3. Samråd om bostadsförsörjning för Höörs kommun 4. Förslag till yttrande över Översiktsplan för del av Kirseberg, Fördjupning av översiktsplan för Malmö, samrådsförslag 5. Antagande - Detaljplan för Burlöv 3:78 m fl, Astervägen, Burlövs egnahem, Burlövs kommun 6. Ansökan om planbesked för ändring av del av detaljplanerna 125 T och 206 för Åkarps centrum KS/2015:273 2 KS/2015: KS/2012: KS/2015: Delgivningsärenden Information 215

2 BURLÖVS KOMMUN 2 Kallelse Planutskott Sammanträdesdatum Samråd om bostadsförsörjning för Höörs kommun Dnr KS/2015:273 Sammanfattning Höörs kommun inbjuder till samråd om bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att Burlövs kommun avstår från att yttra sig över bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun.

3 Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Johan Birgersson TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Diarienummer KS/2015: Kommunstyrelsen Samråd om bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Sammanfattning Höörs kommun inbjuder till samråd om bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att Burlövs kommun avstår från att yttra sig över bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun.

4 4 BURLÖVS KOMMUN KS/2015:273 2 (2) Redogörelse för ärendet Analysen visar att det inte finns någon generell bostadsbrist i Höör. Kommunen har haft en stabil och kontinuerlig befolkningstillväxt samtidigt som det har skett en utbyggnad med nya bostäder. Den stora volymen fritidshus har inneburit att kommunen kunnat växa befolkningsmässigt även under perioder med begränsad nybyggnad. Fortsatt omvandling från fritidshus till permanentbostäder kan bidra till befolkningstillväxten även i framtiden, men det kommer samtidigt att finnas en efterfrågan på nybyggda bostäder. Höörs kommuns riktlinjer för bostadsförsörjningen landar i följande fokusområden: Attraktiva bostadsmiljöer med utgångspunkt i lokala förutsättningar och god kollektivtrafik Varierat bostadsutbud för äldre Minskad hemlöshet och utestängning Vid årsskiftet 2013/2014 uppgick befolkningen i Höör till invånare. Totalt beräknas befolkningen öka med i medeltal 117 personer per år. Det betyder att befolkningsmängden 2025 kommer ligga runt invånare. Julia Branting Samhällsbyggnadschef Gertrud Richter Planchef Remisstid: Expedieras: kommun@hoor.se. Alt. Höörs kommun, Kommunledningskansliet, Box 53, HÖÖR Bilaga: Samråd om bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun

5 5 MISSIV Datum Diarienummer Sida KSF 2012/293 1 (2) KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Planering- och utvecklingsenheten Enligt sändlista Samråd om bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Under 2013 beslutade riksdagen att ändra lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar så att innebörden av ansvaret förtydligades. Höörs kommuns arbete med bostadsförsörjningsfrågorna har genomförts enligt de nya regler som började gälla 1 januari Det innebär bland annat att riktlinjer för bostadsförsörjning har tagits fram mot bakgrund av en analys av den demografiska utvecklingen, efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Riktlinjerna består av kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens insatser för att nå uppsatta mål, och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program. I bostadsförsörjningsprogrammet redovisas även de analyser som genomförts. Det övergripande målet för bostadsförsörjningen i kommunen är att planera och agera för ett bra boende för alla. Mot bakgrund av analysen har Höör landat i följande fokusområden för bostadsförsörjningen: Attraktiva bostadsmiljöer med utgångspunkt i lokala förutsättningar och god kollektivtrafik Varierat bostadsutbud för äldre Minskad hemlöshet och utestängning Samrådsförslaget finns på samt i kommunhusets entré-hall och Höörs bibliotek under tiden till Synpunkter på förslaget lämnas skriftligt senast till kommun@hoor.se alternativt Höörs kommun, Kommunledningskansliet, Box 53, Höör. Märk ditt kuvert med KSF 2012/293 Frågor om förslaget kan ställas till: Karin Kallioniemi Julia Göransson Samhällsplanerare/ kommunarkitekt Samhällsplanerare karin.kallioniemi@hoor.se julia.goransson@hoor.se Höörs kommun: Box Höör Besöksadress: Södergatan 28 Höör Tel: Fax: kommun@hoor.se

6 6 MISSIV Datum Diarienummer Sida KSF 2012/293 2 (2) KOMMUNLEDNINGSKANSLIET Planering- och utvecklingsenheten Sändlista Burlövs kommun Kävlinge kommun Lomma kommun Malmö stad Staffanstorp kommun Svedala kommun Trelleborgs kommun Vellinge kommun Hörby kommun Eslövs kommun Hässleholms kommun Region Skåne Länsstyrelsen Skåne Miljö- och byggnadsnämnden, Höörs kommun Socialnämnden, Höörs kommun Teknisk nämnd, Höörs kommun Höörs Fastighets AB Hyresgästföreningen Kommunala handikapprådet, Höörs kommun Kommunala pensionärsrådet, Höörs kommun

7 7 Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009 Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Samrådsförslag, kortversion

8 8 Inledning Tillgång till goda bostäder är en viktig fråga både för enskilda individer och för samhället i stort. Kommunens ansvar för bostadsförsörjning är en komplex uppgift och en utmaning. Det handlar om att planera för och genomföra projekt för nya bostäder men också om att hitta rimliga arbetsformer och verktyg för att hjälpa dem som har svårt att ordna en bostad på egen hand. Som underlag för bostadsförsörjningsprogrammet har kommunen analyserat lokala förutsättningar mot bakgrund av nationella och regionala mål planer och program samt trender i omvärlden. Analysen visar att det inte finns någon generell bostadsbrist i Höör. Kommunen har haft en stabil och kontinuerlig befolkningstillväxt samtidigt som det har skett en utbyggnad med nya bostäder. Den stora volymen fritidshus har inneburit att kommunen kunnat växa befolkningsmässigt även under perioder med begränsad nybyggnad. Fortsatt omvandling från fritidshus till permanentbostäder kan bidra till befolkningstillväxten även i framtiden, men det kommer samtidigt att finnas en efterfrågan på nybyggda bostäder. Höörs kommun har en självklar roll i det flerkärniga Skåne. Kommunen har en stor andel pendlare till tillväxtmotorerna Malmö och Lund. Höör har också en omfattande inflyttning både från grannkommunerna och från de större städerna i sydvästra Skåne. Viktiga faktorer för att denna utveckling ska fortsätta är bra skolor och livsmiljöer som utgår från Höörs unika förutsättningar. Höör ska även i framtiden erbjuda attraktiva boendemiljöer i goda pendlingslägen. Det ger kommunen en önskvärd befolkningsutveckling samtidigt som det bidrar till utvecklingen i Skåne som helhet. Det finns en förhållandevis liten andel små hyreslägenheter i kommunen, vilket medför tuff konkurrens om de lägenheter som finns. Ungdomar och andra som av olika skäl söker en liten billig lägenhet har därför svårt att hitta det i kommunen. Till viss del har små fritidshus inneburit ett prisvärt alternativ, men utbudet av små hyresrätter behöver utökas. Nybyggda lägenheter blir dock alltid avsevärt dyrare än lite äldre lägenheter, och nyproduktion kan därför inte lösa behovet av billiga små lägenheter på kort sikt. I stället ska Höörs kommun verka för att det kontinuerligt byggs nya hyreslägenheter framförallt små men även lite större. Nybyggnad erbjuder alltså inte lösningen för alla som idag har svårt att hitta en bostad i Höör, men en viktig effekt av nybyggnad är att det skapar dynamik på bostadsmarknaden och bidrar till fler lediga lägenheter i det befintliga bostadsbeståndet. Även de som inte vill eller kan betala för att bo i en nybyggd bostad får därför lättare att hitta en lämplig bostad. Andelen äldre kommer att öka i början av 20-talet precis som i riket i övrigt. Äldre har olika boendepreferenser och det finns inte någon generell lösning för alla äldre. Det finns heller inget självklart behov av att flytta på grund av ålder. En tydlig trend är dock att många äldre söker efter ett lättskött boende som är tillgänglighetsanpassat och med närhet till service. Efterfrågan på denna typ av bostäder kan därför förväntas öka. Äldres behov och bostadsönskemål förväntas därför bli en viktig drivkraft till nybyggnation i Höör på några års sikt.

9 9 Höör kommer att behöva genomföra särskilda åtgärder för att hjälpa människor som har svårt att själva ordna sitt boende eller som har särskilda bostadsbehov. Det gäller inte minst nyanlända flyktingar enligt avtal med migrationsverket, men även andra människor som behöver hjälp på kort och lång sikt. Inriktningsmål Det övergripande målet för bostadsförsörjningen i kommunen är att planera och agera för ett bra boende för alla. Mot bakgrund av analysen har Höör landat i följande fokusområden för bostadsförsörjningen: Attraktiva bostadsmiljöer med utgångspunkt i lokala förutsättningar och god kollektivtrafik Varierat bostadsutbud för äldre Minskad hemlöshet och utestängning Fokusområdena bildar utgångspunkt för mer detaljerade strategier, insatser och uppföljningar. Insatserna planeras på kort sikt ( ) och på längre sikt (efter 2018).

10 10 Analys av bostadsbehoven i Höör Slutsatser om befolkningen Det är attraktivt att bo i Höör och pendla till grannkommunerna eller Malmö och Lund. Bra kollektivtrafik och skolor av hög kvalitet kan locka barnfamiljer till kommunen. Äldre kommer att söka efter moderna lägenheter i centrum. På sikt behövs fler platser på trygghetsboende och särskilt boende för äldre. Rörlighet på bostadsmarknaden och flexibilitet i boendeformerna är viktigt för alla som behöver byta bostad. För att kunna ta emot nyanlända enligt avtal med Migrationsverket behöver kommunen ha en beredskap att erbjuda bostäder. Brist på bostäder riskerar att fördröja nyanländas etablering. LSS-boende bör integreras med vanliga hyresbostäder. Slutsatser om hemlöshet Trösklarna in på bostadsmarknaden behöver sänkas. Vissa hushåll behöver särskilda kontrakt som ger dem möjlighet att visa att de kan sköta hyran. Akuta behov kräver särskilda lösningar. Med en bättre beredskap kan kommunens kostnader sänkas. Slutsatser om marknadsförutsättningar Skärpta lånekrav leder till en förskjutning av bostadsefterfrågan mot hyresrätter. Hyresmarknaden för dyra större lägenheter är mättad för de närmaste åren. Efterfrågan på småhus för barnfamiljer förväntas vara ungefär samma framöver. Äldre villaägare tvekar att sälja på grund av konjunktur och ökande boendekostnader. På längre sikt kan utvecklingen av sysselsättning och inflyttning i sydvästra Skåne medföra ökad efterfrågan på bostäder i Höör Tillgång till kollektivtrafik och kommunalt vatten och avlopp kan på sikt höja vissa områdens attraktivitet.

11 11 Slutsatser om planeringsberedskap och markinnehav Kommunen har god beredskap när det gäller lagakraftvunna och pågående detaljplaner för stationsnära småhus, flerbostadshus i centrum samt småhus i byarna. Strategisk planeringsberedskap behövs för centrum, Ringsjöbandet, Tjörnarp och Höör Väster Det behövs beredskap att effektivt sätta igång och slutföra detaljplaner för nya bostadsbyggnadsprojekt Det kommunala markinnehavet räcker länge och bör förvaltas strategiskt och långsiktigt En närmare analys av tendenser i kommundelar visar att: Höörs tätorts funktion som kommunens centralort stärks och bekräftas. Tätorten har potential att utvecklas till en ännu mer integrerad del av Malmö-Lundregionen. Befolkningen växer stadigt i Sätofta-Nyby. Området lockar barnfamiljer från andra kommuner i Skåne och från andra delar av kommunen. Omvandling av fritidshus till permanentbostäder ger befolkningsökning i Ormanäs-Stanstorp, Jägersbo, Sjunnerup och Bokeshall. Intresset för inflyttning till kommunens södra delar påverkas mycket av utvecklingen i sydvästra Skåne. Tjörnarps utvecklingsförutsättningar förändras med ny järnvägsstation. Förutsättningarna finns för befolkningsutveckling genom att fritidshus omvandlas till permanentbostäder. Norra Rörum, Munkarp, Hänninge, Nyrup och Hallaröd har haft en stabil befolkningsnivå över lång tid. Om/när äldre lämnar sina bostäder kan det bli generationsväxling och befolkningsökning alternativt omvandling till fritidshus och befolkningsminskning. Nya satsningar på Skånes djurpark och vinterarena kan komma att öka efterfrågan på fritidshus i Frostavallsområdet. Omvandling av fritidshus till permanentbostäder blir av den anledningen mindre aktuellt. Ängsbyn fortsätter att vara ett attraktivt livsstilsboende. Området lockar inflyttare från utlandet.

12 12 Attraktiva bostadsmiljöer med utgångspunkt i lokala förutsättningar och god kollektivtrafik Höörs kommun har en självklar roll i det flerkärniga Skåne. Kommunen har en stor andel pendlare till tillväxtmotorerna Malmö och Lund. Höör har också en omfattande inflyttning både från grannkommunerna och från de större städerna i sydvästra Skåne. Viktiga faktorer för att denna utveckling ska fortsätta är bra skolor och livsmiljöer som utgår från Höörs unika förutsättningar. Höör ska även i framtiden erbjuda attraktiva boendemiljöer i goda pendlingslägen där det är lätt att resa till och från Höör och inom kommunen. Det ger kommunen en önskvärd befolkningsutveckling samtidigt som det bidrar till utvecklingen i Skåne som helhet. För att dra nytta av möjligheterna i det flerkärniga Skåne är det också viktigt med en tydlig information och marknadsföring av bostadsmöjligheterna i kommunen. Ett led i det arbetet är att utveckla informationen på kommunens egen hemsida. En aktiv medverkan i det gemensamma strategiska arbetet inom MalmöLund-regionen är en mer långsiktig pusselbit. Att gå med i Boplats Syd skulle vara en tydlig markering av att Höör är en del av ett större regionalt sammanhang. Attraktiva bostadsmiljöer handlar både om att utveckla befintliga miljöer och om att bygga nytt. Hittills har nybyggnationen kunnat möta efterfrågan på bostäder i Höör så att det inte finns något uppdämd bostadsbrist, utom när det gäller små hyreslägenheter. För att möta efterfrågan kommer det att behövas beredskap för att möjliggöra privatägda småhus men även mindre marklägenheter och små hyresrätter i flerbostadshus. Utvecklingsplanerna för Västra Stationsområdet förutsätter satsningar i flera led för att åstadkomma miljöer som är attraktiva både under utbyggnadstiden och på längre sikt. Det finns flera fördelar med att åstadkomma en blandad stadsbyggnad snarare än större områden som bara består av en typ av bostad. När upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och bostadstyper blandas i samma område skapas mer attraktiva och levande miljöer samtidigt som segregation motverkas och den som behöver byta bostad får bättre möjlighet att stanna i sin närmiljö. Konkret kan det i Höör innebära att nya flerbostadshus innehåller flera lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer, att marklägenheter med hyresrätt byggs i villaområden och att bostäder för särskilda behov integreras i det ordinarie beståndet. Nya arbetssätt kan behövas för att uppnå önskad blandning både när det gäller markanvisningsförfarande, form för markupplåtelse, byggsamverkan etc. Erfarenheter bör dras från andra kommuner.

13 Strategier för attraktiva bostäder med utgångspunkt i lokala förutsättningar och kollektivtrafik Planeringsberedskap genom kontinuerlig översiktsplanering och effektiv detaljplanering (KS) Aktiv medverkan i MalmöLund-regionen (KS) Långsiktig förvaltning av kommunal mark för att uppnå mål och strategier enligt ÖP (KS) Professionellt och flexibelt bemötande av intressenter (KS, MBN) Unika och attraktiva utemiljöer (TN, KFN, KS) Hög kvalitet i skolor och annan offentlig service (alla nämnder) Blandade upplåtelseformer och bostadstyper (KS, HFAB) Kontinuerligt tillskott av hyresrätter för dynamik på bostadsmarknaden (KS, HFAB) Verka för att behålla och utveckla god kollektivtrafik - både tåg, regionbuss och Ringbuss (KS) 13 Insatser Ansvar När? Kostnad/Kommentar Marklägenheter byggs på Höör Väster HFAB 2015 Samverkan med C4 hus Prisvärda smålägenheter byggs i centrum HFAB 2015 Kvarteret Badhuset Trapphusboende för funktionshindrade (LSS) integreras med nya smålägenheter KS/SN/ HFAB 2015 Kvarteret Badhuset Gå med i Boplats Syd HFAB 2015 Kostnadsfritt Tillfälliga användningar/försköningsåtgärder för grusytor på Västra Stationsområdet som bidrar till stadsmiljön och till att väcka intresse inför utbyggnad Dialog med intressenter för BR + HR på Västra Stationsområdet KS/TN 2015 JA! Medel behövs KS 2015 Ja, visst tillskott behövs utöver ramen Utveckling av stationstorg i Tjörnarp TN 2015 Enligt budget Färdigställa översiktsplanering för Ringsjöbandet KS 2015 Inom ram Bereda frågan om markanvisningspolicy KS 2015 Inom ram Nätverk med fastighetsägarna, möten för ömsesidigt kunskapsutbyte KS 2015 Analysera flyttkedjor för nybyggda lägenheter Tidig etablering av välkomnande torg och eventuell kommunal verksamhet i Västra Stationsområdet KS 2015 Fjäriln, Badhuset, Persiljan KS/TN 2016 JA! Medel behövs Anta ny översiktsplan för kommunen KS 2016 Inom ram Arrangera brett forum för aktörer som kan medverka till nybyggnad byggherrar, mäklare, bankerna (utlåning). Kanske även specifik kundgrupp, exempelvis äldre. KS 2016,17 När översiktsplanen är antagen! Höör respektive Tjörnarp

14 14 Varierat bostadsutbud för äldre Äldre har olika boendepreferenser och det finns inte någon generell lösning för alla äldre. Det finns inget självklart behov av att flytta på grund av ålder och bland dem som önskar flytta är det inte alla som har råd. En tydlig trend är att de äldre som väljer att flytta söker ett lättskött boende som är tillgänglighetsanpassat och med närhet till service. Efterfrågan på denna typ av bostäder kan alltså förväntas öka. När äldre blir fler är det också troligt att behovet kommer att öka av både trygghetsbostäder och särskilt boende för äldre. Samtidigt går samhället mot större valfrihet och mer individanpassade lösningar vilket gör det svårt att förutspå i vilken mån äldre kommer att söka sig till kategoriboenden. Merparten av hyresgästerna i trygghetsboendet Kungshällan är nyinflyttade och det är därför troligt att antalet lediga lägenheter där kommer att vara lågt under de närmaste 10 åren. Utbudet av lägenheter behöver därför utökas för att möta det förväntade behovet. När det gäller platser för särskilt boende bör kommunen noga följa utvecklingen för att bedöma om/när det är lämpligt att planera för ytterligare särskilt boende i kommunal regi. Många äldre bor i flerbostadshus utan hiss och med begränsad tillgänglighet. Att gå i trappor kan vara en nyttig vardagsmotion, men behovet av en tillgänglighetsanpassad bostad ökar med stigande ålder. En tillgänglighetsinventering är ett sätt för kommunen att få en samlad bild av tillgänligheten hos flerbostadshusen och på så sätt skapa en bättre beredskap för de frågor om anpassning som kan förväntas framöver. Strategier för ett varierat bostadsutbud för äldre Aktivt följa forskningen kring äldres bostadssituation och preferenser (KS, SN) Söka kreativa lösningar där äldre kan finna trygga bostäder utanför kategoriboenden (KS, HFAB) Samverkan med andra kommuner, med fastighetsägare, med civilsamhället (KS, SN, HFAB) Insatser Ansvar När? Kostnad/Kommentar Tillgänglighetsinventering av befintliga flerbostadshus MBN 2015 Möjligt att få inventering helt finansierad via statligt stöd nybyggnad av lägenheter i centrum HFAB 2015 och löpnade Komplettera utbudet av trygghetsbostäder KS Efter 2018 Badhuset, Västra Stationsområdet

15 15 Minskad hemlöshet och utestängning Det finns en förhållandevis liten andel små hyreslägenheter i kommunen, vilket medför tuff konkurrens om de lägenheter som finns. Ungdomar och andra som av olika skäl söker en liten billig lägenhet har svårt att hitta det i kommunen. Till viss del har små fritidshus inneburit ett prisvärt alternativ, men utbudet av små hyresrätter behöver utökas. Nybyggda lägenheter blir dock alltid avsevärt dyrare än lite äldre lägenheter, och nyproduktion kan därför inte lösa behovet av billiga små lägenheter på kort sikt. I stället ska Höörs kommun verka för att det kontinuerligt byggs nya hyreslägenheter framförallt små men även lite större. Nybyggnad erbjuder alltså inte lösningen för alla som idag har svårt att hitta en bostad i Höör, men en viktig effekt av nybyggnad är att det skapar dynamik på bostadsmarknaden och bidrar till fler lediga lägenheter i det befintliga bostadsbeståndet. Även de som inte vill eller kan betala för att bo i en nybyggd bostad får därför lättare att hitta en lämplig bostad. Genom att införa kommunala hyresgarantier kan kommunen ge bostadssökande bättre möjlighet att godkännas som hyresgäster för egna förstahandskontrakt, samtidigt som hyresvärdarna får en extra säkerhet och på så sätt möjlighet att erbjuda lägenhet till en bredare kundkrets. Varje kommun avgör vilka krav som ska gälla för att den bostadssökande ska kunna utnyttja hyresgarantin. Höör kommer att behöva genomföra särskilda åtgärder för att hjälpa människor som har svårt att själva ordna sitt boende eller som har särskilda bostadsbehov. Det gäller inte minst nyan lända flyktingar enligt avtal med migrationsverket, men även andra människor som behöver hjälp på kort och lång sikt. De lösningar som hittills har prövats bör följas upp och utvecklas till mer förankrade och långsiktiga lösningar med målet att människor får ett eget förstahandskontrakt. Höörs kommun har beslutat att inrätta en ny funktion som bostadskoordinator med uppgift att bland annat ansvara för bostäder i samband med flyktingmottagning och bostäder som kommunen hyr ut i andra hand. Beredning av frågor kopplade till hyresgarantin kan också hanteras av samma person.

16 16 Strategier för minskad hemlöshet och utestägning Kontinuerligt tillskott av hyresrätter för dynamik på bostadsmarknaden Ägardirektivet uppdateras återkommande för att spegla och möta kommunens behov Allmännyttan erbjuder kommunen lägenheter för särskilda behov Stöd till personer som har svårigheter att sköta sitt boende Samverkansavtal med privata hyresvärdar Insatser Ansvar När? Kostnad/Kommentar Försörjningsstöd accepteras som inkomst Ny funktion som bostadskoordinator inrättas för att proaktivt och i samverkan med fastighetsägare hitta lösningar när det gäller bostäder för nyanlända HFAB Pågår Särskilda kontrakt för ungdomar som vill dela KS 2015 Statliga medel har beviljats för delvis finansiering Införa kommunala hyresgarantier KS 2015 Kostnad för handläggning. Statligt bidrag om 5000 kr per hyresgaranti. Nätverk med fastighetsägarna, möten för ömsesidigt kunskapsutbyte Analysera flyttkedjor för nybyggda lägenheter KS 2015 KS 2015 Badhuset 2, Fjäriln, Persiljan Budgetrådgivning SN Pågår Andrahandslägenheter med särskilda villkor SN Pågår Jourlägenheter SN Pågår Pröva kontraktsmodeller som ger människor möjlighet att visa att de kan betala hyran Utvärdering av arbetssätt när lokaler erbjuds som bostäder. Inköp av villor om det ger bättre hyresnivå än nybyggda större lägenheter Säkerställa tillgång till specialbostäder och socialt boende vid markanvisning SN/HFAB/KS 2015 KS/HFAB 2015 HFAB 2016 KS 2016 Bereda i samband med markanvisningspolicy

17 17

18 18 Bostadsförsörjningsprogrammet är Höörs kommuns samlade dokument för bostadsfrågor. I programmet kan du läsa om hur kommunen planerar för bostadsbyggande och utveckling av det befintliga beståndet. Programmet innehåller en analys av befolkningsutveckling, bostadsbyggande och marknadsförutsättningar. Det innehåller också riktlinjer och insatser för att förbättra boendevillkoren i kommunen. Höörs kommun: Box Höör Besöksadress: Södergatan Höör Tlf: Fax kommun@hoor.se

19 BURLÖVS KOMMUN 19 Kallelse Planutskott Sammanträdesdatum Förslag till yttrande över Översiktsplan för del av Kirseberg, Fördjupning av översiktsplan för Malmö, samrådsförslag Dnr KS/2015:185 Sammanfattning Malmö stad har tagit fram ett samrådsförslag för Översiktsplan för del av Kirseberg. Planen är en fördjupning av den kommuntäckande översiktsplanen för Malmö. Planområdet är cirka 15 ha och innebär att Kirsebergsstaden växer ihop med Malmö centrum och Johanneslust genom förtätning kring Östervärns station, av Järnvägsverkstäderna, längs Simrishamnsbanan samt, på lite längre sikt, av området norr om Hornsgatan. Planen utgår från att Kontinentalbanan börjar trafikeras med persontrafik och att tågen ska stanna vid Östervärns station som därmed blir en viktig nod och mötesplats. Detta är en del i den planerade Malmöringen, en ringlinje med Pågatåg som ska trafikera Kontinentalbanan och Citytunneln med ett tåg i vardera riktningen en gång i halvtimmen dagtid och med stopp på Malmö C, Östervärn, Rosengård, Persborg, Svågetorp, Hyllie och Triangeln. Malmö-ringen beräknas enligt dokumentet öppnas under 2015/2016. Malmö stad önskar även att på sikt få till stånd persontrafik på Simrishamnsbanan som också skulle stanna vid Östervärns station. Simrishamnsbanan finns dock inte med i Trafikverkets åtgärdsplan för På sikt vill Malmö stad utreda möjligheterna med en ny station på Södra stambanan vid Sjölundaviadukten. Markanvändningen innebär främst tillskott av bostäder men även handel och kontor, med fördel vid Östervärns station samt längs områdets huvudstråk. Området har kapacitet att rymma minst nya bostäder och cirka arbetsplatser. När planen är genomförd skulle det betyda att antalet boende och arbetande ökar till fler än inom gångsavstånd från Östervärns station. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att till Malmö stad avge yttrande enligt i ärendet redovisat förslag.

20 Burlövs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare: Fanny Jakobsson TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Datum Diarienummer KS/2015: Kommunstyrelsen Förslag till yttrande över Översiktsplan för del av Kirseberg, Fördjupning av översiktsplan för Malmö, samrådsförslag Sammanfattning Malmö stad har tagit fram ett samrådsförslag för Översiktsplan för del av Kirseberg. Planen är en fördjupning av den kommuntäckande översiktsplanen för Malmö. Planområdet är cirka 15 ha och innebär att Kirsebergsstaden växer ihop med Malmö centrum och Johanneslust genom förtätning kring Östervärns station, av Järnvägsverkstäderna, längs Simrishamnsbanan samt, på lite längre sikt, av området norr om Hornsgatan. Planen utgår från att Kontinentalbanan börjar trafikeras med persontrafik och att tågen ska stanna vid Östervärns station som därmed blir en viktig nod och mötesplats. Detta är en del i den planerade Malmöringen, en ringlinje med Pågatåg som ska trafikera Kontinentalbanan och Citytunneln med ett tåg i vardera riktningen en gång i halvtimmen dagtid och med stopp på Malmö C, Östervärn, Rosengård, Persborg, Svågetorp, Hyllie och Triangeln. Malmöringen beräknas enligt dokumentet öppnas under 2015/2016. Malmö stad önskar även att på sikt få till stånd persontrafik på Simrishamnsbanan som också skulle stanna vid Östervärns station. Simrishamnsbanan finns dock inte med i Trafikverkets åtgärdsplan för På sikt vill Malmö stad utreda möjligheterna med en ny station på Södra stambanan vid Sjölundaviadukten. Markanvändningen innebär främst tillskott av bostäder men även handel och kontor, med fördel vid Östervärns station samt längs områdets huvudstråk. Området har kapacitet att rymma minst nya bostäder och cirka arbetsplatser. När planen är genomförd skulle det betyda att antalet boende och arbetande ökar till fler än inom gångsavstånd från Östervärns station. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att till Malmö stad avge yttrande enligt i ärendet redovisat förslag.

21 21 BURLÖVS KOMMUN KS/2015:185 2 (3) Förslag till yttrande Kirseberg ligger nära Burlövs kommun och det finns redan i dag goda kopplingar med cykelväg och busslinjer utmed Lundavägen. Resandeutbytet och pendlingen mellan Kirseberg och Burlöv kan komma att öka i och med närheten, utvecklingen av infrastrukturen och att det planeras för nya bostäder och arbetsplatser i både Malmö och Burlöv. Burlövs kommun ser i översiktsplanen, Framtidsplan för Burlövs kommun, (laga kraft ), positivt på att Simrishamnsbanan får persontrafik under förutsättning att buller och över-/undergångar får en tillfredställande lösning i Burlöv. Kommunen verkar dock inte för någon station på Simrishamnsbanan i Burlöv. I och med närheten och de goda kollektivtrafikkopplingarna mellan kommunerna skulle en station vid Östervärn på Simrishamnsbanan och Kontinentalbanan både kunna bli en tillgång för burlövsborna och personer från Malmö och östra Skåne med målpunkter i Burlöv som till exempel Arlövs företagsby och Burlöv Centrum. Burlövs kommun ser positivt på strävan att tekniskt åstadkomma persontågstrafik från Östervärns station norrut på Södra stambanan mot Lund. Det skulle kunna innebära direkta kopplingar mellan Östervärns station och pendlarstationen Burlöv C och eventuellt Åkarps station. Om det ska utredas om spårområdet för Simrishamnsbanan temporärt ska utnyttjas till rekreation och för biologisk mångfald innan en trafikering sker skulle det kunna undersökas om detta stråk även kan leda in i Burlövs kommun. Banvallen för Simrishamnsbanan är med i det pågående arbetet med en naturvårdsplan i Burlövs kommun och har fått naturvärdesklass 2 (klassas mellan 1-4 där klass 1 motsvarar de högsta natur- och rekreationsvärdena). Järnvägen ansluter till för kommunerna gemensamt viktiga områden och stråk som Malmö Burlöv golfbana och Sege å och banvallen skulle kunna bli en länk i Burlövs natur- och kulturstig. Malmö stad vill reducera godstrafiken på Kontinentalbanan och verkar för ett yttre godsspår. Burlövs kommun har inte avsatt mark i översiktsplanen för ett yttre godsspår. Ett yttre godsspår skulle innebära ytterligare barriärer, en till bullerkälla och infrastruktur på odlingsmark i Burlövs kommun vilket kommunen ställer sig negativa till. Även med ett yttre godsspår i enlighet med Malmös översiktsplan skulle en stor del av godset behöva fraktas in och ut från Copenhagen Malmö Port (CMP). Den godstrafik som nu går på Kontinentalbanan till och från CMP behöver då fraktas både in och ut på Södra stambanan och därmed genom Burlövs kommun. Julia Branting Samhällsbyggnadschef Gertrud Richter Planchef

22 22 BURLÖVS KOMMUN KS/2015:185 3 (3) Remisstid: 29 maj 2015 Expedieras till: Synpunkter på förslaget skickas skriftligen till Malmö stadsbyggnadskontor, Malmö. Skriv "samrådssvar FÖP del av Kirseberg" på kuvertet eller synligt i brevet. Det går också att skicka synpunkterna i form av e- post till stadsbyggnadskontoret@malmo.se. Skriv "samrådssvar FÖP del av Kirseberg" i brevets rubrik. Bilagor: Följebrev Remiss angående Översiktsplan för del av Kirseberg (samrådsförslag) Översiktsplan för del av Kirseberg, Fördjupning av översiktsplan för Malmö, samrådsförslag, januari 2015

23 23

24 24

25 25

26 26

27 27 ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ SAMRÅDSFÖRSLAG JANUARI

28 28 Innehåll Synpunkter Förord 3 Sammanfattning 4 Stadsbyggnadsvision 7 Planområdets värden och mål 8 Planens huvuddrag 10 Planeringsriktlinjer 16 Bostadsbyggande 17 Arkitektur och stadsmiljö 18 Samhällsservice 20 Plats för näringsliv och handel 22 Grön stad 24 Naturmiljöer 26 Vatten 27 Kultur- och fritidsaktiviteter 28 Trafikkopplingar och prioritering mellan olika trafikslag 30 Lokal och regional kollektivtrafik 32 Hållbar avfallshantering 34 Resurseffektivt byggande och lokalt producerad förnybar energi 35 Risk, säkerhet och markföreningar 36 Buller och luftföroreningar 38 Riksintressen 39 Utblickar bortom översiktsplanens tidshorisont 41 Genomförande 43 Konsekvenser 47 Planförutsättningar 52 Området i ett regionalt perspektiv 54 Historik och kulturhistoriska värden 55 Planprocessen och fortsatt arbete 58 Det finns möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till Översiktsplan för del av Kirseberg. Synpunkterna ska vara stadsbyggnadskontoret till handa senast Hit kan du vända dig för att få dem framförda. hemsida: e-post: stadsbyggnadskontoret@malmo.se. Skriv "samrådssvar FÖP del av Kirseberg" i mejlets rubrik. postadress: Malmö stadsbyggnadskontor Malmö Skriv "samrådssvar FÖP del av Kirseberg" på kuvertet eller synligt i brevet. Översiktsplan för del av Kirseberg och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning finns att hämta på stadsbyggnadskontoret, kan laddas ner på hemsidan eller beställas från stadsbyggnadskontoret. Kontaktpersonen är Lotta Hansson. e-post: lotta.hansson@malmo.se telefon: LÄSANVISNING Rapporten inleds med planens visioner, mål och planområdets värden. Själva planförslaget presenteras på sidorna inklusive riksintressen, genomförandefrågor och konsekvensbeskrivning). Planförutsättningarna har samlats i slutet av rapporten (sidorna 52-57). Där finns bakgrundsinformation om planområdets historia och nuläge. Vad är en fördjupning av översiktsplan? Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanens syfte är att vägleda beslut om användningen av mark- och vattenområden och hur den existerande stadsmiljön ska utvecklas. Översiktsplanen ska ange en långsiktig inriktning för kommunens utveckling. Det innebär att delar av det som redovisas i översiktsplanen kan komma att realiseras relativt långt in i framtiden. Översiktplanen ska säkerställa en handlingsberedskap men är inte juridiskt bindande. Fördjupningar av översiktsplanen tas fram när det finns behov av mer ingående utredningar av ett geografiskt eller tematiskt avgränsat område. Denna översiktsplan analyserar, med utgångspunkt i den kommuntäckande översiktsplanen, planeringsförutsättningarna för delar av Kirsebergstaden, Östervärn, Ellstorp och Johanneslust (se planområdets avgränsning på sidan 3). Avsikten är att sätta ramarna för planområdets långsiktiga utveckling och bygga vidare på de ställningstaganden som redovisas i den kommuntäckande översiktsplanen.

29 29 Förord Kommunstyrelsen gav den 8 maj 2013 stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att påbörja arbetet med Översiktsplan för del av Kirseberg. Planen bygger vidare på den kommuntäckande översiktsplanens inriktning, att skapa förutsättningar för en mera nära, tät, grön och funktionsblandad stad innanför Yttre Ringvägen. Planområdet kännetecknas i dag av ett ineffektivt markutnyttjande med oanvänd industrimark, breda trafikleder och järnvägar. När Östervärns station tas i bruk är det möjligt att skapa förutsättningar för en hållbar och attraktiv stadsdel i centralt läge med goda gång-, cykel- och kollektivtrafikförbindelser. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö har visat att det finns hälsomässiga skillnader mellan befolkningen i stadens västra och östra delar. Utvecklingen av planområdet är ett steg på vägen i att läka samman staden genom att göra det enkelt och tryggt att röra sig mellan områden, skapa nya mötesplatser och en mer funktionsblandad stad med liv och rörelse. Genom att investera i infrastruktur och bebyggelse i ett stationsnära läge i Malmös nordöstra delar, skapas goda förutsättningar för fler verksamhetsetableringar, handel, bostäder, skolor och förskolor längs tillväxtaxeln Köpenhamn- Malmö-Lund. Utvecklingen av planområdet är en viktig pusselbit i att göra Malmö till en ännu mer attraktiv, nära och hållbar stad. Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör Geografisk avgränsning 3

30 30 SAMMANFATTNING Sammanfattning STADSBYGGNADSVISION I början av 2030-talet är området runt Östervärns station en central nod för nordöstra Malmö med tusentals fler boende, besökare och verksamma. Många fler har upptäckt planområdets avslappnade atmosfär och småstadskänsla, dess karaktärsfulla byggnader vid Järnvägsverkstäderna och småskaliga, intima gator i Johanneslust, dess kolonilotter och torg med stadsodling och inte minst stationens spännande arkitektur. Utvecklingen har bidragit till att läka samman stadens östra och västra delar till en mer sammanhängande och integrerad stad. PLANOMRÅDETS VÄRDEN OCH MÅL Områdets värden i dag är, bland annat, dess varierade och funktionsblandade karaktär, kvarterskänslan, småskaligheten, engagemanget och den relativt goda tillgången till servicefunktioner i form av bibliotek, koloniområden och lokaler för förenings- och idrottsutövning. Målen är att integrera planområdet med den övriga staden genom att förbättra gång-, cykel- och kollektivtrafikförbindelser och lokalisering av servicefunktioner, att utveckla områdets gröna kvalitéer samt att bevara och utveckla områdets särdrag och identiteter i den tillkommande bebyggelsen. PLANENS HUVUDDRAG Planförlaget innebär att Kirsebergsstaden växer ihop med Malmö centrum och Johanneslust genom förtätning kring Östervärns station, av Järnvägsverkstäderna, längs Simrishamnsbanan samt, på lite längre sikt, av området norr om Hornsgatan. Markanvändningen innebär främst tillskott av bostäder men även handel och kontor, med fördel vid Östervärns station samt längs områdets huvudstråk. Området har kapacitet att rymma minst nya bostäder och lika många arbetsplatser. När planen är genomförd skulle det betyda att antalet boende och arbetande ökar till mer än inom gångsavstånd från Östervärns station. RIKTLINJER Planen bygger vidare på den kommuntäckande översiktsplanens prioriteringar, strategier och planeringsriktlinjer. Riktlinjerna går ett steg vidare i att sätta ramarna för den fortsatta planprocessen utifrån planområdets specifika förutsättningar. Jämlikhets-, hälso- och barnperspektiven har integrerats i planeringsriktlinjerna. GENOMFÖRANDE Genomförandet kräver en intensifierad samverkan med markägare, fastighetsutvecklare, regionen och myndigheter för att prioriteringar och investeringar ska samord- Attraktiv och hållbar stad Plats för kommunal service Fler bostäder med olika upplåtelseformer Attraktiva mötesplatser Fler arbetsplatser Överbrygga barriärer socialt ekonomiskt Förbättra och förstora innerstaden ekologiskt Nya parker och plats för biologisk mångfald Samverka med näringslivet Stationnära förtätning Hushålla med jordbruksmarken Främja miljöanpassade transporter FAKTARUTA Planområdets areal: ca 15 ha Tillkommande bebyggelse (preliminär bedömning). Bostäder kvm BTA Kontor kvm BTA Handel kvm BTA Förskola kvm BTA Skola kvm BTA Totalt: ca nya bostäder ca nya arbetsplatser 4

31 SAMMANFATTNING 31 nas på ett strategiskt, målinriktat och långsiktigt sätt. Utbyggnadstakt och utbyggnadsordning är svår att bedöma på grund av markägarförhållanden. Kvarteren närmast Östervärns station bör dock prioriteras för att vara i fas med öppnande av Malmöringen, som beräknas ske under 2015/2016. RIKSINTRESSEN Planområdet sammanfaller geografiskt med riksintresseområden för järnväg, bangård, Östervärns tågstation, kulturmiljö och kustzon. Planförslaget bedöms inte påverka syftet med riksintressena negativt. KONSEKVENSER En analys av planförslagets konsekvenser har genomförts för att undersöka hur det bidrar till de övergripande målen om en attraktiv och hållbar stad socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Planförslaget, som bygger på funktionsblandad förtätning i stationsnära läge, skapar förutsättningar för ett mer hållbart resande, en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik, en förbättrad tillgång till stadens utbud för fotgängare, cyklister och kollektivtrafiksresenärer, ett ökat utbud av service och verksamheter vid kollektivtrafiksnoder och samlande stråk, en bättre hälsa, fler arbetstillfällen och bostäder. Förekomst av markföroreningar behöver undersökas och ökad trafik kan påverka luftkvalitén och bullernivåer negativt. Effekterna kan dock minimeras om planering, byggande och regleringar genomförs på rätt sätt. På särskilt belastade platser kan trafikregleringar och liknande åtgärder erfordras för att klara exempelvis miljökvalitetsnormerna för luft. STRATEGIER FÖR FORTSATT ARBETE Placera mötesplatser så att utbyggnadsområden tillgängliggörs och nya rörelsemönster skapas. Öka utbudet av servicefunktioner i närheten av Östervärns station för att underlätta resande med kollektivtrafik. Skapa nya kopplingar för att integrera området med den övriga staden och utnyttja service och infrastruktur så effektivt som möjlig på båda sidor av järnvägen. Hitta nya användningar och kreativa lösningar för att bevara värden i kulturhistoriskt betydelsefulla byggnader och utemiljöer i Järnvägsverkstäderna. Skapa innovativa lösningar för samutnyttjande av byggnader och ytor för service, rekreation och idrott. Utveckla området kring Östervärns station i tidigt skede för att skapa områdets viktigaste mötesplats först och samtidigt höja kollektivtrafikens status. ÖVERGRIPANDE STRUKTUR Östervärns station blir en viktig mötesplats. Tillkommande bebyggelse, två nya huvudaxlar och många kopplingar förbi Kontinental- och den kommande Simrishamnsbana läker samman staden. Grön- och fritidsområden ska alltid finnas i närheten. 5

32 32 VISION OCH MÅL 6

33 VISION OCH MÅL 33 Stadsbyggnadsvision I början av 2030-talet är området runt Östervärns station en central nod för nordöstra Malmö med tusentals fler boende, besökare och verksamma. Ytterligare många fler har upptäckt planområdets avslappnade atmosfär och småstadskänsla, dess karaktärsfulla byggnader vid Järnvägsverkstäderna och småskaliga, intima gator i Johanneslust, dess kolonilotter och torg med stadsodling och inte minst stationens spännande arkitektur. Utvecklingen har bidragit till att läka samman stadens östra och västra delar som förut präglats av socioekonomiska - och hälsomässiga - skillnader. ÖSTRA MALMÖS NYA HOTSPOT När man kliver av tåget vid Östervärns station i början av 2030-talet möts man av ett myller av människor från olika delar av Malmö och regionen. Vissa ska till kontoren vid stationen, andra ska handla vid någon av de närbelägna butikerna innan de går hem till lägenheten, radhuset eller gatuhuset. Några ska promenera till Järnvägsverkstäderna, som med sina spännande verksamheter, arkitektur och historia blivit en ny målpunkt Malmö. Andra ska byta till spårvagn för att åka till Segevång eller kliva på tåget för att åka till Rosengård. Nu när det blivit enklare att gå, cykla och åka kollektivt väljer fler bort bilen, vilket gjort stadsrummet livligare och tryggare med fler platser där människor möts. Utvecklingen har gett underlag till ett större utbud av butiker och verksamheter kring Östervärns station. Simrishamnsbanan är återigen i bruk och Kirseberg har blivit Malmös port till Österlen. Nya, grönskande stadsgator och broar förbinder områdena längs järnvägen och det är naturligt att ta cykelvägen från Johanneslust till Östervärn genom Järnvägsverkstädernas trivsamma kvarter. Innan Pågatågen började köra igen var området längs Simrishamnsbanan ett temporärt grönt attraktionsstråk som löpte från Östervärns station till Beijers park och knöt ihop Johanneslust med Järnvägsstaden. Ett smalt grönstråk finns fortfarande kvar, kantat av små gröna platser för till exempel odling. SMÅSTADEN I STORSTADEN Öster om Kontinentalbanan finns småstadskänslan kvar trots närheten till centrala Malmö. Den nya bebyggelsen är tät och har inspirerats av Kirsebergsstadens variationsrikedom. För de boende är vardagslivet enklare. Resvägen till jobbet har förkortats och på vägen hem ligger förskolan, mataffären och lekplatsen inom gångavstånd. Grannarna samlas vid odlingslotterna, i den nya grannskapsparken eller vid återbrukscentralerna där föremål kan återanvändas av dem som behöver dem. Många umgås på de nya kaféerna eller på det aktivitetsstråk som går genom området. Det finns möjlighet att leva och trivas här hela livet. Tack vare det centrala läget och det breda utbudet av bostäder, service, stadskaraktärer och kommunikationer är detta ett område för såväl tonåringar som barnfamiljer och pensionärer. Det som förenar hela planområdet är närvaro av grönska. En varm sommardag skuggar trädens kronor, en blåsig vinterdag lindrar de vindbyarna. Gatuträd, klätterväxter på väggar, stadsodling och trädgårdar, allt gör att denna del av Malmö, inklämd mellan vägar och järnvägar, ändå känns behaglig och mänsklig. 7

34 34 VISION OCH MÅL Planområdets värden och mål Målen för planområdets utveckling utgår från de värden som finns idag och som identifierats under dialog med bland annat boende, verksamma och fastighetsägare. Guidningar, som den om det historiska Kirseberg, är mycket populära. INTEGRERAD OCH SAMMANHÅLLEN STAD Den befintliga bebyggelsen inom planområdet präglas av en kvarterskänsla och av människornas engagemang, vilket skapat förutsättningar för en god sammanhållning och välfungerande mötesplatser. Detta har i sin tur gett området en stark identitet. Kirsebergstadens och Johanneslusts intima skala skapar lugna boendemiljöer som uppmuntrar till möten. I det fortsatta arbetet är målet att bättre integrera alla delar av planområdet med den övriga staden. Det ska bland annat ske genom att minska biltrafikens och järnvägarnas barriäreffekter. Det ska vara enkelt och tryggt att passera Hornsgatan, Sallerupsvägen, Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan till fots, med cykel och med kollektivtrafik. Nya kopplingar ska binda ihop planområdet med den övriga staden och på så sätt skapa förutsättningar för nya möten och rörelsemönster, samtidigt som folkhälsan främjas. Med satsningar på gång-, cykel- och kollektivtrafik ska planområdet göras tillgängligt för fler, vilket också är en viktig jämlikhetsfråga. Målet är att Östervärns station blir en trygg och viktig möteplats. LIVSKVALITÉ GENOM NÄRHET Den förhållandevis goda tillgången till servicefunktioner, i form av exempelvis livsmedelsbutiker, bibliotek, motionslokaler och skolor är av stort värde. Målet är att förenkla för människors vardagsrörelser till och från arbetsplatsen, skolan, affären och fritidsaktiviteterna. Det sker genom att lokalisera nya servicefunktioner i närheten av Östervärns station, längs kollektivtrafiks- och andra huvudstråk. Samtidigt som närhetsprincipen vid lokalisering av service förenklar vardagslivet så belastas miljön i mindre utsträckning och folkhälsan främjas. Beijers park är den mest populära mötesplatsen för Kirsebergsborna. DEN GRÖNA STADSDELEN De gröna värdena består bland annat av närheten till Ellstorpsparken, Beijers park och koloniområdena, gröna platser som alla är viktiga för möjlighet till rekreation, motion, lek och möten. Att göra grönskan mer framträdande inte bara genom fler gröningar och grannskapsparker utan även genom att utveckla de gröna kvaliteterna på torg, i gaturum och på fasader är ett mål för utvecklingen av planområdet. Stadsodling är ett populärt inslag i området idag och nya innovativa former av urban odling ska främjas. Ett samnyttjande av grönytorna för flera olika ändamål eftersträvas. Det ger en effektiv markanvändning och livfullare mötesplatser. Grönskan kommer också att bli ett allt viktigare inslag i kombination med hanteringen av dagvatten, dels för att ta hänsyn till klimatförändringarna och dels för att kompensera för en ökad mängd hårdgjorda ytor. Stadsodling i form av odlingslotter. 8

35 VISION OCH MÅL 35 KULTURELL IDENTITET I VARIERADE MILJÖ Den varierade och funktionsblandade karaktären som finns inom och kring planområdet är värdefull att ta till vara. Här återfinns många olika funktioner, bostadstyper och arkitektoniska stilar. Människor med olika bakgrunder och socioekonomiska förutsättningar har bosatt sig här vilket ger förutsättningar för ett varierat utbud och uttryck. Målet är att bevara och utveckla Järnvägsverkstädernas, Kirsebergsstadens, Johanneslusts, Ellstorps och Östervärns arkitektoniska särdrag och identiteter i den tillkommande bebyggelsen, möjliggöra ett varierat utbud av service och funktioner och att skapa användbara och trivsamma miljöer som bidrar till ett gott stadsliv. Många befintliga byggnader i planområdet är unika och har högt kulturhistoriskt värde. Dessa värden ska tas tillvara för att öka planområdets attraktivitet och stärka dess kulturella identitet. Ny bebyggelse ska utformas så att det finns en variation i karaktär och funktion. En blandning av bostadstyper och upplåtelseformer ska göra det enklare att flytta inom området när livssituationen förändras. Mötet mellan byggnad och det offentliga rummet ska utformas varsamt och ske på platsens villkor. Generellt inom planområdet ska fasadlängder vara korta och där förgårdsmarken planeras ska dess bredd och karaktär variera beroende på byggnadernas funktion och typ av gata. Kulturhistoriska minnen inom området Järnvärksverkstäderna idag. ROBUST STRUKTUR SOM TÅL OLIKA FRAMTIDSSCENARIER Ett av planområdets värden består av den variation som uppstått genom dess successiva framväxt under lång tid. Översiktsplanens mål är att skapa en robust struktur för områdets fortsatta framväxt som kan hantera flera scenarier under områdets utbyggnad. Även tillfällig användning av marken ska välkomnas så länge den inte äventyrar översiktplanens intentioner. Oklarheter kring satsningarna på spårburen kollektivtrafik och kommunens begränsade markinnehav förutsätter att funktioner kan utvecklas och förändras över tid. Vagnhallens tegelfasad och storskalighet är identitetsskapande för området. Brokighet i skala och stil är ett kännetecken för Östervärns befintliga bebyggelse. Lummiga gröna gårdar vid Österhagsgatan Funktionalistisk arkitektur vid Ellstorpsparken. 9