Verksamhets- och ekonomiplan

Verksamhets- och ekonomiplan 2018 2020 2016 2018

VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2018-2020 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLANEN 2018 2020... 1 1.1 Allmänt... 1 1.2 Vasa Sjukvårdsdistrikts organisation... 2 1.3 Strategiska mål och visioner... 3 1.4 Prestationer... 6 1.5 Antal bäddplatser... 6 1.6 Resurser... 6 2 EKONOMIPLANEN 2018-2020... 9 2.1 Resultaträkning... 9 2.2 Investeringsutgifter... 10 2.3 Balansräkning... 10 2.4 Finansieringsanalys... 11 3 EKONOMIPLANENS FÖRSTA ÅR BUDGETEN ÅR 2018... 12 3.1 Allmänt... 12 3.2 Ekonomidelens utgifter och inkomster... 12 3.3 Investeringar... 13 3.4 Grundkapitalet... 13 3.5 Budgetens bindning... 13 3.6 Kommunfakturering... 14 3.7 Medlemskommunernas betalningsandelar i driftsutgifterna... 14 3.8 Resultaträkning för Vasa sjukvårdsdistrikt... 17 3.9 Investeringsutgifter... 19 4 ANSVARSOMRÅDENAS VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLANER... 20 4.1 Medicinska ansvarsområdet... 20 4.2 Operativa ansvarsområdet... 23 4.3 Ansvarsområdet för barn... 26 4.4 Psykiatriska ansvarsområdet... 28 4.5 Ansvarsområdet övrigt/allmänmedicin... 30 5 SERVICEOMRÅDENAS VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLANER... 31 5.1 Serviceområdet för akutvård... 31 5.2 Serviceområdet för öppenvård... 34 5.3 Serviceområdet för bäddavdelningsvård... 38 5.4 Serviceområdet för kvinnor och barn... 41 5.5 Serviceområdet för psykiatri... 44 5.6 Serviceområdet för sjukvårdens stödfunktioner... 47 5.7 Diagnostikcenter... 50 5.8 Serviceområdet för läkare och sakkunniga... 53 5.9 Serviceområdena för försörjning och förvaltning... 55

1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLANEN 2018 2020 1.1 Allmänt Verksamhets- och ekonomiplanen för år 2018 styrs av de strategiska val som fastställts i programmet VCS 2025 samt av den pågående landskaps- och vårdreformen. I enlighet med den nya tidtabellen för landskapsoch vårdreformen ska verksamheten inom de nya landskapen inledas i början av år 2020. De temporära beredningsorganen börjar sitt arbete i juni 2018, men i Österbottens område sammankommer det temporära beredningsorganet redan nu regelbundet till sammanträden. Förberedelserna i landskapet Österbotten framskrider i god takt och i början av år 2018 borde man ha uppgjort en vision, en servicestrategi och ett servicelöfte för social- och hälsovårdsservicen i området. Därefter ska man uppgöra en plan för serviceproduktionen samt servicestigar och servicekedjor. Den specialiserade sjukvårdens serviceproduktion i landskapet kommer att planeras som en del av helheten. De icke-medicinska stödfunktionerna ska i enlighet med landskapsstrategin överföras till två nygrundade kommunala aktiebolag, vilka inleder sin verksamhet 1.4.2018. Målet med vårdreformen är att erbjuda människor tjänster på jämlikare villkor, minska skillnader i välfärd och hälsa, dämpa kostnadsökningar, förstärka basservicen samt utnyttja informationsteknologin bättre. Riktlinjerna i programmet VCS 2025 har fört verksamheten i rätt riktning. Kostnadsstegringen har kunnat dämpas, den klientupplevda kvaliteten är hög, och också i valfrihetsmodellen vill klienterna välja de tjänster som erbjuds av Vasa centralsjukhus. Därutöver har verksamheten anpassats för att den lättare ska kunna integreras. Den organisatoriska reformen av social- och hälsovården samt statsmaktens övriga legislativa åtgärder är inte de enda och inte ens de största förändringar som kommer att ske inom de närmaste åren. För även utvecklingen inom medicinen och teknologin håller på att omvälva hälso- och sjukvården grundligt på många, oanade sätt i rask takt. Hälsoteknologin och ICT:n kommer att göra verksamheten mobil och platsoberoende, vilket kommer att innebära att viss specialiserad sjukvård kommer att kunna erbjudas till och med hemma hos patienten. Robotik och artificiell intelligens har testats redan också på vårt sjukhus och på riksnivå förbereder man sig inför ett virtuellt sjukhus. Nya, dyra läkemedel, genetik och biobanker samt diagnostiska och vårdmässiga apparatteknologier kommer i ansenlig grad att förbättra våra möjligheter att bota människor eller åtminstone att ge dem ett längre liv - men till ett pris som samhället inte till alla delar kommer att kunna ha råd med överhuvudtaget. Behovet av anvisningar och rekommendationer som ges av nationella organisationer (Tjänsteutbudsrådet för hälso- och sjukvården, Fimea) samt behovet av systematiska bedömningar av teknologier (s.k. Mini-HTA) på riks- och specialupptagningsområdesnivå kommer att tillta kraftigt. De etiska grundläggande värdena på vårt sjukhus kommer att få allt större vikt då all verksamhet, med tanke på hälsonyttan, måste basera sig på rättvisa och en maximal kostnadseffektivitet. 1 Utgående från den modell som regeringen presenterade på hösten 2015 om sjukhus med omfattande jour har man planerat att starkt centralisera den specialiserade sjukvården till 12 sjukhus, framförallt då det gäller kirurgiska ingrepp. Efter många om och men blev regeringen i december 2016 dock tvungen att presentera en urvattnad modell av lagen. I de förordningar som utfärdades på sommaren 2017 utgående från denna lag centraliserades verksamheten till universitetssjukhusen slutligen ändock synnerligen moderat. Avsaknaden av statusen som ett sjukhus med omfattande jour har heller inte i något hänseende försvagat vår ställning. Under tidigare år har användningen och kostnaderna för specialsjukvårdstjänsterna i vårt distrikt enligt THL:s ålders- och könskorrigerade bencmarkingstatistik legat klart över genomsnittet i landet, samtidigt som produktionen har varit låg. Eftersom landskapens statsbidrag efter social- och hälsovårdsreformen kommer att basera sig förutom på landskapets invånarantal även på olika behovskoefficienter har vi på VCS i flera års tid vidtagit kraftiga ekonomiska och produktionsmässiga anpassningsåtgärder. I THL:s färskaste förhandsbesked från år 2016 ligger användningen och kostnaderna för specialsjukvårdstjänsterna i Vasa sjukvårdsdistrikt redan synnerligen nära det nationella genomsnittet. Likaså har Vasa centralsjukhus produktivitet under de senaste åren utvecklats gynnsammare än i det övriga landet och enligt Kommunförbundets statistik har samma utveckling fortsatt under år 2017. Vi håller alltså på att uppnå vårt mål där verksamhetsvolymen, kostnaderna och produktiviteten ligger på genomsnittsnivån i landet, och de resterande åtgärderna kan i huvudsak vidtas först då det nya H-huset står färdigt år 2021. Trots de smärtsamma besparingsåtgärderna har vi lyckats bevara en högklassig, patientsäker och verkningsfull verksamhet. Genom vårt vårdarbete kan vi se till att vår klient ges en adekvat, effektiv och säker vård i rätt tid, där vi betraktar vår klient som en helhet. Vi utvecklar vården av klienterna på basis av evidensbaserad information och utvärderar vår verksamhet konstant. Genom att ständigt tillgodogöra sig av den inkomna responsen gör vi vår verksamhet allt högklassigare och mera kundorienterad, samtidigt som vi fäster vår uppmärksamhet vid gott bemötande och en bra kundbetjäning. Personalen är vår viktigaste resurs och därför satsar vi på kompetensutveckling, välbefinnande i arbetet och en tillräcklig resurstilldelning. Vi ansvarar för att studerande ges en bra handledning och att de väljer vårt sjukhus då de utexamineras. Vi deltar i utvecklandet av forskningen inom vårdarbetet i samarbete med de övriga sjukhusen i specialupptagningsområdet. Vasa centralsjukhus kommer i fortsättningen att erbjuda klienter köfria tjänster i rätt tid för att stärka sin status som det kvalitetsmässigt bästa sjukhuset i Finland. Inom utvecklings- och kvalitetsarbetet kommer främjandet av servicetillgången att utgöra ett av de största delområdena år 2018. Vasa centralsjukhus förbereder sig inför det föränderliga konkurrensläget såväl genom att utveckla realtida metoder för uppföljning av servicetillgång som genom att ta i bruk olika digitala

lösningar. Målet med den distansservice som utvecklas som bäst är att erbjuda den kompetens som finns inom den specialiserade sjukvården nära klienterna i digital form och på distans. Dessutom ska befolkningen upplysas allt bättre och mera omfattande om Vasa centralsjukhus högklassiga kärnverksamhet samt kvalitetsoch utvecklingsarbete. Planeringen av nybyggnationen reser sig till nya höjder då utvecklingsfasen av den byggnation som genomförs med hjälp av alliansmodellen påbörjas i början av år 2018. Kvalitets- och utvecklingsarbete är något som utgör grundstenen för planeringen av nybyggnationen. Klientprocesserna görs allt smidigare och säkrare genom att identifiera och radera flaskhalsar i processer. Vasa centralsjukhus tryggar vården av multisjuka och patienter som använder sig av många tjänster i sjukvårdsdistriktet genom att satsa på samordning och mångprofessionellt samarbete för patientens bästa. Genom föregripande riskbedömningar kan man trygga säkerheten i klientprocesserna. Det omfattande projekt som påbörjades år 2017 inom forskning och utveckling av patientsäkerheten kommer att ge sjukvårdsdistriktet värdefull information från en riktning dit utvecklandet av säkerheten borde tas. 1.2 Vasa Sjukvårdsdistrikts organisation Genom organisationsmodellen och ledningssystemet säkerställs att patienten upplever att kvaliteten är den bästa i Finland. Patienten finns i centrum. Organisationsmodellen och ledningssystemet har planerats för att stöda förverkligandet av strategin för Vasa sjukvårdsdistrikt. Organisationsmodellen är en matrisorganisation som utgår från patienten. I organisationsmodellen finns patienternas vårdprocesser och specialiteterna inom ansvarsområdena. Vården av patienterna förverkligas i olika skeden av processen inom serviceområdena, där alla resurser finns, bl.a. personal, utrymmen och apparatur. För att ytterligare betona att man utgår från kunden, indelas organisationen enligt patienternas vårdprocesser och specialiteterna för dessa, i fyra ansvarsområden, där man planerar, utvärderar och utvecklar vårdprocesserna enligt patienternas behov. Som direktör för vart och ett av ansvarsområdena fungerar en läkare som samtidigt fungerar som förman för överläkarna för de specialiteter som hör till området. I beslutsprocessen är utgångspunkten patienternas behov av undersökningar och vård. För att åstadkomma ett tydligt ledningsansvar och en effektiverad verksamhet är organisationen indelad i tio serviceområden. Inom serviceområdena för vården leds resultatenheterna och produceras vård, kvalitativt i rätt tid och effektivt enligt ansvarsområdenas uppgjorda riktlinjer. Serviceområdena för vården leds av chefsöverskötaren och serviceområdena leds av överskötare, som samtidigt fungerar som förman för resultatenheternas avdelningsskötare. Även läkare och sakkunniga har placerats inom ett eget serviceområde som leds av chefsöverläkaren. Inom diagnostikcentret är organisationsmodellen och ledningssystemet oförändrat. Serviceområdena för försörjning och förvaltning leds av förvaltningsdirektören. 2

1.3 Strategiska mål och visioner Klient Processer Personal/ Lärande och förnyande Ekonomi Strategiska målsättningar Den bästa medicinska och klientupplevda kvaliteten i Finland Befolkningen i distriktet vill söka sig till VCS som vårdgivare av specialiserad sjukvård Klienternas språkliga rättigheter tryggas Klienterna ges service och effektfull vård snabbt, smidigt och i rätt tid Klienterna deltar aktivt i planeringen och utvecklingen av verksamheten Det regionala samarbetet fördjupas och servicestyrningen av klienter effektiveras i och med landskapsberedningen VCS ställning som ett konkurrenskraftigt sjukhus med omfattande jour tryggas Klienter har tillgång till smidiga processer, service- och vårdkedjor Utvecklande av marknadsföringskommunikation Möjligheterna till samarbete och arbetsfördelning inom Åbo universitetssjukhus specialansvarsområde och på riksnivå utreds Köfritt sjukhus Befolkningen i distriktet ges också specialsjukvårdsservice i form av distansservice Nybyggnationen: Byggnationen av H- huset inleds Telefonservicen utvecklas i en kundorienterad riktning De förfaringssätt som används för att trygga patientsäkerheten används rutinmässigt Kvalitetssystemet följs Verksamhetsuppföljningen effektiveras Dokumentationen av koder effektiveras En tillräckligt omfattande, kompetent, serviceinriktad och motiverad personal som har tillit till att sjukhuset har en framtid Tvåspråkigheten bland personalen Positiv inställning till utveckling, undervisning och forskning Nya verksamhetssätt introduceras genom tillämpning av digitala lösningar Vårdarbetsledarna får koncentrera sig på ledarskap Planeringen av arbetslistor automatiseras Fokus på en kostnadseffektiv och verkningsfull vård av sjukdomsgrupper som kräver specialsjukvård Den besparing på 11 % som fastställts i programmet VCS 2025 verkställs Kostnadsbesparingar söks genom samarbete med primär- och socialvården 3

Klient Processer Personal/ Lärande och förnyande Ekonomi Mål och åtgärder för år 2018 Den kundorienterade verksamheten utvecklas utgående från inkommen respons Rollen av en individuell kontaktperson kartläggs Vid diskussion med klienten använder man alltid hennes modersmål eller så anskaffas en tolk för att trygga de språkliga rättigheterna Processen för översättning av patienthandlingar vidareutvecklas Köuppgifter och väntetider finns klart tillgängliga för klienterna på webbplatsen Vårdtillgången och den högklassiga vården ges större synlighet Klienterna ges alltid en tid eller upplyses om den fortsatta vårdplatsen Klientrådet, den tredje sektorn och erfarenhetsexperterna deltar aktivt i utvecklandet av verksamheten Implementeringen av kundorienteringsprogrammet fortsätter Klienternas möjligheter att ge feedback görs mångsidigare Den service som ges vid servicepunkten görs mångsidigare och besökarantalet ökar Användningen av ÅUCS virtuella distanspoliklinik utökas Aktiv påverkan för att trygga sjukhuset ställning Vårdstigen måste synas på www-sidorna. Klienterna känner till hur stigen löper på sjukhuset Enhetliga processer för klienterna i landskapet Det finns en klar plan för processutveckling och beskrivningarna har uppdaterats i enlighet med SHQS Processutvecklingen utvidgas att omfatta också socialsektorn. Projektet hoitoohjeet.fi fås igång En plan för marknadsföringskommunikation uppgörs för att stärka VCS konkurrenskraft och ställning Slutsatserna av utredningen om grundandet av ett universitetssjukhus för västkusten färdigställs En modell för distansservice utvecklas En mångsidig utredning av olika samarbetsmodeller görs Projektet kring ett köfritt sjukhus påbörjas i enlighet med enheternas val Ett callcenter inrättas Det utrednings- och utvecklingsprojekt som anknyter till negativa händelser och patientsäkerhet fortsätter Arbetet med att främja patientsäkerheten fortgår utgående från forskningsbaserad information Ett verksamhetsstyrningssystem anskaffas Dokumentationen uppföljs och brister åtgärdas En balans i antalet vårdanställda söks genom vårdserviceenheten Nya sätt att främja välbefinnandet och trivseln bland personalen söks Personalens kompetens utvecklas systematiskt Strukturerade avslutningsdiskussioner med personal som säger upp sig inleds I introduktion av ny personal behandlas även serviceinriktat tankesätt Serviceinriktat tankesätt är ett temaområde som bör behandlas under enheternas grupputvecklingssamtal Personalen uppmanas till arbetsrotation. En kliniskt kunnig personal med etisk kompetens Vårdpersonalens kunskaper om evidensbaserat vårdarbete och forskning ökar Lean- och kundservicekompetensen utökas Funktioner som syftar till att bistå tvåspråkighet utvecklas Personalens mångsidiga språkkunskaper ska tillgodogöras bättre Utöver utvecklingssamtal för man också en gruppdiskussion på respektive resultatenhet om enhetens mål och utvecklingsåtgärder Ett introduktionsprojekt för automatisering av planering av arbetslistor inleds Vi håller oss inom budgetramarna Vi söker besparingar i samarbete med primärvården Strukturella förändringar och processutveckling Allmän kostnadsmedvetenhet bland personalen Vi övergår i mån av möjlighet till en automatisk talidentifiering Med hjälp av vårdserviceenheten kan vi kontrollera antalet visstidsanställda Det gamla H- huset tas ur bruk Verksamheten inom den krävande rehabiliteringen, specialgeriatrin, den regionala hjälpmedelscentralen och den gemensamma instrumentvården lanseras Utvärderingen av metoder stärks innan beslut om lansering fattas 4

Klient Processer Personal/ Lärande och förnyande Ekonomi Nyckelmätare, mål- och bindningsnivå (F = fullmäktige, S = styrelse) Medicinsk kvalitet bland den bästa femtedelen i landet Patienternas belåtenhet > 4,5 (skala 1 5) (F) Kommunernas belåtenhet > 3.5 (skala 1 5) (F) > 85 % skulle välja Vasa centralsjukhus som vårdgivare NPS-indexet är > 75 (F) Bedömningen av vårdbehovet och vårdtillgången uppfyller kraven i lag och ligger åtminstone på den nationella genomsnittsnivån (F) Andelen klinikfärdiga patienter är under 0,3 % i kommunfaktureringen Aktuella köuppgifter och väntetider finns på webbsidorna (F) Klientrådets resolutioner 4 (S) Erfarenhetsexperterna har uppdrag inom varje serviceområde (S) Klientresponsterminaler finns på varje vårdenhet (S) 99 % är belåtna med den språkliga servicen (mäts genom kundrespons (S)<0} Jouren fungerar även i fortsättningen 24/7 inom 10 specialiteter (F) Huvudprocesserna för landskapet har fastställts (F) Lean-metoden används på 40 % av enheterna (S) Åbo universitetssjukhus andel av de tjänster som köps av universitetssjukhus tilltar (S) Varje serviceområde har uppgjort en plan om utvecklande av en köfri service (S) Distanstjänster piloteras åtminstone på två specialiteter och i två kommuner Nybyggnationen: Planeringen av H-huset har slutförts och entreprenaden kan påbörjas (S) Verksamheten på Callcentret har inletts (S) Sammanslagningen av poliklinikerna har främjats (S) Mångsidiga mätare har utvecklats för patientsäkerheten (S) De tillvägagångssätt som används i anknytning till patientsäkerheten granskas med hjälp av en prevalens, kvalitets- och säkerhetsrapporten har behandlats (S) Beslut om verksamhetsstyrningssystemen har fattats (S) Huvuddiagnoserna för de vårdkontakter som skickas till THL har dokumenterats till 100 % (S) De diagnosdokumentationer som plockas av skötare är gjorda till 100 % (S) 1 vårdstig per enhet syns på www-sidorna (S) Svarsprocenten för arbetsenhetens rekommendationsmätare fås över 60 %, samtidigt som NPSindexet, dvs. den egna enhetens rekommendationstal är över 50 Förverkligandet av planen för kompetensutveckling (S) 92 % av personalen har ett språkintyg På enheterna ligger vårdtyngden/skötare inom det optimala området minst 50 %/mån. (S) De anställda rekommenderar VCS som vårdgivare NPS 80 (F) På resultatenheterna har diskussioner om ständig utveckling hållits till 100 % (S) Utvecklingssamtal har hållits till 70 % (S). Avslutningsdiskussioner hålls Mål: 85 % (S) Serviceinriktat tankesätt behandlas på enheternas gruppdiskussioner 65 % (S) Löneutgifterna de budgeterade lönerna (F) Räkenskapsperiodens resultat det budgeterade resultatet (F) Vårdserviceenheten klarar av att hantera nödvändiga frånvaron (S) De planerade, nya regionala funktionerna har inletts (F) Sjukhusets produktionsprofil jämförs årligen med profilen hos motsvarande centralsjukhus (S) Det gamla H- huset har tagits ur bruk (F) 5

1.4 Prestationer De prestationer som kommunfaktureras sammanfattas i nedanstående tabell. Den visar att verksamheten utvecklas mot allt mer öppenvårdsbetonad inriktning. Öppenvårdsprestationerna ökar och bäddavdelningsvården minskar. Prestationer Boksl. Boksl. Boksl. Budg. Förv. Förv. Budg. 17-18 till kommunfakturering 2014 2015 2016 2017 31.8.2017 % 2018 % Öppenvårdsbesök, somatik 178 271 177 656 183 736 183 503 120 366 65,5 179 345-2,3 * Öppenvårdsbesök, psykiatri 38 247 40 616 42 475 39 122 26 695 62,8 40 480 3,5 Öppenvårdsbesök, hvc-jour 7 520 31 549 34 169 33 984 20 976 61,4 33 220-2,2 Vårddagar, psykiatri 30 091 21 466 20 111 20 155 11 576 57,6 19 030-5,6 Vårddagar, somatik 7 900 Vårddagar, andningsförl. 1 339 1 484 1 090 1 080 697 63,9 1 080 0,0 Vårddagar, allmänmedicin 2 894 3 449 1 655 600 1 114 67,3 1 100 83,3 Vårddagar, akutmedicin, primärvård 964 900 1 476 153,1 1 400 55,6 DRG-paket 22 669 23 232 22 722 23 668 15 115 66,5 22 753-3,9 Outlierdagar 8 143 7 788 8 357 9 266 6 436 77,0 8 775-5,3 Patienthemsövernattn. 277 194 139 200 123 88,5 200 0,0 * Statistikföringen av poliklinikbesöken ändras fr. 2018. I själva verket är det en ökning med knappt 4 % 1.5 Antal bäddplatser Antalet bäddplatser har ökat med 25 platser jämfört med 2017 och totala antalet bäddplatser inklusive intensivvårdens och hjärtövervakningens platser uppgår till 323. Antal bäddplatser 2013 2014 2015 2016 2017 2018 17-18 förändr Serviceomr. för bäddavdelningsvård 201 181 188 187 177 204 27 Serviceomr.för kvinnor o barn 49 42 42 40 40 40 0 Serviceomr.för psykiatri 108 100 75 68 68 66-2 Hjärtövervakning CCU 6 0 0 0 0 0 0 Intensiven och CCU 10 10 13 13 13 13 0 Rehabiliteringshem 15 15 0 0 0 0 0 389 348 318 308 298 323 25 1.6 Resurser I budgeten och ekonomiplanen för 2018 har budgeterats medel för totalt 2090,7 tjänster och befattningar, en ökning med 97,6 stycken. I förändringen har beaktats såväl nya befattningar och tjänster för 2018 som tjänster som avslutats. Personalresurser 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 17-18 förändr Läkare 205,0 215,5 222,6 224,1 225,7 222,7 228,0 5,3 Undersökningspersonal 239,0 243,5 250,0 246,0 243,7 249,7 266,7 17,0 Vårdpersonal 1 073,5 1 085,0 1 113,5 1 129,8 1 106,0 1 126,3 1 220,0 93,8 Förvaltningspersonal 110,0 110,0 109,5 109,5 114,0 115,0 96,0-19,0 Försörjningspersonal 321,5 323,5 327,0 330,0 292,0 279,5 280,0 0,5 1 949,0 1 977,5 2 022,6 2 039,4 1 981,4 1 993,2 2 090,7 97,6 6

Resursförändringar Nya resurser Serviceområdet för akutvård 2011 1 sjukskötare 1) 4312 1 biträdande avdelningsskötare 4) 4312 9 instrumentskötare 4) Serviceområdet för öppenvård 2581 1 biträdande avdelningsskötare 5) 2102 2 sjukskötare 5) 2651 0,5 sjukskötare/lymfaterapeut 5) 4414 1 ansvarig för hjälpmedelscentral 3) 4414 2 fysioterapeuter 2) 4416 3 ergoterapeuter 2) Serviceområdet för bäddavdelningsvård 3103 1 sjukskötare 1) 3105 1 sjukskötare 1) 3202 1,5 sjukskötare 1) 3203 1 sjukskötare 1) 3204 1 sjukskötare 1) 3651 1 sjukskötare 1) 3771 1 sjukskötare 1) 3911 1 avdelningsskötare 2) 3911 1 biträdande avdelningsskötare 2) 3911 14 närvårdare 2) 3911 9 sjukskötare 2) 3206 1 avdelningsskötare 2) 3206 1 biträdande avdelningsskötare 2) 3206 7 närvårdare 2) 3206 12 sjukskötare 2) Serviceområdet för kvinnor och barn 3303 1,5 barnmorska 1) 3402 1 sjukskötare 1) Serviceområdet för läkare och sakkunniga 3115 1 specialiserande läkare 5) 3900 1 avdelningsöverläkare 2) 3900 1 specialiserande läkare 2) 4410 1 avdelningsöverläkare 2) 4410 1 specialiserande läkare 2) Serviceområdet för sjukvårdens stödfunktioner 4010 1 klinisk specialistsjukskötare 5) 4010 1 hygienskötare 5) 4011 2 avdelningssekreterare 2) 4012 2,5 avdelningssekreterare 5) Serviceområdet för försörjning 6412 3 specialyrkesman 4) Serviceområdet för förvaltning 1701 5 % forskningsöverläkare 1703 1 forskningsskötare 5) 92 1) Kostnadsneutral, nattersättningar 2) Tillägg för ny verksamhet, nya enheter 3) Tillägg för ny verksamhet, hjälpmedelscentralen 4) Tillägg för överföring av verksamhet, instrumentvård 5) Nya resurser 7

Avslutade tjänster och befattningar Serviceområdet för akutvård 4311 0,5 primärskötare Serviceområdet för öppenvård 2601 0,25 sjukskötare Serviceområdet för psykiatri 2721 0,5 mentalvårdare Serviceområdet för sjukvårdens stödfunktioner 2004 0,5 sekreterare inom förvaltningen Serviceområdet för försörjning 6410 1 sakkunnig inom vårdarbete 6111 0,5 kosthållsarbetare 6111 1 kokerska 4,25 Tjänstebenämningsförändringar nuvarande benämning ny benämning Serviceområdet för öppenvård 2101 avdelningsskötare koordinerande avdelningsskötare 2102 avdelningsskötare biträdande avdelningsskötare 2201 sjukskötare rehabiliteringshandledare 2201 sjukskötare biträdande avdelningsskötare 2201 medikalvaktmästare närvårdare 4411 avdelningsskötare koordinerande avdelningsskötare 4411 fysioterapeut rehabiliteringshandledare 4414 fysioterapeut hjälpmedelssakkunnig 4414 ergoterapeut hjälpmedelssakkunnig 4414 ergoterapeut hjälpmedelssakkunnig Serviceområdet för bäddavdelningsvård 3202 biträdande avdelningsskötare sjukskötare Serviceområdet för kvinnor och barn 3402 barnskötare sjukskötare Serviceområdet för läkare och sakkunniga 2009 specialiserande läkare specialläkare 3113 överläkare avdelningsöverläkare 3115 specialläkare avdelningsöverläkare 3116 biträdande överläkare avdelningsöverläkare 3780 biträdande överläkare avdelningsöverläkare 3780 neuropsykolog psykolog Diagnostikcenter 4211 biträdande överläkare avdelningsöverläkare Serviceområdet för sjukvårdens stödfunktioner 2004 överskötare kundbetjäningschef 2004 sekreterare inom förvaltningen sjukskötare 4020 stafett byråsekreterare 4015 byråsekreterare sekreterare inom förvaltningen 4015 byråsekreterare sekreterare inom förvaltningen 4015 byråsekreterare sekreterare inom förvaltningen 4033 barnmorska sjukskötare 4033 röntgenskötare sjukskötare 4020 avdelningssereterare byråsekreterare Serviceområdet för förvaltning 1201 sekreterare inom förvaltningen planerare inom förvaltningen 1701 planerare sakkunnig inom vårdarbete 8

2 EKONOMIPLANEN 2018-2020 2.1 Resultaträkning VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT Bokslut Budget Förverkligat Förv. Budget % % Ekonomipl. 1 000 2016 2017 31.8.2017 % 2018 16-18 17-18 2019 2020 Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 219 486 640 215 081 973 138 250 897 64,3 % 219 403 598 0,0 % 2,0 % 218 800 220 800 Medl.kommunernas bet.and. 198 025 770 198 645 164 127 813 579 64,3 % 203 117 034 2,6 % 2,3 % 200 000 200 000 Övriga kommuner 8 412 358 7 943 709 5 219 096 65,7 % 7 274 864-13,5 % -8,4 % 7 000 7 000 Kommunernas bet.and. tot. 206 438 128 206 588 873 133 032 675 64,4 % 210 391 898 1,9 % 1,8 % 207 000 207 000 Avgiftsintäkter 8 986 832 9 360 600 6 229 378 66,5 % 10 427 900 16,0 % 11,4 % 10 700 11 000 Understöd och bidrag 3 163 023 3 842 511 2 371 081 61,7 % 3 237 422 2,4 % -15,7 % 3 200 3 200 Övriga verksamhetsintäkter 1 546 558 2 552 804 2 104 521 82,4 % 2 283 000 47,6 % -10,6 % 2 000 500 233 183 053 230 837 888 148 955 877 64,5 % 235 351 920 0,9 % 2,0 % 234 700 235 500 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden 90 830 787 88 226 551 57 125 359 66,0 % 91 945 253 1,2 % 4,2 % Lönebikostnader Pensionskostnader 21 217 664 20 300 931 12 761 532 62,9 % 20 365 874-4,0 % 0,3 % Övriga lönebikostnader 5 416 956 4 790 701 2 279 433 47,6 % 3 751 367-30,7 % -21,7 % Personalers.o.övr.rättelsep. -1 674 657-1 717 200-986 799 57,5 % -1 717 200 2,5 % 0,0 % 115 790 750 111 600 983 71 179 524 63,8 % 114 345 294-1,2 % 2,5 % 114 000 114 000 Köp av tjänster 67 453 388 70 364 873 41 322 157 58,7 % 68 778 700 2,0 % -2,3 % 68 000 68 000 Material, förnödenheter o varor 37 379 656 36 157 259 24 031 941 66,5 % 38 756 500 3,7 % 7,2 % 38 500 38 300 Övriga kostnader 2 589 919 2 909 225 1 635 348 56,2 % 3 291 600 27,1 % 13,1 % 3 200 3 200 223 213 713 221 032 340 138 168 970 62,5 % 225 172 094 0,9 % 1,9 % 223 700 223 500 Verksamhetsbidrag 9 969 340 9 805 548 10 786 906 110,0 % 10 179 825 2,1 % 3,8 % 11 000 12 000 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 130 0 4 014 0-100,0 % 0,0 % 0 0 Övriga finansiella intäkter 134 663 50 000 183 250 366,5 % 100 000-25,7 % 100,0 % 100 100 Räntekostnader -299 028-511 500-219 837 43,0 % -460 000 53,8 % -10,1 % -1 000-1 800 Övriga finansiella kostnader -638 104-535 000-324 692 60,7 % -495 000-22,4 % -7,5 % -600-800 -802 339-996 500-357 265 35,9 % -855 000 6,6 % -14,2 % -1 500-2 500 Årsbidrag 9 167 000 8 809 048 10 429 641 118,4 % 9 324 825 1,7 % 5,9 % 9 500 9 500 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -8 080 604-8 809 048-5 409 417 61,4 % -9 324 825 15,4 % 5,9 % -9 500-9 500-8 080 604-8 809 048-5 409 417 61,4 % -9 324 825 15,4 % 5,9 % -9 500-9 500 Räkenskapsperiodens resultat 1 086 397 0 5 020 224 0 0 0 I planerna för 2019-2020 har planerats som om all verksamhet fortsätter i nuvarande form. Eftersom inga utlokaliseringar eller fusioner har tagits med 2018 har de inte heller tagits med de följande åren. 9

2.2 Investeringsutgifter INVESTERINGSUTGIFTER Bokslut Budget Budget Plan Plan 2016 2017 2018 2019 2020 Investeringsutgifter Immateriella rättigheter 805 959 1 333 110 2 410 888 892 220 400 786 Byggnader 11 590 709 16 800 000 29 660 000 39 415 000 50 675 000 Fasta konstruktioner och anordningar 1 806 741 3 230 000 2 400 000 300 000 3 750 000 Maskiner och inventarier 2 647 707 4 380 272 5 230 000 8 088 000 6 323 000 Aktier och andelar 307 085 Investeringsutgifter totalt 17 158 200 25 743 382 39 700 888 48 695 220 61 148 786 Investeringsinkomster Investeringsinkomster 1 215 542 Investeringsinkomster totalt 1 215 542 0 0 0 0 Investeringar netto 15 942 659 25 743 382 39 700 888 48 695 220 61 148 786 2.3 Balansräkning BALANSRÄKNING Bokslut Budget Budget 2016 2017 2018 AKTIVA Bestående aktiva 123 649 158 151 601 638 164 704 478 Förvaltade medel 37 006 34 000 34 000 Rörliga aktiva 29 576 717 26 000 000 22 370 589 153 262 881 177 635 638 187 109 067 PASSIVA Eget kapital Grundkapital 60 981 554 60 981 554 60 981 554 Övriga egna fonder 3 287 451 3 287 451 3 287 451 Tidigare räkenskapsperioders överskott 11 337 015 13 683 165 12 423 412 Räkenskapsperiodens överskott 1 086 397 Avsättningar Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar 6 019 016 7 862 380 7 453 803 Förvaltat kapital 399 945 200 000 200 000 Främmande kapital Långfristigt 32 287 466 29 341 199 42 789 412 Kortfristigt 37 864 037 62 279 889 59 973 435 153 262 881 177 635 638 187 109 067 10

2.4 Finansieringsanalys FINANSIERINGSANALYS Bokslut Budget Budget Plan Plan 2016 2017 2018 2019 2020 Internt tillförda medel Årsbidrag 9 167 000 9 208 865 9 324 824 9 500 000 9 500 000 Korrektivposter till internt tillförda medel -753 571 Investeringar Investeringar i anläggningstillgångar -17 158 200-25 743 382-39 700 888-43 895 220-61 148 786 Försäljningsinkomster av anl.tillgångar 1 215 542 Nettokassaflödet för egentliga verk- -7 529 229-16 534 517-30 376 064-34 395 220-51 648 786 samheten och investeringarna Finansieringens kassaflöde Förändringar av lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 15 000 000 25 000 000 41 300 000 59 500 000 Minskning av långfristiga lån -1 930 000-1 930 000-4 340 588-6 840 588-7 810 588 Förändring av kortfristiga lån -6 000 000 18 500 000 9 700 000 Förändring av eget kapital -2 346 150 Förändring av likviditeten -2 805 379 35 483-16 652 64 192 40 626 Övriga förändringar av likviditeten 9 585 807 Förändring av likvida medel 6 780 428 35 483-16 652 64 192 40 626 Långfristiga lån 31.12 35 530 000 27 130 000 42 789 412 77 248 824 128 938 236 11

3 EKONOMIPLANENS FÖRSTA ÅR BUDGETEN ÅR 2018 3.1 Allmänt Budgeten för samkommunen bygger på en indelning i serviceområden och ansvarsområden, vilka är indelade i resultatenheter. Vasa centralsjukhus består av tio serviceområden och fyra ansvarsområden. Organisationsmodellen beskrivs närmare i kap. 1.2. Samkommunens styrelse gav på sitt sammanträde den 24.4.2017 inledande ramar för budgetarbetet 2018. En av målsättningarna för programmet VCS 2025 är att uppnå en produktivitet och effektivitet som motsvarar nivån för centralsjukhusen i genomsnitt. Detta innebär bl.a. att kostnaderna under en fyra års period skall minskas med 11 % eller 20 miljoner euro. Budgeten för 2018 har uppgjorts med följande utgångsläge Prestationerna och produktionen är planerad på innevarande års nivå. Anslagen för vård i andra inrättningar är budgeterade med utgångsläget från användningen under innevarande år. Fortsatta strukturella förändringar beräknas ge inbesparingar Resursbehovet på enheterna har justerats för att motsvara behovet Separat investeringslista för byggnader och apparatur Inget överskott budgeteras utan verksamheten planeras med ett nollresultat. Konkurrenskraftsavtalets följdverkningar har beaktats i form av lägre lönebikostnader Verksamhetsintäkterna ökar med 2 % och medlemskommunernas betalningsandelar med 2,3 %. Kommunernas betalningsandelar för den egna verksamheten ökar med 6,3 miljoner euro eller 3,7 % jämfört med budgeten 2017. Bland övriga försäljningsintäkter har även för 2018 medtagits en försäljningsvinst om en miljon euro för en del av de tillgångar styrelsen beslutit avyttra och som är upptagna till mycket låga balansvärden. Nettoverksamhetskostnaderna för den egna verksamheten ökar med 6,3 miljoner euro jämfört med budgeten för 2017 men då ingår kostnader för nya avdelningar och övertagna verksamheter till en kostnad om 5,1 miljoner euro. Motsvarande kostnadsökning för den nuvarande egna verksamheten är 1,2 miljoner euro eller 0,7 %. De köpta vårdtjänsterna från andra inrättningar minskar däremot med 2,5 miljoner euro eller 6,6 %. Den budgeterade kostnadsnivån motsvarar användningen under 2017 och en del av minskningen beror på minskad användning medan en del beror på sänkta prisnivåer som en följd av konkurrenskraftsavtalet. Personalkostnaderna uppgår till 114,3 miljoner euro, vilket är en ökning med 2,5 %. Av detta hänför sig ca 3,5 miljoner till de nya och övertagna verksamheterna medan 1 miljon utgör minskningar som föranletts av konkorrenskraftsavtalet. Anslagen för köpta tjänster, förutom vård i andra inrättningar, uppgår till 33,7 miljoner euro, vilket utgör en ökning med 2,7 % eller 0,9 miljoner euro. Ökningen är främst kopplad till fastighetssidan. Material och förnödenheter ökar med 7,2 % eller 2,6 miljoner euro. Medicinkostnaderna ökar med 1,4 miljoner och kostnaderna för medicinska rehabiliteringsförnödenheter ökar med 1,2 miljoner euro. Köpta tjänster totalt minskar med 1,6 miljoner eller 2,3 % när minskningen i kostnader för vård i andra inrättningar beaktas. De finansiella nettokostnaderna 2018 minskar med 0,1 miljon euro trots ökad låneupptagning eftersom ränteläget är extremt lågt och eftersom inga lån har upptagits 2017 och inga korta krediter behövts användas ännu, vilket gör att räntekostnaderna varit betydligt mindre än budgeterat 2017. 3.2 Ekonomidelens utgifter och inkomster Verksamhetsintäkterna för samkommunen utgör 235.351.920 euro, vilket betyder en ökning jämfört med budgeten 2017 med 4.514.032,- euro eller 2,0 %. Största delen eller 86,3 % utgörs av medlemskommunernas betalningsandelar. Verksamhetskostnaderna utgör 225.172.094 euro, vilket betyder en ökning jämfört med budgeten 2017 om 4.139.754 euro eller 1,9 %. Största delen eller 50,8 % utgörs av personalkostnaderna, följt av köpta tjänster som utgör 30,5 % och materialkostnaderna som utgör 17,2 % av verksamhetskostnaderna. Verksamhetsintäkternas fördelning i budgetförslaget år 2018 i jämförelse med 2017 Bokslut Budget Budget andel % ökning/ 2016 2017 2018 minskning Försäljningsint. av medl.kommuner 1 98 025 7 7 0 1 98 645 1 64 203 1 1 7 034 86,3 2,3 4 47 1 87 0 Försäljningsint. av utsockne 8 41 2 358 7 943 7 09 7 27 4 864 3,1-8,4-668 845 Öv riga försäljningsintäkter 1 3 048 51 1 8 493 1 00 9 01 1 7 00 3,8 6,1 51 8 600 Av giftsintäkter 8 986 832 9 360 600 1 0 427 900 4,4 1 1,4 1 067 300 Öv riga 4 7 09 581 6 395 31 5 5 520 422 2,3-1 3,7-87 4 893 233 183 053 230 837 888 235 351 920 2,0 4 514 032 12

Verksamhetskostnadernas fördelning i budgetförslaget år 2018 i jämförelse med 2017 Bokslut Budget Budget andel % ökning/ 2016 2017 2018 minskning Personalkostnader 1 1 5 7 90 7 50 1 1 1 600 983 1 1 4 345 294 50,8 2,5 2 7 44 31 1 Köptjänster 67 453 388 7 0 364 87 3 68 7 7 8 7 00 30,5-2,3-1 586 1 7 3 Material och förnödenheter 37 37 9 656 36 1 57 259 38 7 56 500 1 7,2 7,2 2 599 241 Öv riga kostnader 2 589 91 9 2 909 225 3 291 600 1,5 1 3,1 382 37 5 223 213 713 221 032 340 225 172 094 1,9 4 139 754 3.3 Investeringar Samkommunens investeringsutgifter för 2018 utgör 39,7 miljoner euro.. För det nya H-huset har medtagits 15 miljoner, varav 5 miljoner utgör förflyttning av infra, som skall åtgärdas innan själva byggandet kan inledas. Andra större renoveringar är F-delen, för vilken har budgeterats 5,8 miljoner och X-byggnaden för vilken har budgeterats 5,4 miljoner euro. För X-byggnadens del framflyttas 3,4 miljoner av det som budgeterades 2017 men inte kommer att användas. Samma gäller för tilläggsvåningen på parkeringshuset där det budgeterades en miljon euro 2017 och anslagen överförs i sin helhet till 2018 genom att de tas upp på nytt. För sista skedet av U-byggnaden upptas en miljon medan det för C-byggnaden upptas 1,5 miljoner euro. Övriga anslag om 2,4 miljoner går till övriga fastighetsinvesteringar. H-huset har tagits upp i ekonomiplanen för Vasa sjukvårdsdistrikt och projektet planeras och drivs initialt via distriktet till dess att den slutliga ägarstrukturen utformats. Planeringen har inletts och planeringskostnaderna har medtagits i sjukvårdsdistriktets budget. Totalkostnaderna beräknas uppgå till ca 130 miljoner euro för själva H-huset medan det samtidigt omändras och byggs infrastruktur för 9,8 miljoner euro samt reserveras medel för ny automationsteknik för 5,5 miljoner euro. Förutom egentliga sote-huset ändras och saneras även andra byggander under åren, bl.a X-huset för totalt 7,7 miljoner euro, F-delen för 21,3 miljoner, kök och matsal för 4 miljoner samt C-byggnaden för2,5 miljoner. Därtill planeras och byggs ett nytt parkeringshus för 12 miljoner euro. Totalt uppgår kostnaderna till ca.200 miljoner euro. Investeringsanslagen för apparatur är 5,2 miljoner euro och bland de större investeringarna kan nämnas t.ex. strålbehandlingsapparatur och en CT. Samkommunen investerar i IT-system för totalt 2,4 miljoner euro. Digitaliseringsprojekt och logistiksystem utgör de största satsningarna. Avskrivningarna för 2018 beräknas uppgå till 9,3 miljoner euro, är 0,5 miljoner mera än 2017 eftersom den nya U-byggnaden tagits i bruk och vilket ger upphov till avskrivningar för hela året. Avskrivningarna på anläggningstillgångarna har beräknats enligt distriktets avskrivningsplan och bokföringsnämndens kommunsektions anvisningar. Gränsen för aktivering av investeringar i byggnader är 50.000 euro och för apparatur, maskiner och inventarier 15.000 euro. Investeringarna finansieras med lån. Under 2018 lyftes 25 miljoner euro i lån för fastighetsinvesteringarna. 3.4 Grundkapitalet Samkommunens grundkapital bildades i den ingående balansen 1997. Grundkapitalet kan ökas med kommunernas separata betalningsandelar. Därtill kan grundkapitalet ökas via överföring från övrigt eget kapital. I budgetförslaget ingår inga ökningar i grundkapitalsandelarna. Räntan för 2018 föreslås enligt tidigare princip bindas till grundräntan med granskningsdatum 30.9.2017 + 0,75 %-enheter, d.v.s. 0,75 % för 2018. Räntan på grundkapitalet har i budgetförslaget beräknats till 0,5 miljoner euro. Grundkapitalet 1.1.2018 är 61 miljoner euro. 3.5 Budgetens bindning I budget och ekonomiplan godkänns de verksamhetsmässiga och ekonomiska målsättningarna. I budgeten upptas de anslag som målsättningarna förutsätter. Inför fullmäktige fastställs bindningsnivån till nettoverksamhetskostnaderna för den egna verksamheten, nettofinansiella intäkter och kostnader samt nettoinvesteringsutgifter. Inför styrelsen är investeringslistan i detalj är bindande. 13

3.6 Kommunfakturering Styrelsen fastställer de detaljerade priserna för samkommunen efter att fullmäktige fastställt grunderna för prisberäkningen samt utgifter och inkomster för respektive enhet. Priserna för år 2018 är fasta priser som kan ändras endast av styrelsen om så krävs. Inom distriktet tillämpas drg-baserad kommunfakturering för den somatiska bäddavdelningsvården. För den nya krävande rehabiliteringen och den geriatriska avdelningen liksom inom psykiatrin faktureras bäddavdelningsvården via vårddagspriser och inom öppenvården faktureras poliklinikbesök enligt olika prisklasser både när det gäller somatiken och psykiatrin. Tillämpningen gäller såväl egna patienter inom VSVD som utsocknes patienter. Målsättningen är att antalet vårddygn för patienter som väntar på annan vårdplats skall kunna sänkas. De patienter vars vård har slutförts inom specialsjukvården åtskiljs statistikmässigt från de patienter som tas in som primärvårdspatienter via akuten, men samma prissättning tillämpas för båda grupperna, i väntan på annan vårdplats. Specialitetsvisa priser gäller för all verksamhet. I övrigt sker kommunfaktureringen enligt samma principer som tidigare. Samjouren räknas numera till specialsjukvården och ingår därmed i kommunernas betalningsandelar. Kostnaderna för den speciellt dyra vården täcks per patient med en utjämningsavgift som är relaterad till kommunens befolkningsunderlag vid ingången av år 2017. Gränsen för dyr vård fastställs för år 2018 till 85.000 euro. Även psykiatrin omfattas av dyrvårdssystemet. Dyrvårdsavgiften för år 2018 är 41,15 euro per invånare. Den beräknas omfatta kostnader om totalt 7 miljoner euro. Kostnader som uppstår på grund av speciella åligganden täcks med betalningsandelar, i form av en medlemsavgift, vilken uppbärs av medlemskommunerna i förhållande till deras befolkningsunderlag. Medlemsavgiften för år 2018 är 49,34 euro per invånare eller totalt 8,4 miljoner euro. I avgiften ingår från 2018 också den regionala hjälpmedelscentralen. Den prehospitala akutsjukvården uppgår till totalt 8,3 miljoner euro och uppbärs likaså i form av en avgift relaterad till befolkningsunderlaget. Avgiften för 2018 är 48,90 euro per invånare. För att upprätthålla jourberedskapen uppbärs en separat avgift, som täcker hälften av kostnaderna för dejoureringen. Den uppgår för 2018 till 31,10 euro per invånare. 3.7 Medlemskommunernas betalningsandelar i driftsutgifterna I genomsnitt beräknas medlemskommunernas betalningsandelar per invånare under 2018 öka med 17,30 euro per invånare och uppgå till 1.320 euro om man bortser från kommunerna i norr, Jakobstad, Pedersöre, Larsmo och Nykarleby, som faktureras för en del av specialhälsovården direkt från staden Jakobstad. Kostnaderna varierar mellan de högsta för Kaskös del, 1.658 euro följt av Malax, Vasa och Laihela med 1.433 respektive 1.376 och 1.336 euro och de lägsta för Närpes och Korsholm med 1.153 respektive 1.194 euro per invånare. Vörå, Korsnäs och Kristinestad ligger närmare medeltalet med 1.221 respektive 1.256 och 1.288 euro per invånare. Kostnaderna sjunker för Vörå med 80 euro per invånare, för Laihela med 30 euro och för Korsholm med 5 euro per invånare jämfört med det budgeterade 2017. VSVD:s kommunfakturering per invånare 2014-2018 Larsmo Pedersöre Nykarleby Jakobstad Närpes Korsholm 2018 2017 2016 2015 2014 Vörå Korsnäs Kristinestad medeltal Laihela Vasa Malax Kaskö Euro 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000 14

I det följande presenteras betalningsandelarna mera detaljerat per kommun och på huvudproduktnivå. De kommunvisa betalningsandelarna baserar sig på användningen av de olika enheternas tjänster under 2016 och under de åtta första månaderna 2017. Medlemskommunernas betalningsandelar 2018 KOMMUN Gem ensam m a Egen Vård i andra inrättn. T OT ALT betalnings- produktion Univ. Andra Kostnader andelar sjukhus sjukhus /asukas Jakobstad 2 7 53 958 8 37 0 951 2 544 059 3 205 316 16 87 4 285 871 Kaskö 17 7 431 1 428 7 64 236 07 3 306 946 2 149 214 1 658 Korsholm 2 117 480 18 191 339 2 386 87 9 451 460 23 147 157 1 194 Korsnäs 281 186 2 07 3 858 322 933 48 833 2 7 26 810 1 256 Kristinestad 1 045 491 6 218 148 811 896 590 811 8 666 346 1 288 Laihela 1 186 340 7 7 66 313 999 57 3 923 853 10 87 6 07 8 1 336 Larsmo 7 90 698 1 440 210 468 7 06 1 216 420 3 916 035 757 Malax 7 91 205 6 180 554 7 04 061 228 693 7 904 513 1 433 Nykarleby 868 167 3 588 947 917 189 668 088 6 042 392 804 Närpes 1 381 27 5 7 962 829 1 195 7 86 345 914 10 885 804 1 153 Pedersöre 847 880 3 860 502 1 7 01 620 2 305 17 3 8 7 15 17 5 787 Vasa 8 801 87 8 7 3 036 288 7 67 4 517 3 540 269 93 052 952 1 376 Vörå 958 863 5 87 1 47 9 941 7 08 388 224 8 160 27 4 1 221 Medl.komm. 22 001 853 145 990 181 20 905 000 14 220 000 203 117 034 1 194 Utsockne 7 27 4 864 7 27 4 864 T OT ALT 22 001 853 153 265 045 20 905 000 14 220 000 210 391 898 Gemensamma betalningsandelar KOMMUN Medlem s- Specia lsju kv. Ut jä m n in gsa v g. Kredit erin g Preh ospit a la T ot a lt avgift jourberedskapsavg. för dyr vård för dyr vård akutvården Ja kobsta d 9 5 6 001 6 02 6 6 0 7 9 7 3 6 5-5 4 9 6 2 3 9 4 7 5 5 5 2 7 5 3 9 5 8 Ka skö 6 3 9 4 1 4 0 3 08 5 3 3 3 1-4 3 5 2 4 6 3 3 7 6 1 7 7 4 3 1 Kor sh olm 9 5 6 1 4 9 6 02 7 5 3 7 9 7 4 8 9-1 1 8 6 6 1 3 9 4 7 7 02 2 1 1 7 4 8 0 Kor sn ä s 1 07 1 1 0 6 7 5 2 2 8 9 3 3 7-8 8 9 4 7 1 06 1 6 4 2 8 1 1 8 6 Kr istin esta d 3 3 1 8 8 9 2 09 2 2 2 2 7 6 8 1 7-1 01 3 9 4 3 2 8 9 5 7 1 04 5 4 9 1 La ih ela 4 01 5 5 3 2 5 3 1 3 8 3 3 4 9 2 1-2 01 2 7 7 3 9 8 006 1 1 8 6 3 4 0 La r sm o 2 5 5 3 6 8 1 6 0 9 8 3 2 1 2 9 9 3-9 1 7 5 7 2 5 3 1 1 2 7 9 0 6 9 8 Ma la x 2 7 2 1 9 2 1 7 1 5 8 9 2 2 7 02 5-1 4 9 3 8 7 2 6 9 7 8 7 7 9 1 2 05 Ny ka r leby 3 7 0 8 1 6 2 3 3 7 6 1 3 09 2 8 4-4 1 3 2 3 4 3 6 7 5 4 0 8 6 8 1 6 7 Nä r pes 4 6 5 6 9 1 2 9 3 5 7 0 3 8 8 4 1 6-2 2 7 9 7 8 4 6 1 5 7 7 1 3 8 1 2 7 5 Peder sör e 5 4 6 01 1 3 4 4 2 04 4 5 5 4 08-1 03 8 9 3 1 5 4 1 1 8 8 8 4 7 8 8 0 V a sa 3 3 3 6 1 6 0 2 1 03 1 05 2 7 8 2 5 6 9-2 7 2 6 6 4 4 3 3 06 6 8 8 8 8 01 8 7 8 V ör å 3 2 9 7 6 8 2 07 8 8 5 2 7 5 04 7-1 8 0 6 9 1 3 2 6 8 5 5 9 5 8 8 6 3 T OT A LT 8 392 647 5 290 700 7 000 000-7 000 000 8 318 506 22 001 853 15

Medlemskommunernas prestationer och betalningsandelar i den egna produktionen 2018 KOMMUN Öppenv., som atik Öppenv., psy k Prim ärv.akut Pat.hem m et Andn.förl.vd Bäddavd, som atik Besök Euro Besök Euro Besök Euro Antal Euro Vd Euro Vd Euro Jakobstad 7 900 2 520 147 27 6 7 0 281 64 7 954 46 4 648 0 0 26 11 088 Kaskö 1 600 498 97 7 10 2 991 102 12 983 0 0 0 0 40 17 834 Korsholm 22 198 6 286 367 5 159 1 081 612 4 363 57 7 539 0 0 360 350 505 520 233 391 Korsnäs 2 665 7 24 090 17 1 26 506 404 52 013 0 0 0 0 66 30 47 3 Kristinestad 7 518 2 323 897 515 128 343 255 37 835 11 1 111 0 0 168 7 7 07 4 Laihela 9 393 2 7 7 3 667 1 37 9 311 7 36 1 854 239 127 0 0 0 0 390 17 2 523 Larsmo 1 359 407 87 5 21 4 287 26 3 421 4 404 0 0 0 0 Malax 7 853 2 369 584 563 134 221 1 099 152 535 0 0 0 0 230 104 290 Nykarleby 3 641 1 07 3 967 88 21 318 51 7 130 0 0 0 0 6 2 559 Närpes 9 549 2 823 280 189 47 586 814 113 052 4 404 0 0 280 125 612 Pedersöre 3 497 1 021 422 36 8 161 27 3 215 20 2 021 360 350 505 6 2 559 Vasa 7 9 448 23 365 123 30 280 6 193 096 20 416 2 627 018 2 202 360 350 505 6 002 2 7 39 525 Vörå 7 450 2 266 967 1 146 247 7 7 0 1 000 137 368 0 0 0 0 166 7 6 996 Medl.komm. 164 071 48 455 363 39 833 8 277 909 30 475 3 971 189 87 8 791 1 080 1 051 515 7 900 3 593 922 Utsockne 15 27 4 3 667 17 2 647 159 319 2 7 45 348 922 113 11 418 0 0 0 0 T OT ALT 17 9 345 52 122 535 40 480 8 437 228 33 220 4 320 111 200 20 209 1 080 1 051 515 7 900 3 593 922 Medlemskommunernas prestationer och betalningsandelar i den egna produktionen 2018, forts. KOMMUN Fly ttn.fördröjn. Fly ttn.fördröjn. Bäddavd, psy k Allm.m edicin Akutm edicin, prim DRG Outlier Vd Euro Vd Euro Vd Euro Antal Euro Vd Euro T otalt Jakobstad 1 7 64 1 082 17 2 28 16 185 0 0 1 255 4 363 87 1 57 4 294 605 8 37 0 951 Kaskö 48 28 100 11 6 359 0 0 261 7 83 87 0 157 7 7 650 1 428 7 64 Korsholm 1 935 1 268 549 103 59 539 95 54 915 2 824 7 823 7 01 821 455 220 18 191 339 Korsnäs 110 61 309 5 2 890 15 8 67 1 353 1 082 380 156 85 525 2 07 3 858 Kristinestad 494 328 665 7 4 046 19 10 983 1 022 3 082 403 389 223 7 90 6 218 148 Laihela 97 6 588 37 2 17 9 827 66 38 151 1 302 3 449 889 346 183 020 7 7 66 313 Larsmo 397 243 7 42 2 1 156 0 0 214 7 38 250 82 41 07 5 1 440 210 Malax 807 513 7 22 39 22 544 40 23 122 967 2 664 536 344 196 000 6 180 554 Nykarleby 225 149 937 16 9 249 4 2 312 630 2 193 925 255 128 550 3 588 947 Närpes 612 37 8 7 85 7 4 046 30 17 342 1 437 4 162 492 520 290 230 7 962 829 Pedersöre 493 296 141 16 9 249 1 57 8 57 5 2 057 621 187 109 030 3 860 502 Vasa 10 237 6 208 899 812 469 37 8 1 086 627 7 64 10 135 28 067 423 4 27 4 2 387 355 7 3 036 288 Vörå 367 231 237 5 2 890 16 9 249 981 2 7 39 097 293 159 905 5 87 1 47 9 Medl.komm. 18 465 11 379 630 1 068 617 360 1 372 793 087 21 957 63 209 460 8 398 4 631 955 145 990 181 Utsockne 565 359 291 32 18 498 28 16 185 7 96 2 443 319 37 7 250 7 40 7 27 4 864 TOTALT 19 030 11 738 921 1 100 635 857 1 400 809 273 22 753 65 652 778 8 775 4 882 695 153 265 045 Medlemskommunernas prestationer och betalningsandelar i vård i andra inrättningar 2018 KOMMUN Öppenvård, som atik Öppenvård, psy kiatri Öppenv. Bäddavd.vård, som atik Bäddavd.vård, psy k. Bäddavd. Univ. Övriga Univ. Övriga Med. Univ. Övriga Univ. Övriga Statliga T otalt sjukhus sjukhus sjukhus sjukhus rehab sjukhus sjukhus sjukhus sjukhus sjukhus Jakobstad 456 216 983 17 8 21 7 18 102 053 20 7 41 2 066 125 1 595 081 0 396 366 107 897 5 7 49 37 5 Kaskö 38 144 57 430 1 67 8 2 690 1 013 196 251 34 094 0 0 211 7 19 543 019 Korsholm 394 252 17 5 222 15 07 8 4 659 43 011 1 97 6 884 106 094 665 36 129 86 345 2 838 339 Korsnäs 42 318 17 159 0 17 2 8 844 280 615 22 658 0 0 0 37 1 7 66 Kristinestad 180 087 244 47 4 2 67 0 13 356 11 900 629 139 313 7 57 0 7 324 0 1 402 7 07 Laihela 207 064 441 062 2 57 6 45 688 19 57 2 7 89 933 317 896 0 22 7 7 9 7 6 856 1 923 426 Larsmo 84 818 340 667 609 22 368 5 923 383 27 9 7 08 563 0 26 232 112 667 1 685 126 Malax 105 167 24 162 898 1 195 11 636 597 996 43 058 0 0 148 642 932 7 54 Nykarleby 118 530 150 7 18 1 091 523 2 47 3 7 97 568 414 364 0 9 57 4 90 436 1 585 27 7 Närpes 157 207 32 601 3 251 9 07 6 25 497 1 035 328 66 896 0 2 431 209 413 1 541 7 00 Pedersöre 236 7 7 3 543 882 549 48 615 10 437 1 464 298 1 606 923 0 95 316 0 4 006 7 93 Vasa 1 489 7 07 7 20 092 49 541 67 085 236 457 6 065 934 7 63 289 69 335 97 321 1 656 025 11 214 7 86 Vörå 134 7 17 189 353 341 17 520 20 496 806 650 149 327 0 11 528 0 1 329 932 T OT ALT 3 645 000 3 920 000 100 000 335 000 418 000 17 090 000 6 142 000 7 0 000 7 05 000 2 7 00 000 35 125 000 16

3.8 Resultaträkning för Vasa sjukvårdsdistrikt Bokslut Budget Förverkligat Förv. Budget % % 2016 2017 31.8.2017 % 2018 16-18 17-18 Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter Förs.int. av medl.kommuner 198 025 770 198 645 164 127 813 579 64,3 % 203 117 034 2,6 % 2,3 % Förs.int. av andra sjukv.distr.o övr. 8 412 358 7 943 709 5 219 096 65,7 % 7 274 864-13,5 % -8,4 % Hälsovårdstjänster 10 738 779 5 770 800 3 686 003 63,9 % 6 443 600-40,0 % 11,7 % Försörjningstjänster 954 640 956 100 564 242 59,0 % 901 000-5,6 % -5,8 % Försäljning av utbildn.tjänster 831 148 1 184 000 643 877 54,4 % 1 066 700 28,3 % -9,9 % Försäljning av övriga tjänster 523 944 582 200 324 100 55,7 % 600 400 14,6 % 3,1 % 219 486 640 215 081 973 138 250 897 64,3 % 219 403 598 0,0 % 2,0 % Avgiftsintäkter Kundavgifter 8 986 832 9 360 600 6 229 378 66,5 % 10 427 900 16,0 % 11,4 % Understöd och bidrag Understöd och bidrag 3 163 023 3 842 511 2 371 081 61,7 % 3 237 422 2,4 % -15,7 % Övriga verksamhetsintäkter Hyresintäkter 629 600 906 500 481 379 53,1 % 532 000-15,5 % -41,3 % Övriga verksamhetsintäkter 212 478 1 079 200 1 182 601 109,6 % 1 082 600 409,5 % 0,3 % Kantinintäkter 704 479 567 104 440 541 77,7 % 668 400-5,1 % 17,9 % 1 546 558 2 552 804 2 104 521 82,4 % 2 283 000 47,6 % -10,6 % Verksamhetsintäkter 233 183 053 230 837 888 148 955 877 64,5 % 235 351 920 0,9 % 2,0 % Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden Förtroendevalda 86 198 119 250 41 950 35,2 % 119 250 38,3 % 0,0 % Läkarpersonal 19 803 341 21 176 021 12 676 767 59,9 % 21 847 719 10,3 % 3,2 % Undersökningspersonal 8 831 583 9 083 526 5 567 318 61,3 % 9 492 974 7,5 % 4,5 % Vårdpersonal 45 789 502 45 031 365 28 911 295 64,2 % 47 584 113 3,9 % 5,7 % Förvaltnings- o kanslipers. 4 206 052 3 463 712 2 283 720 65,9 % 3 573 526-15,0 % 3,2 % Försörjningspersonal 9 225 855 8 850 876 5 916 512 66,8 % 8 831 722-4,3 % -0,2 % Personalens arvoden 735 973 154 200 436 888 283,3 % 81 200-89,0 % -47,3 % Utomstående löner och arvoden 2 460 367 347 600 1 530 765 440,4 % 414 750-83,1 % 19,3 % Övriga lönekostnader -308 083 0-239 855 0,0 % 0 0,0 % 0,0 % 90 830 787 88 226 551 57 125 359 64,7 % 91 945 253 1,2 % 4,2 % Lönebikostnader Pensionskostnader 21 217 664 20 300 931 12 761 532 62,9 % 20 365 874-4,0 % 0,3 % Övriga personalkostnader 5 416 956 4 790 701 2 279 433 47,6 % 3 751 367-30,7 % -21,7 % 26 634 620 25 091 632 15 040 965 59,9 % 24 117 241-9,5 % -3,9 % Personalers.o.övr.rättelseposter -1 674 657-1 717 200-986 799 57,5 % -1 717 200 2,5 % 0,0 % Personalkostnader 115 790 750 111 600 983 71 179 524 63,8 % 114 345 294-1,2 % 2,5 % forts. 17

Bokslut Budget Förverkligat Förv. Budget % % 2016 2017 31.8.2017 % 2018 16-18 17-18 Köp av tjänster Vård i andra inrättningar 38 241 048 37 592 000 20 222 267 53,8 % 35 125 000-8,1 % -6,6 % Övriga kundtjänster 8 146 717 5 755 300 5 034 437 87,5 % 5 647 000-30,7 % -1,9 % Kontors-, bank o sakkunnigtj. 7 056 965 10 521 773 6 410 814 60,9 % 10 619 300 50,5 % 0,9 % Försörjnings- och reparationstj. 3 518 172 3 669 100 2 108 822 57,5 % 4 497 200 27,8 % 22,6 % Rese-, transp.o. inkvarteringstj. 8 998 254 9 377 500 6 033 148 64,3 % 9 615 900 6,9 % 2,5 % Försäkringar -123 952 1 657 100 638 736 38,5 % 1 357 700 0,0 % -18,1 % Kosthållstjänster 67 794 52 600 41 405 78,7 % 266 800 293,5 % 407,2 % Övriga tjänster 1 548 390 1 739 500 832 528 47,9 % 1 649 800 6,5 % -5,2 % 67 453 388 70 364 873 41 322 157 58,7 % 68 778 700 2,0 % -2,3 % Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden Kanslimaterial och litteratur 1 656 924 901 900 435 484 48,3 % 817 200-50,7 % -9,4 % Vårdförnödenheter 8 168 075 8 247 900 5 565 084 67,5 % 8 553 700 4,7 % 3,7 % Röntgen- och laboratorieförn. 3 558 279 3 578 700 2 052 943 57,4 % 3 251 200-8,6 % -9,2 % Medicinska rehabiliteringsförn. 3 284 350 3 127 600 1 893 793 60,6 % 4 352 000 32,5 % 39,1 % Apoteksförnödenheter 13 515 037 13 188 699 9 658 964 73,2 % 14 558 700 7,7 % 10,4 % Livsmedel och kosthållsförn. 1 146 762 1 194 200 678 384 56,8 % 1 136 000-0,9 % -4,9 % Kläder och textilier 381 038 403 200 255 469 63,4 % 404 600 6,2 % 0,3 % Försörjningsförnödenheter 4 572 907 4 469 330 2 911 054 65,1 % 4 571 900 0,0 % 2,3 % Inventarier m. kort användn.tid 958 406 908 830 492 326 54,2 % 972 700 1,5 % 7,0 % Övriga förnödenheter 135 105 136 900 88 440 64,6 % 138 500 2,5 % 1,2 % 37 376 882 36 157 259 24 031 941 66,5 % 38 756 500 3,7 % 7,2 % Ökning/minskning av lager 2 774 0 0 0,0 % 0 0,0 % 0,0 % 37 379 656 36 157 259 24 031 941 66,5 % 38 756 500 3,7 % 7,2 % Övriga kostnader Hyror 676 204 766 900 466 396 60,8 % 1 006 200 48,8 % 31,2 % Skatter 1 248 143 1 369 400 827 510 60,4 % 1 367 400 9,6 % -0,1 % Övriga kostnader 391 246 552 925 178 653 32,3 % 633 000 61,8 % 14,5 % Inköp till kantin 274 326 220 000 162 789 74,0 % 285 000 3,9 % 29,5 % 2 589 919 2 909 225 1 635 348 56,2 % 3 291 600 27,1 % 13,1 % Verksamhetskostnader 223 213 713 221 032 340 138 168 970 62,5 % 225 172 094 0,9 % 1,9 % Verksamhetsbidrag 9 969 340 9 805 548 10 786 906 110,0 % 10 179 825 2,1 % 3,8 % Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 130 0 4 014 0,0 % 0 0,0 % 0,0 % Övriga finansiella intäkter 134 663 50 000 183 250 366,5 % 100 000-25,7 % 100,0 % Räntekostnader -299 028-511 500-219 837 43,0 % -460 000 53,8 % -10,1 % Övriga finansiella kostnader -638 104-535 000-324 692 60,7 % -495 000-22,4 % -7,5 % -802 339-996 500-357 265 35,9 % -855 000 6,6 % -14,2 % Årsbidrag 9 167 000 8 809 048 10 429 641 118,4 % 9 324 825 1,7 % 5,9 % Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -8 080 604-8 809 048-5 409 417 61,4 % -9 324 825 15,4 % 5,9 % -8 080 604-8 809 048-5 409 417 61,4 % -9 324 825 15,4 % 5,9 % Överskott/underskott 1 086 397 0 5 020 224 0 18

3.9 Investeringsutgifter Tidigare Bokslut Budget Oanvänt 17 Budget Ekonomiplan Investering år 2016 2017 överf.till 18 2018 2019 2020 tot.kostnad Investeringsutgifter Aktier och andelar 307 085 It-system Logistiksystem 872 000 Digitaliseringsprojekt 500 000 Personaladministrativt IT-program 300 000 200 000 Kärna för UNA-datasystem 172 888 432 220 400 786 Förnyande av backup system 300 000 Självanmälningssystem 300 000 Övriga it-program 805 959 433 110 666 000 460 000 805 959 1 333 110 0 2 410 888 892 220 400 786 Byggnader U-byggnaden 10 121 947 8 936 086 5 700 000 1 000 000 25 758 033 F-byggnaden 73 733 826 631 2 900 000 5 810 000 7 115 000 4 075 000 21 300 364 Sanering av X-byggnaden 2 013 716 185 3 700 000 3 400 000 5 400 000 7 713 901 C-byggnaden 670 000 900 000 900 000 1 500 000 300 000 2 470 000 Parkeringshus, tilläggsvåning 2017 4 254 712 1 000 000 Parkeringshus 950 000 950 000 1 000 000 10 000 000 12 000 000 MNO-byggnaden 11 643 513 184 1 500 000 1 000 000 1 000 000 4 024 827 Övriga renoveringar (50.000-100.000 ) 644 623 300 000 11 590 709 16 800 000 5 250 000 14 660 000 9 415 000 15 075 000 73 267 125 H-nybyggnaden 800 000 600 000 10 000 000 25 200 000 30 600 000 105 000 000 H-nybyggnaden KSL 5 000 000 25 000 000 Förflyttning av infra 5 000 000 4 800 000 9 800 000 Automationsteknik 5 500 000 800 000 600 000 15 000 000 30 000 000 35 600 000 145 300 000 Fasta konstruktioner och anordningar Sjukhusutrustning i F 1 000 000 2 000 000 3 500 000 Hissar (2/år+F) 89 966 700 000 100 000 100 000 100 000 1 350 000 El driftsäkerhet, elautomation 560 047 300 000 100 000 100 000 1 060 047 Ändringar ventilation 156 984 190 000 100 000 446 984 Avloppsreparationer och dricksvattenledningar 150 000 50 000 50 000 50 000 350 000 Modernisering av byggnadsautomation 176 573 170 000 80 000 426 573 Byte av oljecisterner 200 000 200 000 Trafikarrangemang 90 902 100 000 250 000 50 000 490 902 Sköterskealarm 167 323 150 000 150 000 Förnyande av telefoncentral 40 000 40 000 65 000 65 000 Utvidgning av högtalaranläggning 100 000 100 000 150 000 150 000 Förnyelse av områdesbelysning 45 385 150 000 100 000 50 000 50 000 Reservkraft 358 525 500 000 Reservkraft (H-nybyggnad) 1 500 000 1 500 000 Områdeskylning 81 691 150 000 Byte av brandalarm (delvis) 79 345 100 000 179 345 Förnyande av personsäkerhetssystem 90 000 90 000 Byte av Virve 60 000 Rörpost 80 000 80 000 Övriga fasta konstruktioner (< 100.000) 200 000 55 000 1 806 741 3 230 000 140 000 2 400 000 300 000 3 750 000 Maskiner och inventarier Serviceområdet för akutvård 239 619 1 511 500 370 000 3 190 000 98 000 Serviceområdet för bäddavdelningsvård 69 879 20 000 40 000 Serviceområdet för öppenvård 728 896 422 000 2 716 000 311 000 2 765 000 Serviceområdet för kvinnor och barn 211 629 175 000 205 000 117 000 160 000 Serviceområdet för psykiatri Diagnostikcenter 1 221 887 1 470 000 1 786 000 4 320 000 3 300 000 Serviceområdet för sjukvårdens stödfunktioner 109 729 901 772 25 000 Serviceområdet för förvaltning Serviceområdet för försörjning 66 068 0 88 000 150 000 Varav finansieras med testamentsmedel -120 000-45 000 2 647 707 4 380 272 0 5 230 000 8 088 000 6 323 000 Investeringsutgifter totalt 17 158 200 25 743 382 5 390 000 39 700 888 48 695 220 61 148 786 Investeringsinkomster 1 215 542 Investeringar netto 15 942 659 25 743 382 5 390 000 39 700 888 48 695 220 61 148 786 19

4 ANSVARSOMRÅDENAS VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLANER I den nya organisationsmodellen och det nya ledningssystemet är patientprocesserna placerade på ansvarsområden som ännu är uppdelade i specialiteter. Cheferna för dessa ansvarsområden och överläkarna för de specialiteter som hör till dessa ansvarsområden har till uppgift att leda, utveckla och följa upp undersökningen, vården och rehabiliteringen av patienter samt den övergripande processen som omfattar behandlingen av patientens hälsoproblem som helhet och de kostnader som denna helhet föranleder. Det centrala i verksamheten är att planera en serviceproduktion som är patientorienterad, behovsanpassad, medicinskt tillbörlig, effektfull och patientsäker samt till kostnadsnivån skälig. Den här verksamhetsplanen fungerar samtidigt som en beställning till serviceområdena, vilket betytt att serviceområdena och resultatenheterna på serviceområdena har planerat sin framtida verksamhet och de resurser som denna verksamhet kräver utgående från nämnda plan. Ansvarsområdena är medicinska ansvarsområdet, operativa ansvarsområdet, ansvarsområdet för barn, psykiatriska ansvarsområdet samt ansvarsområdet övrigt/allmänmedicin. 4.1 Medicinska ansvarsområdet Bedömning av befolkningens behov av service och förutsägbara förändringar I och med jourförordningen kommer verksamheten vid Jakobstads sjukhus att förändras i avsevärd grad. Det här innebär att antalet kardiologiska patienter som hänvisas till våra vårdavdelningar från Jakobstadsnejden sannolikt kommer att tillta, liksom telefonkonsultationerna samt inläggningarna av permanenta pacemakrar, såvitt dessa inte kan genomföras i Jakobstad. Behovet av rytmkardiologiska undersökningar och åtgärder ökar ständigt. Antalet åtgärder där man byter klaffar med hjälp av kateterteknik som utförs på universitetssjukhus, närmast då på Åucs, kommer att tillta i fortsättningen och antalet öppna klaffoperationer att minska i och med den åldrande befolkningen och att klaffåtgärder på över 80-åriga personer i regel genomförs med katetertekniker. Enligt nuvarande bedömningar kommer antalet onkologiska patienter att tillta med 2-3 %. Ansvaret för satellitdialysverksamheten i Kristinestad har överförts på Vasa centralsjukhus nefrologer och det här märks på centralsjukhuset i form av ett tilltaget antal kontakter och ett ökat vårdbehov. Antalet dialyspatienter tilltar ständigt, samtidigt som dialyspatienterna är allt äldre och sjukare, vilket ökar förutom behovet av dialysbehandlingar även behovet av vård. Den tilltagna rörligheten bland människorna, exempelvis som en följd av invandring och resande kan redan nu märkas som en tilltagen förekomst av multiresistenta bakterier i VSVD. Ökningen av dessa mikrober skapar betydande utmaningar inom infektionsbekämpningen och kräver bättre isoleringsmöjligheter på vårdavdelningarna än tidigare. Hudtumörer och allergier håller på att tillta bland befolkningen. Planerade förändringar i patienters vårdprocesser Processerna på den kardiologiska polikliniken ska i mån av möjlighet effektiveras bland annat på så sätt att hjärtskötaren i fortsättningen självständigt ska kunna sköta merparten av hjärtinfarktpatienternas kontroller på polikliniken. Läkarkonsultationer finns smidigt att tillgå i händelse av problem. En del av hjärtstationens elektiva patienter ska i fortsättningen hänvisas till dagenheten. År 2018 ska man enligt planerna vårda en del lymfompatienter i Vasa (vårdas för tillfället på Taucs). Förhoppningsvis kommer man i allt större utsträckning kunna överföra avdelningens palliativa patienter till primärvården och därmed frigöra kapacitet för utbildning i lymfombehandlingar. Den palliativa vården tillhandahålls i form av poliklinisk konsultation: Verksamheten påbörjades på hösten 2017 och ska befästas under år 2018. Läkemedelsbudgeten vid onkologin kommer att tillta i avsevärd utsträckning i och med det ökade antalet immunoterapier. I och med att vårdplatserna på sjukhuset minskar och behovet av isoleringsutrymmen tilltar framhävs behovet av en snabb och tillförlitlig mikrobiologisk diagnostik. En snabb och känslig mikrobiologisk diagnostik underlättar en vederbörlig placering av riskpatienter och bidrar till att förebygga sjukhusrelaterade infektioner. Behandlingen av C-hepatit med nya läkemedel kan tillta, eftersom det kommit in många nya preparat på marknaden och priserna i denna läkemedelsgrupp har sjunkit. 20

Säkerställande av kvalitet, tillgång, smidighet och rättidighet i vården I och med att det finns en hjärtinfarktsjour på det egna sjukhuset kan brådskande patienter tryggas en tillgång till en högklassig vård inom ramen för den tid som fastställts i vårdrekommendationerna. Med tanke på upprätthållandet av verksamhetsvolymen och utvecklandet av kompetensen är det också nödvändigt att upprätthålla en egen jourverksamhet. Någon gång under nästa år kommer man sannolikt att få en till kardiolog till hjärtinfarktsjouren, vilket kommer att minska behovet av utomstående läkare. Antalet remisser som inkommer till den kardiologiska polikliniken tilltar fortsättningsvis (över 14 % i jämförelse med ifjol) och samtidigt tilltar också antalet patienter i behov av återbesök. I syfte att utveckla verksamheten på den kardiologiska polikliniken har man lanserat ett Lean-projekt som har som mål att förkorta väntetiderna till en i vårdgarantin fastställd nivå. Oavsett kommer man ännu under år 2018 att vara tvungen att ty sig till mertidsarbete. År 2018 kommer behovet av konsulter på den onkologiska polikliniken att minska, men trots det kommer man att vara tvungen att ty sig till mertidsarbete. Den nya lagen om smittsamma sjukdomar förutsätter att personal som vårdar riskpatienter har immunitet mot mässling och vattkoppor, antingen via vaccination eller via genomgången sjukdom, samt att personal som vårdar spädbarn ska ha vaccinerats mot kikhosta. Dessutom ska alla anställda som deltar i patientarbete årligen vaccinera sig mot säsongsinfluensa. För att förbättra influensavaccinationstäckningen ska man på hösten hålla motivationsföreläsningar för personalen och sträva efter att göra det så lätt som möjligt för personalen att låta sig vaccineras mot influensa. Resultaträkning MEDICINSKA Bokslut Budget Förverkligat Förv. Budget % % ANSVARSOMRÅDET 2016 2017 31.8.2017 % 2018 16-18 17-18 Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter Förs.int. av medl.kommuner, egen verksamhet 57 856 410 52 399 589 34 673 935 66,2 % 56 428 372-2,5 % 7,7 % Förs.int. av medl.kommuner, köptjänster 9 280 828 9 019 000 4 014 149 44,5 % 7 455 000-19,7 % -17,3 % Förs.int. av andra sjukv.distrikt 5 057 514 5 131 987 3 035 543 59,1 % 4 448 873-12,0 % -13,3 % Övriga försäljningsintäkter 5 104 9 000 550 6,1 % 1 000-80,4 % -88,9 % 72 199 856 66 559 576 41 724 177 62,7 % 68 333 245-5,4 % 2,7 % Avgiftsintäkter 13 539 13 400 4 529 33,8 % 7 900-41,7 % -41,0 % Interna intäkter 840 617 779 000 472 765 60,7 % 752 000-10,5 % -3,5 % 73 054 012 67 351 976 42 201 471 62,7 % 69 093 145-5,4 % 2,6 % Verksamhetskostnader Köp av tjänster, vård i andra inrättningar 9 280 828 9 019 000 4 014 149 44,5 % 7 455 000-19,7 % -17,3 % Köp av övriga tjänster 698 221 594 400 394 718 66,4 % 505 400-27,6 % -15,0 % Material, förnödenheter och varor 6 123 316 5 992 699 4 567 626 76,2 % 6 957 700 13,6 % 16,1 % Interna kostnader 53 551 987 51 745 876 34 974 691 67,6 % 54 175 045 1,2 % 4,7 % 69 654 352 67 351 976 43 951 184 65,3 % 69 093 145-0,8 % 2,6 % Verksamhetsbidrag 3 399 660 0-1 749 713 0 Resultat 3 399 660 0-1 749 713 0 Årsrabatt till medlemskommuner -3 053 819 Räkenskapsperiodens resultat 345 841 0-1 749 713 0 0 21

Målsättning Medicinska ansvarsområdet Förverkligat Målsättning Förverkligat % Målsättning % 2016 2017 31.8.2017 2018 17-18 Öppenvårdsbesök * Inremedicin 33 625 33 546 22 842 68,1 7 340-78,1 Endokrinologi ingår i inremedicin 3 665 Gastroenterologi ingår i inremedicin 5 910 Hematologi ingår i inremedicin 4 880 Kardiologi 7508 7 458 4 777 64,1 7 500 0,6 Infektionssjukdomar ingår i inremedicin 955 Nefrologi ingår i inremedicin 9 660 Reumatologi ingår i inremedicin 2 660 Hudsjukdomar 9 362 8 800 4 695 53,4 8 340-5,2 Onkologi 30 076 30 267 19 031 62,9 29 620-2,1 Neurologi 4 236 4 577 3 289 71,9 5 140 12,3 Lungsjukdomar 6 906 6 625 3 920 59,2 6 190-6,6 91 713 91 273 58 554 64,2 91 860 0,6 Vårddagar Neurologi 2 000 Kardiologi 1 000 Geriatri 2 900 5 900 DRG-paket Inremedicin 3 404 3 900 2 172 55,7 2 404-38,4 Endokrinologi ingår i inremedicin 17 Gastroenterologi ingår i inremedicin 110 Hematologi ingår i inremedicin 277 Kardiologi 2267 2 298 1 491 64,9 2 149-6,5 Infektionssjukdomar ingår i inremedicin 324 Nefrologi ingår i inremedicin 138 Reumatologi ingår i inremedicin 4 Onkologi 788 839 587 70,0 860 2,5 Neurologi 1 262 1 335 927 69,4 1 380 3,4 Lungsjukdomar 661 676 439 64,9 653-3,4 8 382 9 048 5 616 62,1 8 316-8,1 Outlier-dagar Inremedicin 2 722 2 971 1 883 63,4 1 551-47,8 Endokrinologi ingår i inremedicin 3 Gastroenterologi ingår i inremedicin 107 Hematologi ingår i inremedicin 383 Kardiologi 863 854 829 97,1 726-15,0 Infektionssjukdomar ingår i inremedicin 442 Nefrologi ingår i inremedicin 240 Reumatologi ingår i inremedicin 0 Onkologi 1 238 1 235 782 63,3 1 191-3,6 Neurologi 358 419 286 68,3 370-11,7 Lungsjukdomar 362 346 290 83,8 376 8,7 5 543 5 825 4 070 69,9 5 389-7,5 Patienthem Inremedicin 49 77 19 24,7 31-59,7 Onkologi 86 123 100 81,3 169 37,4 Övernattningar 135 200 119 59,5 200 0,0 * Statistikföringen av poliklinikbesöken ändras fr. 2018. 22

4.2 Operativa ansvarsområdet Bedömning av befolkningens behov av service och förutsägbara förändringar Efterfrågan och verksamheten kommer sannolikt i huvudsak att ligga på samma nivå som ifjol. Väntevärdet är att de förhandlingar som man för med Åbo om centraliseringen av vården resulterar i att vår verksamhet på det stora hela fortsätter såsom tidigare. För att uppnå den nivå som fastställs i förordningar kommer endoprotesoperationerna att tillta en aning i antal. Operations- och poliklinikverksamheten i det norra området har redan i hög grad flyttat över till oss i den utsträckning som det med tanke på fortsättningen kan förväntas. En eventuell smärre ökning inom dagkirurgin kan genomföras utan några resursökningar. Med tanke på kundbetjäningen och styrningen av patientströmmarna kommer man i mån av möjlighet att öka antalet distanspolikliniker. I och med att befolkningen blir äldre men också i ljuset av de mål som uppställts för att äldre ska klara sig och kunna bo hemma kommer rehabiliteringsfältet att bli mera omfattande, vilket kommer att kräva insatser redan i början av kedjan. Verksamheten bör ledas från centralsjukhuset, även om den faktiskt är till nytta för social- och hälsovården i hela distriktet. Effektiveringar och besparingar kommer att åstadkommas i behandlingen av kroniska sjukdomar genom mångprofessionella bedömningar och rehabiliteringsplaner. Den åldrande befolkningen kommer också att öka efterfrågan på starroperationer i jämn takt med några procentenheter per år, liksom också behovet av injektionsbehandlingar av fuktig maculadegeneration. Det tilltagna behovet av hörselhjälpmedel är något som också måste beaktas i budgeten (bestämmelser i lag). Planerade förändringar i patienters vårdprocesser Inom den specialiserade sjukvården finns det inga planer på att göra några betydande ändringar i verksamheten som skulle skapa några signifikanta resursbehov förutom inom rehabiliteringsfältet i och med det beslut som VSVD:s styrelse fattade om att Vasa stads avdelning 8 ska skötas i centralsjukhuset regi och att en enhet för krävande rehabilitering ska inrättas på avdelningen. Enligt planerna ska verksamheten lanseras i början av år 2018. Hjälpmedelsexpertisen koncentreras till den regionala hjälpmedelsservicen och befolkningen får därmed tillgång till enhetliga, likvärdiga tjänster. Genom att ansluta sig till den volymmässigt omfattande hjälpmedelsanskaffningsringen i specialupptagningsområdet kan man uppnå en regional kostnadsfördel. I relation till det tilltagna användningsantalet förväntas kostnaderna inte öka i samma takt med effektiveringen av anskaffningarna. År 2018 kommer man att förbereda sig på att kunna lansera en enhet för intensifierad övervakning år 2019. Alla patientgrupper som eventuellt lämpligen kunde inbakas i en dagavdelningsprocess ska sökas i syfte att underlätta belastningen på vårdavdelningarna. På poliklinikerna kommer man att sträva efter att förenhetliga praxisen så långt som möjligt och att planera besöken så att de så långt som möjligt ska kunna handhas enligt principen färdigt på en gång. Säkerställande av kvalitet, tillgång, smidighet och rättidighet i vården Det är synnerligen viktigt att bedriva en aktiv rekrytering och att hålla fast vid nuvarande sakkunniga med tanke på att vår ställning fortfarande är en aning diffus. I huvudsak har vi en god läkarsituation, men vi måste stärka kompetensen framförallt inom rehabiliteringsfältet, bland annat inom fysiatrin, men också inom andra områden, för att vi ska förmå erbjuda patienterna en övergripande vård i rätt tid. Det är viktigt att vårdköerna hålls korta, framförallt i de patientgrupper där dröjsmål leder till ökade vårdkostnader. I fråga om jourverksamheten måste vi samarbeta med primärvården för att vi på samjouren ska kunna koncentrera oss på att vårda människor som genuint är i behov av akut hjälp. Läkarna i den egna regionen ska uppmuntras till att joura för att minska användningen av köptjänster. Akuten blir mera akutläkarstyrd i och med de nya specialisterna och arbetsarrangemangen med vilka man ersätta andra jourformer (den s.k. tredje jouren). 23

Resultaträkning OPERATIVA Bokslut Budget Förverkligat Förv. Budget % % ANSVARSOMRÅDET 2016 2017 31.8.2017 % 2018 16-18 17-18 Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter Förs.int. av medl.kommuner, egen verksamhet 60 136 730 52 640 619 35 467 735 67,4 % 53 936 403-10,3 % 2,5 % Förs.int. av medl.kommuner, köptjänster 17 955 254 18 736 000 10 352 159 55,3 % 17 765 000-1,1 % -5,2 % Förs.int. av andra sjukv.distrikt 2 323 926 1 570 072 1 201 107 76,5 % 1 515 064-34,8 % -3,5 % Övriga försäljningsintäkter 5 930 5 000 80 421 840 72 951 691 47 021 000 64,5 % 73 216 467-9,0 % 0,4 % Avgiftsintäkter 34 116 36 000 21 555 59,9 % 31 800-6,8 % -11,7 % Interna intäkter 1 594 914 1 411 500 1 031 398 73,1 % 1 596 500 0,1 % 13,1 % 82 050 870 74 399 191 48 073 953 64,6 % 74 844 767-8,8 % 0,6 % Verksamhetskostnader Köp av tjänster, vård i andra inrättningar 17 955 256 18 736 000 10 352 159 55,3 % 17 765 000-1,1 % -5,2 % Köp av övriga tjänster 719 899 735 800 442 368 60,1 % 761 600 5,8 % 3,5 % Material, förnödenheter och varor 1 675 562 1 478 200 972 420 65,8 % 1 628 200-2,8 % 10,1 % Hyror 1 416 1 373 Interna kostnader 56 024 409 53 449 191 35 887 252 67,1 % 54 689 967-2,4 % 2,3 % 76 376 541 74 399 191 47 655 572 64,1 % 74 844 767-2,0 % 0,6 % Verksamhetsbidrag 5 674 329 0 418 381 0 Resultat 5 674 329 0 418 381 0 Årsrabatt till medlemskommuner -5 097 090 Räkenskapsperiodens resultat 577 239 0 418 381 0 24

Målsättning Operativa ansvarsområdet Förverkligat Målsättning Förverkligat % Målsättning % 2016 2017 31.8.2017 2018 17-18 Öppenvårdsbesök * Anestesiologi och intensivvård 317 320 339 105,9 510 59,4 Kirurgi 29 325 29 227 19 498 66,7 28 265-3,3 Kirurgi 2 115 1 668 2 985 Ortopedi 9 733 9 481 6 372 67,2 9 100-4,0 Urologi 5 988 6 042 4 128 68,3 6 010-0,5 Gastroenterologi 4 852 4 882 3 134 64,2 4 470-8,4 Allmän- o plastikkirurgi 2 960 5 220 1 786 34,2 2 470-52,7 Thorax o blodkärlskirurgi 3 677 3 602 2 410 66,9 3 230-10,3 Gynekologi och förlossning 12 945 13 076 8 339 63,8 11 240-14,0 Ögonsjukdomar 12 604 12 587 8 950 71,1 12 470-0,9 Öron, näs och strupsjukdomar 9 098 9 084 6 044 66,5 8 690-4,3 Mun och käksjukdomar 5 479 5 403 3 424 63,4 5 260-2,6 Fysiatri 8 482 8 363 5 707 68,2 8 590 2,7 78 250 78 060 52 301 67,0 75 025-3,9 Vårddagar Ortopedi 2 000 DRG-paket Kirurgi 6 185 6 450 4 137 64,1 6 412-0,6 Kirurgi 148 184 473 Ortopedi 2 027 2 030 1 312 64,6 2 036 0,3 Urologi 967 1 028 663 64,5 952-7,4 Gastroenterologi 1 989 1 992 1 326 66,6 1 930-3,1 Allmän- o plastikkirurgi 401 1 400 269 19,2 400-71,4 Thorax o blodkärlskirurgi 653 383 621 Gynekologi och förlossning 1 959 1 987 1 261 63,5 1 928-3,0 Ögonsjukdomar 30 33 17 51,5 30-9,1 Öron, näs och strupsjukdomar 322 300 236 78,7 339 13,0 Mun och käksjukdomar 37 30 19 63,3 33 10,0 Dagkirurgi, alla specialiteter 3 183 3 243 1 937 59,7 3 366 3,8 Dagkirurgi, ögonsjukdomar 1 150 1 255 793 63,2 1 203-4,1 12 866 13 298 8 400 63,2 13 311 0,1 Outlier-dagar Kirurgi 1 882 2 238 1 712 76,5 2 334 4,3 Kirurgi 52 84 519 Ortopedi 501 500 385 77,0 578 15,6 Urologi 187 232 160 69,0 205-11,6 Gastroenterologi 823 900 809 89,9 1 032 14,7 Allmän- o plastikkirurgi 111 606 94 15,5-100,0 Thorax o blodkärlskirurgi 208 180 Gynekologi och förlossning 216 254 133 52,4 253-0,4 Ögonsjukdomar 9 3 0,0 5 66,7 Öron, näs och strupsjukdomar 28 13 26 200,0 39 200,0 Mun och käksjukdomar 1 3 6 200,0 6 100,0 2 136 2 511 1 877 74,8 2 637 5,0 Patienthem Gynekologi och förlossning 4 Övernattningar 4 0 0 0 * Statistikföringen av poliklinikbesöken ändras fr. 2018. 25

4.3 Ansvarsområdet för barn Bedömning av befolkningens behov av service och förutsägbara förändringar Trots en gemensam och välplanerad centralisering av vården står vi tidvis inför överraskande och synnerligen svåra situationer där livet på en barnpatient är hotat. Vi förebereder oss inför vården av svårt asfyktiska nyfödda genom att skaffa en nedkylningsapparat + aeeg till prematuravdelningen och genom att delta i den utbildning som ÅUCS erbjuder oss 1/2018. På så sätt kan vi uppdatera de regelbundet återkommande återupplivningssimulationer som vi genomför för att förbereda oss inför olika farliga situationer. Denna verksamhet främjar även kompetensen hos personalen på samjouren då det gäller akuta nödsituationer hos större barn. Vi främjar patientsäkerheten och får verktyg för vårt teamarbete. Barnpatienter och deras familjer tas i beaktande under hela vårdprocessen (föräldrarna tas starkt med i vården). Behovet av öppenvårdsservicen kommer alltjämt att tillta. Hemsjukhuset kommer fortsättningsvis att spela en betydande roll. Verksamheten på den barnneurologiska enheten kommer att effektiveras tack vare den länge önskade läkarresurs som fås till enheten i början av året. På barnneurologin är det synnerligen viktigt att det team som arbetar inom barnneurologin kan samarbeta tätt. Den barnkirurgiska verksamheten fortsätter så som tidigare. Barnbefolkningen i distriktet erbjuds fortsättningsvis en högklassig pediatrik, barnneurologi och barnkirurgi genom att de svåraste barnpatienterna hänvisas till universitetssjukhus. Veckogränsen vid förlossningar går fortsättningsvis vid 32 veckor. I vården av svårt, kroniska barnpatienter ska kontakt tas med kommuner i ett tidigt skede i syfte att arrangera en fortsatt vårdplats och en vårdring som dessa patienter behöver. Planerade förändringar i patienters vårdprocesser att de veckoslutsturer som hittills upprätthållits med stöd av donationsmedel nu ska kunna upprätthållas genom tjänstearrangemang. Utrymmesproblematiken på barnneurologin hämmar verksamheten: En högklassig verksamhet kräver att överläkaren, den specialiserande läkaren, vårdpersonalen, specialarbetarna och sekreterarna kan arbeta i nära anslutning till varandra. Om inga ändamålsenliga utrymmen kan hittas hämmas vårdprocessen. I och med inomhusluftsproblem flyttades verksamheten på dagavdelningen delvis till barnavdelningen på sommaren 2017. Redan i höst har man observerat mångahanda problem både i verksamheten och i utrymmena. Utbudet av dyra läkemedel och patienternas allmänna medvetenhet om läkemedel tilltar. Nationella beslut kommer att påverka huruvida det blir aktuellt att använda sig av dylika läkemedel. Apparatparken är bra. Den viktigaste anskaffningen nästa år är den nedkylningsapparat som ska anskaffas till prematuravdelningen. Säkerställande av kvalitet, tillgång, smidighet och rättidighet i vården Läkarresurserna är bra, också på barnneurologin nästa år. En av de senast anställda pediatrikerna utbildar sig i neonatologi. Några besöker med regelbundet oregelbundna mellanrum universitetssjukhus i ett par veckor långa perioder för att uppdatera deras kompetens och tar sedan med sig denna kompetens till ansvarsområdet, till patienternas bästa. Kunskapsnivån är utmärkt. Vi har tillräckligt med specialiserande läkare och de har ett entusiastiskt arbetsgrepp. Utbildningsaktiviteten är bra. Tutorverksamheten omsätts i praktiken. Utbildningen Johtajaksi kasvaminen (JOKA31, att växa till ledare) samt LAPE skapar en stadga i ledningen och planeringen inom ansvarsområdet. Vårdprocessen och resursanvändningen i fråga om jourbarn ska förnyas. Målet är att de egna barnsjukskötarna ska kunna fortsätta med sin verksamhet, men så 26

Resultaträkning ANSVARSOMRÅDET Bokslut Budget Förverkligat Förv. Budget % % FÖR BARN 2016 2017 31.8.2017 % 2018 16-18 17-18 Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter Förs.int. av medl.kommuner, egen verksamhet 9 509 850 9 408 292 6 160 675 65,5 % 9 534 715 0,3 % 1,3 % Förs.int. av medl.kommuner, köptjänster 6 584 198 6 040 000 3 422 173 56,7 % 5 975 000-9,3 % -1,1 % Förs.int. av andra sjukv.distrikt 607 173 374 299 217 681 58,2 % 408 711-32,7 % 9,2 % Övriga försäljningsintäkter 0 16 701 220 15 822 591 9 800 528 61,9 % 15 918 426-4,7 % 0,6 % Avgiftsintäkter 464 500 83 16,7 % 1 300 180,4 % 160,0 % Interna intäkter 169 265 156 000 96 154 61,6 % 156 000-7,8 % 0,0 % 16 870 949 15 979 091 9 896 765 61,9 % 16 075 726-4,7 % 0,6 % Verksamhetskostnader Köp av tjänster, vård i andra inrättningar 6 584 198 6 040 000 3 422 173 56,7 % 5 975 000-9,3 % -1,1 % Köp av övriga tjänster 12 799 11 000 11 273 102,5 % 11 800-7,8 % 7,3 % Material, förnödenheter och varor 463 993 216 000 321 758 149,0 % 354 000-23,7 % 63,9 % Interna kostnader 9 671 677 9 712 091 6 438 245 66,3 % 9 734 926 0,7 % 0,2 % 16 732 667 15 979 091 10 193 448 63,8 % 16 075 726-3,9 % 0,6 % Verksamhetsbidrag 138 282 0-296 683 0 Resultat 138 282 0-296 683 0 Årsrabatt till medlemskommuner -124 214 Räkenskapsperiodens resultat 14 068 0-296 683 0 Målsättning Ansvarsområdet för barn Förverkligat Målsättning Förverkligat % Målsättning % 2016 2017 31.8.2017 2018 17-18 Öppenvårdsbesök * Barnsjukdomar 10 814 10 518 7 485 66,3 9 520-9,5 Barnkirurgi 1 104 1 826 702 1 070-41,4 Barnneurologi 1 855 1 826 1 322 72,4 1 870 2,4 13 773 14 170 9 509 67,1 12 460-12,1 DRG-paket Barnsjukdomar 1 070 1 322 781 83,1 1 128-14,7 Barnkirurgi 404 318 1 474 1 322 1 099 83,1 1 128-14,7 Outlier-dagar Barnsjukdomar 644 930 467 52,6 749-19,5 Barnkirurgi 34 22 678 930 489 52,6 749-19,5 * Statistikföringen av poliklinikbesöken ändras fr. 2018. 27

4.4 Psykiatriska ansvarsområdet Bedömning av befolkningens behov av service och förutsägbara förändringar Befolkningens behov av psykiatriska tjänster förväntas inte förändras i någon radikal utsträckning. De långsamma megatrenderna som troligen fortsätter även år 2018 och som i sig påverkar vårdbehovet är bättre psykisk hälsa, lägre självmordsdödlighet och befolkningens åldrande. Förändringarna är så långsamma att ingen justering av resurser eller processer görs 2018 på grund av dessa. Planerade förändringar i patienters vårdprocesser Vid årsskiftet 2017 2018 överförs en avdelning från Vasa stad till sjukvårdsdistriktet. På den här avdelningen ska man vårda geriatriska patienter med svårskötta, organiska beteendestörningar (som beror på t.ex. av Alzheimers sjukdom) från hela sjukvårdsdistriktets område. Denna verksamhet hör till den geriatriska och allmänmedicinska specialiteten och kommer därför att placeras inom det medicinska ansvarsområdet, men kommer i viss mån också behöva konsultativt stöd av psykiatrin. År 2018 arbetar man fortsättningsvis med att utveckla processer med hjälp av Lean-metoden i syfte att skapa och utveckla ändamålsenliga, smidiga, patientcentrerade och högklassiga processer. Hälso- och sjukvårdslagen reviderades i december 2016 och på basis av den utfärdade man jour- och centraliseringsförordningar på våren 2017. Dessa föranledde inga förändringar i vår verksamhet. Vi deltar aktiv i det regionala samarbetet inom ramen för vårdreformen. Användningen av utrymmena ska alltjämt effektiveras och i och med det här kommer vi också i fortsättningen att delta i planeringen av H- huset. Säkerställande av kvalitet, tillgång, smidighet och rättidighet i vården I utvecklingsarbetet utgår man i allt högre utsträckning från en patientorienterad verksamhet. Möjlighet till tidig kontakt och intervention i öppenvården utvecklas allt mer, samtidigt som utbudet av olika specifika interventioner ökar i och med utbildningen av personalen. Läkarsituationen blev allt sämre på våren 2017 och därför arbetade man på hösten 2017 med att effektivera läkarrekryteringen genom bland annat reklam och medverkande i olika läkardagar, men också genom att använda sig av ett rekryteringsföretag. Denna verksamhet kommer efter behov att fortsätta även år 2018. Rekryteringen av en ny ansvarsområdesdirektör utgör en central del av rekryteringsverksamheten. Tvångsvårdsbeslut som fattas på jourtid och tjänstetid förutsätter tjänsteläkare, medan den övriga medicinska verksamheten kan i bristen på egna läkare skötas lättare medelst köptjänster. All långsiktig utveckling av verksamheten förutsätter dock att vi har egna läkare i tjänsteförhållande. Kvaliteten och tillgången till vård säkras främst genom kompetensutveckling. Det tjugotal kognitiva psykoterapeuter vars utbildning bekostades av sjukvårdsdistriktet blev färdiga i slutet av år 2016 och kommer att utgöra en viktig resurs då distriktet i enlighet med social- och hälsovårdsministeriets riktlinjer förväntas vara den primära producenten av psykoterapitjänster för de patienter som hör till den specialiserade sjukvården. Även många andra vårdformer utvecklas ständigt, som några exempel kan nämnas vården av tidig psykos, ätstörningar och dialektisk beteendeterapi. 28

Resultaträkning PSYKIATRISKA Bokslut Budget Förverkligat Förv. Budget % % ANSVARSOMRÅDET 2016 2017 31.8.2017 % 2018 16-18 17-18 Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter Förs.int. av medl.kommuner, egen verksamhet 22 201 356 20 263 881 12 726 658 62,8 % 19 657 540-11,5 % -3,0 % Förs.int. av medl.kommuner, köptjänster 4 194 933 3 797 000 2 261 460 59,6 % 3 930 000-6,3 % 3,5 % Förs.int. av andra sjukv.distrikt 399 280 458 329 415 063 90,6 % 518 611 29,9 % 13,2 % Övriga försäljningsintäkter 26 795 569 24 519 210 15 403 181 62,8 % 24 106 151-10,0 % -1,7 % Avgiftsintäkter 234 079 235 000 142 352 60,6 % 215 000-8,2 % -8,5 % Interna intäkter 27 029 647 24 754 210 15 545 533 62,8 % 24 321 151-10,0 % -1,7 % Verksamhetskostnader Köp av tjänster, vård i andra inrättningar 4 194 932 3 797 000 2 261 460 59,6 % 3 930 000-6,3 % 3,5 % Köp av övriga tjänster 237 432 236 000 133 913 56,7 % 216 000-9,0 % -8,5 % Material, förnödenheter och varor 11 878 15 100 6 916 15 100 27,1 % 0,0 % Interna kostnader 21 336 700 20 706 109 13 012 562 62,8 % 20 160 051-5,5 % -2,6 % 25 780 943 24 754 210 15 414 850 62,3 % 24 321 151-5,7 % -1,7 % Verksamhetsbidrag 1 248 705 0 130 682 0 Resultat 1 248 705 0 130 682 0 Årsrabatt till medlemskommuner -1 121 676 Räkenskapsperiodens resultat 127 029 0 130 682 0 Målsättning Psykiatriska ansvarsområdet Förverkligat Målsättning Förverkligat % Målsättning 2016 2017 31.8.2017 2018 Öppenvårdsbesök * Psykiatri 34 766 31 508 21 237 67,4 32 230 Ungdomspsykiatri 3 192 3 082 2 752 89,3 4 050 Barnpsykiatri 4 517 4 532 2 706 59,7 4 200 42 475 39 122 26 695 68,2 40 480 Vårddagar Psykiatri 16 726 16 775 9 436 56,3 15 650 Ungdomspsykiatri 2 182 2 180 1 436 65,9 2 180 Barnpsykiatri 1 203 1 200 704 58,7 1 200 20 111 20 155 11 576 57,4 19 030 * Statistikföringen av poliklinikbesöken ändras fr. 2018. 29

4.5 Ansvarsområdet övrigt/allmänmedicin Resultaträkning ANSVARSOMRÅDET Bokslut Budget Förverkligat Förv. Budget % % ÖVRIGT/ ALLMÄNMEDICIN 2016 2017 31.8.2017 % 2018 16-18 17-18 Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter Förs.int. av medl.kommuner, egen verksamhet 7 911 450 7 072 338 5 716 679 80,8 % 6 433 151-18,7 % -9,0 % Förs.int. av medl.kommuner, köptjänster 225 834 172 326 Förs.int. av andra sjukv.distrikt 24 575 409 022 349 703 85,5 % 383 605-6,2 % Övriga försäljningsintäkter 0 0 0 8 161 859 7 481 360 6 238 708 83,4 % 6 816 756-16,5 % -8,9 % Avgiftsintäkter 198 2 752 Interna intäkter 8 162 057 7 481 360 6 241 460 83,4 % 6 816 756-16,5 % -8,9 % Verksamhetskostnader Köp av tjänster, vård i andra inrättningar 225 834 172 326 Köp av övriga tjänster 198 1 500 433 1 500 657,6 % 0,0 % Material, förnödenheter och varor 11 827 23 000 14 176 23 000 94,5 % 0,0 % Interna kostnader 7 731 383 7 456 860 5 787 269 77,6 % 6 792 256-12,1 % -8,9 % 7 969 242 7 481 360 5 974 204 79,9 % 6 816 756-14,5 % -8,9 % Verksamhetsbidrag 192 815 0 267 256 0 Resultat 192 815 0 267 256 0 Årsrabatt till medlemskommuner -173 200 Räkenskapsperiodens resultat 19 615 0 267 256 0 0 Målsättning Ansvarsområde övrigt/ Förverkligat Målsättning Förverkligat % Målsättning % allmänmedicin 2016 2017 31.8.2017 2018 17-18 Öppenvårdsbesök * Akutmedicin, allmänmedicin 34 169 33 984 20 978 61,7 33 220-2,2 Vårddagar Andningsförlamade patienter 1 090 1 080 697 64,5 1 080 0,0 Förflyttningsfördröjning Vårddagar, allmänmedicin 1 655 600 1 114 185,7 1 100 83,3 Vårddagar, akutmedicin, allm.med. 964 900 1 476 164,0 1 400 55,6 2 619 1 500 2 590 2 500 66,7 * Statistikföringen av poliklinikbesöken ändras fr. 2018. 30

5 SERVICEOMRÅDENAS VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLANER I den organisationsmodell som tagits i bruk år 2016 har centralsjukhuset indelats i sju serviceområden då det gäller vårdarbetet. De serviceområden som berör vårdarbetet är följande: serviceområdet för akutvård, serviceområdet för bäddavdelningsvård, serviceområdet för öppenvård, serviceområdet för kvinnor och barn, serviceområdet för psykiatri, serviceområdet för sjukvårdens stödfunktioner samt diagnostikcentret. Servicebehovet fastställs på ansvarsområdena och serviceområdena strävar i all sin verksamhet till att bemöta servicebehovet inom ramen för de gränser som fastställs i verksamhets- och ekonomiplanen. Administrativa överskötaren leder vårdserviceområdena, och under denna finns serviceområdenas överskötare. Målsättningen är att utvecklingen inom vårdserviceområdena går i riktning mot kundorienterade, effektiva och standardiserade rutiner. Ledarskapet och rapporteringen verkställs i enlighet med de överenskomna mätare som beskrivs i den årsklocka som uppgjorts för ledarskapet. 5.1 Serviceområdet för akutvård Serviceområdets verksamhet och planerade förändringar (klientperspektiv) Verksamheten utvecklas alltjämt i en mera kundorienterad riktning genom att tillgodogöra bland annat kundresponser. En god vårdkvalitet tryggas genom en tillgång till en vård som ges i rätt tid. Klienterna får vård på deras eget modersmål och de tryggas en adekvat vårdplats för den fortsatta vården. På akuten strävar man efter en snabb genomströmningstid. Intensiven- CCU ses som en enhet och patienterna placeras enligt vårdintensitet och befintliga vårdpersonalresurser. I operationssalen, på uppvakningen och på dagkirurgin satsar man på gott samarbete och en optimal användning av salarna. Det finns planer på att flytta smärtpolikliniken under rehabiliteringen. Dialysen ska överföras till serviceområdet för akutvården. Instrumentvården sammanslås med stadens. Plan för utvecklande av processer och verksamhetssätt Lean-metoden tillgodogörs vid processutvecklingen inom serviceområdet. På akuten satsar man på under fyra timmars (<4) genomströmningstider. En vårdarbaserad fast-track-process ska utvecklas, samtidigt som man ska satsa på introduktionen av personalen och studerande. Inom den prehospitala akutsjukvården iakttas aktiveringen av det interna samarbetet inom Åbo universitetssjukhus specialupptagningsområde utan att förglömma de förändringar som vårdreformen för med sig. Patienternas tillgång till intensiv- och övervakningsvård tryggas. Den högtstående hjärtinfarktsjouren fortsätter. En köfri verksamhetsmodell ska utvecklas i samråd med operationsenheten och den kirurgiska polikliniken. Jourprocessen ska förtydligas och tillgången till operationer ska tryggas (0-8h och 8-24h). Akuta operationer ska i mån av möjlighet koncentreras till tjänstetid. Resurshantering Samarbetet och den behärskade personalambuleringen enheter emellan ska alltjämt utvecklas. Nya verksamhetssätt ska sökas för att trygga en patientsäker och högklassig vård med nuvarande resurser. Den information som fås om vårdtyngden ska tillgodogöras allt bättre. Stadens befattningar inom instrumentvården ska överföras till centralsjukhuset. Ett bra samarbete med vårdserviceenheten. Säkerställande och utvecklande av personalens kompetens Satsningar görs på att erbjuda personalen en god introduktion och goda utbildningsmöjligheter. Evidensbaserade erfarenheter ska tillgodogöras. Praxisen med studiebesök till andra enheter kommer att fortgå. Utvecklingssamtal ska fortsättningsvis hållas årligen med personalen. Verktyg för tryggande av kompetensen ska utvecklas vid sidan av de verktyg som redan nu är i bruk. 31

Resultaträkning SERVICEOMRÅDET Bokslut Budget Förverkligat Förv. Budget % % FÖR AKUTVÅRD 2016 2017 31.8.2017 % 2018 16-18 17-18 Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 29 283 15 800 18 208 115,2 % 627 600 2043 % 3872 % Avgiftsintäkter 1 428 832 1 465 000 1 172 791 80,1 % 1 830 000 28,1 % 24,9 % Understöd och bidrag 2 045 011 2 615 000 1 733 333 66,3 % 2 015 000-1,5 % -22,9 % Övriga intäkter 2 000 Interna intäkter 53 924 402 51 405 025 35 176 840 68,4 % 51 384 818-4,7 % 0,0 % 57 427 528 55 500 825 38 103 172 68,7 % 55 857 417-2,7 % 0,6 % Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden 11 389 663 9 960 416 6 190 478 62,2 % 10 174 330-10,7 % 2,1 % Lönebikostnader Pensionskostnader 2 665 431 2 291 892 1 411 145 61,6 % 2 253 614-15,5 % -1,7 % Övriga lönebikostnader 685 720 540 851 225 712 41,7 % 415 113-39,5 % -23,2 % Personalers.o.övr.rättelseposter -210 553-349 600-126 386 36,2 % -349 600 66,0 % 0,0 % 14 530 262 12 443 559 7 700 949 61,9 % 12 493 458-14,0 % 0,4 % Köp av tjänster 10 839 399 10 990 662 7 780 739 70,8 % 11 919 800 10,0 % 8,5 % Material, förnödenheter och varor 9 110 880 9 144 100 5 773 409 63,1 % 9 074 400-0,4 % -0,8 % Övriga kostnader 14 096 10 600 15 582 147,0 % 51 700 266,8 % 387,7 % Interna kostnader 21 156 266 21 273 391 13 925 839 65,5 % 20 688 928-2,2 % -2,7 % 55 650 901 53 862 312 35 196 518 65,3 % 54 228 286-2,6 % 0,7 % Verksamhetsbidrag 1 776 627 1 638 513 2 906 654 177,4 % 1 629 131-8,3 % -0,6 % Finansiella intäkter och kostnader Interna räntekostnader 156 382 33 800 22 667 67,1 % 21 900-86,0 % -35,2 % Interna finansiella kostnader 156 382 33 800 22 667 67,1 % 21 900-86,0 % -35,2 % Årsbidrag 1 620 245 1 604 713 2 883 988 179,7 % 1 607 231-0,8 % 0,2 % Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan 1 620 245 1 562 328 974 360 62,4 % 1 607 231-0,8 % 2,9 % 1 620 245 1 562 328 974 360 62,4 % 1 607 231-0,8 % 2,9 % Räkenskapsperiodens resultat 0 42 385 1 909 628 0 32

Målsättning Serviceområdet för akutvård Förverkligat Målsättning Förverkligat % Målsättning % 2016 2017 31.8.2017 2018 17-18 Åtgärder Operationer 4 475 4 600 2 971 64,6 4 600 0,0 Anestesiåtg. som huvudåtg. 1 709 1 800 1 277 70,9 1 800 0,0 Dagkirurgiska operationer 3 753 3 900 2 301 59,0 3 900 0,0 Hjärtstationen 2 575 2 400 1 603 66,8 2 334-2,8 Öppenvårdsbesök * 12 512 12 700 8 152 64,2 12 634-0,5 Specialsjukvård, akutpolikliniken 7 590 7 191 5 571 77,5 8 360 16,3 Primärhälsovård, akutpolikliniken 34 169 33 984 20 994 61,8 33 220-2,2 Preoperativa polikliniken (inkl. smärtpkl) 2 247 2 336 1 803 77,2 2 650 13,4 44 006 43 511 28 368 65,2 44 230 1,7 Intagning till avdelning/ Intern konsultation Intagning till avd. via akutpkl. 10 206 10 265 7 490 73,0 11 235 9,4 Preoperativa polikliniken (inkl. smärtpkl) 2 157 2 092 1 189 56,8 1 785-14,7 12 363 12 357 8 679 70,2 13 020 5,4 Vårddagar Intensivvård och CCU 2 555 2 500 1 608 64,3 2 500 0,0 * Statistikföringen av poliklinikbesöken ändras fr. 2018. Resurser Personalresurser 2017 2018 * Läkare 0,0 0,0 Undersöknings- o vårdpersonal 247,3 255,8 Övrig personal 0,0 0,0 247,3 255,8 Resursförändringar Nya resurser 2011 1 sjukskötare 100 % 1) 4312 1 biträdande avdelningsskötare 100 % 4) 4312 9 instrumentskötare 100 % 4) 1) Kostnadsneutral, nattersättningar 4) Tillägg för överförd verksamhet, instrumentvård Avslutade tjänster och befattningar 4311 0,5 primärskötare 33

5.2 Serviceområdet för öppenvård Serviceområdets verksamhet och planerade förändringar (klientperspektiv) Strategiska målsättningarna och de ekonomiska förutsättningarna styr öppenvårdens verksamhet. Vård som erbjuds är patientsäker, jämlik, hälsoinriktad, personcentrerad, tillgänglig samt kunskapsbaserad och effektiv. Fortgående förbättringar av värdebaserade klientprocesser utifrån lean tänkande. Alla klienter bemöts med omtanke och respekt på deras eget modersmål med hänsyn till den enskilda människans hälsa och sjukdom. Tolktjänster beställs enligt behov. Vården utgår från klientens upplevelser, resurser och behov vilket sätter klienten och anhöriga i centrum. Vårdköer skall undvikas så långt som möjlighet. Extra besök skall minimeras så att klienten får följande tid i handen (besök, undersökning, åtgärd) vid poliklinikbesöket. Vårdoch rehabiliteringsplaner uppgörs systematiskt och mångprofessionellt för att trygga kontinuitet och smidighet i vården och möjliggör beviljandet av servicesedlar och betalningsförbindelser. Plan för utvecklandet av processer och verksamhetssätt Fokus är på ständiga förbättringar som skapar högre kvalitet, bättre tillgänglighet och ökad produktivitet. Effektiv användning av teknik och digital kommunikation skall bidra med att öka tillgänglighet, effektivera verksamheten, förenkla medarbetarnas arbete och vara kostnadseffektiva. Klienter, klientråd och erfarenhetskunniga skall mera systematiskt involveras i förbättrings- och utvecklingsfrågor på enheterna. Ökat fokus på standardiserade rutiner för remisshanterings- och tidsboknings frågor, telefonbetjäning och information på extranät. Processerna kring diagnoskoder, besökskoder och prisgrupper uppdateras. Lean tänkandet och arbetssätt förankras på varje enhet. Regionala hjälpmedelscentralen tas i bruk i en sote-integrerad anda, leds från Vcs i samarbete med kommunerna. Effector dataprogram för hjälpmedel används i hela distriktet. Processer, standardiseringar och rutiner förbättras och utvecklas fortgående i mångprofessionellt samarbete med sikte på kommande stor poliklinik i H-huset. Resurshantering Samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter ska vara tydliga, avvikelser rapporteras till ledningen. Öppenvården har hög kvalitet och kunnande, är en drivande utvecklingsaktör och en attraktiv arbetsgivare. Förbättra en gemensam planering av resurser och utrymmen mellan enheterna för att skapa synergi fördelar och sjukskötarresurser kan tillgodogöras bättre under bråda tider i verksamheterna. Ett mera långsiktigt arbete fortgår för att rätt yrkesgrupp utför rätta uppgifter för att minimera ineffektivitet, högre kostnader och minskad produktivitet. Sjukskötarnas arbetstid består upp till 70 % av indirekt vårdarbete, vilket innebär en orimlig tid vid datorn/skrivbordsarbete. Mottagningsskötar-projektet piloteras och därefter implementeras stegvis inom öppenvårdens enheter. Enligt den strategiska planen bildas koordinerande avdelningsskötarbefattningar i samband med naturliga avgångar. Säkerställande och utvecklande av personalens kompetens En strategisk kompetensförhöjning är en förutsättning att klara av framtidens förändringar och utveckling. Säkerställa spridningen och användning av ny kunskap, ta tillvara på och tillämpa kunskap vi själva genererar samt interna och externa utbildningar. Erbjuda en hälsofrämjande och utvecklande arbetsmiljö med möjligheter att göra skillnad varje dag. Förekommit långvarig brist på audionomer. Audionom-utbildning bekostas för en sjukskötare av sjukvårdsdistriktet för att trygga tillgängligheten och besätta vakans. Utvecklingssamtal och utvecklingssamtal i grupp hålls enligt givna mål. Apparatpass är i bruk på alla enheter. Kanta och Love tenter är utförda enligt givna direktiv. Handledning av studerande utvecklas i samarbete med läroinrättningarna, Cles respons tillgodoses. För studerande handledningen görs aktiva insatser för att trygga tillgång på en kompetent och kunnig personal i framtiden. Trygga och säkerställa kompetens genom delade ansvarsområden(pararbete) vid frånvaro. God och systematisk introduktion med uppföljning och dokumentation. Möjlighet till arbetsrotation. 34

Resultaträkning SERVICEOMRÅDET Bokslut Budget Förverkligat Förv. Budget % % FÖR ÖPPENVÅRD 2016 2017 31.8.2017 % 2018 16-18 17-18 Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 26 482 44 300 27 740 62,6 % 45 100 70,3 % 1,8 % Avgiftsintäkter 3 155 902 3 314 600 2 088 432 63,0 % 3 732 500 18,3 % 12,6 % Understöd och bidrag 4 689 0 0 0 Övriga intäkter 15 870 20 200 14 560 72,1 % 20 200 27,3 % 0,0 % Interna intäkter 29 756 245 30 290 796 19 584 233 64,7 % 33 560 708 12,8 % 10,8 % 32 959 188 33 669 896 21 714 965 64,5 % 37 358 508 13,3 % 11,0 % Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden 6 712 384 6 785 723 4 347 497 64,1 % 8 103 288 20,7 % 19,4 % Lönebikostnader Pensionskostnader 1 566 627 1 561 395 981 332 62,8 % 1 794 878 14,6 % 15,0 % Övriga lönebikostnader 409 796 368 465 168 041 45,6 % 330 614-19,3 % -10,3 % Personalers.o.övr.rättelseposter -137 568-174 900-123 235 70,5 % -189 900 38,0 % 8,6 % 8 551 238 8 540 683 5 373 634 62,9 % 10 038 880 17,4 % 17,5 % Köp av tjänster 1 010 755 1 407 100 874 146 62,1 % 1 686 200 66,8 % 19,8 % Material, förnödenheter och varor 4 796 226 4 880 000 3 069 516 62,9 % 6 161 900 28,5 % 26,3 % Övriga kostnader 51 086 46 700 44 601 95,5 % 77 900 52,5 % 66,8 % Interna kostnader 17 189 240 17 495 560 11 066 335 63,3 % 17 938 082 4,4 % 2,5 % 31 598 545 32 370 043 20 428 233 63,1 % 35 902 962 13,6 % 10,9 % Verksamhetsbidrag 1 360 643 1 299 854 1 286 732 99,0 % 1 455 546 7,0 % 12,0 % Finansiella intäkter och kostnader Interna räntekostnader 112 779 17 900 12 133 67,8 % 13 800-87,8 % -22,9 % Interna finansiella kostnader 112 779 17 900 12 133 67,8 % 13 800-87,8 % -22,9 % Årsbidrag 1 247 864 1 281 954 1 274 599 99,4 % 1 441 746 15,5 % 12,5 % Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan 1 247 864 1 293 515 870 198 67,3 % 1 441 746 15,5 % 11,5 % 1 247 864 1 293 515 870 198 67,3 % 1 441 746 15,5 % 11,5 % Räkenskapsperiodens resultat 0-11 561 404 401 0 0,0 % 35

Målsättning Serviceområdet för öppenvård Förverkligat Målsättning Förverkligat % Målsättning % 2016 2017 31.8.2017 2018 17-18 Åtgärder Ögondagkirurgi 1 191 1 055 825 78,2 1 200 13,7 Öppenvårdsbesök * Smärtpolikliniken 317 Inremedicinska polikliniken 31 227 31 440 20 372 64,8 29 410-6,5 Dialysavdelningen 6 540 6 348 4 678 73,7 6 540 3,0 Dagenheten 3 650 Kirurgiska polikliniken 24 110 24 285 15 842 65,2 22 305-8,2 Ögonpolikliniken 12 595 12 677 8 953 70,6 12 470-1,6 Polikliniken för öron, näs o strupsj. 8 931 8 935 5 918 66,2 8 510-4,8 Enheten för mun- o käksjukdomar 5 462 5 403 3 416 63,2 5 250-2,8 Hudpolikliniken 9 362 8 800 4 699 53,4 8 340-5,2 Onkologiska polikliniken 12 744 12 459 6 732 54,0 11 540-7,4 Lung- och neurologiska polikliniken 11 033 11 202 7 171 64,0 10 820-3,4 Fysiatriska avdelningen 4 514 4 418 3 128 70,8 4 640 5,0 Medicinsk rehabilitering 2 959 2 989 1 839 61,5 2 800-6,3 Regionala hjälpmedelscentralen 1 009 956 801 83,8 1 140 19,2 Strålbehandlingsavdelning 17 304 17 808 12 291 69,0 18 050 1,4 148 107 147 720 95 840 64,9 145 465-1,5 Intagning till avdelning/intern konsultation Inremedicinska polikliniken 1 558 1 528 1 118 73,2 1 672 9,4 Dialysavdelningen 265 298 268 89,9 402 34,9 Kirurgiska polikliniken 1 206 1 234 1 263 102,4 1 914 55,1 Ögonpolikliniken 18 9 22 244,4 33 266,7 Pkl för öron, näs o strupsjukdomar 103 102 86 84,3 135 32,4 Enheten för mun- o käksjukdomar 10 5 7 140,0 11 120,0 Hudpolikliniken 13 13 3 23,1 5-61,5 Onkologiska polikliniken 95 96 60 62,5 94-2,1 Lung- och neurologiska polikliniken 364 417 211 50,6 330-20,9 Strålbehandlingsavdelning 15 16 11 68,8 16 0,0 3 647 3 718 3 049 82,0 4 612 24,0 Vårddagar Andningsförlamade patienter 1 090 1 080 697 64,5 1 080 0,0 * Statistikföringen av poliklinikbesöken ändras fr. 2018. Resurser Personalresurser 2017 2018 * Läkare 0,0 0,0 Undersöknings- o vårdpersonal 181,3 214,0 Övrig personal 0,0 2,0 181,3 216,0 * förändringarna mellan åren beror på nya resurser samt överföringen av Dagenheten till serviceområdet 36

Resursförändringar Nya resurser 2581 1 biträdande avdelningsskötare 100 % 5) 2102 2 sjukskötare 100 % 5) 2651 0,5 sjukskötare/lymfaterapeut 50 % 5) 4414 1 ansvarig för hjälpmedelscentral 100 % 3) 4414 2 fysioterapeuter 100 % 3) 4416 3 ergoterapeuter 100 % 2) 2) Tillägg för ny verksamhet, nya enheter 3) Tillägg för ny verksamhet, hjälpmedelscentralen 5) Nya resurser Tjänstebenämningsförändringar nuvarande benämning ny benämning 2101 avdelningsskötare koordinerande avdelningsskötare 2102 avdelningsskötare biträdande avdelningsskötare 2201 sjukskötare rehabiliteringshandledare 2201 sjukskötare biträdande avdelningsskötare 2201 medikalvaktmästare närvårdare 4411 avdelningsskötare koordinerande avdelningsskötare 4411 fysioterapeut rehabiliteringshandledare 4414 fysioterapeut hjälpmedelssakkunnig 4414 ergoterapeut hjälpmedelssakkunnig 4414 ergoterapeut hjälpmedelssakkunnig Avslutade tjänster och befattningar 2601 0,25 sjukskötare 37

5.3 Serviceområdet för bäddavdelningsvård Serviceområdets verksamhet och planerade förändringar (klientperspektiv) Nöjda klienter är något som uppställts som ett mål för serviceområdet. Det här målet strävar man efter att nå genom att erbjuda en övergripande och högklassig vård som utgår ifrån klientens behov. Verksamheten utvecklas på basis av inkommen kundrespons. Vården förverkligas i gott samarbete med olika ansvars- och serviceområden samt remitterande aktörer. De förändringar som verkställs år 2018 kommer att stärka kompetensen på vårt sjukhus inom rehabilitering och geriatri samt att utöka våra möjligheter att erbjuda våra klienter en mångsidigare service. Genom att utveckla dagenhetsverksamheten kan man också erbjuda klienterna en möjlighet att komma in för vård på en tid som passar dem. Enheterna inom serviceområdet använder sig av vederbörliga mätare. Plan för utvecklande av processer och verksamhetssätt I och med implementeringen av CCL-logistikprogrammet har man för avsikt att göra processerna ändamålsenligare och rättidigare. Det här görs i samarbete med ansvars- och serviceområdena. Målet är att standardisera processerna i samråd med det medicinska ansvarsområdet. Användningen av det mobila programmet Hoitu omsätts i praktiken i vårdarbetet på samtliga enheter inom serviceområdet. Verksamheten på de nya enheterna ska utvecklas så att de bildar en ändamålsenlig och smidig helhet. Resurshantering Inom serviceområdet tillämpar man fortsättningsvis en stram budgetdisciplin. Avvikelser åtgärdas och ledningen upplyses i vederbörlig ordning. Budgetdisciplinen ska hållas genom att bedriva en välorganiserad och kostnadseffektiv verksamhet på enheterna. Säkerställande och utvecklande av personalens kompetens Personalens kompetens säkerställs genom interna utbildningar. Personalen uppmuntras också att delta i externa utbildningar. Målet är att ha en välmående och kompetent personal i en föränderlig verksamhetsmiljö. Arbetshälsan uppföljs bland annat med hjälp av den s.k. rekommendationsmätaren. Därutöver för man utvecklingssamtal med personalen i syfte att bistå välbefinnandet i arbetet. Därutöver strävar man efter att ordna arbetshandledning och uppmuntrar personalen till självutveckling. Personalen engageras i utvecklandet av enheten. Öppningen av nya enheter erbjuder personalen också en möjlighet att ambulera och byta arbetsenhet inom serviceenheten. 38

Resultaträkning SERVICEOMRÅDET FÖR Bokslut Budget Förverkligat Förv. Budget % % BÄDDAVDELNINGSVÅRD 2016 2017 31.8.2017 % 2018 16-18 17-18 Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 133 Avgiftsintäkter 2 543 954 2 657 300 1 779 367 67,0 % 3 005 700 18,2 % 13,1 % Understöd och bidrag 0 Övriga intäkter 100 0 0,0 % 100 Interna intäkter 25 137 353 23 263 665 16 998 118 73,1 % 26 050 927 3,6 % 12,0 % 27 681 307 25 921 065 18 777 618 72,4 % 29 056 727 5,0 % 12,1 % Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden 8 775 632 7 426 099 4 740 056 63,8 % 8 730 326-0,5 % 17,6 % Lönebikostnader Pensionskostnader 2 056 010 1 708 746 1 089 077 63,7 % 1 933 767-5,9 % 13,2 % Övriga lönebikostnader 525 050 403 237 167 135 41,4 % 356 198-32,2 % -11,7 % Personalers.o.övr.rättelseposter -201 919-158 000-130 197 82,4 % -143 000-29,2 % -9,5 % 11 154 772 9 380 081 5 866 072 62,5 % 10 877 291-2,5 % 16,0 % Köp av tjänster 459 578 867 699 525 715 60,6 % 1 132 500 146,4 % 30,5 % Material, förnödenheter och varor 1 727 961 1 737 150 1 235 694 71,1 % 1 776 200 2,8 % 2,2 % Övriga kostnader 2 152 6 400 1 092 17,1 % 273 400 12606 % 4171,9 % Interna kostnader 13 755 149 13 382 123 10 034 330 75,0 % 14 529 413 5,6 % 8,6 % 27 099 612 25 373 453 17 662 903 69,6 % 28 588 804 5,5 % 12,7 % Verksamhetsbidrag 581 695 547 612 1 114 716 203,6 % 467 923-19,6 % -14,6 % Finansiella intäkter och kostnader Interna räntekostnader 77 902 18 600 12 333 66,3 % 10 900-86,0 % -41,4 % Interna finansiella kostnader 77 902 18 600 12 333 66,3 % 10 900-86,0 % -41,4 % Årsbidrag 503 793 529 011 1 102 382 208,4 % 457 023-9,3 % -13,6 % Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan 503 793 529 011 335 772 63,5 % 457 023-9,3 % -13,6 % 503 793 529 011 335 772 63,5 % 457 023-9,3 % -13,6 % Räkenskapsperiodens resultat 0 0 766 611 0 0,0 % 39

Målsättning Serviceområdet för Förverkligat Målsättning Förverkligat % Målsättning % bäddavdelningsvård 2016 2017 31.8.2017 2018 17-18 Vårddagar Avd för inremedicin och lungsjukd. 5 904 6 400 4 009 62,6 Hjärtavdelning 6 186 6 600 4 427 67,1 6 700 1,5 Jouravdelning 5 798 5 750 4 106 71,4 6 300 9,6 Kirurgi, bäddavdelning T3 7 344 6 083 5 012 82,4 8 000 31,5 Kirurgi, bäddavdelning T2 7 081 5 339 4 780 89,5 7 700 44,2 Kirurgi, bäddavdelning A3 5 238 5 140 3 767 73,3 5 200 1,2 Onkologi, bäddavdelning 4 734 4 860 3 225 66,4 5 000 2,9 Avd för inremedicin och neurologi 6 496 6 500 4 221 64,9 6 700 3,1 Krävande rehabilitering 5 000 Psykogeriatriska avdelningen 4 000 48 781 46 672 33 547 71,9 54 600 17,0 Resurser Personalresurser 2017 2018 * Läkare 0,0 0,0 Undersöknings- o vårdpersonal 172,5 214,8 Övrig personal 0,0 0,0 172,5 214,8 * förändringarna mellan åren beror på överföring av Degenheten till serviceområdet för öppenvård samt ny verskamhet Resursförändringar Nya resurser 3103 1 sjukskötare 100 % 1) 3105 1 sjukskötare 100 % 1) 3202 1,5 sjukskötare 100 % 1) 3203 1 sjukskötare 100 % 1) 3204 1 sjukskötare 100 % 1) 3651 1 sjukskötare 100 % 1) 3771 1 sjukskötare 100 % 1) 3911 1 avdelningsskötare 100 % 2) 3911 1 biträdande avdelningsskötare 100 % 2) 3911 14 närvårdare 100 % 2) 3911 9 sjukskötare 100 % 2) 3206 1 avdelningsskötare 100 % 2) 3206 1 biträdande avdelningsskötare 100 % 2) 3206 7 närvårdare 100 % 2) 3206 12 sjukskötare 100 % 2) 1) Kostnadsneutral, nattersättningar 2) Tillägg för ny verksamhet, nya enheter Tjänstebenämningsförändringar nuvarande benämning ny benämning 3202 biträdande avdelningsskötare sjukskötare 40

5.4 Serviceområdet för kvinnor och barn Serviceområdets verksamhet och planerade förändringar (klientperspektiv) Klienten och familjen är i centrum inom området kvinnor och barn. Vården grundar sig på en helhetssyn av människan samt en familjecentrerad vård som ges med evidensbaserade metoder i rätt tid och på patientens eget modersmål. Serviceområdet för kvinnor och barn ger bäddavdelningsvård dygnet runt, har poliklinisk verksamhet samt inom barnsjukdomar även hemsjukhusverksamhet. Plan för utvecklande av processer och verksamhetssätt Det centrala inom kvinnor och barn är patientsäkerheten och en kvalitativ vård. Temat inom BAKV år 2018 är familjen och familjecentrerad vård. Inom kvinnosjukdomar skall kvalitetscertifikatet för ett babyvänligt (baby friendly) sjukhus förnyas genom en utomstående auditering under år 2018. Inför den nya social- och hälsovårdsreformen ställs kravet ytterligare på samarbete med bashälsovården samt sociala sektorn. Vårdprocesser och beskrivningar av vårdkedjor uppdateras kontinuerligt och strävar till att standardiseras. Detta görs ur ett klientperspektiv i samarbete med service- och ansvarsområdet. Strävan är att kunna använda erfarenhetsexperter i utvecklandet av vårdprocesser. Nya utrymmen ställer krav på nya verksamhetssätt. Resurshantering Verksamheten styrs av de planer och visioner som styr hela organisationen. Krav på inbesparingar gäller även detta område. Genom att kontinuerligt följa med statistik och vårdtyngdsrapporter kan vi utvärdera behovet av resurser och fördela dem på bästa sätt. Strukturella och funktionella förändringar leder till ett mera effektivt utnyttjande av personalresurser. Säkerställande och utvecklande av personalens kompetens Inom enheten arbetar en motiverad personal med en stor erfarenhet och kunskap. Målet är att i större grad kunna implementera och ta till vara nyaste forskningsresultat samt evidensbaserad vård. Personalen deltar aktivt i arbetsplatsmöten, utvecklingssamtal samt i TYKY-verksamhet. Säkerställande av kunskap följs upp genom LOVe-tent, datasäkerhetstenter, apparatpass samt regelbundna brand- och förstahjälps övningar. Studerande handledning är ett kontinuerligt inslag i verksamheten där en ny modell för studerandehandledning implementeras under år 2018. Handledningen utvärderas och förbättras genom CLES-feedback. 41

Resultaträkning SERVICEOMRÅDET Bokslut Budget Förverkligat Förv. Budget % % FÖR KVINNOR OCH BARN 2016 2017 31.8.2017 % 2018 16-18 17-18 Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 3 386 100 1 921 1921,0 % 1 000-70,5 % 900,0 % Avgiftsintäkter 1 064 282 1 121 600 712 301 63,5 % 1 123 200 5,5 % 0,1 % Understöd och bidrag 0 Övriga intäkter 400 2 226 556,5 % 400 Interna intäkter 14 907 783 15 100 010 8 971 517 59,4 % 15 106 530 1,3 % 0,0 % 15 975 450 16 222 110 9 687 964 59,7 % 16 231 130 1,6 % 0,1 % Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden 4 928 753 4 426 647 2 668 309 60,3 % 4 271 673-13,3 % -3,5 % Lönebikostnader Pensionskostnader 1 152 760 1 018 572 615 614 60,4 % 946 176-17,9 % -7,1 % Övriga lönebikostnader 297 238 240 367 90 778 37,8 % 174 284-41,4 % -27,5 % Personalers.o.övr.rättelseposter -110 163-157 000-59 969 38,2 % -157 000 42,5 % 0,0 % 6 268 588 5 528 585 3 314 733 60,0 % 5 235 133-16,5 % -5,3 % Köp av tjänster 255 980 521 492 306 403 58,8 % 500 200 95,4 % -4,1 % Material, förnödenheter och varor 691 148 869 980 411 064 47,2 % 756 300 9,4 % -13,1 % Övriga kostnader 3 053 3 100 2 282 73,6 % 3 100 1,5 % 0,0 % Interna kostnader 8 433 872 8 965 045 6 297 451 70,2 % 9 342 417 10,8 % 4,2 % 15 652 641 15 888 202 10 331 932 65,0 % 15 837 150 1,2 % -0,3 % Verksamhetsbidrag 322 809 333 908-643 967-192,9 % 393 980 22,0 % 18,0 % Finansiella intäkter och kostnader Interna räntekostnader 50 102 7 200 4 733 65,7 % 6 500-87,0 % -9,7 % Interna finansiella kostnader 50 102 7 200 4 733 65,7 % 6 500-87,0 % -9,7 % Årsbidrag 272 708 326 708-648 701-198,6 % 387 480 42,1 % 18,6 % Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan 272 708 326 708 185 351 56,7 % 387 480 42,1 % 18,6 % 272 708 326 708 185 351 56,7 % 387 480 42,1 % 18,6 % Räkenskapsperiodens resultat 0 0-834 051 0 42

Målsättning Serviceområdet för Förverkligat Målsättning Förverkligat % Målsättning % kvinnor och barn 2016 2017 31.8.2017 2018 17-18 Åtgärder Förlossningar 1 380 1 404 866 61,7 1 350-3,8 Öppenvårdsbesök * Gynekologiska polikliniken 5 285 5 089 3 467 68,1 5 140 1,0 Mödrapolikliniken 6 451 6 741 4 181 62,0 4 950-26,6 Barnpolikliniken 11 159 11 513 7 795 67,7 9 910-13,9 Barnneurologiska enheten 1 855 1 826 1 323 72,5 1 870 2,4 Förlossningssalen 1 043 1 087 602 55,4 1 000-8,0 25 793 26 256 17 368 66,1 22 870-12,9 Intagning till avdelning/intern konsultation Gynekologiska polikliniken 366 437 123 28,1 176-59,7 Mödrapolikliniken 14 15 15 100,0 16 6,7 Barnpolikliniken 374 310 260 83,9 358 15,5 Förlossningssalen 69 63 0 0 823 825 398 48,2 550-33,3 Vårddagar Förlossningar och gynekologi 5 308 5 415 3 293 60,8 5 200-4,0 Barnsjukdomar, bäddavdelning 3 735 3 765 2 509 66,6 3 764 0,0 9 043 9 180 5 802 63,2 8 964-2,4 * Statistikföringen av poliklinikbesöken ändras fr. 2018. Resurser Personalresurser 2017 2018 Läkare 0,0 0,0 Undersöknings- o vårdpersonal 105,0 107,8 Övrig personal 0,0 0,0 105,0 107,8 Resursförändringar Nya resurser 3303 1,5 barnmorska 100 % 1) 3402 1 sjukskötare 100 % 1) 1) Kostnadsneutral, nattersättningar Tjänstebenämningsförändringar nuvarande benämning ny benämning 3402 0,25 barnskötare sjukskötare 43

5.5 Serviceområdet för psykiatri Serviceområdets verksamhet och planerade förändringar (klientperspektiv) Serviceområdets högklassiga och kundorienterade vårdarbete bygger på en effektiv planering och implementering av en respektfull och tvåspråkig vård som baserar sig klientens behov, där klienten beaktas holistiskt som en medlem av sin familj och sina olika nätverk. Kundrespons tillgodogörs systematiskt för att införskaffa information om vilka styrkor och utvecklingsbehov som finns i verksamheten. På varje enhet dokumenterar man de utvecklingsåtgärder som vidtagits. Tillgodogörandet av erfarenhetsexperter ska utökas i syfte att fördjupa förståelsen för klientupplevelsen och enheterna planerar att engagera erfarenhetsexperterna i uppgörandet av verksamhetsplanerna. Plan för utvecklande av processer och verksamhetssätt Det är viktigt att utveckla nya tanke- och verksamhetsmodeller för att trygga den framtida konkurrensförmågan. Lean-metoder används och personalen involveras i utvecklandet av den verksamhet som bedrivs inom serviceområdet. Ett bra vårdarbete kräver ett fungerande mångprofessionellt team, en skriftlig vårddokumentation och fungerande processer. Den evidensbaserade vårdpraxisen ska rannsakas allt mer och exempelvis tillgodogörandet av webbaserade terapier ska utredas och mobila arbetsmodeller ska implementeras. Den öppenvårdsbetonade verksamheten ska alltjämt utökas. Vid utvecklandet av verksamheten så utgör en smidig vårdtillgång, tidiga interventioner, hanteringen av vårdtider och förtydligandet av terapiprocessen centrala element. Den verksamhet som bedrivs av den jourhavande sjukskötaren ska integreras med allmänpsykiatrin och dessutom ska man utreda möjligheten att utvidga den till en verksamhet som upprätthålls 24/7. Arbetet med att främja en säker vårdkultur fortgår och användningen av Safewards-interventioner ska utvidgas. Linity-verksamhetsmodellen ska göras mera känd. Serviceområdet deltar aktivt i det regionala samarbetet kring landskaps- och vårdreformen. Användningen av utrymmen ska effektiveras alltmer och dessutom kommer man att delta i de fortsatta faserna av planeringen av H-huset. Resurshantering Ekonomiskt har man som mål att se till att ekonomiplanen kan verkställas stabilt. Processerna inom serviceområdet är ändamålsenliga och fungerar väl samt erbjuder klienterna ett mervärde och skapar en effektivitet i den ekonomiska ledningen av verksamheten. Den ekonomiska uppföljningen som bygger på nyckeltal genomförs systematiskt på samtliga enheter och rapporteras tre gånger per år. Kraven på en effektivering av verksamheten ska iakttas. Personalresurserna tillgodogörs och samordnas effektivt. Personalantalet motsvarar verksamhetsbehoven. Mätartavlor används aktivt på enheterna i syfte att fördjupa personalens medvetenhet om de mätare som används vid uppföljningen av verksamheten. Säkerställande och utvecklande av personalens kompetens Arbetshälsan och arbetsbelastningen ska uppföljas tätt, samtidigt som man sörjer för arbetshandledningen. Personalen erbjuds planerade utbildningsmöjligheter och kompetensen tillgodogörs ändamålsenligt. En smidig användning av personalresurser, ett smidigt samarbete och möjligheterna till arbetsambulering främjas fortsättningsvis. En ny modell ska introduceras i handledningen av studerande. I ledarskapet utgör kundorientering ett viktigt värde samtidigt som vikten av informationsledarskap framhävs. 44

Resultaträkning SERVICEOMRÅDET Bokslut Budget Förverkligat Förv. Budget % % FÖR PSYKIATRI 2016 2017 31.8.2017 % 2018 16-18 17-18 Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 20 148 800 1 191 148,9 % 1 400-93,1 % 75,0 % Avgiftsintäkter 411 729 416 200 237 719 57,1 % 379 500-7,8 % -8,8 % Understöd och bidrag 279 844 287 511 76 137 26,5 % 272 222-2,7 % -5,3 % Övriga intäkter 35 346 Interna intäkter 23 658 631 22 327 571 14 014 681 62,8 % 21 483 632-9,2 % -3,8 % 24 405 698 23 032 082 14 329 728 62,2 % 22 136 754-9,3 % -3,9 % Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden 8 574 104 7 471 927 4 466 796 59,8 % 7 169 077-16,4 % -4,1 % Lönebikostnader Pensionskostnader 2 019 320 1 719 290 1 009 793 58,7 % 1 587 950-21,4 % -7,6 % Övriga lönebikostnader 501 420 405 725 171 491 42,3 % 292 498-41,7 % -27,9 % Personalers.o.övr.rättelseposter -191 140-206 000-77 356 37,6 % -206 000 7,8 % 0,0 % 10 903 703 9 390 942 5 570 723 59,3 % 8 843 525-18,9 % -5,8 % Köp av tjänster 390 191 761 939 407 114 53,4 % 701 400 79,8 % -7,9 % Material, förnödenheter och varor 210 583 213 300 106 767 50,1 % 217 000 3,0 % 1,7 % Övriga kostnader 43 663 30 500 8 186 26,8 % 30 500-30,1 % 0,0 % Interna kostnader 12 747 748 12 539 000 8 339 568 66,5 % 12 256 930-3,9 % -2,2 % 24 295 888 22 935 681 14 432 359 62,9 % 22 049 355-9,2 % -3,9 % Verksamhetsbidrag 109 810 96 401-102 631-106,5 % 87 399-20,4 % -9,3 % Finansiella intäkter och kostnader Interna räntekostnader 51 281 3 400 2 267 66,7 % 2 000-96,1 % -41,2 % Interna finansiella kostnader 0 51 281 3 400 2 267 66,7 % 2 000-96,1 % -41,2 % Årsbidrag 58 529 93 002-104 898-112,8 % 85 399 45,9 % -8,2 % Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan 94 194 93 002 61 969 66,6 % 85 399-9,3 % -8,2 % 94 194 93 002 61 969 66,6 % 85 399-9,3 % -8,2 % Räkenskapsperiodens resultat -35 665 0-166 867 0 45

Målsättning Serviceområdet för psykiatri Förverkligat Målsättning Förverkligat % Målsättning % Toteutunut Tavoite Toteutunut % Tavoite % 2016 2017 31.8.2017 2018 17-18 Öppenvårdsbesök * Affektiv poliklinik 17 540 17 439 12 086 69,3 18 400 5,5 Psykospoliklinik 12 072 10 552 7 054 66,8 10 530-0,2 Psykogeriatriska polikliniken 949 842 673 79,9 1 000 18,8 Akutpsykiatriska polikliniken 4 205 2 675 1 645 61,5 2 300-14,0 Barnpsykiatriska polikliniken 4 517 4 532 2 708 59,8 4 200-7,3 Ungdomspsykiatriska polikliniken 3 192 3 082 2 757 89,5 4 050 31,4 42 475 39 122 26 923 68,8 40 480 3,5 Intagning till avdelning/intern konsultation Psykospoliklinik 255 263 150 57,0 225-14,4 Akutpsykiatriska polikliniken 5 8 0 0 260 271 150 55,4 225-17,0 Vårddagar Akutpsykiatri, avd 2 4 466 4 280 2 723 63,6 4 300 0,5 Akutpsykiatri, avd 1 3 920 3 935 2 284 58,0 3 700-6,0 Psykiatrisk vård- och rehab.avd 5 5 060 5 240 2 657 50,7 4 450-15,1 Akut psykogeriatri, avd 4 3 280 3 320 1 772 53,4 3 200-3,6 Barnpsykiatriska avdelningen 1 203 1 200 704 58,7 1 200 0,0 Ungdomspsykiatriska avdelningen 2 182 2 180 1 436 65,9 2 180 0,0 20 111 20 155 11 576 57,4 19 030-5,6 * Statistikföringen av poliklinikbesöken ändras fr. 2018. Resurser Personalresurser 2017 2018 Läkare 0,0 0,0 Undersöknings- o vårdpersonal 191,3 183,3 Övrig personal 0,0 0,0 191,3 183,3 Resursförändringar Avslutade tjänster och befattningar 2721 0,5 mentalvårdare 46

5.6 Serviceområdet för sjukvårdens stödfunktioner Serviceområdets verksamhet och planerade förändringar (klientperspektiv) Inom serviceområdet för sjukvårdens stödfunktioner har man som mål att erbjuda en högklassig kundbetjäning på klientens kontaktspråk. Klienternas servicebehov bemöts smidigt, kompetent och i rätt tid. Serviceområdet lanserar en ny funktion i form av ett Callcenter som erbjuder telefonrådgivning. Användningen av kundbelåtenhetsenkäter för interna klienter ska utvidgas. Det regionala och täta samarbetet mellan olika gränsytor utvecklas för klienternas bästa, bland annat i fråga om de krav som ställs i lagen om smittsamma sjukdomar angående hygienskötarnas uppgifter, men också i syfte att fördjupa det regionala samarbetet mellan dataskyddsansvariga, utvidga Case managerverksamheten, förankra den verksamhet som tillhandahålls av erfarenhetsaktörer, kartlägga möjligheterna att använda frivilligarbetare i anknytning till kamratstöd. Med stöd av den verksamhet som bedrivs på vårdserviceenheten och avdelningssekreterartjänsterna kan personal hänvisas dit där det finns klienter. Gemensamma regler för personaldimensionering och personalanvändning ska alltjämt vidareutvecklas. Klienterna ska få översättningar av dokument som de behöver utan dröjsmål. Oskrivna dikteringar ska renskrivas inom en lagenlig tidtabell. Sjukhusapoteket ska delta i det kvalitetsarbete som syftar till att främja läkemedelssäkerheten. Plan för utvecklande av processer och verksamhetssätt I och med att verksamheten har förändrats ska de centrala processerna uppdateras och utvecklas i en mera ändamålsenlig riktning. I samband med det här ska bland annat översättningsprocessen effektiveras, scanningsprojektet utvidgas, dataskyddstentamen implementeras, ett Callcenter inrättas och piloteras, mätare för Case manager-verksamheten utvecklas, användningen av sjukhusapotekets elektroniska verksamhetsstyrningssystem utökas, användningen av sjukhusapotekets robotik implementeras, arbetshandledning erbjudas inom 6 månader från inkommen anmälan, avdelningssekreterarnas möjligheter att arbeta på distans utredas, hygienskötarnas observationsarbete och hygienronder effektiveras samt serviceområdets beredskapsplaner och introduktionsprocess på arbetsenheter förtydligas. Dessutom ska Lean-tankesättet förankras i det arbete som syftar till att utveckla processerna. Mätare för kvalitetsuppföljning ska piloteras på några arbetsenheter inom serviceområdet. Resurshantering Den fastställda verksamhets- och ekonomiplanen utgör grunden för serviceområdets verksamhet. Budgeten följs upp tätt för att bevara en kostnadsmedvetenhet. Kostnadsstegringen ska i mån av möjlighet tyglas och verksamheten hållas inom budgetramen. Stegringen av läkemedelskostnaderna ska i mån av möjlighet tyglas genom att aktivt påverka den verksamhet och de riktlinjer som fastställs inom ramen för anskaffningsringen. Arbetet med att vidareutveckla den interna faktureringen fortgår inom avdelningssekreterartjänsterna och vårdserviceenheten. Målet är att hålla antalet visstidsanställda under kontroll. Befintliga mätare ska tillgodogöras aktivt i anslutning till delårsrapporteringen. Säkerställande och utvecklande av personalens kompetens Målet är att skapa en ändamålsenlig och trivsam arbetsmiljö för en engagerad och kompetent personal. En tillräcklig introduktion bidrar till att främja personalens välbefinnande i arbetet. De möjligheter som erbjuds inom ramen för arbetsrotation och arbetshandledning ska tillgodogöras och möjligheten att stifta bekantskap med andra arbetsenheter kommer alltjämt att erbjudas. Det är viktigt att expertisen och kompetensen upprätthålls genom utbildningar, nätverk och regelbundna träffar inom alla yrkesgrupper. Personalens åsikter kommer att tillgodogöras i samband med förändringsoch utvecklingsarbete. 47

Resultaträkning SERVICEOMRÅDET FÖR Bokslut Budget Förverkligat Förv. Budget % % SJUKVÅRDENS STÖDFUNKTIONER 2016 2017 31.8.2017 % 2018 16-18 17-18 Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 1 185 795 1 301 600 759 562 58,4 % 1 301 600 9,8 % 0,0 % Avgiftsintäkter 0 Understöd och bidrag 157-100,0 % Övriga intäkter 13 950 200 7 583 200 Interna intäkter 12 655 584 18 043 160 13 956 468 77,4 % 20 313 075 60,5 % 12,6 % 13 855 485 19 344 960 14 723 613 76,1 % 21 614 875 56,0 % 11,7 % Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden 7 359 419 11 230 733 7 902 569 70,4 % 12 099 442 64,4 % 7,7 % Lönebikostnader Pensionskostnader 1 698 203 2 584 192 1 665 963 64,5 % 2 680 026 57,8 % 3,7 % Övriga lönebikostnader 460 896 609 829 402 783 66,0 % 493 657 7,1 % -19,0 % Personalers.o.övr.rättelseposter -168 923-181 900-145 342 79,9 % -181 900 7,7 % 0,0 % 9 349 594 14 242 854 9 825 973 69,0 % 15 091 226 61,4 % 6,0 % Köp av tjänster 255 023 799 368 581 027 72,7 % 999 500 291,9 % 25,0 % Material, förnödenheter och varor 2 188 774 2 236 000 1 701 905 76,1 % 2 540 400 16,1 % 13,6 % Övriga kostnader -13 271-140 Interna kostnader 1 987 311 1 956 551 1 562 215 79,8 % 2 598 394 30,7 % 32,8 % 13 767 432 19 234 773 13 670 979 71,1 % 21 229 520 54,2 % 10,4 % Verksamhetsbidrag 88 053 110 187 1 052 633 955,3 % 385 355 337,6 % 249,7 % Finansiella intäkter och kostnader Interna räntekostnader 20 495 3 400 2 067 60,8 % 7 700-62,4 % 126,5 % Interna finansiella kostnader 0 20 495 3 400 2 067 60,8 % 7 700-62,4 % 126,5 % Årsbidrag 67 558 106 787 1 050 567 983,8 % 377 655 459,0 % 253,7 % Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan 67 558 137 612 56 320 40,9 % 377 655 459,0 % 174,4 % 67 558 137 612 56 320 40,9 % 377 655 459,0 % 174,4 % Räkenskapsperiodens resultat 0-30 825 994 246 0 0,0 % 48

Målsättning Serviceområdet för Förverkligat Målsättning Förverkligat % Målsättning % sjukvårdens stödfunktioner 2016 2017 31.8.2017 2018 17-18 Apoteksleveranser 115 810 120 000 75 853 63,2 118 000-1,7 Resurser Personalresurser 2017 2018 * Läkare 0,0 0,0 Undersöknings- o vårdpersonal 292,5 331,3 Övrig personal 23,5 24,0 316,0 355,3 * förändringarna mellan åren beror på överföringen av personal till Vårdserviceenheterna Resursförändringar Nya resurser 4010 1 klinisk specialistsjukskötare 100 % 5) 4010 1 hygienskötare 100 % 5) 4011 2 avdelningssekreterare 100 % 2) 4012 2,5 avdelningssekreterare 100 % 5) 2) Tillägg för ny verksamhet, nya enheter 5) Nya resurser Tjänstebenämningsförändringar nuvarande benämning ny benämning 2004 överskötare kundbetjäningschef 2004 administrativ sekreterare sjukskötare 4020 stafett byråsekreterare 4015 byråsekreterare sekreterare inom förvaltningen 4015 byråsekreterare sekreterare inom förvaltningen 4015 byråsekreterare sekreterare inom förvaltningen 4033 barnmorska sjukskötare 4033 röntgenskötare sjukskötare 4020 avdelningssereterare byråsekreterare Avslutade tjänster och befattningar 2004 0,5 sekreterare inom förvaltningen 49

5.7 Diagnostikcenter Bedömning av befolkningens behov av service och förutsägbara förändringar Diagnostikcenter producerar tjänster åt sina kunder och kan därmed inte ensamt påverka antalet prestationer. Kontinuerligt och smidigt samarbete med beställarna är av högsta prioritet. För diagnostikcentrum gäller det att kunna utveckla och förbättra sina tjänster i samarbete med beställarna. De enheter som har dejourverksamhet kräver resurser att kunna svara på efterfrågan kvälls- och nattetid samt under veckosluten. Mest effektiv är verksamheten då maskiner och personal används maximalt. För år 2018 planeras en samgång med röntgen och laboratoriet i Jakobstad för att kunna uppnå en mera maximal användning av både maskiner och personal. Viktigt är att följa med effektivitetsgraden på mottagningarna på mindre enheter. Därtill måste man iakta patientsynvinkel tex gällande avstånd till olika servicepunkter. Målet är gemensamma digitala system för att förbättra informationsgången samt för att undvika överlappande undersökningar. Planerade förändringar i patienters vårdprocesser Ur patientens/kundens synvinkel är smidigheten och kvaliteten av utförda undersökningar av högsta prioritet. Detta får man genom att ännu bättre planera undersökningstider och samordna undersökningar med eventuella övriga besök. Detta minskar på extra besök för kunden. Planeringen av vårdprocesser och prestationer baserar sig på tidigare års prestationer, procentuella förändringar samtidigt som maskinparkens livslängd och användningsgrad måste tas i beaktande. Genom att koncentrera verksamheten kan man även använda personalresurserna mera effektivt. Säkerställande av kvalitet, tillgång, smidighet och rättidighet i vården Undersökningssvar bör finnas att tillgå då vården skall planeras. För att detta skall kunna uppnås krävs ett tätt samarbete med de som beställer tjänster och de som utför tjänsterna. Utöver detta krävs även ett tillräckligt antal utövare. Diagnostikcenter har lidit av kronisk läkarbrist. Detta har lösts med utomstående konsultoch dikteringshjälp. Vissa tjänster, som kräver specialkunnande, inom patologin och laboratoriet köps utifrån. Målet är att nå en stabil och kunnig bas av läkare och därmed minska på utomstående konsulthjälp. I en modell där verksamheten är koncentrerad borde apparaturen som används vara nära verksamheten, tex inom dejourverksamheten skulle det behöva finnas apparatur och modaliteter i närheten som krävs för att hindra att vården förlängs i onödan. Serviceområdets verksamhet och planerade förändringar (klientperspektiv) Diagnostikcenters verksamhet baserar sig på, till vissa delar dygnet runt service, tjänster för att kunna erbjuda undersökningar till behövande i distriktets område i rätt tid och rätt tillfälle. Diagnostikcenter har flera kunder; patienter och beställare. Diagnostikcenter strävar till en kvalitativt hög standard. I vården av patienter betyder detta att undersökningarna är patientcentrerade, säkra samt att undersökningarna och utlåtandena är av hög kvalitet och att de finns att tillgå då vården planeras. Ur beställarens synvinkel strävar diagnostikcenter till att ta beställarens mera med i planeringen av processer. Detta t.ex. genom regelbundna träffar med beställare. Direktiv för remisser och undersökningar uppdateras kontinuerligt. Tvåspråkigheten är en självklar del av verksamhetskulturen och syns i det dagliga arbetet. Utlåtanden skall patienten få på sitt eget modersmål, svenska eller finska. Plan för utvecklande av processer och verksamhetssätt Processer och verksamhetssätt utgår från beställarens behov, dessa skall ge ett mervärde till patientens vård. Vid utvecklandet av processer används Lean tankesättet som ledstjärna. Vid utvärderingen av processer mäter man hur processerna svarar mot effektivitet och inverkan på övriga processer. Vid utvecklandet av processer uppmärksammas samarbete med TYKS ERVA, till det hör bla elektroniska system som passar ihop. Undersökningsutlåtanden kräver allt mer tid i och med många undersökningar blir mera omfattande pga teknikens utveckling. Andelen ökade begär om tilläggsundersökningar betyder även längre undersökningstider och mera ingående utlåtanden. Remissprocessen är i behov av ständig uppdatering framförallt för att minska på eventuella väntetider. Undersökningar under dejourtid måste granskas och vid behov ännu utvecklas. Resurshantering Diagnostikcenter har stått och står ännu inför stora sparkrav. Budgeten görs upp realistiskt och planerat. Strävan är att vara kostnadseffektiv och att prissättningen är sanningsenlig. Målet är att ha en realistisk bild av utgifter och intäkter samt göra verksamheten konkurrenskraftig. Gällande investeringar är det viktigt att följa med apparaturens livslängd. Förmännen följer aktivt med verksamhetens och budgetens nyckeltal och rapporterar om dem regelbundet. Det är inte att vänta någon minskning av varken kunder eller prestationer inom diagnostikcenter. Ifall en sammanslagning med Jakobstads röntgen och laboratorie sker blir det en ökning av båda. 50

Säkerställande och utvecklande av personalens kompetens Utmaningen är att tillhanda hålla en tillräcklig och kunnig personal i tider av förändring. Det görs en ständig utvärdering för att kunna svara på behovet av förändrad kunskap iom utvecklandet av undersökningsmetoder. Lagstadgade skolningar och övrig skolning som stärker kunnande följs upp så att det motsvarar behovet och kraven. Planeringen av skolningar grundar sig på behovet som kommer fram i utvecklingssamtal samt i gemensamma diskussioner. Skolningar skall svara mot de behov som finns i verksamheten. Personalen har alla ett eget ansvar att upprätthålla sin kunskapsnivå samt begära om tilläggsskolning ifall behov finns. Resultaträkning DIAGNOSTIKCENTER Bokslut Budget Förverkligat Förv. Budget % % 2016 2017 31.8.2017 % 2018 16-18 17-18 Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 4 474 548 4 471 800 2 924 513 65,4 % 4 532 400 1,3 % 1,4 % Avgiftsintäkter 2 535 2 000 1 163 58,1 % 2 000-21,1 % 0,0 % Understöd och bidrag Övriga intäkter 39 491 10 100 34 839 344,9 % 10 100 Interna intäkter 19 081 569 18 548 809 13 002 058 70,1 % 17 985 159-5,7 % -3,0 % 23 598 143 23 032 709 15 962 574 69,3 % 22 529 659-4,5 % -2,2 % Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden 8 289 208 7 645 350 4 945 293 64,7 % 7 600 385-8,3 % -0,6 % Lönebikostnader Pensionskostnader 1 936 189 1 759 195 1 123 177 63,8 % 1 683 485-13,1 % -4,3 % Övriga lönebikostnader 508 077 415 142 184 867 44,5 % 310 096-39,0 % -25,3 % Personalers.o.övr.rättelseposter -154 050-123 000-68 496 55,7 % -123 000-20,2 % 0,0 % 10 579 424 9 696 687 6 184 841 63,8 % 9 470 967-10,5 % -2,3 % Köp av tjänster 2 866 939 2 846 913 2 287 065 80,3 % 2 890 000 0,8 % 1,5 % Material, förnödenheter och varor 3 081 260 3 085 400 1 947 190 63,1 % 3 004 600-2,5 % -2,6 % Övriga kostnader 28 586 46 400 21 508 46,4 % 46 400 62,3 % 0,0 % Interna kostnader 5 482 736 5 588 812 3 491 513 62,5 % 5 346 670-2,5 % -4,3 % 22 038 945 21 264 213 13 932 118 65,5 % 20 758 637-5,8 % -2,4 % Verksamhetsbidrag 1 559 198 1 768 496 2 030 456 114,8 % 1 771 022 13,6 % 0,1 % Finansiella intäkter och kostnader Interna räntekostnader 93 949 14 800 10 000 67,6 % 12 900-86,3 % -12,8 % Interna finansiella kostnader 0 0 93 949 14 800 10 000 67,6 % 12 900-86,3 % -12,8 % Årsbidrag 1 465 248 1 753 696 2 020 456 115,2 % 1 758 122 20,0 % 0,3 % Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan 1 465 248 1 753 696 985 800 56,2 % 1 758 122 20,0 % 0,3 % 1 465 248 1 753 696 985 800 56,2 % 1 758 122 20,0 % 0,3 % Räkenskapsperiodens resultat 0 0 1 034 656 0 51

Målsättning Diagnostikcenter Förverkligat Målsättning Förverkligat % Målsättning % Toteutunut Tavoite Toteutunut % Tavoite % 2016 2017 31.8.2017 2018 17-18 Laboratorierna Kliniskt laboratorium 1 426 038 1 397 000 990 445 70,9 1 485 668 6,3 Klin.lab egen prod. 1 363 744 1 337 000 948 327 70,9 1 422 491 6,4 Köpta undersökningar 62 294 60 000 42 118 70,2 63 177 5,3 Provtagningar 218 063 225 000 146 739 65,2 220 109-2,2 Klinisk fysiologi och isotopmedicin 20 411 20 000 12 923 64,6 19 500-2,5 Klinisk neurofysiologi 1 597 1 600 1 326 82,9 1 700 6,3 Radiologi Röntgenundersökningar 57 978 60 000 38 267 63,8 61 000 1,7 Röntgen övriga tjänster 10 681 12 000 6 362 53,0 15 000 25,0 Patologi Histologi 10 427 10 500 6 669 63,5 10 500 0,0 Cytologi 1 947 2 000 1 173 58,7 1 800-10,0 Obduktioner 33 40 31 77,5 40 0,0 Immunohistokemi 4 308 3 800 2 803 73,8 4 000 5,3 Vävnadsblock 28 035 27 500 18 391 66,9 27 500 0,0 Resurser Personalresurser 2017 2018 Läkare 24,0 24,0 Undersöknings- o vårdpersonal 143,5 141,8 Övrig personal 2,0 2,0 169,5 167,8 Resursförändringar Tjänstebenämningsförändringar nuvarande benämning ny benämning 4211 biträdande överläkare avdelningsöverläkare 52

5.8 Serviceområdet för läkare och sakkunniga Serviceområdets verksamhet och planerade förändringar Vårt centrala mål är fortsättningsvis att vi så långt som möjligt ska tillhandahålla högklassiga tjänster som följer rekommendationerna om god medicinsk praxis samt övriga riksomfattande rekommendationer och rekommendationer på specialupptagningsområdesnivå. Målet är att köptjänster ska användas enbart i sådana situationer som kräver specialkompetens. Förändringarna i hälso- och sjukvårdslagen och de förordningar som utfärdats utgående denna lag i fråga om jouren och centraliseringen kommer att innebära att en del av den småskaliga operationsverksamheten kommer att flyttas till universitetssjukhus. Å andra sidan så kommer vården i de norra kommunerna av vårt sjukvårdsdistrikt inom framförallt de operativa specialiteterna att centraliseras till vårt centralsjukhus. Likaså kan det hända att en del behandlingar, om våra resurser det tillåter, återförs från universitetssjukhusen till vårt eget sjukhus. Likaså kommer den krävande rehabiliteringen att öka och delvis centraliseras till Vasa. Plan för utvecklande av processer och verksamhetssätt För att ersätta användningen av konsulter ska man på avtalsbasis utöka användningen av såväl virtuella distanskonsultationer till ÅUCS som fysiska distanspolikliniker som upprätthålls av läkare från ÅUCS. I samband med utvecklandet av kundorienteringen, patientsäkerheten och det köfria sjukhuset är det viktigt att läkarna deltar i det mångprofessionella utvecklingsarbetet i större utsträckning än för tillfället. I verksamheten förhåller man sig öppet till de möjligheter som digitaliseringen erbjuder medicinskt utvecklingsarbete som syftar till att underlätta såväl personalens och patientens vardag som till att spara resurser. Samtidigt strävar man efter att öka andelen läkare som dikterar texter på patientens modersmål, antingen på svenska eller finska. Resurshantering Man kommer att försöka se till att det finns tillräckligt med egna resurser för att vården ska kunna erbjudas snabbt och i rätt tid, samtidigt som man med hjälp av högklassiga tjänster ska kunna erbjuda befolkningen service dygnet runt. Automatiseringen av arbetstidsplaneringen kommer också att omfatta läkarna. Frånvaron ska planeras bättre och i ett tidigare skede tillsammans med de övriga yrkesgrupperna. Investeringar baserar sig på noggrann, prövningsbaserad planering samt på livscykeltänkande. Praxisen HTA (health technology assessment) ska implementeras vid bruktagning av nya metoder och dyra läkemedel. Dessutom kommer man i dessa föränderliga tider sträva efter att ge personalen tillräckligt med information, men också se till att sköta om personalens arbetshälsa, för att säkerställa att tjänsterna är besatta på åtminstone samma nivå som för tillfället. Den nya lagen om smittsamma sjukdomar kräver att personal som vårdar specifika patientgrupper är tillbörligt vaccinerade. Säkerställande och utvecklande av personalens kompetens Satsningar på både intern och extern utbildning. Uppmärksamhet fästs vid kvaliteten på utbildningarna, samtidigt som de måste ge ett utbyte för verksamheten. Vid apparatanskaffningar förutsätter man att leverantören ger tillräckligt med utbildning/introduktion. I den här gruppen är utbildningsbehovet större än i de övriga yrkesgrupperna i genomsnitt. Utbildningarna består också i huvudsak av extern substansutbildning, som ofta måste sökas till och med utomlands. Vid sidan av utbildning av detta slag genomför man mera internt tillhandahållna utbildningar, där kundorientering och processutveckling är viktiga. Det bör finnas tillräckligt med databaser i bruk. Det är viktigt att understöda forskningsaktivitet, vilket bland annat kan göras genom att utveckla forskarutbildningen och nätverkande på specialupptagningsområdesnivå samt genom att utöka möjligheterna att använda sig av biobanken. 53

Resultaträkning SERVICEOMRÅDET FÖR Bokslut Budget Förverkligat Förv. Budget % % LÄKARE OCH SAKKUNNIGA 2016 2017 31.8.2017 % 2018 16-18 17-18 Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 49 053 45 000 24 278 54,0 % 55 500 13,1 % 23,3 % Avgiftsintäkter 29 531 29 000 20 442 70,5 % 29 000-1,8 % 0,0 % Understöd och bidrag 23 678 0 0 0 Övriga intäkter 24 562 1 100 0 0,0 % 1 100 Interna intäkter 31 702 456 30 288 177 20 192 111 66,7 % 30 478 345-3,9 % 0,6 % 31 829 281 30 363 277 20 236 832 66,6 % 30 563 945-4,0 % 0,7 % Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden 20 874 846 20 670 772 13 397 913 64,8 % 21 173 715 1,4 % 2,4 % Lönebikostnader Pensionskostnader 4 787 733 4 756 345 2 895 841 60,9 % 4 689 978-2,0 % -1,4 % Övriga lönebikostnader 1 290 362 1 122 423 606 994 54,1 % 863 888-33,1 % -23,0 % Personalers.o.övr.rättelseposter -216 930-94 700-115 276 121,7 % -94 700-56,3 % 0,0 % 26 736 012 26 454 840 16 785 471 63,4 % 26 632 880-0,4 % 0,7 % Köp av tjänster 1 962 346 995 800 1 490 958 149,7 % 983 100-49,9 % -1,3 % Material, förnödenheter och varor 42 148 81 100 29 215 36,0 % 81 100 92,4 % 0,0 % Övriga kostnader 5 520 0 0 0 Interna kostnader 3 023 243 2 757 047 1 881 469 68,2 % 2 796 283-7,5 % 1,4 % 31 769 269 30 288 787 20 187 114 66,6 % 30 493 363-4,0 % 0,7 % Verksamhetsbidrag 60 012 74 490 49 718 66,7 % 70 582 17,6 % -5,2 % Finansiella intäkter och kostnader Interna räntekostnader 11 803 2 700 1 733 64,2 % 1 900-83,9 % -29,6 % Interna finansiella kostnader 0 0 11 803 2 700 1 733 64,2 % 1 900-83,9 % -29,6 % Årsbidrag 48 209 71 790 47 985 66,8 % 68 682 42,5 % -4,3 % Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan 48 209 71 790 40 704 56,7 % 68 682 42,5 % -4,3 % 48 209 71 790 40 704 56,7 % 68 682 42,5 % -4,3 % Räkenskapsperiodens resultat 0 0 7 281 0 Resurser Personalresurser 2017 2018 * Läkare 186,7 192,0 Undersöknings- o vårdpersonal 35,7 30,7 Övrig personal 0,0 0,0 222,4 222,7 54

Resursförändringar Nya resurser 3115 1 specialiserande läkare 100 % 5) 3900 1 avdelningsöverläkare 100 % 2) 3900 1 specialiserande läkare 100 % 2) 4410 1 avdelningsöverläkare 100 % 2) 4410 1 specialiserande läkare 100 % 2) 2) Tillägg för ny verksamhet, nya enheter 5) Nya resurser Tjänstebenämningsförändringar nuvarande benämning ny benämning 2009 specialiserande läkare specialläkare 3113 överläkare avdelningsöverläkare 3115 specialläkare avdelningsöverläkare 3116 biträdande överläkare avdelningsöverläkare 3780 biträdande överläkare avdelningsöverläkare 3780 neuropsykolog psykolog 5.9 Serviceområdena för försörjning och förvaltning Inom förvaltningen och försörjningen finns under de närmaste åren två stora allt annat överskuggande utmaningar, nämligen landskapsreformen och byggandet av Österbottens SOTE-hus. Österbottens SOTE-hus kommer att genomföras enligt alliansmodell, vilket godkändes i styrelsen 19.6.2017, och byggnadskostnaderna är i fullmäktige godkända till 130 miljoner euro. Planeringen påbörjas under 2018 och byggandet påbörjas 2019. Målsättningen är att bygget är färdigt 2021 och tas i bruk 2022. Den pågående landskaps- och SOTE-reformen kommer i praktiken att förändra organiseringen av stödfunktionerna mer än den egentliga kärnverksamheten. Lagberedarens målsättning har för stödfunktionernas del varit att via lagstiftning överföra dem till tre nationella servicecenter, servicecentret för lokal- och fastighetsförvaltning, servicecentret för ekonomi- och personalförvaltning och servicecentret för informations- och kommunikationstekniska tjänster. Servicecentren är bolag som landskapen äger gemensamt. Landskapen är ålagda att utnyttja de nationella servicecentren. Till de 55