Verksamhets- och ekonomiplan

Transkript

1 Verksamhets- och ekonomiplan

2 VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLANEN Allmänt Vasa Sjukvårdsdistrikts organisation Strategiska mål och visioner Prestationer Antal bäddplatser Resurser EKONOMIPLANEN Resultaträkning Investeringsutgifter Balansräkning Finansieringsanalys EKONOMIPLANENS FÖRSTA ÅR BUDGETEN ÅR Allmänt Ekonomidelens utgifter och inkomster Investeringar Grundkapitalet Budgetens bindning Kommunfakturering Medlemskommunernas betalningsandelar i driftsutgifterna Resultaträkning för Vasa sjukvårdsdistrikt Investeringsutgifter ANSVARSOMRÅDENAS VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLANER Medicinska ansvarsområdet Operativa ansvarsområdet Ansvarsområdet för barn Psykiatriska ansvarsområdet Ansvarsområdet övrigt/allmänmedicin SERVICEOMRÅDENAS VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLANER Serviceområdet för akutvård Serviceområdet för öppenvård Serviceområdet för bäddavdelningsvård Serviceområdet för kvinnor och barn Serviceområdet för psykiatri Serviceområdet för rehabilitering Serviceområdet för sjukvårdens stödfunktioner Diagnostikcenter Serviceområdet för läkare och sakkunniga Serviceområdet för förvaltning Serviceområdet för försörjning... 69

3 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLANEN Allmänt Uppgörandet av verksamhets- och ekonomiplanen för år 2019 styrs av de nya strategiska val som gjorts inom ramen för programmet VCS 2025, vilka fullmäktige godkände år Men den styrs även av landskapsoch vårdreformen eller åtminstone av ett klart mål om att social- och hälsovården i Österbotten bör integreras. I enlighet med den nya tidtabellen för landskaps- och vårdreformen ska verksamheten i de nya landskapen inledas i början av år Trots att beredningsarbetet i landskapet Österbotten framskrider i en god takt skulle det nu vara viktigt att få en lagstiftning för att beredningsarbetet ska kunna avanceras. Tilldess så utgör de linjeringar som fastställts i programmet VCS 2025 de viktigaste utvecklingsmålen för Vasa sjukvårdsdistrikt: Vårdresultaten är bevisligen av toppklass i landet. En god kvalitet och goda upplevelser lockar kunder till sjukhuset. Kundernas behov bemöts konkurrenskraftigt och kostnadseffektivt genom att utveckla verksamheten och utrymmena. En uppskattad, välmående, innovativ, ansvarsfull och belåten personal rekommenderar oss som arbetsplats. Tvåspråkighet ger oss ett nationellt försprång och underlättar det nordiska samarbetet. Patientsäkerhet utgör en vägvisare för forskning och utveckling. En heltäckande kundservice möjliggörs. Mångsidigare kundservice med hjälp av digitalisering. Framskridningen av dessa linjeringar utgör en del av de strategiska målen i verksamhetsplanen, och hör därmed till de mål och åtgärder som ska genomföras år För att kunna mäta måluppfyllelsen har man fastställt mätare för respektive mål och åtgärd. Målsättningen är också att Vasa centralsjukhus blir ett starkt kompetenscentrum för patientsäkerhet och forskning och som har en omfattande jourverksamhet. Sjukvårdsdistriktet satsar fortsättningsvis på närservicen inom hela området. Såväl i norra som i södra delarna är det viktigt att behålla befolkningen som sjukvårdsdistriktets kunder och en viktig del av detta mål är närservicen och dess utveckling. Nybyggnationen av H-huset som förverkligas via alliansen Botnia High 5 framskrider under verksamhetsåret till en realiseringsfas. Men dessutom har man för avsikt att välja en leverantör för det nya klient- och patientdatasystemet som enligt planerna ska betjäna hela landskapet. Det ålderskorrigerade sjuklighetsindexet i Vasa sjukvårdsdistrikts område är en aning lägre än i landet i genomsnitt (87,8). Däremot är åldersstrukturen en aning mera ofördelaktig än i landet i genomsnitt. Det demografiska försörjningsförhållandet är 66,0, medan det i det övriga landet är 60,1. Då sjukligheten bland befolkningen betraktas på distriktsnivå så har det inte skett några betydande förändringar under de senaste åren. Sjuklighetsindexet har ändå sjunkit i jämförelse med början av 2000-talet. Vi har haft en positiv trend i 1 utvecklingen inom hälso- och sjukvården, så trots den sjukdomsbörda som den åldrande befolkningen fört med sig så har dödligheten i folksjukdomar (diabetes, hypertension, cancersjukdomar, minnessjukdomar) minskat. Enligt de kvalitetsmätare som används inom den specialiserade sjukvården så har vi fortsättningsvis kunnat bevara vår ställning bland de bästa sjukhusen i landet. Våra utmaningar beror framförallt på de obesatta vakanser som vi har för specialiserade läkare. Dessutom så hämmas processerna inom den specialiserade sjukvården av det faktum att äldre personer drivs till den specialiserade sjukvården samtidigt som vi har det svårt att hitta en fortsatt vårdplats för dem eller hemförlova dem. Antalet vårdplatser är dimensionerat enbart på basis av de patienter som verkligen är i behov av specialiserad sjukvård. Tanken har varit att vi med hjälp av gemensamma datasystem och vårdreformen eller en frivillig integration ska hitta en klart effektivare lösning på det ovan beskrivna problemet. Det lanseras ständigt dyra apparater och läkemedel inom den specialiserade sjukvården. Dessutom kräver det tilltagande antalet information en allt djupare specialisering. För att motverka dessa faktorer som ökar på kostnaderna måste man förändra på verksamhetssätten för att nå besparingar. Visserligen så kan man genom behandlingar som partiellt blivit bättre spara stora summor. Ett bra exempel på en dylik behandling är lösningsbehandlingen av tilltäppningar i hjärnartärer med vilka man i stor grad kunnat minska på den invalidiseringsgrad som tilltäppningar kan förorsaka. Vi förbereder oss nu på en stor organisationsförändring där yrkespersoner inom socialvården, primärvården och den specialiserade sjukvården kommer att stå under ett och samma paraply. Ifall den här reformen kan omsättas i praktiken så måste den användas så effektivt som möjligt för patienternas och kundernas bästa. Med anledning av detta så måste personalen fås engagerad till ett ömsesidigt utvecklingsarbete för att vi ska kunna skapa fungerande vårdstigar och processer. I fortsättningen måste det förebyggande arbetet, omsorgen, vården och den övriga försorgen för den välmående befolkningen i en allt högre utsträckning ses som en helhet. Sammanslagningen av röntgenavdelningen i Jakobstad och röntgenavdelningen på VCS har varit överraskande problematisk på grund av bristen på personal. Trots det så har vi kunnat förhandla oss fram till en sammanslagning av laboratoriefunktionerna i Jakobstad och på Vasa centralsjukhus, vilken kommer att träda i kraft från och med början av år Samtidigt så strävar vi efter att få ett verksamhetsmässigt och ekonomiskt utbyte inom laboratoriesektorn genom att medverka i ett samarbetsnätverk som grundats av flera sjukvårdsdistrikt samt genom att bli delägare i Finlands närlaboratorium Ab. I och med att befolkningen blir allt äldre och bor/klarar sig hemma intar rehabilitering och den verksamhet som bidrar till att upprätthålla patienternas funktionsförmåga en allt centralare roll. Även i samband med land-

4 skaps- och vårdreformen är det viktigt att de servicekedjor och servicehelheter som är förknippade med rehabilitering blir beskrivna. Vi förbereder oss redan nu på det kommande genom att lansera ett eget serviceområde för rehabiliteringsverksamheten från början av året, vilket kommer att omfatta den fysiatriska avdelningen, medicinsk rehabilitering, rehabiliteringshandledare, hjälpmedelscentralen samt enheten för terapeuter och sakkunniga. Hjälpmedelscentralen tillhandahåller redan nu regional verksamhet. I Vasa sjukvårdsdistrikt bygger den goda vården på verkningsfulla behandlingar och nationella vårdrekommendationer. Verksamhetsmodeller som baserar sig på kundens resurser och en evidensbaserad vårdsamtalsmodell ska tas i bruk i en allt högre utsträckning vid bedömningen av vårdbehovet hos jourpatienter och polikliniska patienter. Med hjälp av en ständig insamling av respons så utvecklas vår vård i en allt säkrare och högklassigare riktning. Särskild uppmärksamhet fästs vid bemötandet och betjäningen av kunder. Personalen är vår viktigaste resurs och därför utgör kompetensutveckling, välbefinnande i arbetet och en tillräcklig resurstilldelning ett insatsområde. Vi satsar på rekryteringen av vårdpersonal genom att utveckla studerandehandledningen, samarbetet med läroinrättningarna och marknadsföringen, men också genom att göra verksamhetsmodellen på vårdserviceenheten mera attraktiv för erfarna medarbetare. På våren 2019 kommer vi för den fjärde gången att ansöka om ett förnyande av vårt kvalitetscertifikat. Betraktat från ett kvalitetsledningsperspektiv så måste verksamheten fokuseras på den process som berör gränsytan. Med hjälp av föregripande riskbedömning så strävar man efter att behärska identifierade riskområden. För att säkerställa personalens kompetens måste man uppgöra precisare, schemalagda planer. Genom en utökning utav användningen av digitala tjänster ska kundperspektivet i serviceprocesser beaktas, samtidigt som man även i övrigt ska baka in kundperspektivet i utvecklingsarbetet genom att vara lyhörd för erfarenhetsexperters synpunkter. Sjukvårdsdistriktet har röntgen- och laboratorieverksamhet i Jakobstad samt dialys-, röntgen- och laboratorieverksamhet i Kristinestad. Utvecklande av närservicen är viktigt. 1.2 Vasa Sjukvårdsdistrikts organisation Genom organisationsmodellen och ledningssystemet säkerställs att patienten upplever att kvaliteten är den bästa i Finland. Patienten finns i centrum. Organisationsmodellen och ledningssystemet har planerats för att stöda förverkligandet av strategin för Vasa sjukvårdsdistrikt. Organisationsmodellen är en matrisorganisation som utgår från patienten. I organisationsmodellen finns patienternas vårdprocesser och specialiteterna inom ansvarsområdena. Vården av patienterna förverkligas i olika skeden av processen inom serviceområdena, där alla resurser finns, bl.a. personal, utrymmen och apparatur. För att ytterligare betona att man utgår från kunden, indelas organisationen enligt patienternas vårdprocesser och specialiteterna för dessa, i fyra ansvarsområden, där man planerar, utvärderar och utvecklar vårdprocesserna enligt patienternas behov. Som direktör för vart och ett av ansvarsområdena fungerar en läkare som samtidigt fungerar som förman för överläkarna för de specialiteter som hör till området. I beslutsprocessen är utgångspunkten patienternas behov av undersökningar och vård. För att åstadkomma ett tydligt ledningsansvar och en effektiverad verksamhet är organisationen indelad i elva serviceområden. Inom serviceområdena för vården leds resultatenheterna och produceras vård, kvalitativt i rätt tid och effektivt enligt ansvarsområdenas uppgjorda riktlinjer. Serviceområdena för vården leds av chefsöverskötaren och serviceområdena leds av överskötare, som samtidigt fungerar som förman för resultatenheternas avdelningsskötare. Från och med 2019 bildas ett eget serviceområde för rehabilitering. Även läkare och sakkunniga har placerats inom ett eget serviceområde som leds av chefsöverläkaren. Inom diagnostikcentret är organisationsmodellen och ledningssystemet oförändrat. Serviceområdena för försörjning och förvaltning leds av förvaltningsdirektören. 2

5 1.3 Strategiska mål och visioner Klient Processer Personal/ Lärande och förnyande Ekonomi Strategiska målsättningar Mål och åtgärder för år 2019 Den bästa kundupplevda kvaliteten i Finland Klienternas språkliga rättigheter tryggas Klienterna ges service och effektfull vård snabbt, smidigt och i rätt tid En god kvalitet och goda upplevelser lockar kunder till sjukhuset Klienterna deltar aktivt i planeringen och utvecklingen av verksamheten Det regionala samarbetet fördjupas och servicestyrningen av klienter effektiveras I diskussioner med kunder använder man sig alltid av kundernas modersmål eller så anlitar man en tolk för att trygga de språkliga rättigheterna Den kundorienterade verksamheten utvecklas utgående från responsuppgifter Köuppgifter och väntetider läggs ut på webbplatsen Sjukhusets hemlinje utvidgas att omfatta hela sjukhuset Tillgången till e- tjänster utvidgas Erfarenhetsaktörer involveras i verksamhetsutveckling Klientrådets verksamhet utvecklas Verksamheten på servicepunkten utvecklas genom Olkaprojektet Varumärket klargörs och marknadsföring inleds Kunder erbjuds tillgång till service som tillhandahålls via det virtuella sjukhuset Ett konkurrenskraftigt sjukhus med omfattande jour En heltäckande kundservice möjliggörs Vårdresultaten är bevisligen av toppklass i landet Specialsjukvårdstjänster tillhandahålls i hela landskapet Banbrytare inom patientsäkerhetsforskning och -utveckling Vi placerar oss bland de två bästa akutsjukhusen i Finland Förutsättningar skapas för att tillhandahålla en omfattande jour inom olika specialiteter Utsikterna att inleda integrationen av socialoch hälsovården år 2020 tryggas En kumpan som kan verkställa och utveckla servicen söks Processerna är beskrivna, och korrigerande åtgärder vidtas för att åtgärda riskerna i processerna Lean utvecklas och utvidgas till hela organisationen De nya huvudsakliga verksamhetsprocesserna för H-huset har beskrivits, och åtgärder vidtas för att utveckla verksamheten i den fastställda riktningen Uppföljningen av vårdresultaten utvecklas Med stöd av professuren i patientsäkerhet ska en långsiktig utvecklingsoch forskningsplan uppgöras Specialsjukvårdstjänster tillhandahålls i hela landskapet med hjälp av digitalisering En vägkarta för digital En uppskattad, välmående, innovativ, ansvarsfull och belåten personal rekommenderar oss som arbetsplats. Starkt och innovativt ledarskap Tvåspråkighet ger oss ett nationellt försprång och underlättar det nordiska samarbetet Positiv inställning till utveckling, undervisning och forskning Nya verksamhetssätt introduceras genom tillämpning av digitala lösningar Kompetensutveckling enligt verksamhetens behov En balans i antalet vårdanställda söks genom vårdserviceenheten Personalens kliniska kompetens utvecklas målinriktat och forskning ökar Välmåendet stöds genom system för enhetsvisa spelregler och utvecklingsplaner Fortgående ledarskapsutbildning Karriärmodell utvecklas Påbörjar utvecklingsarbete för att bli ett sjukhus med dragningskraft (magnetsjukhus) På alla enheter förs utvecklingssamtal och gruppdiskussioner om enhetens mål och utvecklingsåtgärder Automatiserad planering av arbetsskiftsförteckning piloteras Personalens mångsidiga språkkunskaper ska tillgodogöras bättre Kundernas behov bemöts konkurrenskraftigt och kostnadseffektivt genom att utveckla verksamheten och lokaliteterna Besparingen på 11 % verkställs Fokus på en kostnadseffektiv och verkningsfull vård av sjukdomsgrupper som kräver specialsjukvård Mångsidigare kundservice med hjälp av digitalisering Fokusering på resurskrävande patientgrupper och sådana vars vård är långvarig Vi söker besparingar i samarbete med socialoch primärvården Strukturella förändringar och processutveckling Marknadsföring som stöder kostnadseffektivitet Allmän kostnadsmedvetenhet bland personalen Med hjälp av vårdserviceenheten kan vi kontrollera antalet visstidsanställda Utvärderingen av metoder (med Mini- HTA) stärks innan beslut om ibruktagning Identifiering av patientgrupper som kräver mest resurser och vars vård är mycket långvarig Mera interna utbildningar som ersättning för externa Automatisk talidentifiering Sparobjekt hittas genom en utveckling av förslagsverksamheten Antalet kunder hos casemanagerna ökar med 20 % 3

6 Klient Processer Personal/ Lärande och förnyande Ekonomi Nyckelmätare, måloch bindningsnivå (F = fullmäktige, S = styrelse) 99 % av kunderna är belåtna med den språkliga servicen (F) Kundresponser ger 1-5 utvecklingsåtgärder/enhet (S) Kund-NPS>80 (F) Patient-kundnöjdhet> 4,7 (skala 1-5) (F) Köuppgifterna kan betraktas i realtid på webbplatsen (F) Köläget är bättre än på grannsjukhusen Hemlinjens telefonrespons och chattjänst 100 % på vardagar kl (S) Antalet e-tjänster har ökat med 20 % (S) Distansmottagningar används på 10 polikliniker (S) Teledermatoskopiförbindelse till fyra hälsocentraler (S) Erfarenhetsaktörer finns i minst i två arbetsgrupper (S) Klientrådet avger 3-8 resolutioner, som leder till 3-8 utvecklingsåtgärder (F) Nya funktioner skapas på servicepunkten genom verksamhetsmodellen Olka (S) För 85 % av patienterna har man gjort en vård- och rehabiliteringsplan (S) Varumärket har klargjorts och marknadsföringen har påbörjats (S) kundstyrning utvecklas med hjälp av serviceformgivning Det regionala projektet för ett gemensamt klientoch patientdatasystem framskrider Vi placerar oss bland de två bästa akutsjukhusen enligt de genomsnittliga resultaten i THL:s PER- FECT-projekt (F) Minsta tio jourhavande specialiteter (F) Vården i andra inrättningar tilltar inte (S) Den specialiserade sjukvården, primär- och socialvården är klara för den regionala integrationen 2020 (F) Samarbetsavtal för utveckling och förverkligande av servicen har uppgjorts (F) Verksamheten styrs inte genom köer (S) Antalet Lean-projekt har ökat med 50 % (S) 5 huvudsakliga verksamhetsprocesser för H- huset har beskrivits och bruktagningen av dem har inletts (S) 3 nya indikatorer som används för att påvisa vårdresultat är i användning (S) Professuren i patientsäkerhet är besatt (S) En långsiktig patientsäkerhets- och forskningsplan har uppgjorts (S) Minst 4 forskningspublikationer kring patientsäkerhet (S) Vi placerar oss fortsättningsvis bland de bästa i det ringa antalet ersatta patientskador (S) Specialsjukvårdstjänster tillhandahålls i varje kommun (S) Åtgärderna i vägkartan för den digitala kundstyrningen har vidtagits (S) Projektet kring det regionala klient- och patientdatasystemet framskrider till upphandling (S) På enheterna ligger vårdtyngden/skötare inom det optimala området minst 50 %/mån. (S) Antalet snabbvikarier höjs (S) Resultatet från enkäten om personalens välbefinnande behålls på minst nuvarande nivå (S) Antalet forskningspublikationer ökar (S) Svarsprocenten för arbetsenhetens rekommendationsmätare fås över 60 %, samtidigt som NPS-indexet är över 50 (F) Genom kundens ögon-dagen omsätts i praktiken av 10 % av personalen Byggnationen av magnetsjukhuset har påbörjats Automatiserad planering av piloteringen av arbetsskiftsförteckningar är färdig (S) Förverkligandet av planen för kompetensutveckling inkl. ledarskapsutbildning (S) Inom språkinlärningen har språkcoach testats och hur säger man -häfte gjorts (S) Enhetsvisa spelregler och utvecklingsplaner har uppgjorts (S) De anställda rekommenderar VCS som vårdgivare NPS 80 (F) På resultatenheterna har diskussioner om ständig utveckling hållits till 90 % (S) Sjukfrånvaron ökar inte (F) Löneutgifterna de budgeterade lönerna (F) Vårdserviceenheten klarar av att hantera nödvändiga frånvaron (S) Sjukhusets produktionsprofil jämförs årligen med profilen hos motsvarande centralsjukhus (S) Den valfrihetsbaserade vården i andra inrättningar minskar med 5 % En marknadsanalys har gjorts och marknadsföring har påbörjats i 3 olika medier Alla nyinvesteringar > ,- har analyserats via Mini HTA (S) Mental- och missbrukarvårdens och diabetescentrets nya sammanslagna enhet har inlett sin verksamhet och nya sammanslagningar har planerats (S) På varje ledarskapsnivå hålls minst två utbildningar/diskussionsmöten om ekonomisk uppföljning (S) Antalet visstidsanställda bland vårdpersonalen har minskat (S) Användningen av automatisk talidentifiering har utvidgats (S) Antalet förslag har ökat med 50 % (S) Antalet kunder hos casemanagerna har ökat med 20 % (S) 4

7 1.4 Prestationer De prestationer som kommunfaktureras sammanfattas i nedanstående tabell. Den visar att verksamheten utvecklas mot allt mer öppenvårdsbetonad inriktning. Öppenvårdsprestationerna ökar och bäddavdelningsvården minskar. Prestationer Boksl. Boksl. Boksl. Budg. Förv. Förv. Budg till kom m unfakturering % 2019 % Öppen v å r dsbesök, som a tik , ,6 Öppen v å r dsbesök, psy kia tr i , ,1 Öppen v å r dsbesök, h v c-jou r , ,6 V å r dda g a r, psy kia tr i , ,9 V å r dda g a r, som a tik , ,6 V å r dda g a r, a n dn in g sför l , ,0 V å r dda g a r, a llm ä n m edicin , ,3 V å r dda g a r, a ku tm edicin, pr im ä r v å r d , ,4 DRG-pa ket , ,5 Ou tlier da g a r , ,0 Pa tien th em söv er n a ttn , ,0 * Sta tistikför in g en a v poliklin ikbesöken ä n dr des fr Antal bäddplatser Antalet bäddplatser har minskat med 3 platser jämfört med 2018 och totala antalet bäddplatser inklusive intensivvårdens och hjärtövervakningens platser uppgår till 320. Antal bäddplatser förä ndr Ser v iceom r. för bä dda v deln in g sv å r d Ser v iceom r.för kv in n or o ba r n Serv iceom r.för psy kiatri Hjärtöv erv akning CCU Intensiv v årds- och öv erv akningsav delning Reh a biliter in g sh em Resurser I budgeten och ekonomiplanen för 2019 har budgeterats medel för totalt 1942,3 tjänster och befattningar, en ökning med 37,8 stycken. I förändringen har beaktats såväl nya befattningar och tjänster för 2019 som tjänster som avslutats. Personalresu rser förä ndr Lä ka r e 2 1 5, , , , , , ,0 0,0 Un der sökn in g sper son a l 2 4 3, , , , , , ,0 5,8 V å r dper son a l , , , , , , ,3 3 5,0 För v a ltn in g sper son a l 1 1 0,0 1 09,5 1 09, , ,0 8 5,0 8 4,0-1,0 För sör jn in g sper son a l 3 2 3, , , , ,5 8 7,0 8 5,0-2, , , , , , , ,3 37,8 5

8 Resursförändringar Nya resurser Serv iceom rå det för öppenv å rd Sju ksköta r e A u dion om Socia la r beta r e Serv iceom rå det för bä dda v delningsv å rd Sju ksköta r e Serv iceom rå det för lä ka re och sa kku nniga Specia llä ka r e Socion om Dia gn ost ikcen t er Sju kh u skem ist Sa m m a n sla g n in g a v la bor a tor iet (JS) A v deln in g ssköta r e Sa m m a n sla g n in g a v la bor a tor iet (JS) Bitr ä da n de a v deln in g ssköta r e Sa m m a n sla g n in g a v la bor a tor iet (JS) ,5 La bor a tor iesköta r e Sa m m a n sla g n in g a v la bor a tor iet (JS) ,2 5 A v deln in g ssekr eter a r e Sa m m a n sla g n in g a v la bor a tor iet (JS) Rön tg en sköta r e La bor a tor iesköta r e Serv iceom rå det för sju kv å rdens st ödfu nkt ioner Sju ksköta r e Sju ksköta r e Serv iceom rå det för försörjning By r å sekr eter a r e Serv iceom rå det för förv a lt ning ,5 For skn in g ssköta r e ,5 Un der v isn in g ssköta r e T ot a lt 39,75 Avslutade tjänster och befattningar Serv iceom rådet för läkare och sakku nniga Bitr ä da n de öv er lä ka r e Serv iceom rå det för försörjning Må la r e T ot alt 2 6

9 Tjänstebenämningsförändringar n u v a r a n de ben ä m n in g n y ben ä m n in g Serv iceom rå det för a ku t v å rd Klin isk specia listsju ksköta r e Sju ksköta r e Klin isk specia listsju ksköta r e Sju ksköta r e Klin isk specia listsju ksköta r e Sju ksköta r e Reh a biliter in g sin str u ktör 0,5 Nä r v å r da r e 0, Rön tg en sköta r e Sju ksköta r e In str u m en tv å r da r e Sju ksköta r e Serv iceom rå det för öppen v å rd A v deln in g ssköta r e Nä r v å r da r e Sju ksköta r e 0,5 Nä r v å r da r e 0, Bitr ä da n de a v deln in g ssköta r e Koor din er a n de sju ksköta r e A v deln in g ssköta r e Klin isk specia listsju ksköta r e A v deln in g ssekr eter a r e Nä r v å r da r e A v deln in g ssköta r e Koor din er a n de a v deln in g ssköta r e Serv iceom rå det för kv in n or och ba rn Bitr ä da n de a v deln in g ssköta r e Sju ksköta r e Ba r n sköta r e Sju ksköta r e Serv iceom rå det för psy kia t ri Motion s- och idr ottsh a n dleda r e Sju ksköta r e Pr im ä r sköta r e Sju ksköta r e Klin isk specia listsju ksköta r e Sju ksköta r e Serv iceom rå det för reh a bilit erin g Koor din er a n de a v deln in g ssköta r e Öv er sköta r e Bitr ä da n de a v deln in g ssköta r e Ser v iceför m a n A n sv a r ig för h jä lpm edelscen tr a len Ser v icech ef Serv iceom rå det för lä ka re och sa kku n n iga Specia llä ka r e A v deln in g söv er lä ka r e Specia llä ka r e A v deln in g söv er lä ka r e Specia llä ka r e Bitr ä da n de öv er lä ka r e Dia gn ost ikcen t er Rön tg en sköta r e 0,5 La bor a tor iesköta r e 0, Medika lv a ktm ä sta r e La bor a tor iesköta r e Serv iceom rå det för sju kv å rden s st ödfu n kt ion er By r å sekr eter a r e A v deln in g ssekr eter a r e Rev isor sa ssisten t Sekr eter a r e in om för v a ltn in g en Sju ksköta r e Bitr ä da n de a v deln in g ssköta r e Serv iceom rå det för försörjn in g Sn icka r e Elektr on ikm on tör Ser v icetekn iker Ser v icein g en jör V V S-in g en jör Un der h å llsch ef Serv iceom rå det för förv a lt n in g By r å för estå n da r e Leda n de con tr oller By r å för estå n da r e Con tr oller Ekon om ipla n er a r e Ekon om ipla n er in g sch ef HR-pla n er a r e Ch ef för per son a lä r en den HR-pla n er a r e HR-u tv ecklin g sch ef x 0,5 lön esekr eter a r e 1 HR-sekr eter a r e Utbildn in g spla n er a r e Rekr y ter in g spla n er a r e 7

10 2 EKONOMIPLANEN Resultaträkning VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT Bokslut Budget Förv erkligat Förv. Budget % % Ekon om ipl % Verksam hetsintäkter För sä ljn in g sin tä kter ,1 % ,2 % 3,5 % Medl.kommunernas bet.and ,1 % ,9 % 2,8 % Övriga kommuner ,2 % ,5 % -7,2 % Kommunernas bet.and. tot ,2 % ,0 % 2,5 % A v g iftsin tä kter ,3 % ,1 % 0,0 % Un der stöd och bidr a g ,1 % ,0 % -0,9 % Öv r ig a v er ksa m h etsin tä kter ,7 % ,9 % -1 0,8 % ,8 % ,8 % 3,2 % Verksam hetskostnader Per son a lkostn a der Lön er och a r v oden ,0 % ,5 % 1,4 % Lön ebikostn a der Pen sion skostn a der ,2 % ,2 % -3,0 % Öv r ig a lön ebikostn a der ,1 % ,8 % -1 8,3 % Per son a ler s.o.öv r.r ä ttelsep ,2 % ,8 % -3,3 % ,5 % ,8 % 0,0 % Köp a v tjä n ster ,2 % ,5 % 6,7 % Ma ter ia l, för n öden h eter o v a r or ,6 % ,6 % 3,8 % Öv r ig a kostn a der ,4 % ,5 % 3 4,7 % ,7 % ,3 % 3,4 % Verksamhetsbidrag ,5 % ,7 % -2,0 % Finansiella intäkter och kostnader Rä n tein tä kter ,0 % 0,0 % Öv r ig a fin a n siella in tä kter ,7 % ,8 % 8 0,0 % Rä n tekostn a der ,4 % ,0 % 1 7,4 % Öv r ig a fin a n siella kostn a der ,0 % ,4 % 0,0 % ,9 % ,4 % 0,0 % Å rsbidrag ,3 % ,0 % -2,1 % Av skriv ningar och nedskriv ningar A v skr iv n in g a r en lig t pla n ,3 % ,3 % -2,1 % ,3 % ,3 % -2,1 % Räkenskapsperiodens resultat I planerna för har planerats som om all verksamhet fortsätter i nuvarande form. 8

11 2.2 Investeringsutgifter INVESTERINGSUTGIFTER Bokslut Budget Budget Ekonom iplan Inv esteringsutgifter Im m a ter iella r ä ttig h eter Jor d- och v a tten om r å den By g g n a der Fa sta kon str u ktion er och a n or dn in g a r Ma skin er och in v en ta r ier Aktier och andelar Inv esteringsutgifter totalt Inv esteringsinkom ster In v ester in g sin kom ster Inv esteringsinkom ster totalt Inv esteringar netto Fin a n sier a s m ed m edel fr å n don a tion Fin a n sier a s m ed lea sin g Köptjä n ster - IT In v est erin gsu t gift er t ot a lt Balansräkning BA LA NSRÄ KNING Bokslu t Bu dget Bu dget A KT IV A Bestå en de a ktiv a För v a lta de m edel Rör lig a a ktiv a PA SSIV A Eget kapital Gr u n dka pita l Öv r ig a eg n a fon der Tidig a r e r ä ken ska psper ioder s öv er skott Räkenskapsperiodens underskott Av sättningar Av sättningar för pensioner Öv r ig a a v sä ttn in g a r För v a lta t ka pita l Främ m ande kapital Lå n g fr istig t Kor tfr istig t

12 2.4 Finansieringsanalys FINA NSIERINGSA NA LYS Bokslu t Bu dget Bu dget Pla n Pla n Internt tillförda m edel Å r sbidr a g Kor r ektiv poster till in ter n t tillför da m edel Inv esteringar In v ester in g a r i a n lä g g n in g stillg å n g a r Försäljningsinkom ster av anl.tillgångar Nettokassaflödet för egentliga v erk sam heten och inv esteringarna Finansieringens kassaflöde Förändringar av lånebeståndet Ökn in g a v lå n g fr istig a lå n Min skn in g a v lå n g fr istig a lå n För ä n dr in g a v kor tfr istig a lå n Förändring av eget kapital Förändring av likv iditeten Öv r ig a för ä n dr in g a r a v likv iditeten Förändring av likv ida m edel Lå n gfrist iga lå n

13 3 EKONOMIPLANENS FÖRSTA ÅR BUDGETEN ÅR Allmänt Samkommunens styrelse gav på sitt sammanträde den inledande ramar för budgetarbetet En av målsättningarna för programmet VCS 2025 är att uppnå en produktivitet och effektivitet som motsvarar nivån för centralsjukhusen i genomsnitt. Detta innebär enligt strategiprogrammet VCS 2025 att kostnaderna under en fyra års period skall minskas med 11 % eller 20 miljoner euro. Budgeten för 2019 har uppgjorts med följande utgångsläge Prestationerna och produktionen är planerad på innevarande års nivå med beaktande av nationella normer och rekommendationer. Anslagen för apoteksförödenheter budgeteras enligt det beräknade behovet på basen av förverkligat under Anslagen för vård i andra inrättningar är budgeterade med utgångsläget från användningen under innevarande år. Anslag för övriga köpta tjänster, material och förnödenheter samt övriga kostnader enligt nollbudgeteringsprincipen Fortsatta strukturella förändringar beräknas ge inbesparingar. Förändringarna genomförs i enlighet med strategiplanen Resursbehovet på enheterna har justerats för att motsvara behovet Separat investeringslista för byggnader och apparatur Resurser och anslag för PET-CT-verksamheten budgeteras Inget överskott budgeteras utan verksamheten planeras med ett nollresultat. Löneförhöjningar och lönebikostnader har beräknats enligt avtal och centrala direktiv Verksamhetsintäkterna ökar med 3,2 % och medlemskommunernas betalningsandelar med 2,5 %. Kommunernas betalningsandelar för den egna verksamheten ökar med 4,2 miljoner euro eller 2,4 % jämfört med budgeten Bland övriga försäljningsintäkter har även för 2019 medtagits en försäljningsvinst om en miljon euro för en del av de tillgångar styrelsen beslutit avyttra och som är upptagna till mycket låga balansvärden. Verksamhetskostnaderna för den egna verksamheten ökar med 6,6 miljoner euro jämfört med budgeten för Där ingår kostnader för den övertagna laboratorieverksamheten i Jakobstad om 3 miljoner euro. Övriga kostnadsökningar består av 2,4 miljoner i avtalsenliga lönejusteringar inklusive lönebikostnader, 0,7 miljoner euro för nya resurser samt 1,3 miljoner i medicinkostnadsökningar. Å andra sidan har mindre kostnader upptagits för fastighetstjänster eftersom rivning av byggnader ingick i budgeten för 2018 men inte längre för Personalkostnaderna uppgår till 110,2 miljoner euro, vilket är samma nivå som 2018 men eftersom lönekostnader omvandlats till köptjänster som ett resultat av utlokaliserad verksamhet med minskade personalkostnader samtidigt som övertagande av laboratorieverksamheten och stora lönejusteringar ökar personalkostnaderna är 2018 och 2019 inte alls jämförbara. Det samma gäller köpta tjänster medan materialbudgeten berörs i mindre grad, endast livsmedelsbudgeten har varit en större post som inte längre finns med. Anslagen för köpta tjänster, förutom vård i andra inrättningar, uppgår till 43,7 miljoner euro, vilket utgör en ökning med 9,9 % eller 3,9 miljoner euro. Köptjänsterna totalt ökar med 6,7 %. De köpta vårdtjänsterna från andra inrättningar ökar med 1,1 miljoner euro eller 3,1 %. Den budgeterade kostnadsnivån motsvarar användningen under 2018 minskat med kostnaderna för den vård som beräknas utföras som egen verksamhet under Den nya PET-CT som anskaffades hösten 2018 finansieras förutom genom större donationer, genom leasing, vilket även gäller de övriga miljonanskaffningarna under 2018 och en del av den apparatur som kommer att anskaffas under Detta betyder att hyreskostnaderna stiger med 1,3 miljoner euro jämfört med 2018 i stället för att summan skulle ha belastat resultatet i form av avskrivningar. De finansiella nettokostnaderna 2019 uppgår till 0,9 miljoner euro och hålls på samma nivå som 2018 trots ökad låneupptagning eftersom ränteläget är extremt lågt och de budgeterade anslagen för 2018 inte använts till fullo. 3.2 Ekonomidelens utgifter och inkomster Verksamhetsintäkterna för samkommunen utgör euro, vilket betyder en ökning jämfört med budgeten 2018 med ,- euro eller 3,2 %. Största delen eller 85,5% utgörs av medlemskommunernas betalningsandelar. Verksamhetskostnaderna utgör ,- euro, vilket betyder en ökning jämfört med budgeten 2018 om ,- euro eller 3,4 %. Största delen eller 47 % utgörs av personalkostnaderna, följt av köpta tjänster som utgör 34,1 % och materialkostnaderna som utgör 16,8 % av verksamhetskostnaderna. 11

14 Verksamhetsintäkternas fördelning i budgetförslaget år 2019 i jämförelse med 2018 Bokslut Budget Budget andel % ökning/ minskning Försäljningsint. av medl.kommuner ,5 2, Försäljningsint. av utsockne ,8-7, Övriga försäljningsintäkter ,3 24, Avgiftsintäkter ,3 0,0 0 Övriga ,2-5, , Verksamhetskostnadernas fördelning i budgetförslaget år 2019 i jämförelse med 2018 Bokslut Budget Budget andel % ökning/ minskning Personalkostnader ,0 0, Köptjänster ,1 6, Material och förnödenheter ,8 3, Övriga kostnader ,1 34, , Investeringar Samkommunens investeringar för 2019 utgör 54,9 miljoner euro, varav fastighetsbudgeten utgör 38 miljoner. Eftersom en del av apparturen finansieras genom leasing och donationer samt en del it-system anskaffas som köptjänster återstår 51,1 miljoner euro i investeringsutgifter. För det nya H-huset har medtagits 28,2 miljoner, varav 3 miljoner utgör förflyttning av infra. Under 2018 hade budgeterats totalt 15 miljoner för H- huset medan endast ca 5,5 miljoner kommer att förverkligas, varför 9,5 miljoner upptas på nytt som en del av anslagen för Andra större renoveringar är F- delen, för vilken har budgeterats 3 miljoner och X- byggnaden för vilken har budgeterats 1,5 miljoner euro. För X-byggnadens del framflyttas 1,7 miljoner av det som budgeterades 2018 men inte kommer att användas. För tilläggsvåningarna på parkeringshuset har budgeterats 2,5 miljoner euro. Övriga anslag om 2,8 miljoner går till övriga fastighetsinvesteringar. H-huset har tagits upp i ekonomiplanen för Vasa sjukvårdsdistrikt och projektet planeras och drivs initialt via distriktet till dess att den slutliga ägarstrukturen utformats i fall landskapsreformen förverkligas. Planeringen har inletts och infra har flyttats under Totalkostnaderna beräknas uppgå till ca 130 miljoner euro för själva H-huset medan det samtidigt omändras och byggs infrastruktur för 9,8 miljoner euro samt reserveras medel för ny automationsteknik för 5,5 miljoner euro. Förutom H-huset ändras och saneras även andra byggander under åren, bl.a X-huset för totalt 6,5 miljoner euro, F-delen för 21,3 miljoner, matsalen för 2,5 samt C-byggnaden för 6,7 miljoner. Totalt uppgår kostnaderna till ca 185 miljoner euro under åren , därefter planeras saneringar av övriga byggnader för 70 miljoner. Investeringsanslagen för apparatur är 4,2 miljoner euro och undantagsvis skaffas ingen apparatur i miljonklassen under Investeringsanslagen för IT-system 2019 uppgår till totalt 12,6 miljoner euro under För det nya klientoch patientdatasystemet upptas anslag om 10 miljoner och därutöver utgör digitaliseringsprojekt i olika former samt deltagande i det nationella UNA-projektet de största satsningarna. Enligt de preliminära beräkningarna uppgår det nya klient och patientdatasystemets satsningar under en tioårs period till miljoner euro för Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikts del. För Vasa sjukvårdsdistrikts del saknas ännu motsvarande beräkningar. Avskrivningarna för 2019 beräknas uppgå till 9,1 miljoner euro, vilket är 0,2 miljoner mindre än 2018 eftersom större apparaturanskaffningar under 2018 har finansierats med leasing och belastar hyreskostnaderna i stället för avskrivningarna. Avskrivningarna på anläggningstillgångarna har beräknats enligt distriktets avskrivningsplan och bokföringsnämndens kommunsektions anvisningar. Gränsen för aktivering av investeringar i byggnader är euro och för apparatur, maskiner och inventarier euro. Under 2019 upptas ett lån om 20 miljoner euro för fastighetsinvesteringar. Den slutliga finansieringen av både H-huset och klient- och patientdatasystemet avgörs när slutliga kostnadsberäkningar erhålls under våren Fullmäktige tar då slutliga beslut om investeringarna. 3.4 Grundkapitalet Samkommunens grundkapital bildades i den ingående balansen Grundkapitalet kan ökas med kommunernas separata betalningsandelar. Därtill kan grundkapitalet ökas via överföring från övrigt eget kapital. I budgetförslaget ingår inga ökningar i grundkapitalsandelarna. 12

15 Räntan för 2019 föreslås enligt tidigare princip bindas till grundräntan med granskningsdatum ,75 %-enheter, d.v.s. 0,75 % för Räntan på grundkapitalet har i budgetförslaget beräknats till 0,5 miljoner euro. Grundkapitalet är 61 miljoner euro. 3.5 Budgetens bindning I budget och ekonomiplan godkänns de verksamhetsmässiga och ekonomiska målsättningarna. I budgeten upptas de anslag som målsättningarna förutsätter. Inför fullmäktige fastställs bindningsnivån till nettoverksamhetskostnaderna för den egna verksamheten, nettofinansiella intäkter och kostnader samt nettoinvesteringsutgifter. Inför styrelsen är investeringslistan i detalj är bindande. 3.6 Kommunfakturering Styrelsen fastställer de detaljerade priserna för samkommunen efter att fullmäktige fastställt grunderna för prisberäkningen samt utgifter och inkomster för respektive enhet. Priserna för år 2019 är fasta priser som kan ändras endast av styrelsen om så krävs. Inom distriktet tillämpas drg-baserad kommunfakturering för den somatiska bäddavdelningsvården. För krävande rehabilitering och den specialgeriatriska avdelningen liksom inom psykiatrin faktureras bäddavdelningsvården via vårddagspriser och inom öppenvården faktureras poliklinikbesök enligt olika prisklasser både när det gäller somatiken och psykiatrin. Tilllämpningen gäller såväl egna patienter inom VSVD som utsocknes patienter. Målsättningen är att antalet vårddygn för patienter som väntar på annan vårdplats skall kunna sänkas. De patienter vars vård har slutförts inom specialsjukvården åtskiljs statistikmässigt från de patienter som tas in som primärvårdspatienter via akuten, men samma prissättning tillämpas för båda grupperna, i väntan på annan vårdplats. Specialitetsvisa priser gäller för all verksamhet. I övrigt sker kommunfaktureringen enligt samma principer som tidigare. Samjouren räknas numera till specialsjukvården och ingår därmed i kommunernas betalningsandelar. Kostnaderna för den speciellt dyra vården täcks per patient med en utjämningsavgift som är relaterad till kommunens befolkningsunderlag vid ingången av år Gränsen för dyr vård fastställs för år 2019 till euro. Även psykiatrin omfattas av dyrvårdssystemet. Dyrvårdsavgiften för år 2019 är 29,46 euro per invånare. Den beräknas omfatta kostnader om totalt 5 miljoner euro. Kostnader som uppstår på grund av speciella åligganden täcks med betalningsandelar, i form av en medlemsavgift, vilken uppbärs av medlemskommunerna i förhållande till deras befolkningsunderlag. Medlemsavgiften för år 2019 är 50,03 euro per invånare eller totalt 8,5 miljoner euro. I avgiften ingår också den regionala hjälpmedelscentralen. Den prehospitala akutsjukvården uppgår till totalt 8,5 miljoner euro och uppbärs likaså i form av en avgift relaterad till befolkningsunderlaget. Avgiften för 2019 är 49,81 euro per invånare. För att upprätthålla jourberedskapen uppbärs en separat avgift, som täcker hälften av kostnaderna för dejoureringen. Den uppgår för 2019 till 32,85 euro per invånare. 3.7 Medlemskommunernas betalningsandelar i driftsutgifterna I genomsnitt beräknas medlemskommunernas betalningsandelar per invånare under 2019 öka med 26,12 euro per invånare och uppgå till 1.345,94 euro om man bortser från kommunerna i norr, Jakobstad, Pedersöre, Larsmo och Nykarleby, som faktureras för en del av specialhälsovården direkt från staden Jakobstad. Kostnaderna varierar mellan de högsta för Kaskös del, euro följt av Malax och Vasa, med respektive och de lägsta för Vörå och Närpes med respektive euro per invånare. Kristinestad och Laihela ligger närmare medeltalet med respektive euro per invånare medan Korsholm och Korsnäs ligger under medeltalet med respektive euro per invånare. Kostnaderna sjunker för Kaskö med 159 euro per invånare, för Vörå med 63 euro och för Korsnäs med 31 euro per invånare jämfört med det budgeterade För Jakobstad ökar kostadera med 103 euro, för Larsmo med 71 euro och för Pedersöre med 52 euro per invånare 13

16 VSVD:s kommunfakturering per invånare Nykarleby Larsmo Pedersöre Jakobstad Vörå Närpes Korsnäs Korsholm Laihela Kristinestad medeltal Vasa Malax Kaskö Euro I det följande presenteras betalningsandelarna mera detaljerat per kommun och på huvudproduktnivå. De kommunvisa betalningsandelarna baserar sig på användningen av de olika enheternas tjänster under 2017 och under de åtta första månaderna Medlemskommunernas betalningsandelar 2019 KOMMUN Gem en sa m m a Egen Vård i andra inrät t n. T OT A LT bet a ln in gs- produ kt ion Univ. A ndra Kostnader a n dela r sju kh u s sju kh u s /invånare Ja kobsta d Ka skö Kor sh olm Kor sn ä s Kr istin esta d La ih ela La r sm o Ma la x Ny ka r leby Nä r pes Peder sör e V a sa V ör å Medl.kom m Utsockn e T OT A LT

17 Gemensamma betalningsandelar KOMMUN Medlem s- Specia lsju kv. Ut jä m n in gsa v g. Kredit erin g Preh ospit a la T ot a lt avgift jourberedskapsavg. för dyr vård för dyr vård akutvården Ja kobsta d Ka skö Kor sh olm Kor sn ä s Kr istin esta d La ih ela La r sm o Ma la x Ny ka r leby Nä r pes Peder sör e V a sa V ör å T OT A LT Medlemskommunernas prestationer och betalningsandelar i den egna produktionen 2019 KOMMUN Öppenv., som a t ik Öppenv., psy k Prim ä rv.a ku t Pa t.h em m et A n dn.förl.v d Bä dda v d, som a t ik Besök Eu ro Besök Eu ro Besök Eu ro A n t a l Eu ro Vd Eu ro Vd Eu ro Ja kobsta d Ka skö Kor sh olm Kor sn ä s Kr istin esta d La ih ela La r sm o Ma la x Ny ka r leby Nä r pes Peder sör e V a sa V ör å Medl.komm Utsockn e TOTALT Medlemskommunernas prestationer och betalningsandelar i den egna produktionen 2019, forts. KOMMUN Fly t t n.fördröjn. Fly t t n.fördröjn. Bä dda v d, psy k A llm.m edicin A ku t m edicin, prim DRG Ou t lier Vd Eu ro Vd Eu ro Vd Eu ro A nt a l Eu ro Vd Eu ro T ot a lt Ja kobsta d Ka skö Kor sh olm Kor sn ä s Kr istin esta d La ih ela La r sm o Ma la x Ny ka r leby Nä r pes Peder sör e V a sa V ör å Medl.komm Utsockn e T OT A LT

18 Medlemskommunernas prestationer och betalningsandelar i vård i andra inrättningar 2019 Öppenv å rd, som a t ik Öppenv å rd, psy k. Öppenv. Bä dda v d.v å rd, som a t ikbä dda v d.v å rd, psy k. Bä dda v d. Med. KOMMUN Univ ersit et Öv riga Univ ersit et Öv riga Med.reh a b Univ ersit et Öv riga Un iv ersit et Öv riga St a t liga reh a b. T ot a lt sju kh u s sju kh u s sju kh u s sju kh u s sju kh u s sju kh u s sju kh u s sju kh u s sju kh u s Ja kobsta d Ka skö Kor sh olm Kor sn ä s Kr istin esta d La ih ela La r sm o Ma la x Ny ka r leby Nä r pes Peder sör e V a sa V ör å T OT A LT

19 3.8 Resultaträkning för Vasa sjukvårdsdistrikt Bokslut Budget Förv erkligat Förv. Budget % % % Verksam hetsintäkter För sä ljn in g sin tä kter För s.in t. a v m edl.kom m u n er ,1 % ,9 % 2,8 % För s.in t. a v a n dr a sju kv.distr.o öv r ,2 % ,5 % -7,2 % Hä lsov å r dstjä n ster ,0 % ,4 % 3 4,5 % För sör jn in g stjä n ster ,5 % ,6 % -7 9,3 % För sä ljn in g a v u tbildn.tjä n ster ,2 % ,1 % -6,5 % För sä ljn in g a v öv r ig a tjä n ster ,0 % ,7 % -0,3 % ,1 % ,2 % 3,5 % A v g iftsin tä kter Ku n da v g ifter ,3 % ,1 % 0,0 % Understöd och bidrag Un der stöd och bidr a g ,1 % ,0 % -0,9 % Öv r ig a v er ksa m h etsin tä kter Hy r esin tä kter ,4 % ,0 % -1,5 % Öv r ig a v er ksa m h etsin tä kter ,0 % ,5 % -0,1 % Ka n tin in tä kter ,1 % % -1 00,0 % ,7 % ,9 % -10,8 % Verksam hetsintäkter ,8 % ,8 % 3,2 % Verksam hetskostnader Per son a lkostn a der Löner och arv oden För tr oen dev a lda ,1 % ,1 % 2,8 % Lä ka r per son a l ,0 % ,7 % 3,3 % Un der sökn in g sper son a l ,3 % ,2 % 3,8 % V å r dper son a l ,1 % ,7 % 4,3 % För v a ltn in g s- o ka n sliper s ,1 % ,3 % -0,9 % För sör jn in g sper son a l ,2 % ,8 % -4 2,1 % Per son a len s a r v oden ,4 % ,8 % 1 6 2,4 % Utom stå en de lön er och a r v oden ,3 % ,3 % 3,8 % Öv r ig a lön ekostn a der ,0 % 0 0,0 % 0,0 % ,2 % ,5 % 1,4 % Lön ebikostn a der Pen sion skostn a der ,2 % ,2 % -3,0 % Öv r ig a per son a lkostn a der ,1 % ,8 % -1 8,3 % ,6 % ,7 % -5,4 % Per son a ler s.o.öv r.r ä ttelseposter ,2 % ,8 % -3,3 % Personalkostnader ,5 % ,8 % 0,0 % for ts. 17

20 Bokslut Budget Förv erkligat Förv. Budget % % % Köp av tjänster V å r d i a n dr a in r ä ttn in g a r ,4 % ,6 % 3,1 % Öv r ig a ku n dtjä n ster ,9 % ,8 % -1,1 % Kon tor s-, ba n k o sa kku n n ig tj ,3 % ,6 % 5,5 % För sör jn in g s- och r epa r a tion stj ,0 % ,0 % 2 0,2 % Rese-, tr a n sp.o. in kv a r ter in g stj ,7 % ,8 % 0,5 % För sä kr in g a r ,8 % ,9 % 7,2 % Kosth å llstjä n ster ,7 % % 6 4,4 % Öv r ig a tjä n ster ,4 % ,0 % 1 8,3 % ,2 % ,5 % 6,7 % Material, förnödenheter och v aror Inköp u nder räkenskapsperioden Ka n slim a ter ia l och litter a tu r ,4 % ,4 % 0,5 % V å r dför n öden h eter ,4 % ,4 % 1,0 % Rön tg en - och la bor a tor ieför n ,7 % ,0 % 2 2,1 % Medicin ska r eh a biliter in g sför n ,3 % ,7 % -7,0 % A poteksför n öden h eter ,3 % ,3 % 9,7 % Liv sm edel och kosth å llsför n ,9 % ,9 % -8 2,7 % Klä der och tex tilier ,0 % ,1 % 1,9 % För sör jn in g sför n öden h eter ,7 % ,9 % 0,5 % In v en ta r ier m. kor t a n v ä n dn.tid ,4 % ,6 % -1 4,2 % Öv r ig a för n öden h eter ,4 % ,8 % 1,8 % ,6 % ,6 % 3,8 % Ökning/m inskning av lager ,0 % 0 0,0 % 0,0 % ,6 % ,6 % 3,8 % Öv r ig a kostn a der Hy r or ,2 % ,4 % 8 9,7 % Ska tter ,8 % ,2 % 0,0 % Öv r ig a kostn a der ,1 % ,2 % 0,9 % In köp till ka n tin ,9 % % -1 00,0 % ,4 % ,5 % 34,7 % Verksam hetskostnader ,7 % ,3 % 3,4 % Verksamhetsbidrag ,7 % -2,0 % Finansiella intäkter och kostnader Rä n tein tä kter ,0 % 0 0,0 % 0,0 % Öv r ig a fin a n siella in tä kter ,7 % ,8 % 8 0,0 % Rä n tekostn a der ,4 % ,0 % 1 7,4 % Öv r ig a fin a n siella kostn a der ,0 % ,4 % 0,0 % ,9 % ,4 % 0,0 % Å rsbidrag ,0 % -2,1 % A v skriv n in ga r och n edskriv n in ga r A v skr iv n in g a r en lig t pla n ,3 % ,3 % -2,1 % ,3 % ,3 % -2,1 % Överskott/underskott

21 3.9 Investeringsutgifter Tidigare Bokslut Budget Oanvänt 18 Budget Ekon om ipla n Investeringens år överf.till tot.kostnad In v est erin gsu t gift er Aktier och andelar Mark och v attenom råden By g g n a der U-by g g n a den F-by g g n a den Sa n er in g a v X-by g g n a den * C-by g g n a den * Pa r ker in g sh u s MNO-by ggnaden M-by g g n a den NO-ändringsarbeten om dispon er a t fr å n C (1,5 m ) och X (1,2 m ) * *( ) Y-dejourröntgen, utv idgning G-h u set T-sa n er in g A -sanering B-sanering Öv r ig a r en ov er in g a r ( ) H-n y by g g n a den H-n y by g g n a den KSL För fly ttn in g a v in fr a Autom ationsteknik Fasta konstruktioner och anordningar Sju kh u su tr u stn in g i F Hissa r (2 /å r +F) El dr iftsä ker h et, ela u tom a tion Ä n dr in g a r v en tila tion Av loppsreparationer och dricksv attenledningar Moder n iser in g a v by g g n a dsa u tom a tion By te av oljecisterner Tr a fika r r a n g em a n g Sköter skea la r m Förny ande av telefoncentral Utv idgning av högtalaranläggning Förny else av om rådesbely sning Reser v kr a ft Reserv kraft (H-ny by ggnad) Om rådesky lning By te a v br a n da la r m (delv is) Förny ande av personsäkerhetssy stem Öv riga fasta konstruktioner (< ) Maskiner och inv entarier Ser v iceom r å det för a ku tv å r d Serv iceom rådet för bäddav delningsv ård Ser v iceom r å det för öppen v å r d Ser v iceom r å det för kv in n or och ba r n Dia g n ostikcen ter Serv iceom rådet för sjukv årdens stödfunktioner Serv iceom rådet för försörjning It-sy stem Serv iceom rådet för akutv ård Serv iceom rådet för öppenv ård Serv iceom rådet för kv innor och barn Serv iceom rådet för psy kiatri Diagnostikcenter Serv iceom rådet för sjukv årdens stödfunktioner Ser v iceom r å det för för v a ltn in g Inv est eringsu t gift er t ot a lt In v est erin gsin kom st er Inv est eringa r net t o Finansieras m ed m edel från donation Finansieras m ed leasing Köptjänster - IT

22 4 ANSVARSOMRÅDENAS VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLANER I den nya organisationsmodellen och det nya ledningssystemet är patientprocesserna placerade på ansvarsområden som ännu är uppdelade i specialiteter. Cheferna för dessa ansvarsområden och överläkarna för de specialiteter som hör till dessa ansvarsområden har till uppgift att leda, utveckla och följa upp undersökningen, vården och rehabiliteringen av patienter samt den övergripande processen som omfattar behandlingen av patientens hälsoproblem som helhet och de kostnader som denna helhet föranleder. Det centrala i verksamheten är att planera en serviceproduktion som är patientorienterad, behovsanpassad, medicinskt tillbörlig, effektfull och patientsäker samt till kostnadsnivån skälig. Den här verksamhetsplanen fungerar samtidigt som en beställning till serviceområdena, vilket betytt att serviceområdena och resultatenheterna på serviceområdena har planerat sin framtida verksamhet och de resurser som denna verksamhet kräver utgående från nämnda plan. Ansvarsområdena är medicinska ansvarsområdet, operativa ansvarsområdet, ansvarsområdet för barn, psykiatriska ansvarsområdet samt ansvarsområdet övrigt/allmänmedicin. 4.1 Medicinska ansvarsområdet Bedömning av befolkningens behov av service och förutsägbara förändringar Behovet av specialiserad sjukvård tilltar från år till år i takt med den allt äldre befolkningen. Även folksjukdomarna, såsom vuxendiabetes ökar, vilket också kan märkas som ett tilltaget behov av specialiserad sjukvård. Antalet strålbehandlingar kommer att tillta, nya patienter kommer även utom sjukvårdsdistriktet. Ändringen i verksamheten på Jakobstads sjukhus har ökat antalet remisser som inkommer till den kardiologiska polikliniken, men även antalet vårddagar på vårdavdelningen. Behovet av rytmkardiologiska åtgärder och framförallt ablationsbehandlingar av förmaksflimmer ser fortsättningsvis ut att tillta. Även behovet av pacemakrar vid krävande rytmstörningar och insufficiens håller på att tillta. Behovet av hemdialysvård håller på att öka. Hudtumörer och allergier är på tilltagande. Antalet patienter med HIV ökar jämnt, sammantaget så ökar antalet remisser till infektionspolikliniken. Förekomsten av sömnapné tilltar fortsättningsvis bland befolkningen. Planerade förändringar i patienters vårdprocesser Behovet av specialiserad sjukvård tilltar från år till år i takt med den allt äldre befolkningen. Även folksjukdomarna, såsom vuxendiabetes ökar, vilket också kan märkas som ett tilltaget behov av specialiserad sjukvård. Antalet strålbehandlingar kommer att tillta, nya patienter kommer även utom sjukvårdsdistriktet. Ändringen i verksamheten på Jakobstads sjukhus har ökat antalet remisser som inkommer till den kardiologiska polikliniken, men även antalet vårddagar på vårdavdelningen. Behovet av rytmkardiologiska åtgärder och framförallt ablationsbehandlingar av förmaksflimmer ser fortsättningsvis ut att tillta. Även behovet av pacemakrar vid krävande rytmstörningar och insufficiens håller på att tillta. Behovet av hemdialysvård håller på att öka. Hudtumörer och allergier är på tilltagande. Antalet patienter med HIV ökar jämnt, sammantaget så ökar antalet remisser till infektionspolikliniken. Förekomsten av sömnapné tilltar fortsättningsvis bland befolkningen. Säkerställande av kvalitet, tillgång, smidighet och rättidighet i vården De långsiktiga insatserna på specialiseringsutbildningen i Vasa börjar märkas som en korrigering av läkarunderskottet. Under år 2019 kommer vi att få flera, nya specialistläkare som återvänder till Vasa efter deras universitetsperiod. Det här kommer att minska användningen av konsultläkare. Ett tätare samarbete inom sjukvårdsdistriktet möjliggör en smidigare användning av läkarresurser. Ansvarsområdet satsar också på den återkommande utbildningen av specialiserande läkare och specialistläkare. Målet är att man på den endokrinologiska polikliniken ska ha en specialiserande läkare utöver de två specialistläkarna. Ett gott samarbete och en ständig dialog med serviceområdena säkerställer att det finns till tillräckligt med resurser i patientvården. Hjärtinfarktsjouren fortgår på det egna sjukhuset, vilket säkerställer en högklassig vårdtillgång för de patienter som akut behöver vård utan några onödiga dröjsmål, men också att vårdperioderna blir kortare. Sannolikt behöver man fortsättningsvis ty sig till mertidsarbete för att kunna hantera köerna exempelvis den kardiologiska polikliniken. 20

23 Resultaträkning MEDICINSKA Bokslut Budget Förv erkligat Förv. Budget % % A NSV A RSOMRÅ DET % Verksam hetsintäkter För sä ljn in g sin tä kter För s.in t. a v m edl.kom m u n er, eg en v er ksa m h et ,6 % ,0 % 1 1,0 % För s.in t. a v m edl.kom m u n er, köptjä n ster ,4 % ,8 % -1 7,1 % För s.in t. a v a n dr a sju kv.distr ikt ,4 % ,4 % -1 0,9 % Öv r ig a för sä ljn in g sin tä kter ,8 % 0,0 % ,1 % ,1 % 6,5 % A v g iftsin tä kter ,4 % ,2 % 0,0 % In ter n a in tä kter ,3 % ,0 % 4,0 % ,2 % ,9 % 6,5 % Verksam hetskostnader Köp a v tjä n ster, v å r d i a n dr a in r ä ttn in g a r ,4 % ,8 % -1 7,1 % Köp a v öv r ig a tjä n ster ,3 % ,9 % 5,9 % Ma ter ia l, för n öden h eter och v a r or ,0 % ,2 % 1 2,9 % In ter n a kostn a der ,2 % ,3 % 8,9 % ,1 % ,9 % 6,5 % V erksamhetsbidrag Resultat Årsrabatt till medlemskommuner Räkenskapsperiodens resultat

24 Målsättning Medicinska ansv arsom rådet Förv erkligat Målsättning Förv erkligat % Målsättning % Öppenv årdsbesök In r em edicin , ,7 En dokr in olog i , ,8 Ga str oen ter olog i , ,8 Hem a tolog i , ,0 Ka r diolog i , ,7 In fektion ssju kdom a r , ,0 Nefr olog i , ,0 Reu m a tolog i , ,2 Hu dsju kdom a r , ,1 On kolog i , ,1 Neu r olog i , ,2 Lu n g sju kdom a r , , , ,5 V å rdda ga r Inrem edicin Neu r olog i , ,0 Ka r diolog i , ,0 Ger ia tr i , , , ,1 DRG-pa ket In r em edicin , ,4 Endokrinologi , ,8 Gastroenterologi , ,5 Hem a tolog i , ,2 Ka r diolog i , ,9 In fektion ssju kdom a r , ,9 Nefr olog i , ,8 Reu m a tolog i , ,0 Hudsjukdom ar 1 On kolog i , ,8 Neu r olog i , ,5 Lu n g sju kdom a r , , , ,2 Ou t lier-da ga r In r em edicin , ,2 Endokrinologi , ,0 Gastroenterologi , ,3 Hem a tolog i , ,3 Ka r diolog i , ,2 In fektion ssju kdom a r , ,7 Nefr olog i , ,9 Reum atologi On kolog i , ,9 Neu r olog i , ,1 Lu n g sju kdom a r , , , ,7 Pa t ien t h em In r em edicin , ,3 On kolog i , ,2 Neu r olog i 1 Öv er n a ttn in g a r , ,0 22

25 4.2 Operativa ansvarsområdet Bedömning av befolkningens behov av service och förutsägbara förändringar Efterfrågan och verksamheten kommer sannolikt fortsättningsvis att öka i en maklig jämn takt. Den åldrande befolkningen och de åldersrelaterade degenerativa sjukdomarna skapar ändå ett tryck på många specialiteter. Inom kärlkirurgin har patientantalet och operationerna tilltagit kraftigt i jämförelse med fjolåret, och kommer sannolikt att stanna permanent på denna nya nivå. Det högklassiga kärlcentret kommer sannolikt att öka efterfrågan även i närområdena. Behandlingen av ålderförändringar i ögonen och starrsjukdomar tilltar ständigt, varför också hjälpmedelsbehovet tilltar. Det här bemöts i mån av möjlighet med en effektivering av verksamheten, samtidigt som man strävar efter att bevara de åtgärder som äventyras i och med centraliseringsförordningen. Det viktigaste är att konstant kunna genomföra 600 endoprotesoperationer per år. I och med att befolkningen blir äldre och på grund av målet att äldre personer bör kunna klara sig och bo hemma kommer rehabiliteringsfältet att bli mera omfattande, vilket kommer att kräva insatser redan i början av kedjan. I och med stigande ålder ökar förekomsten av cancersjukdomar, och den operativa behandlingen av dem fortsätter såsom tidigare, även om det inom urologin finns en risk för att dessa operationer kommer att centraliseras till universitetssjukhus. Det nationellt sjunkande födelsetalet kommer förhoppningsvis att stanna upp även i Vasa. Det tilltagna behovet av hörselhjälpmedel är något som också måste beaktas i budgeten (bestämmelser i lag). De förändringar som ska göras i sållningen av föderskor i linje med riksomfattande anvisningar kommer att öka kostnaderna i jämförelse med det tidigare läget (ca ). Planerade förändringar i patienters vårdprocesser Inga betydande verksamhetsförändringar har planerats inom den specialiserade sjukvården i jämförelse med nuläget. Antalet distandsmottagningar och konsultationer/kontroller som görs med hjälp av videoförbindelser ska i mån av möjlighet ökas, framförallt i fråga om Jakobstad. Likaså ska hjälpmedelsutbudet i mån av möjlighet förenhetligas på landskapsnivå. En intensifierad - krävande övervakningsvård lanseras vid årsskiftet i gemensamma utrymmen för att skapa en effektivare verksamhet än på de nuvarande små, fristående enheterna. Förenhetligandet av processer kräver gemensamma IT-program. För att minska avdelningsbelastningen måste fler patienter kunna vårdas inom ramen för dagavdelningsprocessen. På poliklinikerna kommer man att sträva efter att förenhetliga praxisen så långt som möjligt och att planera besöken så att de så långt som möjligt ska kunna handhas enligt principen färdigt på en gång. Den multiprofessionella vården av smärtpatienter utvecklas fortsättningsvis. Säkerställande av kvalitet, tillgång, smidighet och rättidighet i vården Inga betydande verksamhetsförändringar har planerats inom den specialiserade sjukvården i jämförelse med nuläget. Antalet distandsmottagningar och konsultationer/kontroller som görs med hjälp av videoförbindelser ska i mån av möjlighet ökas, framförallt i fråga om Jakobstad. Likaså ska hjälpmedelsutbudet i mån av möjlighet förenhetligas på landskapsnivå. En intensifierad - krävande övervakningsvård lanseras vid årsskiftet i gemensamma utrymmen för att skapa en effektivare verksamhet än på de nuvarande små, fristående enheterna. Förenhetligandet av processer kräver gemensamma IT-program. För att minska avdelningsbelastningen måste fler patienter kunna vårdas inom ramen för dagavdelningsprocessen. På poliklinikerna kommer man att sträva efter att förenhetliga praxisen så långt som möjligt och att planera besöken så att de så långt som möjligt ska kunna handhas enligt principen färdigt på en gång. Den multiprofessionella vården av smärtpatienter utvecklas fortsättningsvis. 23

26 Resultaträkning OPERATIVA Bokslut Budget Förv erkligat Förv. Budget % % A NSV A RSOMRÅ DET % Verksam hetsintäkter För sä ljn in g sin tä kter För s.in t. a v m edl.kom m u n er, eg en v er ksa m h et ,4 % ,1 % -3,2 % För s.in t. a v m edl.kom m u n er, köptjä n ster ,8 % ,5 % 2,9 % För s.in t. a v a n dr a sju kv.distr ikt ,2 % ,0 % 6,1 % Öv r ig a för sä ljn in g sin tä kter ,5 % ,8 % -1,5 % A v g iftsin tä kter ,4 % ,4 % 0,0 % In ter n a in tä kter ,3 % ,4 % 4,1 % ,6 % ,6 % -1,4 % Verksam hetskostnader Köp a v tjä n ster, v å r d i a n dr a in r ä ttn in g a r ,8 % ,5 % 2,9 % Köp a v öv r ig a tjä n ster ,3 % ,1 % -3 0,7 % Ma ter ia l, för n öden h eter och v a r or ,3 % ,0 % -0,2 % Hy r or In ter n a kostn a der ,3 % ,3 % -2,4 % ,7 % ,5 % -1,4 % Verksamhetsbidrag Resultat Årsrabatt till medlemskommuner Räkenskapsperiodens resultat

27 Målsättning Operativ a ansv arsom rådet Förv erkligat Målsättning Förv erkligat % Målsättning % Öppenv årdsbesök Anestesiologi och intensiv v ård , ,9 Kir u r g i , ,6 Kir u r g i , ,8 Or topedi , ,2 Ur olog i , ,8 Ga str okir u r g i , ,2 A llm ä n - o pla stikkir u r g i , ,1 Th or a x o blodkä r lskir u r g i , ,7 Gy n ekolog i och för lossn in g , ,2 Ög on sju kdom a r , ,8 Ör on, n ä s och str u psju kdom a r , ,6 Mu n och kä ksju kdom a r , ,6 Fy sia tr i , , , ,6 V å rdda ga r Kir u r g i Or topedi , ,0 Ga str okir u r g i Th orax o blodkärlskiru rgi Öron, näs och strupsjukdom ar , ,0 DRG-pa ket Kirurgi , ,5 Kir u r g i , ,6 Or topedi , ,5 Ur olog i , ,1 Ga str okir u r g i , ,5 A llm ä n - o pla stikkir u r g i , ,5 Th or a x o blodkä r lskir u r g i , Gy n ekolog i och för lossn in g , ,9 Ögonsjukdom ar , ,0 Ör on, n ä s och str u psju kdom a r , ,7 Mu n och kä ksju kdom a r ,7 31-6,1 Dagkirurgi, alla specialiteter , ,7 Dagkirurgi, ögonsjukdomar , , , ,7 Ou t lier-da ga r Kir u r g i , ,5 Kir u r g i , ,8 Or topedi , ,2 Ur olog i , ,2 Ga str okir u r g i , ,2 Allm än- o plastikkirurgi Thorax o blodkärlskirurgi Gy n ekolog i och för lossn in g , ,4 Ögonsjukdom ar ,0 Ör on, n ä s och str u psju kdom a r , ,6 Mun och käksjukdom ar , , ,5 Pa t ien t h em Kir u r g i 1 Gy nekologi och förlossning 3 Ögonsjukdom ar 2 2 Öv ern a t t n in ga r

28 4.3 Ansvarsområdet för barn Bedömning av befolkningens behov av service och förutsägbara förändringar Verksamheten kommer i huvudsak att fortgå som tidigare. En allt större andel av specialistläkarna arbetar i perioder på universitetssjukhus (nyligen inom barngastroenterologi 10/2018). På så sätt förbättras patientsäkerheten och arbetskvaliteten i den egna verksamheten, men samtidigt så blir det svårare att planera användningen av de egna resurserna. Det är en utmaning att säkerställa kompetensen! För att kunna ställa verksamheten i fokus anställer man specialistläkare från grannsjukhus för korta perioder. Visserligen så främjar det här samarbetet och sänker tröskeln bland annat till Jakobstad. Läget gällande specialiserande läkare är gott inom hela ansvarsområdet. Vi får många sökande. Svårskötta patienter som behöver vård på högspecialiserad nivå remitteras till universitetssjukhus enligt tidigare kriterier. Centraliseringsförordningen kommer sannolikt ännu inte att skaka om barnsjukdomarna. Början av året kommer i fråga om belastningen på avdelningen sannolikt att vara lugnare, eftersom den exceptionellt hårda RSV-epidemin som vi drabbades av innevarande år knappast kommer att upprepas. Läkarresursen på barnneurologin har varit god i ett år (2 läkare). Den rådande goda situationen fortsätter åtminstone i ett år framåt. Trots det tilltagna antalet remisser så kommer man kunna uppfylla kraven i vårdgarantin. Överläkaren i barnneurologi kommer att fortsätta med sina konsultationsbesök till Jakobstad. Åbo universitetssjukhus specialupptagningsområde hoppas på att samarbetet inom barnkirurgin ska fördjupas. Ett samarbetsmöte är planerat mellan sakkunniga i olika specialiteter 9/2018. Vi har som mål att den barnkirurgiska verksamheten i stort sett ska kunna fortgå såsom tidigare genom att barnanestesiläkarens specialkompetens kan användas som stöd för kirurgen. Även ÅUCS nya överläkare i barnsjukdomar ska bekanta sig med vår verksamhet 10/2018. På agendan har man nämnt diskussion om centralisering Påbyggnadsutbildningen av en till neonatolog vid ÅUCS slutförs under år 2019, vilket kommer att förstärka våra neonatologiska kunskaper och färdigheter samt skapa en jämnhet i den krävande vården. Antalet förlossningar kommer att sjunka, liksom i hela landet. Simuleringar av hotfulla situationer måste tränas allt mer. Vårt centralsjukhus ligger längst borta från universitetssjukhus, varför vi måste behärska de kriser som inträffar i vårt eget hus. Insatser på utbildning och aktiv handledning på specialiserande läkare betalar sig tillbaka i samband med rekryteringar. Mer tid och mera resurser ska reserveras för undervisning. Planerade förändringar i patienters vårdprocesser Utrustning och verksamhetsmodeller har uppdaterats utgående från evidensbaserade rön. I höst kommer man att få tillgång till utrustning för kylbehandling + aeegmonitorering av svårt asfyktiska nyfödda. Anskaffningsprocessen är nu på slutrakan och utbildningen av 26 personalen ska inledas inom kort, för det här är en ny behandlingsform på VCS. Dessutom planerar man att tillgodogöra sig av regelbundna återupplivningssimuleringar i och med att forskning påvisat att detta främjar patientsäkerheten och skapar en säkerhet i teamarbetet. Det går inte att träna på patienter. Användningen av digitala tjänster ska utökas. Mottagningar med läkarskötarpar ska utökas till tillämpliga delar. I syfte att uppdatera processen för barn med diabetes har man diskuterat huruvida den första handledningen av färska diabetiker kunde skötas av diabetesskötaren hemma hos patienten och genom att dra nytta av en digital distansförbindelse till familjen (kortare sjukhusvistelse)? Det egna teamet på barnenheten och sjukskötarresurserna önskar fortfattande att ett övergripande ansvar ska kunna bäras för den process som berör barnjourpatienter. Det här skulle kräva en ökning av skötarresurserna. Samarbetet med öppenvården ska utvidgas i fråga om desensibilisering. Injektionsutbildningar som arrangeras tillsammans med Vasa hvc lanseras i höst och från och med början av nästa år ska ungdomar som genomgår desensibilisering flyttas till öppenvårdssidan i den upprätthållande fasen. Tack vare det så frigörs det en resurs för en tidig inledning av nya injektionsbehandlingar. På så sätt kan vi bättre uppfylla de krav som ställs i vårdgarantin och erbjuda patienter vård i rätt tid. En ömsesidig vision är att man ska kunna skapa en distansförbindelse till Jakobstad. Det utvecklingsarbete som görs i fråga om konsultationer gällande barnjourpatienter i Jakobstads område fortsätter. Vårdprocessen för unga intoxikationspatienter är långt klar och är nu på en kommentarrunda. Vårdprocessen för unga som riskerar att marginaliseras fortgår i samarbete med psykiatrin, barnskyddet och pediatriken. Det mångfacetterade samarbetet mellan den specialiserade sjukvården, primärvården och socialvården kommer att fortgå inom ramen för LAPE- (barn- och familjetjänster) och OT-sammanträdena med integration som mål. Samtliga förändringar och uppdateringar som görs i processerna bistår en patientorienterad och familjecentrerad verksamhet. En del av förändringarna ökar på kostnaderna, men förhoppningsvis kommer de att påverka de totala kostnaderna, verkningsfullheten och de nuvarande utrymmesproblemen. Säkerställande av kvalitet, tillgång, smidighet och rättidighet i vården Uppföljning av remisser, vårdgarantin, vårddagar, besöksantal och åtgärder fortgår regelbundet. Mera handledning behövs för tolkningen av budgeten och för att de ekonomiska talen ska bli rationella (utbildning i

29 användningen av den patientvisa kostnadsberäkningen (KPP) har planerats av ledningen). Den information som barnpoliklinikens mätartavla ger med 4 månaders mellanrum har upplevts som viktig. Om avvikelser upptäcks så kan man tämligen raskt korrigera kursen och försöka hitta orsaker till dessa avvikelser. Verksamheten utvecklas utgående från HaiPro-anmälningar och inkommen respons. Främjandet av tvåspråkigheten fortgår. Genom att ett utbyte av kostnadsmedvetenhet och en regelbunden genomgång med kollegor kan de ekonomiska målen förverkligas. Rätt patient vårdas på rätt vårdtrappa. Fokus på de patienter som behöver specialiserad sjukvård, samtidigt som tyngdpunkten flyttas från avdelningen till öppenvården med hjälp av olika stödåtgärder. Det kräver samarbete i gränsytan för att den verksamhet som bedrivs i vardagen av alla aktörer ska gå mot en integration, oavsett om vi får ett landskap eller inte! För att kunna trygga verksamheten så krävs det en kompetent personal som fungerar väl tillsammans men också motiverade barnläkare med en stark sakkunskap samt friska utrymmen som stöder verksamheten. Barnfamiljernas tillit till det egna sjukhuset måste kunna bevaras. Vi måste hålla oss i takt med förändringarna, samtidigt som vi måste göra våra processer moderna och lyfta fram våra goda resultat. Resultaträkning ANSVARSOMRÅDET Bokslut Budget Förv erkligat Förv. Budget % % FÖR BA RN % Verksam hetsintäkter För sä ljn in g sin tä kter För s.in t. a v m edl.kom m u n er, eg en v er ksa m h et ,4 % ,0 % 9,2 % För s.in t. a v m edl.kom m u n er, köptjä n ster ,1 % ,3 % 6,2 % För s.in t. a v a n dr a sju kv.distr ikt ,9 % ,6 % -3 6,9 % Öv r ig a för sä ljn in g sin tä kter ,5 % ,8 % 6,9 % A v g iftsin tä kter ,0 % ,9 % 0,0 % In ter n a in tä kter ,9 % ,9 % 0,1 % ,4 % ,7 % 6,8 % Verksam hetskostnader Köp a v tjä n ster, v å r d i a n dr a in r ä ttn in g a r ,1 % ,3 % 6,2 % Köp a v öv r ig a tjä n ster ,4 % ,8 % 1,7 % Ma ter ia l, för n öden h eter och v a r or ,7 % ,1 % -3,7 % In ter n a kostn a der ,4 % ,6 % 7,6 % ,9 % ,1 % 6,8 % V erksamhetsbidrag Resultat Årsrabatt till medlemskommuner Räkenskapsperiodens resultat Målsättning Ansv arsom rådet för barn Förv erkligat Målsättning Förv erkligat % Målsättning % Öppenv årdsbesök Ba r n sju kdom a r , ,4 Ba r n kir u r g i , ,8 Ba r n n eu r olog i , , , ,2 DRG-pa ket Ba r n sju kdom a r , ,0 Ba r n kir u r g i , ,4 Ou t lier-da ga r Ba r n sju kdom a r , ,6 Ba r n kir u r g i , ,6 27

30 4.4 Psykiatriska ansvarsområdet Bedömning av befolkningens behov av service och förutsägbara förändringar Inga betydande verksamhetsförändringar har planerats inom den specialiserade sjukvården i jämförelse med nuläget. Antalet distandsmottagningar och konsultationer/kontroller som görs med hjälp av videoförbindelser ska i mån av möjlighet ökas, framförallt i fråga om Jakobstad. Likaså ska hjälpmedelsutbudet i mån av möjlighet förenhetligas på landskapsnivå. En intensifierad - krävande övervakningsvård lanseras vid årsskiftet i gemensamma utrymmen för att skapa en effektivare verksamhet än på de nuvarande små, fristående enheterna. Förenhetligandet av processer kräver gemensamma IT-program. För att minska avdelningsbelastningen måste fler patienter kunna vårdas inom ramen för dagavdelningsprocessen. På poliklinikerna kommer man att sträva efter att förenhetliga praxisen så långt som möjligt och att planera besöken så att de så långt som möjligt ska kunna handhas enligt principen färdigt på en gång. Den multiprofessionella vården av smärtpatienter utvecklas fortsättningsvis. Planerade förändringar i patienters vårdprocesser Inom det psykiatriska ansvarsområdet har man inlett en modellering av processer i syfte att skapa smidiga, effektiva och verkningsfulla vård- och rehabiliteringsprocesser. Inom avdelningsvården ska man på varje avdelning kartlägga tre nyckelprocesser samt uppgöra arbetsinstruktioner och kontrollistor för övriga processer. På den ungdomspsykiatriska avdelningen ska man i samband med en modellering av processer pilotera ett system för kliniskt beslutsfattande (CDSS). Det här är förknippat med ett investeringsbehov som anknyter till IT-anskaffningar. Dessutom har man avsikt att skaffa distansförbindelseutrustning (TV-mottagare, kameror och bordsmikrofoner) till varje avdelning och även polikliniker för det servicesamarbete som bedrivs både inom den egna organisationen och med övriga organisationer. Två nya vakanser har äskats för den ungdomspsykiatriska polikliniken. Dessa två vakanser ska användas vid implementeringen av ett s.k. mobilt arbetspar som ska arbeta i gränssnittet mellan skolväsendet, barnskyddet och övriga förvaltningsenheter. Processkompetensen har också fördjupats i organisationen i takt med tillsättandet av arbetsgrupper och genom utvecklingsdagar. Säkerställande av kvalitet, tillgång, smidighet och rättidighet i vården Frågan om vårdkvalitet kan lösas genom att utveckla processerna, och framförallt det ovan nämnda systemet för kliniskt beslutsfattande möjliggör genom det s.k. Serena-underlaget en vård av jämn kvalitet. I fråga om tillgången till vård har man redan nu, precis som ovan nämnts, genomfört förändringar i syfte att sänka tröskeln till vården. Med hjälp av processmodellering strävar man efter att avlägsna svinn och variationer i vårdprocesser. Processerna planeras så att läkare behövs bara i nödvändiga fall. I och med sammanslagningen av mental- och missbrukarvården behöver personalen utbildas för att den ska behärska bägge områden. Utbildningen inleds på hösten I linje med principen 'färdig på en gång' så strävar man efter att tackla de utmaningar som patienter ställer på servicesystemet i rätt tid och primärt utgående från patientens behov. År 2019 blir vårt servicelöfte att sträva efter att förbättra vårdkvaliteten, vårdtillgången, smidigheten och rättidigheten i vården. Det här kommer vi att följa upp med mätare som anknyter till våra processer. 28

31 Resultaträkning PSYKIATRISKA Bokslut Budget Förv erkligat Förv. Budget % % A NSV A RSOMRÅ DET % Verksam hetsintäkter För sä ljn in g sin tä kter För s.in t. a v m edl.kom m u n er, eg en v er ksa m h et ,0 % ,0 % -1,5 % För s.in t. a v m edl.kom m u n er, köptjä n ster ,8 % ,1 % 2 1,2 % För s.in t. a v a n dr a sju kv.distr ikt ,7 % ,7 % 2 2,3 % Öv r ig a för sä ljn in g sin tä kter ,7 % ,6 % 2,7 % A v g iftsin tä kter ,9 % ,4 % 0,0 % Interna intäkter ,7 % ,6 % 2,7 % Verksam hetskostnader Köp a v tjä n ster, v å r d i a n dr a in r ä ttn in g a r ,8 % ,1 % 2 1,2 % Köp a v öv r ig a tjä n ster ,8 % ,0 % 0,0 % Ma ter ia l, för n öden h eter och v a r or ,1 % -4 6,4 % In ter n a kostn a der ,6 % ,2 % -0,9 % ,0 % ,5 % 2,7 % V erksamhetsbidrag Resultat Årsrabatt till medlemskommuner Räkenskapsperiodens resultat Målsättning Psy kiatriska ansv arsom rådet Förv erkligat Målsättning Förv erkligat % Målsättning % Öppenv årdsbesök Psy kia tr i , ,9 Un g dom spsy kia tr i , ,3 Ba r n psy kia tr i , , , ,1 V å rdda ga r Psy kia tr i , ,3 Un g dom spsy kia tr i , ,7 Ba r n psy kia tr i , , , ,9 29

32 4.5 Ansvarsområdet övrigt/allmänmedicin Resultaträkning ANSVARSOMRÅDET Bokslut Budget Förv erkligat Förv. Budget % % ÖV RIGT / A LLMÄ NMEDICIN % Verksam hetsintäkter För sä ljn in g sin tä kter För s.in t. a v m edl.kom m u n er, eg en v er ksa m h et ,2 % ,9 % -1 3,7 % För s.in t. a v m edl.kom m u n er, köptjä n ster För s.in t. a v a n dr a sju kv.distr ikt ,6 % ,3 % Öv r ig a för sä ljn in g sin tä kter ,3 % ,4 % -5,2 % A v g iftsin tä kter Interna intäkter ,6 % ,5 % -5,2 % Verksam hetskostnader Köp a v tjä n ster, v å r d i a n dr a in r ä ttn in g a r Köp a v öv r ig a tjä n ster ,0 % 0,0 % Ma ter ia l, för n öden h eter och v a r or ,7 % 4,3 % In ter n a kostn a der ,2 % ,4 % -1 4,4 % ,3 % ,1 % -5,2 % Verksamhetsbidrag Resultat Årsrabatt till medlemskommuner Räkenskapsperiodens resultat Målsättning Ansv arsom råde öv rigt / Förv erkligat Målsättning Förv erkligat % Målsättning % allm änm edicin Öppenv årdsbesök A ku tm edicin, a llm ä n m edicin , ,6 V å rdda ga r A n dn in g sför la m a de pa tien ter , ,0 Förfly ttningsfördröjning V å r dda g a r, a llm ä n m edicin , ,3 V å r dda g a r, a ku tm edicin, a llm.m ed , , , ,0 30

33 5 SERVICEOMRÅDENAS VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLANER I den organisationsmodell som tagits i bruk år 2016 har centralsjukhuset indelats i sju serviceområden då det gäller vårdarbetet. De serviceområden som berör vårdarbetet är följande: serviceområdet för akutvård, serviceområdet för bäddavdelningsvård, serviceområdet för öppenvård, serviceområdet för kvinnor och barn, serviceområdet för psykiatri, serviceområdet för sjukvårdens stödfunktioner samt diagnostikcentret. Från och med 2019 bildas ett eget serviceområde för rehabilitering och de enheterna överförs från serviceområdet för öppenvård. Servicebehovet fastställs på ansvarsområdena och serviceområdena strävar i all sin verksamhet till att bemöta servicebehovet inom ramen för de gränser som fastställs i verksamhets- och ekonomiplanen. Administrativa överskötaren leder vårdserviceområdena, och under denna finns serviceområdenas överskötare. Målsättningen är att utvecklingen inom vårdserviceområdena går i riktning mot kundorienterade, effektiva och standardiserade rutiner. Ledarskapet och rapporteringen verkställs i enlighet med de överenskomna mätare som beskrivs i den årsklocka som uppgjorts för ledarskapet. 5.1 Serviceområdet för akutvård Klient Processer Personal/ Lärande och förnyande Ekonomi Strategiska målsättningar Den bästa klientupplevda kvaliteten i Finland Klienternas språkliga rättigheter tryggas Klienterna ges service och effektfull vård snabbt, smidigt och i rätt tid - En god kvalitet och goda upplevelser lockar kunder till sjukhuset Klienterna deltar aktivt i planeringen och utvecklingen av verksamheten Det regionala samarbetet fördjupas och servicestyrningen av klienter effektiveras Ett konkurrenskraftigt sjukhus med omfattande jour En heltäckande kundservice möjliggörs Vårdresultaten är bevisligen av toppklass i landet Specialsjukvårdstjänster tillhandahålls i hela landskapet Banbrytare inom patientsäkerhetsforskning och -utveckling En uppskattad, välmående, innovativ, ansvarsfull och belåten personal rekommenderar oss som arbetsplats Starkt och innovativt ledarskap Tvåspråkighet ger oss ett nationellt försprång och underlättar det nordiska samarbetet Positiv inställning till utveckling, undervisning och forskning Nya verksamhetssätt introduceras genom tillämpning av digitala lösningar Kompetensen utvecklas utgående från behoven i verksamheten Kundernas behov bemöts konkurrenskraftigt och kostnadseffektivt genom att utveckla verksamheten och utrymmena Besparingen på 11 % genomförs Fokus på en kostnadseffektiv och verkningsfull vård av sjukdomsgrupper som kräver specialsjukvård Mångsidigare kundservice med hjälp av digitalisering Fokus på patientgrupper som kräver mycket resurser och långvarig vård Mål och åtgärder för år 2019 Ett gott bemötande av patienten Adekvat vård som ges i rätt tid och på rätt plats Fungerande bedömning av vårdbehov på akuten Jourverksamheten utvecklas tillsammans med hälsovårdscentralerna i området Verksamheten utveck- Lean-metoden tillgodogörs vid processutveckling Huvudprocesserna har beskrivits Vårdresultaten inom serviceområdet är av toppklass i landet Fast-track förverkligas på akuten (patientens lidande minimeras och effektivi- Tillgång till en tillräcklig, motiverad och kompetent personal Utbildningar som behövs för att upprätthålla kompetensen möjliggörs En bra och tillräcklig introduktion Bra arbetstrivsel Ett gott bemötande av kunder, arbetskompisar Kostnadseffektivitet söks genom verksamhetsförändringar Personalkostnaderna stävjas genom en sammanslagning av funktioner och ett gott samarbete Samarbetet med vårdserviceenheten vidareutvecklas Samanvändning av 31

34 Klient Processer Personal/ Lärande och förnyande Ekonomi las med hjälp av kundrespons och klientrådet. Patienter betjänas på deras modersmål En högklassig och likvärdig prehospital akutsjukvård i sjukvårdsdistriktet Patienten får intensivoch övervakningsvård utan dröjsmål Sjukhusets interna återupplivningsverksamhet (MET) upprätthålls Patientsäkerheten tryggas genom en kompetent personal och evidensbaserade rön. En högklassig stemibehandling och elektrofysiologisk behandling Tillgången till en högklassig operationsvård 24/7 tryggas Kunden får en operationstid och tid till det preoperativa besöket i samband med poliklinikbesöket Instrumentvården vid stadens tandvård utvecklas Ett tätt och fungerande samarbete mellan instrumentvården och enheterna teten i vården maximeras) Servicen samt specialupptagningsområdets verksamhetsmodeller och anvisningar förenhetligas inom den prehospitala akutsjukvården. Stemi-processen upprätthålls Den elektrofysiologiska kompetensen vidareutvecklas De smidiga operationsprocesserna fortgår Tillgång till operation inom utsatt tid tryggas Operationer koncentreras till tjänstetid Användningen av operationssalar optimeras Digitalisering tillgodogörs för att smidiggöra processer Preoperativa förberedelser sköts så långt som möjligt per telefon Tillgången till intensiv- och observationsvård garanteras Intensivvårds- och observationsavdelningens funktionalitet i de nya gemensamma utrymmena Instrumentvårdens och stadens processer görs likadana och studerande Bestående personal Tillgodogörandet av åtgärdsloggen utvidgas i syfte att upprätthålla kompetensen Läkemedelsbehandlingskompetensen och apparatpassen hålls ajour Automatisering av arbetstidsplanering Spelregler dokumenteras och följs på samtliga enheter Gemensamma tillvägagångssätt på intensiven och observationen Gott ledarskap på enheter Utvecklings- och gruppdiskussioner hålls Sammanslagning av instrumentskötarna på dagkirurgin och operationssalen Gemensamma utbildningsplaner för instrumentskötarna utrymmen Lean-tankesättet tillgodogörs Strukturella och verksamhetsmässiga förändringar Produktiviteten i operationsverksamheten ligger på topplats Dagkirurgi är den främsta behandlingsformen Effektiv beläggning på operationssalar Vårdförnödenheter och apparater förenhetligas Samarbetet och personalanvändningen mellan enheter Den ekonomiska medvetenheten bland/upplysningen av personalen Budgetdisciplin/regelbunden uppföljning 32

35 Klient Processer Personal/ Lärande och förnyande Ekonomi Nyckelmätare, måloch bindningsnivå Patientrespons Antalet anmärkningar och patientklagomål Antalet utvecklingsåtgärder Kundbelåtenhet >4,7(1-5) Uppföljning av servicenivån inom den prehospitala akutsjukvården Antalet akutmedicinska läkarresurser inom den prehospitala akutsjukvården Vårddagar och vårdperioder på intensiven och observationen Met-larminsatser Tillgodogörande av evidensbaserade rön/enhet Annullering av operationer på grund av resurser = 0 Oförutsedd överflyttning till avdelning från dagkirurgin <5 % Genomströmningstider Digitalisering har tillgodogjorts Lean har tillgodogjorts på enheterna Ett X antal huvudprocesser har beskrivits Antalet prehospitala akutsjukvårdsuppdrag Rapporter via Kard.registret Köuppgifter över angio Intensium-rapporter Förhållandet mellan per-op besök och samtal Dagkirurgi förverklings-% Förutsatt operationsantal/år Instrumentvårdens prestationer Haipro Operationsantal/år Arbetsenhetens rekommendationsmätning NPS >50 Spelregler har uppgjorts för enheten Utvecklingsplanerna förverkligas Förverkligade utbildningsdagar Pilotering av arbetsskiftsplanering Rekommendation av arbetsplatsen NPS >80 Utvecklingssamtal 90% Sjukfrånvaron sjunker Antalet snabbvikarier har ökat Apparatpass och nättentamen i läkemedelsbehandling har avklarats Användningen av åtgärdsloggen på enheter Introduktionsprogram har uppgjorts på enheterna Personalomsättning Löneutgifter Budgeten uppföljs regelbundet och budgetramarna hålls Konsekvenserna av BuddyHealtcare Appen Vårdförnödenheter och apparater förenhetligas Antalet samanvända resurser Uppföljning av patientförflyttningarna inom den prehospitala akutsjukvården Regelbundna rapporter över operationsverksamheten Instrumentvårdens fakturering 33

36 Resultaträkning SERVICEOMRÅDET Bokslut Budget Förv erkligat Förv. Budget % % FÖR A KUTVÅ RD % Verksam hetsintäkter För sä ljn in g sin tä kter ,2 % % 0 % A v g iftsin tä kter ,1 % ,7 % 0,0 % Un der stöd och bidr a g ,9 % ,6 % 0,0 % Öv r ig a in tä kter In ter n a in tä kter ,8 % ,2 % 2,1 % ,0 % ,6 % 1,9 % Verksam hetskostnader Per son a lkostn a der Lön er och a r v oden ,1 % ,4 % 2,8 % Lön ebikostn a der Pen sion skostn a der ,2 % ,8 % -1,6 % Öv r ig a lön ebikostn a der ,1 % ,9 % -1 7,1 % Per son a ler s.o.öv r.r ä ttelseposter ,9 % ,6 % 0,0 % ,0 % ,6 % 1,4 % Köp a v tjä n ster ,9 % ,8 % 5,0 % Ma ter ia l, för n öden h eter och v a r or ,5 % ,6 % 0,5 % Öv r ig a kostn a der ,0 % ,9 % 6 7 3,5 % In ter n a kostn a der ,3 % ,0 % 0,8 % ,4 % ,4 % 2,0 % V erksamhetsbidrag ,3 % ,6 % -1,4 % Finansiella intäkter och kostnader In ter n a r ä n tekostn a der ,7 % ,2 % -0,9 % Interna finansiella kostnader ,7 % ,7 % -0,9 % Årsbidrag ,5 % ,8 % -1,5 % Av skriv ningar och nedskriv ningar A v skr iv n in g a r en lig t pla n ,7 % ,8 % -1,5 % ,7 % ,8 % -1,5 % Räkenskapsperiodens resultat

37 Målsättning Serv iceom rådet för akutv ård Förv erkligat Målsättning Förv erkligat % Målsättning % Å t gä rder Oper a tion er , ,2 A n estesiå tg. som h u v u då tg , ,0 Da g kir u r g iska oper a tion er , ,6 Hjä r tsta tion en , , , ,5 Öppenv årdsbesök * Specia lsju kv å r d, a ku tpoliklin iken , ,0 Pr im ä r h ä lsov å r d, a ku tpoliklin iken , ,6 Pr eoper a tiv a poliklin iken (in kl. sm ä r tpkl) , , , ,0 Intagning till av delning/intern konsultation In ta g n in g till a v d. v ia a ku tpkl , ,7 Pr eoper a tiv a poliklin iken (in kl. sm ä r tpkl) , , , ,9 V å rdda ga r In ten siv v å r d och öv er v a kn in g , ,8 * Sta tistikför in g en a v poliklin ikbesöken ä n dr a des fr Resurser Personalresu rser Lä ka r e 0,0 0,0 Un der sökn in gs- o v å r dper son a l 2 5 5, ,5 Öv rig personal 0,0 0,0 255,8 257,5 Resursförändringar Tjänstebenäm ningsförändringar nuv arande benäm ning ny benäm ning Klinisk specialistsjukskötare Sjukskötare Klinisk specialistsjukskötare Sjukskötare Klinisk specialistsjukskötare Sjukskötare Reh a biliter in g sin str u ktör Nä r v å r da r e Röntgenskötare Sjukskötare Instrum entv årdare Sjukskötare 35

38 5.2 Serviceområdet för öppenvård Klient Processer Personal/ Lärande och förnyande Ekonomi Strategiska målsättningar Mål och åtgärder för år 2019 Den bästa kundupplevda kvaliteten i Finland Klienternas språkliga rättigheter tryggas Klienterna ges service och effektfull vård snabbt, smidigt och i rätt tid En god kvalitet och goda upplevelser lockar kunder till sjukhuset Klienterna deltar aktivt i planeringen och utvecklingen av verksamheten Det regionala samarbetet fördjupas och servicestyrningen av klienter effektiveras Fokus på höjd klinisk kvalitet i klientmötet Klienterna får service och effektfull vård snabbt, smidigt och i rätt tid på finska eller svenska. Tolktjänster ges enligt tillgång och behov Vårdsamtal implementeras och tas i bruk Klienterna ges möjlighet att aktivt delta i planering av sin vårdoch rehabiliteringsplan. Stöda en positiv hälsoutveckling hos klienten och ta tillvara klientens hälsoresurser Ett gott och hälsofrämjande samt rehabiliterande arbetssätt i klientvården. Kontakt med kundrådet och erfarenhetskunniga ökar Köuppgifter och vårdstigar finns tillgängliga på www-sidorna Ett konkurrenskraftigt sjukhus med omfattande jour En heltäckande kundservice möjliggörs Vårdresultaten är bevisligen av toppklass i landet Specialsjukvårdstjänster tillhandahålls i hela landskapet Banbrytare inom patientsäkerhetsforskning och -utveckling Förbättra samarbetet och rutiner mellan öppenvårdsenheter Remissprocessen slipas mångprofessionellt och standardiseras inom öppenvårdens alla pkl. Lean är verktyget vid förbättrings- och utvecklingsprocesser Finna nya möjligheter för digitala specialsjukvårdstjänster Modellen för mottagningskötare och arbetsteam utvecklas och tas i bruk stegvis. Rätt yrkesgrupp rätta arbetsuppgifter. Studerandehandledningsmodellerna tas i bruk på alla enheter Dagavdelningens huvudprocesser specialområdesvis uppdateras beskrivs Finlands bästa centralsjukhus inom onkologisk vård (THL) 36 En uppskattad, välmående, innovativ, ansvarsfull och belåten personal rekommenderar oss som arbetsplats. Starkt och innovativt ledarskap Tvåspråkighet ger oss ett nationellt försprång och underlättar det nordiska samarbetet Positiv inställning till utveckling, undervisning och forskning Nya verksamhetssätt introduceras genom tillämpning av digitala lösningar Kompetensutveckling enligt verksamhetens behov Serviceinriktad, motiverad och välmående personal med stark vianda Temaår för personalens välmående. Skapa en arbetskultur som främjar lärande och utveckling i arbetet Målinriktad fortbildning för upprätthållandet av kunnande inom specialsjukvårdens service. Personalen deltar i skolningar och övriga obligatoriska kurser och tenter. Bedriva en aktiv och effektfull vård som är evidensbaserad och ändamålsenlig Arbetsbelastning på en tillfredsställd nivå Välfungerande arbetsgemenskap och fungerande teamwork Språkfördelning beaktas tvåspråkighet Kundernas behov bemöts konkurrenskraftigt och kostnadseffektivt genom att utveckla verksamheten och lokaliteterna Besparingen på 11 % verkställs Fokus på en kostnadseffektiv och verkningsfull vård av sjukdomsgrupper som kräver specialsjukvård Mångsidigare kundservice med hjälp av digitalisering Fokusering på resurskrävande patientgrupper och sådana vars vård är långvarig Generellt kostnadseffektivt tänkande Kostnadseffektivitet genom samarbete och synergier Användning av förnödenheter, mediciner, vårdmaterial används med eftertanke och given budget Rätt och effektiv resursering av yrkesgrupper Effektiv användning av utrymmen Tillgång till vikarier via HPY ökar Lean tänk inom alla processer Utveckla möjligheter för Video visit i vårdarbetet

39 Klient Processer Personal/ Lärande och förnyande Ekonomi 2019 Nyckelmätare, måloch bindningsnivå Telefontjänster förbättras Förbättra och utveckla modellen för nya onkologiska klienternas handledning och information. Bedömning av vårdbehov och att vårdtillgång uppfyller kraven i lag. Enhetliga och mångprofessionella klientstigar är beskrivna och publicerade på wwwsidorna. Köuppgifter är tillgängliga på wwwsidorna Antal klientresponser ökar på enheterna jfr.2018 Klienttillfredsställelse >4,7 NPS >80% Vårdsamtal har tagits stegvis i bruk på alla enheter Kartläggning av nya onkologiska klienters behov av information med hjälp av lärdomsprov och klientrådet Alla nya texter på sosblad i klientjournalen skriven på klientens modersmål (fi/sve) Poliklinikerna har infört mera enhetliga modeller för telefontider Kontakter mellan klienter och erfarenhetskunniga har förmedlats Aktivt och effektfullt samarbete med Läntinen syöpäkeskus Cyt-Esko tas i bruk Kontrastmedel används rutinmässigt vid strålbehandling Utveckla en palliativ skötarmottagning och vårdkedjor i distriktet Utveckla en klinisk specialistjukskötarmodell i den operativa onkologiska vårdkedjan 3-5 öppenvårdsprocesser har uppdaterats, beskrivits och standardiserats inför H-huset. Implementering av överenskomna processerna har påbörjats Remisshanteringsprocessen är standardiserad och följs (nr.1) Ökad användning av JP-tavlor Mottagningsskötarnas direkta vårdarbete har ökat jfr 2018 Uppföljning av antal vårdsamtal (oberon) Köfria poliklinikmottagningar för 1.a besöket. Användning av klientbrev du är i kö har upphört Mindre telefonsamtal än 2018 Modellerna för studerandehandledning är i bruk Cles >8 Välfungerande socialcentral inom vuxenpsykiatrin Socialt arbete inom dejour verksamheten förverkligas enlig lag. Socialt arbete på nya avdelningar möjliggörs(krävande rehab.avd och ger.avd.) Fungerande palliativ skötarmottagningsverksamhet har inletts Fungerande klinisk specialistsjukskötarmodell i operativa onkologiska vårdkedjan har inletts Delaktighet i H- husets planering Utveckling av förmannaroller/modeller och arbetsuppgiftsfördelningar Evidensbaserad praktik inom socialt arbete Utvecklingssamtal >90% Gruppsamtal 100% TTL s materialet Työn tuunaamista är genomgången enligt plan. NPS - arbetsplats >60% NPS - vårdplats >75 Deltagit i TYKY Alla har utfört obligatoriska tenter inom utsatta tidsramar Alla arbetstagare deltar i min 3 skolningsdagar/år Sjukfrånvaron ökar inte Ur kundens synvinkel/asiakkaan silmin förverkligats totalt 90% Utvärdering av studerandehandledningsmodellerna är gjord Intern enkät angående välmående i arbetet på enheterna x3/år Varit delaktiga i H- husets planering Benchmarking Vcs och andra centralsjukhus (THL) Materialet Evidensbaserad praktik är genomgången enligt plan Med hjälp av HPY sköts vårdvikariat <5 mån jobb Kontinuerlig uppföljning av enhetens intäkter och utgifter Uppföljningstavlorna används och innehåller kärnmätare Ny modell för serviceområdets rapportering/delårsrapport tagits i bruk Pkl. besök inom ramen för det planerade Delårsrapporter x3/år Konkurrensutsättning sker i samarbete med TYKS samarbetsområde (Erva) 37

40 Resultaträkning SERVICEOMRÅDET Bokslut Budget Förv erkligat Förv. Budget % % FÖR ÖPPENV Å RD % Verksam hetsintäkter För sä ljn in g sin tä kter ,6 % ,0 % A v g iftsin tä kter ,0 % ,0 % Un der stöd och bidr a g Öv r ig a in tä kter ,7 % In ter n a in tä kter ,5 % ,0 % ,7 % ,7 % Verksam hetskostnader Per son a lkostn a der Lön er och a r v oden ,5 % ,4 % Lön ebikostn a der Pen sion skostn a der ,4 % ,0 % Öv r ig a lön ebikostn a der ,3 % ,6 % Per son a ler s.o.öv r.r ä ttelseposter ,4 % ,0 % ,1 % ,0 % Köp a v tjä n ster ,7 % ,1 % Ma ter ia l, för n öden h eter och v a r or ,7 % ,6 % Öv r ig a kostn a der ,4 % ,5 % In ter n a kostn a der ,0 % ,4 % ,4 % ,6 % V erksamhetsbidrag ,6 % ,5 % Finansiella intäkter och kostnader In ter n a r ä n tekostn a der ,7 % ,5 % Interna finansiella kostnader ,7 % ,5 % Årsbidrag ,2 % ,7 % Av skriv ningar och nedskriv ningar A v skr iv n in g a r en lig t pla n ,3 % ,1 % ,3 % ,1 % Räkenskapsperiodens resultat ,0 % En h eter n a , , och öv er för da till ser v iceom r å det för r eh a biliter in g , v ilket ä r bea kta t i jä m för elseå r et Å r en ä r in te lä n g r e jä m för ba r a 38

41 Målsättning Serv iceom rådet för öppenv ård Förv erkligat Målsättning Förv erkligat % Målsättning % Å t gä rder Ög on da g kir u r g i , ,3 Öppenv årdsbesök * In r em edicin ska poliklin iken , ,0 Dia ly sa v deln in g en , ,0 Da g en h eten , ,4 Kir u r g iska poliklin iken , ,2 Ög on poliklin iken , ,1 Poliklin iken för ör on, n ä s o str u psj , ,1 En h eten för m u n - o kä ksju kdom a r , ,8 Hu dpoliklin iken , ,1 On kolog iska poliklin iken , ,6 Lu n g - och n eu r olog iska poliklin iken , ,3 Str å lbeh a n dlin g sa v deln in g , , , ,6 Intagning till av delning/intern konsultation In r em edicin ska poliklin iken , ,1 Dia ly sa v deln in g en , ,2 Kir u r g iska poliklin iken , ,3 Ögonpolikliniken , ,7 Pkl för ör on, n ä s o str u psju kdom a r , ,7 En h eten för m u n - o kä ksju kdom a r ,8 Hudpolikliniken , ,0 Onkologiska polikliniken , ,0 Lung- och neurologiska polikliniken , ,0 Strålbehandlingsav delning , , , ,7 * Sta tistikför in g en a v poliklin ikbesöken ä n dr a des fr Resurser Personalresurser * Lä ka r e 0,0 0,0 Un der sökn in g s- o v å r dper son a l 2 1 4, ,8 Öv rig personal 2,0 0,0 216,0 154,8 * för ä n dr in g a r n a m ella n å r en ber or öv er för in g en a v per son a l till ser v iceom r å det för r eh a biliter in g Resursförändringar Ny a resurser Sju ksköta r e 1 00 % A u dion om 1 00 % Socia la r beta r e 1 00 % Tjänstebenäm ningsförändringar nuv arande benäm ning ny benäm ning Av delningsskötare Närv årdare Sjukskötare 0,5 Närv årdare 0, Biträdande av delningsskötare Koordinerande sjukskötare Av delningsskötare Klinisk specialistsjukskötare Av delningssekreterare Närv årdare Av delningsskötare Koordinerande av delningsskötare 39

42 5.3 Serviceområdet för bäddavdelningsvård Klient Processer Personal/ Lärande och förnyande Ekonomi Strategiska målsättningar Mål och åtgärder för år 2019 Den bästa klientupplevda kvaliteten i Finland Klienternas språkliga rättigheter tryggas Klienterna ges service och effektfull vård snabbt, smidigt och i rätt tid - En god kvalitet och goda upplevelser lockar kunder till sjukhuset Klienterna deltar aktivt i planeringen och utvecklingen av verksamheten Det regionala samarbetet fördjupas och servicestyrningen av klienter effektiveras Enheterna inom serviceområdet tillhandahåller en bra och högklassig vård I vårdarbetet utgår man från kundens behov och samtidigt som kundens önskemål respekteras Ett rehabiliterande arbetsgrepp används i vårdarbetet för att kunden ska reda sig där hemma Kundernas anhöriga tas i beaktande och involveras i vårdstigen Kunden betjänas på sitt modersmål. Kunden vårdas på en avdelning för den specialitet som kan bemöta kundens behov Casemanagern involveras aktivare i uträttandet av kundens ärenden Kundrespons insamlas aktivt och åtgärder vidtas utgående från den inkomna responsen Ett konkurrenskraftigt sjukhus med omfattande jour En heltäckande kundservice möjliggörs Vårdresultaten är bevisligen av toppklass i landet Specialsjukvårdstjänster tillhandahålls i hela landskapet Banbrytare inom patientsäkerhetsforskning och -utveckling De processer som omsätts i praktiken på enheterna förverkligas i rätt tid och på ett högklassigt sätt Ett gott samarbete med de interna processrelaterade samarbetsparterna på sjukhuset och inom primärvården Enheternas interna processer utvecklas aktivt i samråd med ansvariga läkare Processen för fortsatt vård utvecklas tillsammans med primärvården Den geriatriska processen och rehabiliteringsprocessen utvecklas Den krävande rehabiliteringen och specialgeriatrin utvecklas systematiskt Processen för läkemedelsbehandling utvecklas Hoitu görs mera 40 En uppskattad, välmående, innovativ, ansvarsfull och belåten personal rekommenderar oss som arbetsplats Starkt och innovativt ledarskap Tvåspråkighet ger oss ett nationellt försprång och underlättar det nordiska samarbetet Positiv inställning till utveckling, undervisning och forskning Nya verksamhetssätt introduceras genom tillämpning av digitala lösningar Kompetensen utvecklas utgående från behoven i verksamheten Personalen som arbetar på serviceområdet är kompetent, motiverad och välmående Personalutbildning och kompetensutveckling möjliggörs (3 dagar/år) På enheterna ligger vårdtyngden/skötare inom det optimala området minst 50 %/mån. Rafaela-mätaren (vårdtyngd) tas i bruk på två nya enheter Svarsprocenten för rekommendationsmätaren höjs Resultatet i undersökningen av välbefinnandet i arbetet förbättras i jämförelse med år 2017 Personal som fungerar som vikarier avklarar språkprovet Arbetsrotation Genom kundens ögon-dagen förverkli- Kundernas behov bemöts konkurrenskraftigt och kostnadseffektivt genom att utveckla verksamheten och utrymmena Besparingen på 11 % genomförs Fokus på en kostnadseffektiv och verkningsfull vård av sjukdomsgrupper som kräver specialsjukvård Mångsidigare kundservice med hjälp av digitalisering Fokus på patientgrupper som kräver mycket resurser och långvarig vård Budgetdisciplinen håller och de fastställda besparingarna förverkligas Verksamheten är kostnadseffektiv (rätt patient på rätt plats) Ansträngningar görs för att höja personalens medvetenhet om ekonomin Utbildning i ekonomi arrangeras för förmän

43 Klient Processer Personal/ Lärande och förnyande Ekonomi Nyckelmätare, måloch bindningsnivå Åtgärder vidtas utgående från inkomna utvecklingsförslag Responsen genomgås på enheternas avdelningstimmar Erfarenhetsexperter tillgodogörs i enhetens verksamhet Antalet patientrespons (QPrO) tilltar 1-2 utvecklingsförslag förverkligas/enhet Kundnöjdheten är minst >4,7 Antalet kontakter tagna med patientombudsmannen minskar ändamålsenlig De resultat som fås av implementeringen av verksamhetsstyrningssystemet (Y1B) tillgodogörs Tillgodogörandet av Lean-metoden i vårdarbetet forsätter Haiproanmälningarna av tillbud ökar Antalet Haipro- utvecklingsförslag % ökar Auditeringar Förverkligandet av patientsäkerhetspraxisen Självutvärdering och riskbedömning Ändamålsenligheten hos den mobila appen (Hoitu) förbättras, samtidigt som tillgodogörandet av den i vårdarbetet ökar 1-3 enheter utvecklar vårdarbetet med hjälp av Lean-processen Digitala tjänster tillgodogörs Belastningen på enheterna Vårdperioder Vårdtyngd gas Utvecklings- och gruppdiskussioner gås på vederbörligt sätt Implementeringen av kinestetiken fortsätter Nya anställda och studerande ges en bra introduktion Svarsprocenten för rekommendationsmätaren är 60 % NPS-indexet för rekommendation som arbetsplats är minst 30 NPS-indexet för rekommendation som vårdplats är minst 40 Bättre resultat än år 2017 i undersökningen om personalens välbefinnande i arbetet Vårdtyngden/skötare ligger på en optimal nivå Enhetens vårdtyngd ligger på en optimal nivå Förverkligade utbildningsdagar Förverkligade utbildningar i kinestetik + workshopar Utvecklings- och gruppdiskussioner hålls till 90 % Minst 8 Förverkligade Genom kundens ögon-dagar Förverkligad arbetsrotation Uppföljning av ekonomin och rapportering till ledningen Uppföljning av enheternas ekonomi och reagering på avvikelser Utbildningen i ekonomi förverkligas Användningen av casemanagern och det utbyte som det ger, minskar kundens sjukhusbesök 41

44 Resultaträkning SERVICEOMRÅDET FÖR Bokslut Budget Förv erkligat Förv. Budget % % BÄ DDA V DELNINGSV Å RD % Verksam hetsintäkter Försäljningsintäkter A v g iftsin tä kter ,5 % ,2 % 0,0 % Understöd och bidrag Öv r ig a in tä kter In ter n a in tä kter ,6 % ,3 % 4,0 % ,5 % ,5 % 3,6 % Verksam hetskostnader Per son a lkostn a der Lön er och a r v oden ,9 % ,0 % 2,2 % Lön ebikostn a der Pen sion skostn a der ,6 % ,6 % -2,2 % Öv r ig a lön ebikostn a der ,8 % ,8 % -1 7,6 % Per son a ler s.o.öv r.r ä ttelseposter ,8 % ,4 % 0,0 % ,1 % ,6 % 0,8 % Köp a v tjä n ster ,7 % ,8 % 3 8,8 % Ma ter ia l, för n öden h eter och v a r or ,0 % ,0 % 6,6 % Öv r ig a kostn a der ,9 % % 0,0 % In ter n a kostn a der ,7 % ,9 % -3,6 % ,0 % ,8 % 3,6 % V erksamhetsbidrag ,4 % ,4 % 5,9 % Finansiella intäkter och kostnader In ter n a r ä n tekostn a der ,7 % ,9 % -3,7 % Interna finansiella kostnader ,7 % ,3 % -3,7 % Årsbidrag ,0 % ,6 % 6,2 % Av skriv ningar och nedskriv ningar A v skr iv n in g a r en lig t pla n ,9 % ,6 % -1,7 % ,9 % ,6 % -1,7 % Räkenskapsperiodens resultat ,0 % 42

45 Målsättning Serv iceom rådet för Förv erkligat Målsättning Förv erkligat % Målsättning % bäddav delningsv ård V å rdda ga r A v d för in r em edicin och lu n g sju kd Hjä r ta v deln in g , ,0 Jou r a v deln in g , ,7 Kir u r g i, bä dda v deln in g T , ,9 Kir u r g i, bä dda v deln in g T , ,9 Kir u r g i, bä dda v deln in g A , ,0 On kolog i, bä dda v deln in g , ,0 A v d för in r em edicin och n eu r olog i , ,1 Kr ä v a n de r eh a biliter in g , ,0 Psy kog er ia tr iska a v deln in g en , ,5 A n dn in g sför la m a de pa tien ter , , , ,5 Resurser Personalresu rser Lä ka r e 0,0 0,0 Un der sökn in g s- o v å r dper son a l 2 1 4, ,3 Öv rig personal 0,0 0,0 214,8 218,3 Resursförändringar Ny a resurser sju kskötare 1 00 % 43

46 5.4 Serviceområdet för kvinnor och barn Klient Processer Personal/ Lärande och förnyande Ekonomi Strategiska målsättningar Mål och åtgärder för år 2019 Den bästa kundupplevda kvaliteten i Finland Klienternas språkliga rättigheter tryggas Klienterna ges service och effektfull vård snabbt, smidigt och i rätt tid En god kvalitet och goda upplevelser lockar kunder till sjukhuset Klienterna deltar aktivt i planeringen och utvecklingen av verksamheten Det regionala samarbetet fördjupas och servicestyrningen av klienter effektiveras Familjen nöjd med familjecentrerad vård Vårdarbetet grundar sig på en helhetssyn, familjecentrerad vård samt vård i rätt tid E-föräldraråd utvecklas och på basen av feedbacken görs utvecklingsåtgärder Vården ges på patientens modersmål och tvåspråkigheten är en självklarhet Vårdföreskrifter finns på båda språken och till en del även på engelska Familjerum erbjuds på bäddavdelningarna efter möjlighet En omfattande sakkunskap inom specialiteterna för kvinnosjukdomar och barnsjukdomar genom hela processen, vården grundar sig på evidensbaserad kunskap Ett konkurrenskraftigt sjukhus med omfattande jour En heltäckande kundservice möjliggörs Vårdresultaten är bevisligen av toppklass i landet Specialsjukvårdstjänster tillhandahålls i hela landskapet Banbrytare inom patientsäkerhetsforskning och -utveckling Vårdprocesserna/vårdkedjorna har sina ansvarspersoner som ansvarar för att processen utvecklas/uppdateras tillsammans med den övriga personalen med LEAN filosofin som referensram Konkurrenskraftiga vårdprocesser Kvalitativ telefonrådgivning både på poliklinik samt bäddavdelning Ökar dragningskraften med nyheter som vattenförlossningar och förlossningsförberedelse för förstföderskor (kvinnor) Uppdatering av www sidor Fortsätter utveckla verksamheten utgående från babyvänliga programmet Ständig uppdatering av vårdföreskrifter, baserade på nyaste forskningen Samarbete med interna och externa samarbetspartners En uppskattad, välmående, innovativ, ansvarsfull och belåten personal rekommenderar oss som arbetsplats. Starkt och innovativt ledarskap Tvåspråkighet ger oss ett nationellt försprång och underlättar det nordiska samarbetet Positiv inställning till utveckling, undervisning och forskning Nya verksamhetssätt introduceras genom tillämpning av digitala lösningar Kompetensutveckling enligt verksamhetens behov Regelbundna rekommendationsmätningar Personalen deltar aktivt i interna och externa skolningstillfällen Interna utvecklingsdagar 1/år Regelbundna tillfällen att söka fram och framföra nyaste inom evidensbaserad vård Personalen med i utvecklingsarbete Introduktion av ny personal, helhetssynen barnområdet/kvinnoområdet Uppdaterat introduktionsmaterial Rotation av vårdpersonalen inom eget serviceområde Utvecklingssamtal individuellt och i grupp. Samarbete med HPY gällande personal som hör till HPY Personalen deltar i TYKY verksamhet Kundernas behov bemöts konkurrenskraftigt och kostnadseffektivt genom att utveckla verksamheten och lokaliteterna Besparingen på 11 % verkställs Fokus på en kostnadseffektiv och verkningsfull vård av sjukdomsgrupper som kräver specialsjukvård Mångsidigare kundservice med hjälp av digitalisering Fokusering på resurskrävande patientgrupper och sådana vars vård är långvarig Ständig uppföljning av den ekonomiska situationen Tar tag i avvikelser Besökskodningar och prisklasser görs enligt direktiven Beläggning och vårddagar Klar uppdelning av bashälsovården och specialsjukvården, vårdkedjorna uppdateras kontinuerligt 44

47 Klient Processer Personal/ Lärande och förnyande Ekonomi Nyckelmätare, måloch bindningsnivå Patientfeedback 4.6 Patientfeedback > 100 stycken/ enhet Klientresponsautomater till alla vårdenheter Utvecklingsåtgärder baserade på klientfeedback, 5/enhet Kontakter till patientombudsmannen < 2/år/enhet Patient anmärkningar > 85% skulle välja Vasa Centralsjukhus som vårdgivare Aktivt deltagande i e- föräldraråd (barnenheten). Publiceras i facebook och twitter 2ggr/år. En resolution av e- föräldrarådet görs efter varje förfrågan, 2ggr/år Språkintyg av alla arbetstagare Uppdatering av vårdföreskrifter vartannat år Hög beläggningprocent på familjerummen > 80 % Patienterna får sin vård inom vårdgarantin, 100 % Avdelningstimmar gällande evidensbaserad vård 4 ggr /år HAipro anmälningar 60 % närapå händelser och 40% redan hänt händelser Uppdatering av processbeskrivningar vartannat år. Lean filosofin som referensram. Processens ägare ansvarig Gemensamma mottagningar vårdare/läkare gör att helheten blir bättre och patienterna nöjda Utlåtande från THL baserat på babyvänliga auditeringen / utvecklingsförslag Synlighet i media Interna och externa auditeringar Prevalens Cles utvärdering 9 med hjälp av den nya handledningsmodellen Svarsprocenten för arbetsenhetens rekommendationsmätare > 60 %, NPS index > 50 % De anställda rekommenderar VCS som vårdgivare NPS> 80 % Förverkligande av plan för kompetensutveckling Sjukfrånvaro, minskar med 5 % På bäddavdelningarna ligger vårdtyngden inom det optimala Tillgängligheten av vikarier Utvecklingssamtal hålls individuellt > 90%, grupputvecklingssamtal > 100 % Användningen av Dream broker video ökar och 3 videor/enhet görs Gemensamma regionala skolningar mellan barnsjukdomar, kvinnosjukdomar, rådgivningar. 2/år Uppföljning av besöksantal och vårddagar på avdelningar 1ggr/månad Genomgång med personalen 4 ggr/år THL statistik, vårdgaranti och väntetider, 100 % inom vårdgarantin Diagnoser dokumenterade 100 % 45

48 Resultaträkning SERVICEOMRÅDET Bokslut Budget Förv erkligat Förv. Budget % % FÖR KV INNOR OCH BA RN % Verksam hetsintäkter För sä ljn in g sin tä kter ,0 % ,1 % 0,0 % A v g iftsin tä kter ,8 % ,5 % 0,0 % Understöd och bidrag Öv r ig a in tä kter ,8 % 4 00 In ter n a in tä kter ,4 % ,3 % 1,8 % ,0 % ,2 % 1,7 % Verksam hetskostnader Per son a lkostn a der Lön er och a r v oden ,6 % ,8 % 3,0 % Lön ebikostn a der Pen sion skostn a der ,8 % ,8 % -1,4 % Öv r ig a lön ebikostn a der ,6 % ,3 % -1 7,0 % Per son a ler s.o.öv r.r ä ttelseposter ,3 % ,2 % 0,0 % ,7 % ,1 % 1,6 % Köp a v tjä n ster ,2 % ,6 % 3 6,6 % Ma ter ia l, för n öden h eter och v a r or ,7 % ,2 % -4,2 % Öv r ig a kostn a der ,3 % ,6 % 4 2 2,6 % In ter n a kostn a der ,9 % ,6 % -2,2 % ,7 % ,7 % 1,8 % Verksamhetsbidrag ,8 % ,2 % -1,8 % Finansiella intäkter och kostnader In ter n a r ä n tekostn a der ,7 % ,7 % -4,6 % Interna finansiella intäkter /kostnader ,7 % ,6 % -4,6 % Årsbidrag ,4 % ,2 % -1,7 % Av skriv ningar och nedskriv ningar A v skr iv n in g a r en lig t pla n ,7 % ,2 % -1,7 % ,7 % ,2 % -1,7 % Räkenskapsperiodens resultat

49 Målsättning Serv iceom rådet för Förv erkligat Målsättning Förv erkligat % Målsättning % kv innor och barn Å t gä rder För lossn in g a r , ,1 Öppenv årdsbesök * Gy n ekolog iska poliklin iken , ,0 Mödr a poliklin iken , ,4 Ba r n poliklin iken , ,2 Ba r n n eu r olog iska en h eten , ,5 För lossn in g ssa len , , , ,1 Intagning till av delning/intern konsultation Gy n ekolog iska poliklin iken , ,3 Mödrapolikliniken , ,5 Ba r n poliklin iken , ,4 Barnneurologiska enheten , ,3 V å rdda ga r För lossn in g a r och g y n ekolog i , ,2 Ba r n sju kdom a r, bä dda v deln in g , , , ,3 * Sta tistikför in g en a v poliklin ikbesöken ä n dr a des fr Resurser Personalresu rser Lä ka r e 0,0 0,0 Undersöknings- o v årdpersonal 1 07,8 1 07,8 Öv rig personal 0,0 0,0 107,8 107,8 Resursförändringar Tjänstebenäm ningsförändringar nuv arande benäm ning ny benäm ning Biträdande av delningsskötare Sjukskötare Barnskötare Sjukskötare 47

50 5.5 Serviceområdet för psykiatri Klient Processer Personal/ Lärande och förnyande Ekonomi Strategiska målsättningar Den bästa klientupplevda kvaliteten i Finland Klienternas språkliga rättigheter tryggas Klienterna ges service och effektfull vård snabbt, smidigt och i rätt tid - En god kvalitet och goda upplevelser lockar kunder till sjukhuset Klienterna deltar aktivt i planeringen och utvecklingen av verksamheten Det regionala samarbetet fördjupas och servicestyrningen av klienter effektiveras Ett konkurrenskraftigt sjukhus med omfattande jour En heltäckande kundservice möjliggörs Vårdresultaten är bevisligen av toppklass i landet Specialsjukvårdstjänster tillhandahålls i hela landskapet Banbrytare inom patientsäkerhetsforskning och -utveckling En uppskattad, välmående, innovativ, ansvarsfull och belåten personal rekommenderar oss som arbetsplats Starkt och innovativt ledarskap Tvåspråkighet ger oss ett nationellt försprång och underlättar det nordiska samarbetet Positiv inställning till utveckling, undervisning och forskning Nya verksamhetssätt introduceras genom tillämpning av digitala lösningar Kompetensen utvecklas utgående från behoven i verksamheten Kundernas behov bemöts konkurrenskraftigt och kostnadseffektivt genom att utveckla verksamheten och utrymmena Besparingen på 11 % genomförs Fokus på en kostnadseffektiv och verkningsfull vård av sjukdomsgrupper som kräver specialsjukvård Mångsidigare kundservice med hjälp av digitalisering Fokus på patientgrupper som kräver mycket resurser och långvarig vård Mål och åtgärder för år 2019 Vården och servicen är kundorienterad, säker, evidensbaserad och bygger på rekommendationerna om gängse medicinsk praxis Varje kund har en dokumenterad, individuell vårdplan som uppgjorts i samråd med kunden Erfarenhetsexperter tillgodogörs vid verksamhetsutveckling och planeringen av mottagningsverksamheten inom öppenvården Det regionala samarbetet framskrider aktivt och syftar till utvecklande av tjänster och vårdkedjor Processer och vårdstigar utvecklas aktiv med hjälp av Lean Servicetillgången blir bättre Processer utvecklas med beaktande av den verksamhet som ska bedrivas i det kommande H-huset En remisslös öppenvårdsverksamhet för vuxna lanseras -Servicestyrningen av kunden blir bättre Vården kan påbörjas snabbt Integrationen av mental- och missbrukarvården framskrider En mera heltäckande vård för kunder Digitalisering tillgodogörs vid utvecklandet av distanstjänster Safewards interventioner (kunden lugnas ner genom tal) används Personalen är komptent, motiverad och belåten med sitt arbete Introduktionsprogram för nya anställda och studerande Professionell utveckling genom utbildning och arbetshandledning Förverkligandet av utvecklingssamtal Ledarskapsutbildningar och en kultur av ett uppmuntrande ledarskap Serviceområdets personal involveras i utvecklingsarbetet Arbetsrotation och en smidig användning av personal Gemensamma interna föreläsningar för serviceområdet och ansvarsområdet introduceras Skype tillgodogörs på Strukturella förändringar i verksamheten I och med processutvecklingen så kan verksamheten effektiveras, överlappande verksamhet identifieras och personalresurser allokeras på rätt sätt Ekonomin är i balans i fråga om kostnader och intäkter Vårddagar och öppenvårdsbesök motsvarar den planerade prestationsnivån Vårdserviceenheten bemöter vikariebehoven 48

51 Klient Processer Personal/ Lärande och förnyande Ekonomi i omfattande utsträckning på vårdavdelningarna enheterna Högklassig handledning av studerande Nyckelmätare, målnivå) Kund-NPS>80 förverkligas till 100 % 1-5 utvecklingsåtgärder har vidtagits per enhet utgående från den inkomna kundresponsen Erfarenhetsaktörer har minst ett uppdrag på respektive enhet Pilotering av mottagningsverksamhet som tillhandahålls av erfarenhetsaktörer Servicesamarbete bedrivs och har fördjupats På varje enhet har 1-2 kärnprocesser uppdaterats och 1-2 arbetsbeskrivningar uppgjorts Vårdkedjan för rehabiliteringspsykiatrin har beskrivits Vårdtillgången/ vårdgarantin H-husets nya funktioner framskrider Verksamheten på den remisslösa polikliniken har kommit igång och det korttidsterapeutiska arbetsgreppet utgör en del av verksamheten Mental- och missbrukarvården är beredd på en integration Tillgodogörandet av distanstjänster har kommit igång Varje enhet introducerar 1-2 nya Safewards-interventioner Mätning av personalens välbefinnande i arbetet Rekommendationsmätningens NPS index > 50 Sjukfrånvaron minskar Utbildningsdagar 3/anställd/år Arbetshandledning arrangeras på varje arbetsenhet Utvecklings- och gruppdiskussioner hålls till 90 % Uppföljning av ledarskapsarbetet Inkommen respons om involvering Arbetsrotation har omsatts i praktiken Förverkligade interna utbildningar Skype i bruk Handledningsmodell för studerande används på arbetsenheter, uppföljning av Clesrespons, resultatet > 8 Förändringarna i verksamheten har omsatts i praktiken, uppföljning av kostnader och prisklasser Bokföringsperiodens resultat Förverkligade vårddagar och besök Uppföljning av belastningen på vårdavdelningar Resultatet av den vikarieservice som tillhandahålls av vårdserviceenheten 49

52 Resultaträkning SERVICEOMRÅDET Bokslut Budget Förv erkligat Förv. Budget % % FÖR PSYKIA TRI % Verksam hetsintäkter För sä ljn in g sin tä kter ,6 % ,4 % 0,0 % A v g iftsin tä kter ,4 % ,8 % 0,0 % Un der stöd och bidr a g ,7 % ,8 % 0,0 % Öv riga intäkter In ter n a in tä kter ,8 % ,6 % -1,3 % ,9 % ,1 % -1,2 % Verksam hetskostnader Per son a lkostn a der Lön er och a r v oden ,9 % ,4 % 0,1 % Lön ebikostn a der Pen sion skostn a der ,9 % ,1 % -4,2 % Öv r ig a lön ebikostn a der ,5 % ,8 % -1 9,3 % Per son a ler s.o.öv r.r ä ttelseposter ,2 % ,1 % 0,0 % ,5 % ,9 % -1,3 % Köp a v tjä n ster ,8 % ,3 % 3 9,5 % Ma ter ia l, för n öden h eter och v a r or ,9 % ,8 % -0,4 % Öv r ig a kostn a der ,9 % ,6 % 0,0 % In ter n a kostn a der ,6 % ,1 % -7,1 % ,9 % ,1 % -1,2 % Verksamhetsbidrag ,0 % ,0 % -8,1 % Finansiella intäkter och kostnader In ter n a r ä n tekostn a der ,7 % ,1 % -5,0 % Interna finansiella kostnader ,7 % ,8 % -5,0 % Å rsbidrag ,9 % ,6 % -8,2 % Av skriv ningar och nedskriv ningar A v skr iv n in g a r en lig t pla n ,1 % ,6 % -7,3 % ,1 % ,6 % -7,3 % Räkenskapsperiodens resultat

53 Målsättning Serv iceom rådet för psy kiatri Förv erkligat Målsättning Förv erkligat % Målsättning % Öppenv årdsbesök * A ffektiv poliklin ik ,9-1 00,0 Psy kospoliklin ik ,4-1 00,0 Psy kogeriatriska polikliniken ,6-1 00,0 A ku tpsy kia tr iska poliklin iken ,9-1 00,0 Psy kia tr isk poliklin ik ,9 Ba r n psy kia tr iska poliklin iken , ,8 Un g dom spsy kia tr iska poliklin iken , , , ,1 Intagning till av delning/intern konsultation Psy kospoliklinik , ,0 A ku tpsy kia tr iska poliklin iken , ,7 V å rdda ga r A ku tpsy kia tr i, a v d , ,8 A ku tpsy kia tr i, a v d , ,0 Psy kia tr isk v å r d- och r eh a b.a v d , ,1 A ku t psy kog er ia tr i, a v d , ,9 Barnpsy kiatriska av delningen , ,3 Un g dom spsy kia tr iska a v deln in g en , , , ,9 * Sta tistikför in g en a v poliklin ikbesöken ä n dr a des fr Resurser Personalresu rser Lä ka r e 0,0 0,0 Undersöknings- o v årdpersonal 1 83,3 1 82,3 Öv rig personal 0,0 0,0 183,3 182,3 Resursförändringar Tjänstebenäm ningsförändringar nuv arande benäm ning ny benäm ning Motions- och idrottshandledare Sjukskötare Prim ärskötare Sjukskötare Klin isk specia listsju ksköta r e Sju ksköta r e 51

54 5.6 Serviceområdet för rehabilitering Klient Processer Personal/ Lärande och förnyande Ekonomi Strategiska målsättningar Den bästa klientupplevda kvaliteten i Finland Klienternas språkliga rättigheter tryggas Klienterna ges service och effektfull vård snabbt, smidigt och i rätt tid - En god kvalitet och goda upplevelser lockar kunder till sjukhuset Klienterna deltar aktivt i planeringen och utvecklingen av verksamheten Det regionala samarbetet fördjupas och servicestyrningen av klienter effektiveras Ett konkurrenskraftigt sjukhus med omfattande jour En heltäckande kundservice möjliggörs Vårdresultaten är bevisligen av toppklass i landet Specialsjukvårdstjänster tillhandahålls i hela landskapet Banbrytare inom patientsäkerhetsforskning och -utveckling En uppskattad, välmående, innovativ, ansvarsfull och belåten personal rekommenderar oss som arbetsplats Starkt och innovativt ledarskap Tvåspråkighet ger oss ett nationellt försprång och underlättar det nordiska samarbetet Positiv inställning till utveckling, undervisning och forskning Nya verksamhetssätt introduceras genom tillämpning av digitala lösningar Kompetensen utvecklas utgående från behoven i verksamheten Kundernas behov bemöts konkurrenskraftigt och kostnadseffektivt genom att utveckla verksamheten och utrymmena Besparingen på 11 % genomförs Fokus på en kostnadseffektiv och verkningsfull vård av sjukdomsgrupper som kräver specialsjukvård Mångsidigare kundservice med hjälp av digitalisering Fokus på patientgrupper som kräver mycket resurser och långvarig vård Mål och åtgärder för år 2019 Inga köer till rehabiliteringsenheterna Kunden får en högklassig serviceupplevelse Kundrespons Den interna konsultationspraxisen effektiveras Servicekedja för neurologiska patienter utvecklas En fysioterapeutisk direktmottagning lanseras på akuten Servicekedjan för rehabilitering löper obrutet mellan specialsjukvården och primärvården så länge som kunden tillhandahålls rehabilitering Rehabiliteringsprocessen utvecklas systematiskt i samarbete för kundens bästa Hemrehabilitering kartläggs och förtydligas Hjälpmedlen inom handikappservicen görs till en del av den regionala hjälpmedelscentralens service Distansmottagningar utvecklas för näringsterapeuternas uppföljningsbesök En serviceinriktad, motiverad och välmående personal med en stark vi-anda Insatser på utbildningen av personalen Regionala utbildningar arrangeras Arbetet utvecklas och effektiveras Sjukfrånvaron ökar inte Kostnadsmedvetenheten främjas för att stävja verksamhetskostnaderna Kostnadseffektivitet genom samarbete. En adekvat och effektiv personalresurs Effektiv användning av utrymmen Effektivering av transporter 52

55 Klient Processer Personal/ Lärande och förnyande Ekonomi Nyckelmätare, måloch bindningsnivå Kiireellisyyskriteeri t 0-3 kk käytössä, asiantuntijoiden toimintaperiaate käsikirjan mukaan Utöver bäddavdelningspatienter och hembesök, även 4-5 polikliniska kunder/terapeut Kundbelåtenhetsförfrågan till kunder, 20 responser/yrkesgrupp Direktmottagningar piloteras och lanseras Respektive sakkunniggrupp arbetar med minst en utvecklingsuppgift som främjar kundprocessen under verksamhetsåret Statistikföringen uppföljs och rehabiliteringsverksamheten utvecklas ständigt Distansmottagningar implementeras Förverkligade utbildningar 1 3 dagar/år Fortbildning (FIM, AMPS) Max 10 dagar/1 anställd/år Gemensam utbildningsdag för anställda inom rehabiliteringsområdet Personalen rekommenderar som vårdplats NPS> 80. Utvecklings- och gruppdiskussioner hålls till 90 % Förfrågan om välbefinnande i arbetet har genomförts och åtgärder har planerats Uppföljning av sjukfrånvaron Verktyget för omskapande av det egna arbetet lanseras och tillgodogörs Uppföljning av ekonomin och rapportering Avtalsprodukter används till 90 % Landskapssamarbetet och gemensamma verksamhetsmodeller/kriterier i form av mera omfattande servicekedjor Logistiken uppföljs och transporter arrangeras enligt ändamålsenlighetsprincipen 53

56 Resultaträkning SERVICEOMRÅDET Bokslut Budget Förv erkligat Förv. Budget % % FÖR REHA BILITERING % Verksam hetsintäkter Försäljningsintäkter ,4 % ,0 % A v g iftsin tä kter ,2 % ,0 % Understöd och bidrag Öv r ig a in tä kter In ter n a in tä kter ,1 % ,2 % ,9 % ,2 % Verksam hetskostnader Per son a lkostn a der Lön er och a r v oden ,4 % ,1 % Lön ebikostn a der Pen sion skostn a der ,1 % ,3 % Öv r ig a lön ebikostn a der ,9 % ,5 % Personalers.o.öv r.rättelseposter ,2 % ,0 % ,6 % ,3 % Köp a v tjä n ster ,7 % ,7 % Ma ter ia l, för n öden h eter och v a r or ,0 % ,6 % Öv riga kostnader 336 In ter n a kostn a der ,8 % ,1 % ,6 % ,4 % V erksamhetsbidrag ,2 % ,8 % Finansiella intäkter och kostnader In ter n a r ä n tekostn a der ,7 % ,3 % Interna finansiella kostnader ,7 % ,3 % Å rsbidrag ,6 % ,7 % Av skriv ningar och nedskriv ningar A v skr iv n in g a r en lig t pla n ,9 % ,8 % ,9 % ,8 % Räkenskapsperiodens resultat ,0 % Målsättning Serv iceom rådet för rehabilitering Förv erkligat Målsättning Förv erkligat % Målsättning % Öppenv årdsbesök * Fy sia tr iska a v deln in g en , ,2 Medicin sk r eh a biliter in g , ,6 Reg ion a la h jä lpm edelscen tr a len , , ,8 * Sta tistikför in g en a v poliklin ikbesöken ä n dr a des fr

57 Resurser Personalresu rser Lä ka r e 0,0 0,0 Undersöknings- o v årdpersonal 0,0 6 0,0 Öv rig personal 0,0 2,0 0,0 62,0 Resursförändringar Tjänstebenäm ningsförändringar nuv arande benäm ning ny benäm ning Koordinerande av delningsskötare Öv erskötare Biträdande av delningsskötare Serv iceförm an A n sv a r ig för h jä lpm edelscen tr a len Ser v icech ef 55

58 5.7 Serviceområdet för sjukvårdens stödfunktioner Klient Processer Personal/ Lärande och förnyande Ekonomi Strategiska målsättningar Mål och åtgärder för år 2019 Den bästa klientupplevda kvaliteten i Finland Klienternas språkliga rättigheter tryggas Klienterna ges service och effektfull vård snabbt, smidigt och i rätt tid - En god kvalitet och goda upplevelser lockar kunder till sjukhuset Klienterna deltar aktivt i planeringen och utvecklingen av verksamheten Det regionala samarbetet fördjupas och servicestyrningen av klienter effektiveras Högklassig och smidig kundbetjäning på det av kunden valda kontaktspråket Kunderna får översättningar av dokument som de behöver utan dröjsmål Dikteringar renskrivs inom lagenlig tid Tolkningsanvisningar uppdateras på intranätet, bl.a. hörselskadade kunder Sjukhusets hemlinje betjänar samtliga vårdenheter under tjänstetid i fråga om samtal som inte hinner besvaras på enheterna, en chatt- och återuppringningsservice testas Olka-projektet påbörjas Erfarenhetsaktörer involveras i verksamhetsutveckling Rekryteringen från läroinrättningarna inom vårdbranschen effektiveras Praxisen med kund- Ett konkurrenskraftigt sjukhus med omfattande jour En heltäckande kundservice möjliggörs Vårdresultaten är bevisligen av toppklass i landet Specialsjukvårdstjänster tillhandahålls i hela landskapet Patientsäkerhet utgör en vägvisare för forskning och utveckling Introduktionen och rekryteringen utvecklas HPY:s och den allmänna förvaltningens stödfunktioner ska fördjupa samarbetet i syfte att utveckla verksamheten Antalet snabbvikarier på HPY ska ökas och en poliklinikpool ska utvecklas Översättningsanhållandena ska utvecklas för att motsvara behoven Självanmälningsautomater tas i bruk Centraliseringen av renskrivningen av dikteringar effektiveras Poolarbetet kring avdelningssekreterartjänsterna effektiveras Sjukhusapoteket förbereder sig på de processförändringar som det nya H-huset för med sig Ett hyllserviceförsök 56 En uppskattad, välmående, innovativ, ansvarsfull och belåten personal rekommenderar oss som arbetsplats Starkt och innovativt ledarskap Tvåspråkighet ger oss ett nationellt försprång och underlättar det nordiska samarbetet Positiv inställning till utveckling, undervisning och forskning Nya verksamhetssätt introduceras genom tillämpning av digitala lösningar Kompetensen utvecklas utgående från behoven i verksamheten Personalen är kunnig och kan delta i utbildning som stöder arbetsuppgiften Introduktionen av anställda och deras kunskapsområden ska utvecklas På avdelningssekreterartjänsterna ska en introduktionsplan uppgöras i syfte att öka kanslikompetensen Det finns tillräckligt med snabbvikarier på HPY för att man ska kunna bemöta plötsliga frånvarobehov bättre Strukturella förändringar genomförs på HPY efter behov, samarbetet mellan de olika områdena på HPY fördjupas Utvecklingssamtal och gruppdiskussioner hålls Vid rekryteringar beaktas behörigheter, arbetserfarenhet och en jämn språkfördelning bland anställda Kundernas behov bemöts konkurrenskraftigt och kostnadseffektivt genom att utveckla verksamheten och utrymmena Besparingen på 11 % genomförs Fokus på en kostnadseffektiv och verkningsfull vård av sjukdomsgrupper som kräver specialsjukvård Mångsidigare kundservice med hjälp av digitalisering Fokus på patientgrupper som kräver mycket resurser och långvarig vård Kostnadsmedvetenheten främjas för att stävja verksamhetskostnaderna Arbetsenheterna förbinder sig till att hålla sig inom budgetramen -> verkningsfullheten i verksamheten kan påvisas Inom avdelningssekreterartjänsterna centraliseras poolarbetarna/renskrivningen av dikteringar för att uppnå besparingar i de kostnader som förorsakas av sjukledigheter Placeringen av sommarvikarier ska rationaliseras inom avdelningssekreterartjänsterna Apoteket främjar förändringar som skapar besparingar genom en centralisering (hyllservice, framställning av mikrobläkemedel) Verifikationssyste-

59 Klient Processer Personal/ Lärande och förnyande Ekonomi Nyckelmätare, måloch bindningsnivå nöjdhetsförfrågningar till interna kunder fortsätter Nöjda kunder Influensavaccinationstäckningen sammanlagt 90 % Samarbetet mellan dataskyddsombuden i området utökas Sjukhusapoteket identifierar sina externa kunder samt deras serviceavtal med privata aktörer Cefuroximinjektioner som är färdiga att användas erbjuds till enheter Service för bedömning av läkemedelsbehandling erbjuds Avdelningsfarmacin utvidgas Sjukhusapoteket tar en stark roll vid utvecklandet av läkemedelsförsörjningen på sjukhuset och i landskapet Dikteringar renskrivs inom 5 dagar, skyndsamma inom samma dag En översättningsbuffert < 1 dag, varje samtal som berör översättningsbegäranden och som inkommer under tjänstetid besvaras Informationsbegäranden från kunder besvaras inom en vecka, uppföljning x 1/månad Dataskyddsombuden i området träffas x 2/år Uppdaterade anvisningar om tolkningspraxisen finns på intranätet Hemlinjens responstid för samtal och chatt är 100 % på vardagar under tjänstetid, måndag- verkställs Europeiska verifikationssystemet för läkemedel tas i bruk Den centraliserade scanningsprojektet utvidgas till samtliga somatiska vårdenheter En informationsredovisning tas i bruk och VCS tillstånd gällande dataskydd ska påvisas och rapporteringsrutinerna ska utvecklas Administrativ sekreterarhjälp för serviceområdet för rehabilitering Lista över korttidsjobb på Kuntarekry ska uppdateras och upprätthållas Patientjournalarkivet i Roparnäs ska ställas i ordning Det regionala samarbetet ska fördjupas Casemanagernas och hygienskötarnas arbetsfördelning och samarbetsnätverk fungerar HaiPro-anmälningar behandlas på enhetsmöten Utöver e-piikki så piloteras även e-desi och e-huuhde Kompetenskartläggningar tillgodogörs i den dagliga placeringen inom avdelningssekreterartjänsterna Elektronisk kontrolllista för introduktionen inom vårdbranschen på ALMA HR uppgör en elektronisk blankett för beställning av passerrättigheter för ALMA HPY:s representant medverkar i den mångprofessionella introduktionen HPY:s faktureringspraxis fungerar Det finns tillräckligt med anställda på HPY för även poliklinikpoolen Det finns konstant minst åtta snabbvikarier på HPY/HPY:s enheter Regelbundna enhetsmöten inom arbetsgemenskaperna, lyhördhet för anställda Arbetshandledning och arbetsrotation uppmuntras vid behov Fortgående ledarskapsutbildning Välbefinnande stöds genom enhetsspecifika spelregler, ett tillräckligt informationsutbyte och system som berör utvecklingsplaner Användningen av Genom kundens ögondagar/studiebesök till andra arbetsenheter ska effektiveras Sjukfrånvaron ökar inte Fortbildning arrangeras för interna arbetshandledare Chattservicen inom ramen för sjukhusets hemlinje testas Hyllservicen och verifikationssystemet för läkemedel behärskas Avdelningsfarmacin riktas på arbetsuppgifter som berör klinisk farmaci HPY:s anställda har meningsfulla kompetensområden. Kompetensområdena för HPY: snabbvikarier finns att tillgå i elektronisk form, antalet snabbvikarier tilltar. Antalet mångkunniga personer ökar på poolen för avdelningssekreterartjänsterna. HPY:s somatik från en ny biträdande avdelningsskötare till 100 %. Utbildningsanslagen används täckande. Utvecklingssamtal och gruppdiskussioner gås till 90 % i linje med anvisningarna. Kompetensen, språk- met för läkemedel införs med ringa, beständiga budgetökningar Apoteket påverkar för egen del uppgörandet av den anbudsbegäran som görs av specialupptagningsområdets läkemedelsanskaffningsring och strävar på så sätt att stävja läkemedelskostnaderna Antalet visstidsanställda är under kontroll Effektiv användning av utrymmen Genom Casemanagerverksamheten hittas storkonsumenterna och på så sätt minskar deras vårdbesök Jämlik tillgång till utbildningar, interna utbildningar gynnas Inkomster och utgifter är i balans Antalet timanställda uppföljs genom kostnader Anslagen som används för sjukledigheter minskar Antalet ordinarie anställa och visstidsanställda Aktiv uppföljning av läkemedelskostnaderna och upplysning om avvikelser -> läkemedelsutgifter (0-tillväxt) Antalet framställda läkemedel (> år 2018) utan en ökning av personalantalet Uppföljning av de patienter som betjänas 57

60 Klient Processer Personal/ Lärande och förnyande Ekonomi torsdag kl. 8-15, fredag kl Återuppringning måndag-torsdag kl och fredag kl Erfarenhetsaktörer medverkar i minst två arbetsgrupper och mottagningsverksamhet bedrivs inom psykiatrin Nya funktioner skapas på servicepunkten genom verksamhetsmodellen Olka Vi syns regelbundet på läroinrättningar inom vårdbranschen Lediga arbetsplatser marknadsförs på VCS Facebook-sida Kundnöjdhetsförfrågan har gjorts på arbetsenheterna minst en utvecklingsåtgärd/arbetsenhet Influensavaccinationstäckningen uppföljs med e-piikki Sjukhusapoteket är representerat i social- och hälsovårdsgrupper samt i utvecklingsgrupper samt i planeringen av H-huset Framställda läkemedelsdoser och -partier!0 bedömningar av läkemedelsbehandling Avdelningsfarmaci på 9 avdelningar Kortjobbslistan på Kuntarekry är ajour Ingen översättningsbegäran sänds längre till pappers Varje skrivare har utöver den egna enheten en andra och tredje skrivplats Apotekets hyllserviceprojekt bedrivs på 3 enheter Konkurrensutsättningen av pilotförsöket med ett elektroniskt läkemedelsskåp har gjorts Resurserna för avdelningsfarmacin är jämnt fördelade, arbetsuppgifterna är kliniska Verifieringssystemet för läkemedel är i bruk Samtliga enheter som behöver scanning omfattas av den centraliserade scanning Arbete pågår i patientjournalarkivet i Roparnäs 1 ggr/vecka En administrativ sekreterarhjälp har utsetts för serviceområdet för rehabilitering e-desi och e-huuhde piloteras Centrala processer har beskrivits och korrigerande åtgärder vidtas för att åtgärda riskerna i processerna Samarbetsmöten för patientombudsmännen i området har hållits Informationsredovisning 1 x per år i samband med kvalitetsrapporten HaiProanmälningarna har handlagts Casemanagerna har samarbetsnätverk En tredje hygienskötare regional hygienskötare Apotekaren och överskötaren medverkar i patientsäkerhetsgrupper (interna och regionala) Kompetensverktyget för avdelningssekreterartjänsterna är i bruk senast i maj kunskaperna och arbetserfarenheten bland nya anställda är i balans. Deltagandet i Tykyverksamhet är 100 %. Förmännen går i ledarskapsutbildningar och deltar i förmansmöten samt i samarbetsgruppens möten. Möten hålls regelbundet på arbetsenheterna. Arbetshandledning ordnas efter önskemål. Arbetsrotation ordnas efter behov och önskemål. 10 % av personalen deltar i Genom Kundens ögon-dagen eller bekantar sig med verksamheten på en annan enhet. Sjukfrånvaron är under kontroll. Fortbildning arrangeras för interna arbetshandledare min. x 1/år. En ny arbetshandledare utbildas. Omsättningen och rörligheten hos HPY:s personal. Antalet sökande till öppna befattningar. Besättningsgraden av frånvaron via HPY. Antalet farmacistuderande på apoteket är 2-3 stycken. Svarsprocenten och resultaten av rekommendationsmätningarna förbättras av casemanagerna med hjälp av det program som utvecklats för detta ändamål Uppföljning av användningen av utbildningsanslagen Inga tomma/oanvända arbetsrum 58

61 Resultaträkning SERVICEOMRÅDET FÖR Bokslut Budget Förv erkligat Förv. Budget % % SJUKV Å RDENS ST ÖDFUNKT IONER % Verksam hetsintäkter För sä ljn in g sin tä kter ,3 % ,0 % 0,0 % Av giftsintäkter 0 Un der stöd och bidr a g ,0 % Öv r ig a in tä kter In ter n a in tä kter ,1 % ,1 % 1,9 % ,1 % ,0 % 1,8 % Verksam hetskostnader Per son a lkostn a der Lön er och a r v oden ,6 % ,8 % 2,7 % Lön ebikostn a der Pen sion skostn a der ,6 % ,2 % -1,7 % Öv r ig a lön ebikostn a der ,0 % ,6 % -1 7,2 % Per son a ler s.o.öv r.r ä ttelseposter ,7 % ,0 % 0,0 % ,3 % ,6 % 1,3 % Köp a v tjä n ster ,0 % ,5 % 0,2 % Ma ter ia l, för n öden h eter och v a r or ,4 % ,7 % 0,0 % Öv r ig a kostn a der ,0 % In ter n a kostn a der ,8 % ,7 % 5,7 % ,6 % ,6 % 1,6 % Verksamhetsbidrag ,3 % ,9 % 12,5 % Finansiella intäkter och kostnader In ter n a r ä n tekostn a der ,7 % ,1 % 3,9 % Interna finansiella kostnader ,7 % ,7 % 3,9 % Årsbidrag ,4 % ,2 % 12,7 % Av skriv ningar och nedskriv ningar A v skr iv n in g a r en lig t pla n ,7 % ,2 % 1 2,7 % ,7 % ,2 % 12,7 % Räkenskapsperiodens resultat ,0 % Målsättning Serviceom rådet för Förverkligat Målsättning Förverkligat % Målsättning % sjukv årdens stödfunktioner A potekslev er a n ser , ,7 Resurser Personalresu rser Lä ka r e 0,0 0,0 Un der sökn in gs- o v å r dper son a l 3 3 1, ,2 Öv r ig per son a l 2 4,0 2 4,0 355,3 361,2 59

62 Resursförändringar Ny a resurser Sju ksköta r e 1 00 % Sju ksköta r e 1 00 % Tjänst ebenäm ningsförändringar nuv arande benäm ning ny benäm ning By råsekreterare A v delningssekreterare Rev isorsassistent Sekreterare inom förv altningen Sju kskötare Biträdande av delningsskötare 60

63 5.8 Diagnostikcenter Klient Processer Personal/ Lärande och förnyande Ekonomi Strategiska målsättningar Mål och åtgärder för år 2019 Den bästa kundupplevda kvaliteten i Finland Klienternas språkliga rättigheter tryggas Klienterna ges service och effektfull vård snabbt, smidigt och i rätt tid En god kvalitet och goda upplevelser lockar kunder till sjukhuset Det regionala samarbetet fördjupas och servicestyrningen av klienter effektiveras Klienten och beställarna är nöjda med servicen Servicen är klientcentrerad, en trygg vård, snabbt och smidigt i rätt tid Klienterna får service på eget modersmål eller med hjälp av tolkcentral Det regionala samarbete fördjupas för att effektivt kunna erbjuda klienten vård geografiskt nära Tillgång på undersökningar inom rimlig tid självanmälningsapparater till provtagningen Klienterna deltar aktivt i planeringen och utvecklingen av verksamheten / kundråd / erfarenhetsexperter Ett konkurrenskraftigt sjukhus med omfattande jour En heltäckande kundservice möjliggörs Vårdresultaten är bevisligen av toppklass i landet Specialsjukvårdstjänster tillhandahålls i hela landskapet Banbrytare inom patientsäkerhetsforskning och utveckling PET/CT verksamheten påbörjas Provtagning och EKG i utrymmen i centrum / Vasa Sammanslagning av labben i Jakobstad och Vasa; förenhetligande av undersökningar, priser, statistik och kvalitetsuppföljning Hjälp med utlåtanden från eget ERVAområde samt utomstående aktörer Laboratoriehandboken utvecklas och uppdateras kontinuerligt Mobilprovtagning tas i bruk på alla avdelningar Fungerande samarbete mellan beställare och producent Samarbete inom Erva området gällande små specialiteter, KNF och KLF + Isotopen En uppskattad, välmående, innovativ, ansvarsfull och belåten personal rekommenderar oss som arbetsplats. Starkt och innovativt ledarskap Tvåspråkighet ger oss ett nationellt försprång och underlättar det nordiska samarbetet Positiv inställning till utveckling, undervisning och forskning Nya verksamhetssätt introduceras genom tillämpning av digitala lösningar Kompetensutveckling enligt verksamhetens behov Regelbundna rekommendationsmätningar Introduktion Uppdaterat introduktionsmaterial Inskolning av nya metoder/apparater Personalens kompetensutveckling Delta i interna och externa skolningar Interna utvecklingsdagar 1/år Personalen med i utvecklingsarbete Friska utrymmen åt personalen Utvecklingssamtal individuellt och i grupp. Samarbete med HPY gällande personal som hör till HPY Personalen deltar i TYKY verksamhet Kundernas behov bemöts konkurrenskraftigt och kostnadseffektivt genom att utveckla verksamheten och lokaliteterna Besparingen på 11 % verkställs Fokus på en kostnadseffektiv och verkningsfull vård av sjukdomsgrupper som kräver specialsjukvård Mångsidigare kundservice med hjälp av digitalisering Fokusering på resurskrävande patientgrupper och sådana vars vård är långvarig Ständig uppföljning av den ekonomiska situationen, intäkter/ utgifter, tar tag i avvikelser Uppföljning av ekonomi efter sammanslagning rtg och labben Jakobstad/Vasa Besökskodningar och prisklasser görs enligt direktiven Mini HTA görs för inköp på A-listan 61

64 Klient Processer Personal/ Lärande och förnyande Ekonomi Nyckelmätare, måloch bindningsnivå Patientfeedback 4.6 Patientfeedback > 100 stycken/ enhet Klientresponsautomater till alla vårdenheter Utvecklingsåtgärder baserade på klientfeedback, 5/enhet Kontakter till patientombudsmannen < 2/år/enhet Patient anmärkningar > 85% skulle välja Vasa Centralsjukhus som vårdgivare Språkintyg av alla arbetstagare Uppdatering av vårdföreskrifter vartannat år HAipro anmälningar 60% närapå händelser och 40% redan hänt händelser Haipro anmälningar som leder till utvecklinsåtgärder >5 stycken Uppdatering av processbeskrivningar vartannat år. Lean filosofin som referensram. Processens ägare ansvarig Cles utvärdering 9 med hjälp av den nya handledningsmodellen Interna och externa auditeringar Utvärdering av kösitutionen rtg, KNF och KLF+isotopen 1ggr/månad. Laboratorieundersöningar antal 1ggr/månad. Patologens genomloppstid 1 ggr/månad Svarsprocenten för arbetsenhetens rekommendationsmätare > 60%, NPS index > 50% De anställda rekommenderar VCS som vårdgivare NPS> 80% Förverkligande av plan för kompetensutveckling Sjukfrånvaro, minskar med 5% Antalet anmälningar till arbetsskyddet gällande inomhusluften Tillgängligheten av vikarier Utvecklingssamtal hålls individuellt > 90 %, grupputvecklingssamtal > 100% Användningen av Dream broker video ökar och 3 videor/enhet görs Löneutgifterna de budgeterade lönerna Uppföljning av prisklasser 4ggr/år 62

65 Resultaträkning DIAGNOSTIKCENTER Bokslut Budget Förv erkligat Förv. Budget % % % Verksam hetsintäkter För sä ljn in g sin tä kter ,8 % ,8 % 4 4,6 % A v g iftsin tä kter ,5 % ,8 % 0,0 % Understöd och bidrag Öv r ig a in tä kter ,8 % In ter n a in tä kter ,0 % ,2 % 5,1 % ,4 % ,7 % 15,5 % Verksam hetskostnader Per son a lkostn a der Lön er och a r v oden ,9 % ,8 % 1 5,4 % Lön ebikostn a der Pen sion skostn a der ,1 % ,8 % 1 0,4 % Öv r ig a lön ebikostn a der ,2 % ,2 % -7,0 % Per son a ler s.o.öv r.r ä ttelseposter ,0 % ,6 % 7,7 % ,0 % ,6 % 13,9 % Köp a v tjä n ster ,1 % ,5 % 2 1,1 % Ma ter ia l, för n öden h eter och v a r or ,0 % ,7 % 2 6,7 % Öv r ig a kostn a der ,4 % ,3 % In ter n a kostn a der ,9 % ,8 % 6,5 % ,0 % ,4 % 17,9 % V erksamhetsbidrag ,4 % ,9 % -16,1 % Finansiella intäkter och kostnader In ter n a r ä n tekostn a der ,7 % ,0 % -4,7 % Interna finansiella kostnader ,7 % ,5 % -4,7 % Årsbidrag ,5 % ,1 % -16,2 % Av skriv ningar och nedskriv ningar A v skr iv n in g a r en lig t pla n ,9 % ,1 % -1 6,2 % ,9 % ,1 % -16,2 % Räkenskapsperiodens resultat

66 Målsättning Diagnostikcenter Förv erkligat Målsättning Förv erkligat % Målsättning % La bora t oriern a Kliniskt laboratorium , ,0 Klin.la b eg en pr od , ,1 Klin.lab.egen prod. JS Köpta u n der sökn in g a r , ,4 Köpta undersökningar JS Pr ov ta g n in g a r , ,2 Klin isk fy siolog i och isotopm edicin , ,3 Klin isk n eu r ofy siolog i , ,8 Ra diologi Rön tg en u n der sökn in g a r , ,5 Rön tg en öv r ig a tjä n ster , ,1 Rön tg en u n der sökn in g a r JS , ,9 Pa t ologi Histolog i , ,6 utlåtanden totalt eg n a u tlå ta n den köpta u tlå ta n den Cy tologi , ,9 eg en pr odu ktion ,4-1 00,0 köpta u n der sökn in g a r, cy t Obdu ktion er , ,0 Im m u n oh istokem i , ,8 V ä v n a dsblock , ,4 Resurser Personalresu rser Lä ka r e 2 6,0 2 6,0 Un der sökn in g s- o v å r dper son a l 1 5 7, ,3 Öv r ig per son a l 2,0 2,0 185,5 212,3 Resursförändringar Ny a resurser Sju kh u skem ist A v deln in g ssköta r e Biträdande av delningsskötare ,5 Laboratorieskötare ,3 A v deln in g ssekr eter a r e Rön tg en sköta r e Laboratorieskötare Tjänst ebenäm ningsförändringar nuv arande benäm ning ny benäm ning Röntgenskötare 0,5 Laboratorieskötare 0, Medikalv aktm ästare Laboratorieskötare 64

67 5.9 Serviceområdet för läkare och sakkunniga Inom serviceområdet för läkare och sakkunniga har läkarbristen på många specialiteter blivit kronisk, bland annat inom neurologin, psykiatrin, fysiatrin, radiologin, kliniska neurofysiologin, kliniska fysiologin, lungsjukdomarna och de reumatiska sjukdomarna. På många områden råder det dessutom en lindrigare brist på läkare. Sammantaget så används det för mycket externa konsultresurser då läget jämförs med ett optimalt läge. Avsikten är att man i mån av möjlighet ska använda sig av konsulter enbart tillfälligt. Sammantaget så borde man uppnå ett läge där användningen av utrymmen, apparater och personalresurser ligget på en mera optimal nivå i förhållande till antalet läkare. Ett mindre underskott på läkare skulle också främja kostnadseffektiviteten på vårt sjukhus. Dessutom skulle det här främja specialiseringsutbildningen, forsknings- och utvecklingsverksamheten. För tillfället pågår det en intensifierad rekryteringskampanj i olika medier. I samråd med Åbo universitet arbetar man för att utveckla specialiseringen i en riktning som skulle underlätta vår rekrytering. Modeller söks även i samråd med Norrlands universitetssjukhus i syfte att underlätta specialiseringen och rekryteringen av tvåspråkiga läkare till Vasa. Läkarnas grundutbildning fortsätter alltjämt i Vasa, och vi har också fått publicitet för vårt utmärkta arbete. I linje med den nationella trenden ska kompetensen i akutvård fördjupas, varför man kommer att pröva med att använda de specialläkarresurser som finns inom akutvården även på kvällstid. Forskningsverksamheten har aktiverats, och det är viktigt att understöda den även i fortsättningen. I den egna samkommunen har vi för avsikt att allokera en aning mera tilläggsmedel till forskningsverksamheten. Utvecklingsåtgärder vidtas fortsättningsvis i hela organisationen och ett viktigt verktyg i det här arbetet är den s.k. Lean-metoden. De redan fastställda, framtida projekten kommer att skapa utmaningar: dvs. H-huset samt upphandlingen av det nya klient- och patientdatasystemet. Även den välfärdssamkommun som planeras för landskapet kommer ifall den omsätts i praktiken att kräva stora ansträngningar av även läkarkåren. I och med att man insett vikten av informationsledning har man nu påbörjat en insamling av data som är av allt bättre kvalitet. Även analysmetoderna kommer att utvecklas, vilket igen kommer att förutsätta utvärdering och anskaffning, men också utbildning, för att de ska kunna tas i bruk så raskt som möjligt. Den kliniska kvaliteten mäts i allt högre utsträckning på vårt sjukhus, bland annat med hjälp av kliniska kvalitetsregister. Även på riksnivå håller man under ledning av THL på att utveckla metoder för en effektivare och raskare introduktion av kvalitetsregister. I fortsättningen kommer man att koncentrera sig intensivt på både patientsäkerhet och forskning i detta område. 65

68 Resultaträkning SERVICEOMRÅDET FÖR Bokslut Budget Förv erkligat Förv. Budget % % LÄ KA RE OCH SA KKUNNIGA % Verksam hetsintäkter För sä ljn in g sin tä kter ,4 % ,0 % 0,0 % A v g iftsin tä kter ,7 % ,3 % 0,0 % Un der stöd och bidr a g Öv r ig a in tä kter ,7 % In ter n a in tä kter ,4 % ,2 % 2,1 % ,5 % ,2 % 2,1 % Verksam hetskostnader Per son a lkostn a der Lön er och a r v oden ,7 % ,5 % 3,2 % Lön ebikostn a der Pen sion skostn a der ,4 % ,2 % -1,2 % Öv r ig a lön ebikostn a der ,5 % ,2 % -1 6,8 % Per son a ler s.o.öv r.r ä ttelseposter ,7 % ,4 % 0,0 % ,9 % ,2 % 1,8 % Köp a v tjä n ster ,4 % ,4 % 0,8 % Ma ter ia l, för n öden h eter och v a r or ,4 % ,1 % 0,0 % Öv r ig a kostn a der In ter n a kostn a der ,5 % ,8 % 4,7 % ,4 % ,1 % 2,0 % Verksamhetsbidrag ,1 % ,5 % 10,7 % Finansiella intäkter och kostnader In ter n a r ä n tekostn a der ,7 % ,6 % -1 0,5 % Interna finansiella kostnader ,7 % ,3 % -10,5 % Å rsbidrag ,8 % ,9 % 11,3 % Av skriv ningar och nedskriv ningar A v skr iv n in g a r en lig t pla n ,6 % ,8 % 1 1,3 % ,6 % ,8 % 11,3 % Räkenskapsperiodens resultat Resurser Personalresu rser Lä ka r e 1 9 2, ,0 Undersöknings- o v årdpersonal 3 0,7 3 2,7 Öv rig personal 0,0 0,0 222,7 224,7 Resursförändringar Ny a resurser Specialläkare 1 00 % Socion om 1 00 % A v slu t a de t jä nst er och befa t t ninga r Bitr ä da n de öv er lä ka r e Tjänst ebenäm ningsförändringar nuv arande benäm ning ny benäm ning Specialläkare A v delningsöv erläkare Specialläkare A v delningsöv erläkare Specialläkare Biträdande öv erläkare 66

69 5.10 Serviceområdet för förvaltning Inom serviceområdet fortsätter det beredningsarbete som startat tidigare och siktar mot att bli en del av den förväntade landskapsreformen. I vilken form och med vilken tidtabell beror av hur nämnda lagstiftningsarbete framskrider. De årgärder som konkret vidtas inom serviceområdet skall vara sådana att de också stöder ett frivilligt regionalt utvecklingsarbete om landskapsprocessen inte förverkligas. De åtgärder som företas under året riktar sig framför allt mot olika processer och den övergripande målsättningen med integreringen av social- och hälsovården. De strategiska målsättningarna är - att organisera stödfunktionerna så att de svarar mot behovet av integrering i det nya landskapet - uppförandet av H-huset - att på sikt effektivera stödfunktionerna och göra dem till starka regionala enheter - att arbetet med anskaffandet av ett nytt gemensamma klient- och patientdatasystemet fortsätter - att vi ska ha en uppskattad, välmående, ansvarsfull och belåten personal, som rekommenderar oss som arbetsplats Mål och åtgärder är att - utveckla samarbetet runt stödbolagen TeeSe och Mico så att vi får en fungerande styrning och resultatmätning som motsvarar våra fastställda målsättningar - utveckla avtalsmodellen och samarbetsformerna med 2M-IT - uppdatera regelverket för god ledning och intern kontroll - tillsammans med Vasa stad och de övriga samarbetskommunerna verkställa en omstrukturering av företagshälsovårdstjänsterna - fortsätta med flera utvecklingsprojekt kring temat välmående i arbetet med olika insatser som koordineras mångprofessionellt - pilotera och införa automatiserad planering av arbetsskiftsförteckningar för personalgrupper som arbetar i periodarbete - på ett målinriktat sätt utveckla personalens kliniska kompetens - förstärka tvåspråkigheten genom att nya inlärningsmetoder piloteras och tas i bruk - genom utvidgad kostnadsberäkning på enhets- och patientnivå, öka kostnadsmedvetenheten inom ansvars- och serviceområdena som ett led i åtgärderna för att effektivera verksamhet. Nyckelmätare - att konstatera att ovan nämnda utvecklingsåtgärder har vidtagits eller åtminstone är under aktiv beredning 67