10.2.2015 Institutionen för psykologi och logopedi Kvalitetsenhetsarbetet vid IPL 2014: årsrapport 1. Allmänt Institutionen för psykologi och logopedi beviljades kvalitetsenhetsstatus och ett särskilt anslag för att säkerställa och vidareutveckla kvaliteten för undervisningen vid institutionen 2011-2014. Fr.o.m. början av 2013 har denna verksamhet koordinerats av en kvalitetsgrupp med representanter från institutionens lärarkår, administrativ personal och studerande (både psykologi och logopedi). Under åren 2011-2013 har institutionen gått igenom sina utbildningsprogram, gjort vissa omstruktureringar och skapat nya kurser. Den huvudsakliga målsättningen för båda ämnena har år 2014 varit implementering av nya pedagogiska metoder. Arbetet har som tidigare år gjorts i form av delprojekt med olika ansvarspersoner, och har, som nedan framgår, framskridit planenligt. Under året har personalen fortsatt att förkovra sig i användandet av alternativa undervisnings- och examinationsformer inom ramen för universitetspedagogikkursen (slutseminarium i maj) samt arbetat för en bättre integrering av genus- och mångfaldsfrågor i undervisningen i både psykologi och logopedi (två seminarietillfällen med hemuppgifter och diskussioner). Det senare utvecklingsprojektet fick sin inspiration av IPL:s benchmarking med psykologi- och logopedienheterna vid Göteborgs universitet hösten 2013. Därtill inledde logopedin nya kursmoment, nämligen en kurs i användandet av pekplattor i logopediskt arbete och utbildningstillfällen för praktikhandledare som ytterligare förstärkt ämnets kontakter till fältet. Slutligen kan nämnas det nu slutförda testnormeringsprojektet med finlandssvenska skolbarn. Projektet utmynnar i flera pro gradu-avhandlingar samt en slutrapport med Niilo Mäki-institutet (Jyväskylä universitet), och möjligtvis ett fortsatt samarbete med Niilo Mäki-institutet för att bemöta det skriande behovet av pålitliga finlandssvenska psykologiska test. 2. Projektets aktiviteter Samtliga delprojekt redovisas för i kapitel 2d.
2a. Möten, när och om vad IPL:s ledningsgrupp för kvalitetsarbetet har mötts cirka en gång i månaden under hela året för att planera och diskutera kvalitetsarbetet både på detaljnivå och gällande de stora linjerna. Möten har också hållits regelbundet inom de olika delprojekten med involverade personer. Logopedins kvalitetsansvariga och kvalitetsassistent har träffats regelbundet. På personalmöten för hela IPL, som ordnats cirka två gånger per termin, har arbetet med kvalitetsprojektet presenterats och diskuterats. En eller två representanter ur ledningsgruppen har därtill medverkat på de kvalitetsmöten som arrangerats av Lärcentret. Under planeringen av avslutningsseminariet tillsammans med handelshögskolan har en arbetsgrupp sammanträtt regelbundet. IPL:s ledningsgrupp för kvalitetsarbetet har också varit delaktig i planeringen av de nya utbildningslinjerna och skrivit självevalueringar av bägge utbildningsprogram för Åbo Akademis auditeringsförberedelser. 2b. Kurser/seminarier Som ett led i kvalitetsarbetet har IPL ordnat en minikonferens med mål att dela med sig av de good practices som finns på institutionen och som utvecklats i och med statusen som kvalitetsenhet. Därtill har en avslutningsfestival tillsammans med handelshögskolan ordnats. Den 16 maj 2014 ordnades minikonferensen Fusklappar och kamratbedömning. Minikonferens om utveckling av undervisnings- och examinationsmetoder vid IPL. Minikonferensen fungerade samtidigt som slutseminarium för personalens Kurs i institutionsanpassad universitetspedagogik, där de 11 deltagarna fick presentera de alternativa undervisnings- och examinationsformer man hade experimenterat med. Den 3 december 2014 ordnades tillsammans med handelshögskolan seminariedagen Bättre lärande! Toppenheternas avslutningsfestival. Föreläsningarna bandades in, och sändes via Adobe Connect i realtid. Samtliga videoinbandningar och presentationer finns tillgängliga på Lärcentrets hemsidor. Inom ramen för arbetet med att integrera genus och mångfald i undervisningsprogrammet ordnades den 3 juni 2014 ett kick-off seminarium för den undervisande personalen med jämställdhetskonsult Malin Gustavsson från företaget Ekvalita. Arbetet fortsatte i workshopform under det årliga kvalitetsseminariet som ordnades den 10 oktober 2014 på
Ilmaristen matkailutila. För mer information om IPL:s arbete med genus och mångfald, se bilaga 5. För samtliga seminarieprogram, se bilaga 1. 2c. Annan form av träffar för/med personalen Tack vare institutionens ringa storlek har inofficiella möten med involverade personer kunnat äga rum flexibelt och efter behov. 2d. Utvecklingsarbete, kartläggningar Under 2014 har IPL:s gemensamma fokus legat på implementeringen av nya pedagogiska metoder. Utöver detta har både psykologin och logopedin haft mer ämnesspecifika delprojekt, arbetet med flera av dem har inletts redan tidigare år. Då man ser till hela kvalitetsarbetet har det mest omfattande projektet för psykologins del varit utvecklingen och omstruktureringen av utbildningsprogrammet. Planeringen av omstruktureringen ägde rum 2011-2012 medan de första implementeringarna verkställdes läsåret 2012-2013 tillsammans med införandet av vissa nya undervisningsformer. För logopedins del har arbetet med att utveckla kontakten till talterapeuter som arbetar på fältet och handleder de kliniska praktikperioderna fortsatt genom handledarträffar och -utbildningar. Logopedin har även genomfört kvalitetsprojektet Använding av pekplattor i logopedisk behandling under år 2014. För både psykologin och logopedin har implementeringarna fortsatt under läsåret 2013-2014 med stort fokus på pedagogiska metoder samt integrering av genus- och mångfaldsfrågor i undervisningen. Projekt, ansvarspersoner samt hänvisning till bilaga: Gemensamma för hela IPL: 2d 1. Uppdatering och vidareutveckling av kursutvärderingsinstrument Ansvarspersoner: amanuens Yasmin Nyqvist, kvalitetsassistenterna Mirjam Edman och Alexandra Elsing Bilaga 2
2d 2. Nya kurser vid IPL Ansvarspersoner: Personal och timlärare vid IPL Bilaga 3 2d 3. Kurs i institutionsanpassad universitetspedagogik, införande av alternativa undervisnings- och examinationsformer Ansvarspersoner: Ledningsgruppen för kvalitetsarbetet, personal och timlärare vid IPL Bilaga 4 2d 4. Integrering av genus och mångfald i undervisningsprogrammet Ansvarspersoner: Ledningsgruppen för kvalitetsarbetet Bilaga 5 Psykologi: 2d 5. Testanpassningsprojektet Ansvarspersoner: prefekt Matti Laine, PD Anna Soveri Bilaga 6 Logopedi: 2d 6. Handledarutbildning och handledarträff med kliniska handledare på fältet Ansvarspersoner: tf professor Pirkko Rautakoski, universitetslärare Leena Tuomiranta och kvalitetsassistent Mirjam Edman Bilaga 7 2d 7. Kvalitetsprojekt: Användning av pekplattor i logopedisk behandling Ansvarspersoner: universitetslärare Sofia Holmqvist, samtlig personal vid logopedin Bilaga 8 2e. Publikationer, riktlinjer, andra skriftliga produktioner År 2014 har följande skriftliga dokument framställts inom kvalitetsprojektet: Kvalitetsprojektet vid IPL 2011-2014 Forskning, praxis, evidensbasering Uppdaterat kursutvärderingsformulär Poster om kursutvärderingskretsloppet
Poster om alternativa undervisnings- och examinationsformer Poster om pekplatteprojektet på logopedin Logopedi: uppdatering av praktikhandbok www.abo.fi/fakultet/media/26228/praktikhandbokforlogopedi1982014.pdf Logopedins handbok för kandidatskribenter http://www.abo.fi/fakultet/media/31678/logopedinshandbokforkandidatskribe nter1452014.pdf Självevaluering utbildningsprogrammet i psykologi Självevaluering utbildningsprogrammet i logopedi Presentationer från seminariet i universitetspedagogik den 6.5.2014 2f. Informationsverksamhet Lärarbloggen 24.2.2014 Yasmin Nyqvist Fritt fram för alternativa examinationsformer! 14.3.2014 Fredrika Jansson och Alexandra Elsing Gör vi på bästa möjliga sätt? Benchmarking mellan psykologi- och logopediutbildningarna vid Åbo Akademi och Göteborgs universitet 17.11.2014 Mirjam Edman och Alexandra Elsing Mångfald är en rikedom 17.12.2014 Cecilia Lundberg och Yasmin Nyqvist Toppenheternas avslutningsfestival en början till fortsättning Studentbladet April 2014 Kreativ mätning av kunskap Artikel om arbetet med alternativa examinationsformer på IPL http://issuu.com/hildaforss/docs/stbl-april-web
2g. Beslut, tillsatta grupper De lärargrupper enligt expertisområde som tillsattes vid psykologin under kvalitetsperiodens första år har fortsatt samarbetet. En så kallad strimansvarig för varje grupp har utsetts år 2014. Den strimansvariga tillhör den fastanställda personalen och fungerar som ordförande för gruppens arbete. Den strimansvarige ansvarar för att undervisningen inom det egna ämnesområdet planeras och genomförs innehållsmässigt ändamålsenligt och fungerar som bollplank för gruppens lärare. Strimmorna arbetade med sina specifika ämnesområden bland annat under workshopparna om genus och mångfald i undervisningen. Grupperna inom psykologi är tre till antalet: klinisk psykologi, neuropsykologi/biologisk psykologi och forskningsmetodik. Logopedins personal har sammanträtt kring planering av kurser och för att planera hur man ska ta i beaktande genus och mångfald i undervisningsplaneringen. 2h. Övrigt Den 19 augusti anordnades en grundkurs i Moodle för IPL:s lärare i samarbete med Lärcentret. Kursen lockade 13 deltagare ur IPL:s personal och resulterar förhoppningsvis i en större användning av Moodle i kommande års undervisning. 3. Auditeringsarbetet och dokumentation av ämnena Rådet för utvärdering av högskolorna (RUH) kommer att utföra en auditering av utbildningarna vid Åbo Akademi år 2015. Under 2014 har varje examensinriktad utbildning gjort en självevaluering över sin kvalitetshantering beträffande högskolans samtliga grundläggande uppgifter. ÅA:s toppenheter fungerade här som piloter. Bägge ämnens självevalueringar färdigställdes hösten 2014 och användes som exempel för övriga utbildningars arbete. Logopedins verksamhetshandbok har uppdaterats år 2014 (innehåller också SWOT-analys) och kan återfinnas bakom länken: www.abo.fi/fakultet/verksamhetshandboklogopedi.
Bilaga 1 Seminarier vid IPL 2014 Fusklappar och kamratbedömning - Minikonferens om utveckling av undervisningsoch examinationsmetoder vid IPL 16.5.2014 Ämnesansvariga, prefekt Matti Laine: Inledande ord Professor i universitetspedagogik Sari Lindblom-Ylänne, Helsingfors universitet: Yliopisto-opettajana kehittäminen Universitetslärare Petra Grönholm-Nyman och Leena Tuomiranta: Fusklappmetoden Akademilektor Mira Karrasch: Muntlig tentamen Doktorander Emilia Bergen och Otto Waris: Aktiverande inlärningsmoment och detaljerad feedback Forskardoktor Anna Soveri: Kamratbedömning av uppsatser Doktorand Benny Salo: Vad ska man lära sig om statistik? Kursinnehållet i statistikkurserna för beteendevetare Doktorander Sofia Holmqvist och Jenny Lindman: Självreflektion som verktyg under kliniska praktikperioder Akademilektor Pirkko Rautakoski: Handbok för kandidatavhandlingar i logopedi Universitetslärare Katarina Alanko: Problembased learning och case-undervisning i en klinisk kurs
Bättre lärande! Toppenheternas avslutningsfestival 3.12.2014 9:00 Välkommen! 9:15 11.00 Workshops (två parallellsessioner à 45 min) - Projektkurser och kursprojekt (Hanken) - Lärande i fokus (Hanken) - Systematisk kursutvärdering och uppföljning (IPL) - Att designa kurser (Hanken) - Effektiva avhandlingsstrategier (IPL) - Alternativa undervisningsformer (IPL) 11:00 Lunchpaus 12:30 Rektors hälsning Jorma Mattinen 12:45 Toppenhetsperioden i retrospektiv akademilektor Barbro Schauman, prefekt Matti Laine 13:15 Pedagogiskt utvecklingsarbete och kvalitetssäkring av utbildningen Marianne Stenius, ÅA:s styrelseordförande 13:45 Postersession, glögg och pepparkakor 14:15 Paneldiskussion: Vad tycker du att är det mest brinnande problemet i dagens universitetsundervisning? Professor Pekka Santtila, universitetslärare Anna Sell, studerande Katarina Kiiskinen och pedagogisk konsult Torgny Roxå. Moderator: akademilektor Barbro Schauman. 15:15 Kollegiala mikrokulturer inom högre utbildning nyckeln till utbildning men också till försvaret av akademiska värden Torgny Roxå, pedagogisk konsult, Lunds universitet.
Kvalitetsseminarium om genus och mångfald 10.10.2014 8.30 Bussen avgår från Fabriksgatan 2 (restid ca 15 minuter) 9.00 Ankomst till Ilmaristen Matkailutila i Lundo, kaffe med tilltugg 9.30 Välkomstord av Matti, introduktion av Malin Gustavsson 10.00 Arbete i strimmor för att förbereda presentationer och diskussioner om genus och mångfald 11.30 Lunch Efter lunch: Genomgång av gruppernas arbete, ca 15 minuter presentation och 15 minuter diskussion per grupp 12.30 Metodgruppen 13.00 Kliniska gruppen 13.30 Logopedi 14.00 Neuro-biologiska gruppen 14.30 Summering, Malin 14.45 Kaffe/te med tilltugg 15.00 Inledning till eftermiddagens arbete, Matti 15.15 Strimmorna fortsätter arbetet 18.00 Middag 20.00 Bastu och fritt umgänge 22.00 Bussen avgår till Åbo 22.30 Senast ankomst till Åbo
Bilaga 2 2d 1. Uppdatering och vidareutveckling av kursutvärderingsinstrument Ansvarspersoner: amanuens Yasmin Nyqvist, kvalitetsassistenter Mirjam Edman och Alexandra Elsing Syfte: Syftet med kursutvärderingsinstrumentet och lärarens feedbackblankett är att på ett relevant sätt utvärdera undervisningen vid IPL och att aktivera såväl studerande som lärare till aktiv självreflektion gällande både inlärning och undervisning. Vidare är kursutvärderingsinstrumentet ett hjälpmedel för att säkerställa att evidensbaserat stoff lärs ut på en pedagogiskt högklassig nivå och att minska glapp och överlapp mellan kurser. Tillsammans ska lärarens feedbackblankett och kursutvärderingsinstrumentet även främja utvecklingen av undervisningen och kurserna. Vidare ska detta utvärderingsinstrument styra bort fokus från lärarens personliga karakteristika och istället rikta uppmärksamheten mot kursens lärandemål och hur väl de uppnåtts. Vision: Formuläret fungerar som mätinstrument för förhållandet teori-praktik-evidens gällande undervisningen överlag. Man kan med instrumentets hjälp evaluera kursinnehållets kliniska koppling och stoffets evidensmässiga underlag. Med instrumentets hjälp kan man successivt samla in information/återkopplingsdata som kommer att ligga till grund för en fortlöpande innehållsmässig och pedagogisk planering. I början av varje kurs presenterar läraren föregående års kursfeedback och vilka förändringar som har skett - dessa är baserade på kursutvärderingsinstrumentet samt lärarens feedbackblankett. I och med att tidigare kursfeedback samt förändringar presenteras i början av varje kurs är förhoppningen att visa hur studerandes respons inverkar på undervisningen och motivera dem att fylla i kursutvärderingar. Nuläge: Kursutvärderingsinstrumentet: Under våren 2014 uppdaterades kursutvärderingsblanketten i enlighet med inkommen respons samt med inspiration av idéer som uppkommit under benchmarkingen med Göteborgs universitet. Den
omarbetade blanketten används läsåret 2014-2015. Svarsprocenten vid logopedin är fortfarande 80 % och under hösten 2014 har den för psykologins del höjts till 70-98 %. Exempelblankett: https://survey.abo.fi/lomakkeet/5104/lomake.html Lärarens feedbackblankett: Lärarens feedbackblankett har varit i fortsatt användning med en mindre modifiering och fungerat stödande i undervisningsplaneringen både då det gäller institutionen och enskilda lärare. Exempelblankett: https://survey.abo.fi/lomakkeet/5764/lomake.html Utvärdering av avhandlingshandledningen vid IPL: En e-blankett med syfte att utvärdera avhandlingshandledningen togs i bruk 2013. Insamlandet av data har fortsatt 2014. Blanketten är en utveckling av ett tidigare utvärderingsinstrument. Syftet är att samla in information om handledningens kvalitet för alla pro graduavhandlingar som slutförs, samt kontinuerligt från doktorsavhandlingarna. En rapport framställs med några års mellanrum för att skydda de svarandes identitet. E-blanketten kan läsas och besvaras på denna adress: https://survey.abo.fi/lomakkeet/4405/lomake.html 2015: I och med att IPL uppgår i storfakulteten för humaniora, psykologi och teologi och de administrativa strukturerna förändras är det i dagsläget oklart hur kursutvärderingssystemet kommer att se ut i framtiden.
Bilaga 3 2d 2. Nya kurser vid IPL Ansvarspersoner: Personal och timlärare vid IPL Bakgrund: Inom ramen för undervisningsutvecklingen på ämnena har nya satsningar gjorts för att täcka in uppdagade brister på områden som är relevanta för utbildningarna. Dessa satsningar har resulterat i att ett flertal nya kurser skapats. Nuläge: De kurser som planerades och skapades år 2012 piloteras under år 2013 och 2014. Arrangemangen utvärderas kontinuerligt genom att samla in feedback av både studerande, lärare och personal. 2015: Fortsatt arbete med kursutvecklingen. Psykologi: nya kurser år 2014 1. 118309.0 Klinisk barn- och ungdomspsykologi 5 sp Arrangerades våren 2014. Arrangeras nästa gång våren 2015. Ansvarig lärare: PsM Elin Melakari Målsättningar och innehåll: Kursen har som målsättning att ge kännedom om den kliniska barn- och ungdomspsykologins tillämpningsområden. Kursen ger fördjupad kännedom om olika psykiska störningar hos barn: hur de tar sig i uttryck och deras etiologier. Under kursen får de studerande bekanta sig med olika diagnostiska system och lär sig beakta hur utvecklingsnivå och kontext påverkar hur symptom uppfattas. Kursen ger insikter i anknytningens och familjens och nätverkets betydelse för psykopatologi. Kursen behandlar hur ett utrednings- och behandlingsärende handläggs i den kliniska verkligheten (ger en introduktion i vanliga utredningsmetoder) och tar också upp frågor kring barnskyddet. Under kursen behandlas centrala teoretiska begrepp och frågeställningar inom olika teoretiska inriktningar. 2. 118307.0 Emotioner 3 sp Arrangerades våren 2014 och hösten 2014. Arrangeras nästa gång hösten 2015. Ansvarig lärare: PD Jan Antfolk Målsättningar och innehåll: Kursen bekantar studerande med vad emotioner är, hur olika emotioner hänger ihop och vilken betydelse de har för människans beteende. Under
kursen behandlas också de vanligaste emotionella störningarna. 3. 118606.0 Psykologisk och psykofarmakologisk behandling: teori 1 3 sp och 118607.0 Psykologisk och psykofarmakologisk behandling: teori 2 3 sp Kurserna, som läsåret 2013-2014 var en större helhet på 6 sp, delades på basen av inkommen studentfeedback upp i två skilda delar hösten 2014. Kurserna avläggs som e-tent i form av flervalsfrågor och kan tenteras året runt. Arbetet med frågorna har pågått även år 2014. Ansvarig examinator: professor Matti Laine Delprojektsansvariga: Alexandra Elsing och Yasmin Nyqvist Målsättningar och innehåll: Dessa kurser har som målsättning att efter de mera teoretiska kurser om klinisk psykologi som ingått i kandidatexamen att ge en fördjupning i olika typer av psykologiska behandlingstekniker, deras teoretiska sammanhang samt empiriska grund. Utöver psykologiska behandlingstekniker behandlas även psykofarmakologiska behandlingar, deras biologiska grund och eventuella biverkningar, och deras integrering med psykologisk behandling. Kurserna skall ge studerandena färdigheten att delta i de tillämpade kurserna i klinisk psykologi. 4. 118625.0 Kliniska fenomen: psykos 2 sp Arrangerades hösten 2014. Arrangeras nästa gång hösten 2016. Ansvarsperson: PsM Marianne Källström Målsättningar och innehåll: Kursen har som mål att studerande får kunskap i olika typer av psykoser och deras etiologi, diagnostik, diagnostiska metoder och behandling. Under kursen får studerande bekanta sig med olika behandlingsformer och för- och nackdelar med dessa. Kursen ämnar ge studerande olika perspektiv på samhället och individen och hur interaktionen mellan dessa kan påverka insjuknandet i och tillfrisknandet från psykos. 5. 118628.0 Kliniska fenomen: ätstörningar och andra somatoforma problem 2 sp Kursen har sin grund i en tidigare kurs vars fokus nu förändras och utvidgas. Kursen arrangerades våren 2014. Arrangeras nästa gång våren 2016. Ansvarig lärare: FD Monica Ålgars Målsättningar och innehåll: Kursen ämnar ge de studerande en djupare uppfattning om psykologiska störningar som tar sig i uttryck i eller gentemot kroppen. Kursen behandlar etiologi, utveckling, behandling och förebyggande av ätstörningar (anorexi, bulimi, hetsätningsstörning m.fl.). Ätstörningar och missnöje med kroppen
diskuteras ur psykologiska, biologiska, evolutionära och kulturella perspektiv. Under kursen behandlas även somatoforma problem (konversionssyndrom, somatiseringsstörningar, hypokondri m.fl.). Kursen ämnar ge de studerande förståelse prevalensen, i deras etiologier, diagnostisering, och behandling. Under kursen får studerande bekanta sig med vilka psykologiska och psykofarmakologiska behandlingar som används och deras evidens om effektivitet. Kursen ger studerande förutsättningar att möta en klient med ätstörnings-, kroppsbilds- eller somatoform problematik på ett ändamålsenligt sätt. 6. 118662.0 Psykologisk behandling av barn: praktik 10 sp Kursen har sin grund i en tidigare kurs men omfattningen utvidgas både innehållsmässigt och i antal studiepoäng. Kursen arrangerades våren 2014. För tillfället oklart när kursen arrangeras nästa gång på grund av ändringar i personalstrukturen. Ansvarig lärare: FD Katarina Alanko Målsättningar och innehåll: Kursen har som målsättning att ge erfarenhet om barnpsykologisk behandling. Under kursen får studeranden lära sig att göra en intervju om barnets utveckling och bakgrundsfaktorer med föräldrar och andra vuxna, samt samtala med barnet om situationen/svårigheterna och hur barnet ser på den. Studerandena planerar och genomför i par/grupp en behandling för den specifika problematiken, behandlingen kan vara t.ex. stödsamtal med barnet eller familjen/vårdnadshavarna, eller en beteendeintervention i skolsammanhang. Varje behandlingsbehov bedöms enskilt. På basen av sitt kliniska arbete skriver studerandena en sammanfattning på arbetet. Handledning är en kontinuerlig del av arbetet. Logopedi: ny kurs år 2014 108223.0 Användning av pekplatta i logopedisk behandling 1 sp Målsättningar och innehåll: Lärandemål: Den studerande blir insatt i hur pekplattor kan användas i talterapi med olika klientgrupper. Efter avslutad kurs förväntas studerandena a) kunna använda pekplattor med klienter b) kunna välja lämliga applikationer för klientgruppen c) lära klienten/anhöriga att använda lämpliga applikationer Gemensam kurs för psykologi och logopedi 118540.0 Företagande för blivande psykologer och talterapeuter
Kursen har sin bakgrund i det faktum att det i dagens läge blir allt vanligare för psykologer och talterapeuter att arbeta på den privata marknaden. Kursen, som är valbar, arrangerades hösten 2014 som en serie gästföreläsningar inom olika ämnen som är relevanta för företagare i dessa branscher. Kursen var populär och samlade ett 40-tal deltagare från bägge ämnen. Den kommer i mån av möjlighet att arrangeras igen. Ansvariga lärare: akademilektor Mira Karrasch och universitetslärare Leena Tuomiranta Målsättningar och innehåll: Kursen ger kunskaper för blivande psykologer och talterapeuter om vad man bör beakta vid bildande av företag och privatpraktisering. Kursen innehåller information om juridiska aspekter, bokföring och annat praktiskt med gästföreläsare som representerar ekonomi och juridik. Privatpraktiserande psykologer och talterapeuter kommer även att dela med sig av sina erfarenheter.
Bilaga 4 2d 3. Kurs i institutionsanpassad universitetspedagogik, införande av alternativa undervisningsoch examinationsformer Ansvarspersoner: Ledningsgruppen för kvalitetsarbetet, personal och timlärare vid IPL Bakgrund: Som ett led i utvecklingen av undervisningens kvalitet ingick i projektplanen en satsning på pedagogiska metoder under år 2014. Arbetet med alternativa undervisnings- och examinationsformer startade i och med kvalitetsseminariet i Nagu 2013 där expertanföranden och workshops ordnades på detta tema. Nuläge: Inom ramen för projektplanen anordnade enheten under läsåret 2013-2014 en institutionsanpassad modul i universitetspedagogik (5 sp). Kursen inleddes hösten 2013 med 11 deltagare ur den undervisande personalen och pågick hela läsåret, fram till slutet av april 2014. Arbetet kulminerade i ett öppet slutseminarium den 16 maj där deltagarna presenterade sitt arbete. Kursen leddes av psykologen och professorn i universitetspedagogik Sari Lindblom-Ylänne från Helsingfors universitet. Som examinator fungerade Pedagogiska fakulteten i Vasa. Kursen bestod av månatliga seminarieträffar och arbete under handledning med egna projekt. Teman som behandlas under kursen var bland annat bedömningskriterier, handledning av avhandlingsarbeten, handledning av kliniskt arbete, undervisningstekniker och -strategier under massföreläsningar, undervisningsstrategier och -tekniker i grupparbeten, skuggning samt examinationsformer. För rubriker på kursdeltagarnas arbeten, se seminarieprogrammet, bilaga 1. Mer information om Unipeda 3 i Lärarbloggsinlägget 24.2.2014 Fritt fram för alternativa examinationsformer! Mål: Kursen i universitetspedagogik förväntas stöda och utveckla undervisningen på längre sikt. Då kvalitetsperioden tar slut blir en av enhetens utmaningar att fortsätta uppmuntra lärarna att arbeta med de pedagogiska metoderna, ett arbete som aldrig tar slut och som bör vara kontinuerligt.
Universitetspedagogik, modul III (institutionsanpassad modul), 5 sp Kursplan för IPL:s institutionsanpassade kurs i universitetspedagogik Kursen generella målsättning är att fördjupa deltagarnas kunskaper i universitetspedagogik genom handlett genomförande av pedagogiska utvecklingsprojekt. I o m den finansiering som IPL fått som kvalitetsenhet inom utbildningen är institutionen mitt i en omfattande utvecklingsprocess där man ser över enskilda kurser men även hela utbildningsprogrammet. Målsättningen med kursen är att genom att anlita pedagogiska experter kunna erbjuda deltagarna möjligheter att reflektera kring de utvecklingsprojekt de sysslar med. Kurser kommer att innefatta självständigt arbete med projekten samt handledning given av en pedagogisk expert. Kursen kommer att vara en integrerad del av hela institutionens utvecklingsarbete genom att öppna dessa handledningstillfällen för hela den undervisande personalen för att erbjuda möjligheter för hela enheten att utvecklas i o m kursen. Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas deltagaren kunna -planera och genomföra pedagogiskt motiverade utvecklingsprojekt -reflektera kring de pedagogiska antaganden som ligger bakom olika typer av utbildningsprogramstrukturer -kritiskt analysera pedagogisk ledning av utbildningsprogram Undervisning: Seminarier (10 seminarier à 3*45 min) och individuell handledning (2 h/deltagare). Examination: Rapport över utvecklingsprojekt Litteratur Litteratur bestäms i samråd mellan deltagare och kursledning och omfattar 400-500 sidor
Bilaga 5 2d 4. Integrering av genus och mångfald i undervisningsprogrammet Bakgrund: Ett tema för kvalitetsarbetet vid IPL år 2014 var genus och mångfald i undervisningen. Efter att psykologin lade om sitt undervisningsprogram 2013-2014, försvann den obligatoriska kursen Psykologi i genusperspektiv ur programmet, vilket fick studerande att skriva ett PM om dessa frågors närvaro i undervisningen överlag. Logopedin har inte haft någon skild kurs om ämnet. Meningen efter omläggningen var att kunskap om jämställdhet, genus, etnisk mångfald osv. skulle bakas in i bägge ämnens undervisningsprogram som en naturlig del, och inte endast förekomma i separata kurser. Tanken med utvecklingsarbetet 2014 var att stöda den undervisande personalen i denna process. Inspiration togs också från benchmarkingbesöket vid Göteborgs universitet 2013, där både psykolog- och logopedprogrammen har arbetat mycket med att integrera kunskap om dessa frågor i sin utbildning (se årsrapporten 2013). Processen: Arbetet med att integrera genus och mångfald i undervisningen inleddes med ett fortbildningsmöte den 3.6.2014 med Malin Gustavsson från Ekvalita (www.ekvalita.fi). Efter mötet fick lärarna en hemuppgift som bestod i att fundera över hur genus- och mångfaldsaspekter kunde bakas in i den egna kursen (för den fullständiga hemuppgiften, se nedan). Arbetet fortsatte under kvalitetsseminariet på Ilmaristen matkailutila den 10 oktober, då hela dagen tillägnades genomgången av lärarnas arbete samt vidare diskussioner (se inlägg i Lärarbloggen 17.11.2014 Mångfald är en rikedom ). Dagen resulterade i flera konkreta förslag på kursnivå som kommer att implementeras under läsåret 2015-2016. Fortsättning: De förslag och resultat som lärarna har arbetat fram under året finns nedtecknade och implementeringen av dem planeras ske med början våren 2015 då nästa års undervisning planeras. Hemuppgift för lärarna: Som förberedelse och underlag inför seminariet ber vi samtliga lärare för IPL:s obligatoriska kurser att göra följande bakgrundsarbete:
1. Identifiera litteratur/annat material för din kurs/dina kurser utifrån en analys av vilka mångfaldsaspekter som kan vara relevanta för kursinnehållet (observera att materialet kan vara både sådant som studerande konkret ska läsa eller sådant som hjälper läraren att strukturera sin kurs med tanke på mångfaldsaspekten). 2. Redogör för hur mångfaldsfrågan ska examineras på din kurs/dina kurser. 3. Fundera över hur du i din undervisning i övrigt kan beakta mångfaldsaspekter (t.ex. med tanke på målgruppen och dess särdrag, förhandskunskaper, de sju punkterna som diskuterades på kick off-seminariet etc.)
Bilaga 6 2d 5. Testanpassningsprojektet Ansvarspersoner: prefekt Matti Laine, PD Anna Soveri I enlighet med IPL:s anhållan om kvalitetsenhetsstatus inom undervisningen inleddes år 2013 ett finlandssvenskt testanpassningsprojekt som samtidigt betjänar både undervisningssyften (flera gradu-projekt, möjlighet för studeranden att få ytterligare testningserfarenhet som är en viktig klinisk färdighet) och universitetets tredje uppgift (det finns ett skriande behov av pålitliga finlandssvenska psykologiska test). Inom projektet insamlades data för 7-8 respektive 10-11 år gamla finlandssvenska skolbarn med de två mest vanliga kognitiva testbatterierna, nämligen WISC-IV och NEPSY-II. Som projektkoordinator fungerade postdoktorala forskaren Anna Soveri som handleder fyra pro gradu-skribenter (psykologiestuderande) i projektet. Testanpassningsprojektet har utförts i samarbete med Folkhälsan och Niilo Mäkiinstitutet (Jyväskylä universitet) och projektet har erhållit betydande tilläggsfinansiering från Kulturfonden och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne. Projektet inleddes hösten 2013 med en översättning av testmaterialet från de finska och rikssvenska testversionerna samt med kontakter till de utlottade skolorna i hela Svenskfinland. Under vårvintern år 2014 testades 100 finlandssvenska barn (50 från respektive åldersgrupp) med de omarbetade versionerna av WISC-IV och NEPSY-II. Pro gradu-skribenterna inledde arbetet med sina avhandlingar vilka alla behandlar hur de finlandssvenska barnen presterar i testen och hur bakgrundsfaktorer, som till exempel tvåspråkighet och socioekonomisk status, påverkar deras testprestation. Av dessa avhandlingar blev två färdiga under år 2014 och de resterande två beräknas vara klara under år 2015. Projektet resulterade även i ett manuskript angående tvåspråkighetens inverkan på barnens testprestation som skickats till en internationell vetenskaplig tidsskrift för publicering. Projektet kommer att avslutas år 2015 med en slutrapport. På grund av projektets framgång och det ständiga behovet av test- och habiliteringsmaterial anpassat för den finlandssvenska befolkningen, planeras ett långsiktigare samarbete mellan psykologi- och logopediämnena vid ÅA samt Niilo Mäki-institutet och Folkhälsan. De nya projektplanerna kommer att förverkligas genom finansiering från finlandssvenska fonder.
Ursprunglig forskningansökan: Anpassning av WISC-IV och NEPSY-II för elever i årskurs 1, 4 och 5 i finlandssvenska grundskolor Syfte Vid Åbo Akademi och i samarbete med Folkhälsan och Niilo Mäki Institutet, påbörjas ett forskningsprojekt med syfte att anpassa och skapa rekommendationer för tolkning av de psykologiska testen WISC-IV och NEPSY-II för finlandssvenska barn i årskurs 1, 4 och 5. Båda testen är de vanligaste arbetsredskapen när barn och ungdomar genomgår psykologisk bedömning i Finland. Testen används för bedömning av bl.a. skolmognad, ojämna färdigheter och eventuella inlärningssvårigheter. Svenskspråkiga test med frågor och gränsvärden anpassade för finlandssvenska barn saknas helt och för tillfället har psykologerna till sitt förfogande endast de finska eller de rikssvenska versionerna. För att kunna testa finlandssvenska barn på ett tillförlitligt sätt är det viktigt att ha tillgång till en finlandssvensk översättning av testen och data på finlandssvenska skolelevers prestationer på dessa test. Projektet är således inte bara viktigt med tanke på psykologernas arbete, utan även med tanke på att bristfälliga resultat och tolkningar kan leda till felaktiga slutsatser och att därmed tilldelas barnet inte det stöd eller rehabilitering och vård som barnet behöver och är berättigat till. Resultaten från undersökningen kommer att användas för att ta fram gränsvärden för de finlandssvenska versionerna av WISC-IV och NEPSY-II. Denna undersökning kommer även att resultera i pro gradu-avhandlingar för följande psykologistuderande: Sonia Delatte, Emma Lagerström, Lena Mård och Mikaela Steffansson. Vid Åbo Akademi leds projektet av forskardoktor Anna Soveri och professor Matti Laine. Testen Uppgifterna i testen mäter på ett mångsidigt sätt barnets kognitiva färdigheter och neuropsykologiska utveckling. Uppgifterna i WISC-IV mäter verbal förmåga, perceptuellt resonerande, arbetsminnets kapacitet och processeringshastighet. De uppgifter i NEPSY-II som ingår i denna studie mäter bland annat verbal förmåga, minne, inlärning och uppmärksamhet. Alla barn testas med båda testen.
Testutförande och deltagare Testningen utförs i ett antal slumpmässigt utvalda lågstadieskolor runtom i Svenskfinland under läsåret 2013-2014. Som testledare fungerar alla ovan nämnda graduskribenter samt ett antal forskningsassistenter. Testningen tar cirka tre timmar, inkluderat en paus i mitten och i den mån det är möjligt är tanken att testningen utförs under barnets skoldag. Vid testtillfället förklaras syftet och testets gång för barnet, som även kommer att få tydliga anvisningar inför varje uppgift. Före själva testutförandet kommer vårdnadshavarnas tillåtelse att efterfrågas skriftligen och vårdnadshavarna ombeds även fylla i ett formulär med sådan bakgrundsinformation som är relevant för tolkningen av resultaten. Det totala antalet skolelever vi strävar efter att testa är 50 elever i åldern 7 år till 7 år och 4 månader och 50 elever i åldern 10 år 10 månader till 11 år 2 månader. Testresultat Testresultaten används endast för forskningsändamål. Alla uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt och endast forskarna har tillgång till individuella resultat och personuppgifter. De testade barnens föräldrar kommer att ha en möjlighet att få information om sitt barns testresultat efter att datainsamlingen och analysen är slutförda. Kontaktuppgifter Psykologistuderande Lena Mård e-post: lmard@abo.fi tfn: 050-3751082 Handledare: Matti Laine, professor Eller Psykologistuderande Mikaela Steffansson e-post: msteffan@abo.fi tfn: 050-4141346 Handledare: Anna Soveri, PsD Institutionen för psykologi och logopedi Åbo Akademi Fabriksgatan 2 20500 Åbo
Bilaga 7 2d 6. Handledarutbildning och handledarträff med kliniska handledare på fältet Ansvarspersoner: tf professor Pirkko Rautakoski, universitetslärare Leena Tuomiranta och kvalitetsassistent Mirjam Edman Handledarträffar för talterapeuter Logopedins tf. professor, universitetslärare och kvalitetsassistent arrangerade handledarträffar 8.5.2014 på Åland, 13.10.2014 i Vasa, 13.11.2014 i Åbo och 18.11.2014 i Helsingfors. Under handledarträffarna presenterades logopediprogrammet med speciellt fokus på de kliniska praktikperioderna som hör till utbildningen och som talterapeuter på fältet handleder. Samtidigt fick de handledande talterapeuterna en uppdatering om vad som för tillfället är på gång vid ämnet och officiella arrangemang kring den kliniska praktiken. Viktig var också att kunna diskutera de aktuella frågeställningarna kring den kliniska handledningen av logopedistuderande och dela erfarenheter från praktikperioderna. Handledarutbildningar för talterapeuter Logopedin arrangerade handledarutbildning 29.11.2013 i Åbo, 13.10.2014 i Vasa och 18.11.2014 i Helsingfors i samband med handledarträffarna. I Vasa och Helsingfors ordnades en hel- respektive halvdagsutbildning för handledarna, Pekplattor i talterapi, med Johan Palmén från Folkhälsans Datatek i Helsingfors. I Vasa deltog 11 talterapeuter från Österbotten och i Helsingfors deltog 11 talterapeuter från Nyland. Handledarutbildningen i Åbo arrangerades i samband med universitetskursen Pekplattor i logopedisk behandling. Användning av pekplattor i logopedisk behandling har varit aktuellt vid ämnet och syftet var att de talterapeuter som handleder de kliniska praktikerna skulle få bekanta sig med ämnet för att studerandena ska kunna fortsätta med användningen av pekplattor också på fältet. 1
Bilaga 8 2d 7. Kvalitetsprojekt: Användning av pekplattor i logopedisk behandling Ansvarspersoner: universitetslärare Sofia Holmqvist, samtlig personal vid logopedin Bakgrund: Användning av pekplattor har blivit vanligare och utbudet av applikationer inom olika områden är stort. Eftersom pekplattorna och applikationerna används som arbetsverktyg på fältet är det viktigt att logopedistuderande vid Åbo Akademi får kunskap inom det här området under sin studietid. Syftet med projektet var att studerande i logopedi skulle kunna använda pekplattor med klienter, kunna välja lämpliga applikationer för klientgruppen och lära klienten/anhöriga att använda lämpliga applikationer. Syftet var också att utvärdera ifall föreläsning och workshop var ett lämpligt sätt att lära ut de här färdigheterna. Genomförande: Projektet genomfördes som en tvådelad kurs i samarbete med Folkhälsans Resurscenter och datapedagog Johan Palmén. Logopedin införskaffade 5 pekplattor av två olika märken inför kursen. Kursen Användning av pekplattor i logopedisk behandling bestod av en föreläsning och en workshop. Kursen bedömdes med vitsordet godkänd/ underkänd och examinerades med en inlärningsdagbok. Efter avslutad kurs hade en del av de studerande som deltagit i kursen även klinisk praktik. Studerandena hade möjlighet och uppmanades använda pekplattorna under sin kliniska praktik. Efter avslutad praktikperiod skickades en utvärderingsblankett per e-post till samtliga studerande i logopedi. Utvärdering: Av de 25 studerande som svarade på enkäten hade 15 studerande gjort klinisk praktik under våren 2014. Majoriteten av dem som deltagit i kursen upplevde att kursen var till nytta för dem (M= 4,00) och att kursen gav tillräckligt med information för att de skulle kunna använda pekplattan i talterapeutisk behandling (M= 3,16). Ur kommentarerna framkom att studerandena upplevde att kursen varit till stor nytta, men att kunna använda pekplattorna i talterapeutisk behandling även krävde handledning under den kliniska praktiken. Av det totala antalet hade 10 studerande inte alls använt pekplattorna under sin praktikperiod. Studerandena upplevde att de praktiska arrangemangen kring bokning och förvaring av pekplattorna hade fungerat bra. Informationen gällande hur man går till väga för att få nya program och applikationer till pekplattorna kunde vara tydligare, upplevde en del av studerandena. 1
Slutsatser: Majoriteten av dem som svarat på enkäten upplevde att kursen var en bra introduktion, att den gav en bra grund för klinisk praktik, att kursen hade ett relevant innehåll och att föreläsaren var kunnig på sitt område. På basis av resultaten från enkäten kunde konstateras att många studerande upplevde att endast kursen inte gav dem tillräcklig säkerhet i hur de skulle använda plattan under talterapeutisk behandling. För att blir säkra på hur pekplattor kan användas kliniskt behövde de få praktisk erfarenhet och handledning under sin kliniska praktik. Intresset för föreläsningen och workshopen var stort bland logopedins studerande. 2
Slutrapport över kvalitetsprojektet Användning av pekplattor i logopedisk behandling Sofia Holmqvist Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Genomförande... 4 2.1 Projektöversikt... 4 2.2 Planering... 4 2.3 Utbildningsdag... 5 2.4 Workshop... 5 3 Utvärdering... 6 4 Slutsatser... 7 Bilagor 1 Bakgrund Användning av pekplattor har blivit vanligare och utbudet av applikationer inom olika områden är stort. Pekplattorna har även kommit i användning inom talterapeutisk behandling och de används kliniskt av talterapeuter på fältet. Även familjer och anhöriga är motiverade att införskaffa pekplattor och applikationer som hjälpmedel för kommunikation, som övningsmaterial eller som stöda för tal- och språkutveckling. Eftersom pekplattorna och applikationerna används som arbetsverktyg på fältet är det viktigt att logopedistuderande vid Åbo Akademi får kunskap inom det här området under sin studietid. Applikationerna som finns att få till pekplattorna varierar beroende på vilket operativsystem som pekplattan har. För att logopedistuderandena skulle få en bredare kunskap inom området är det viktigt att de får erfarenhet att använda olika pekplattor med olika operativsystem. Syftet med projektet var att studerande i logopedi skulle kunna använda pekplattor med klienter, kunna välja lämliga applikationer för klientgruppen, lära klienten/anhöriga att använda lämpliga applikationer. Syftet var också att utvärdera ifall föreläsning och workshop var ett lämpligt sätt att lära ut de här färdigheterna. 3
2 Genomförande 2.1 Projektöversikt Datum Vad Maj 2013 Konsulterande möte med Johan Palmén vid Folkhälsans Datatek i Helsingfors 14.8.2013 Beställning av pekplattor 18.9.2013 Möte i Arken, tillsammans med verksamhetsansvariga för Folkhälsans Resurscenter Annette Nylund och logopedins personal. Planering och överenskommelser. 29.11.2013 Utbildningsdag för personalen vid logopedin (3 h). Utbildningsdag för logopedistuderande, alumner och logopedins personal (3 h). 14.1.2014 Planeringsmöte med Johan Palmén vid Folkhälsans Datatek i Helsingfors 5-6.2.2014 Workshop (3 grupper max 15 personer) (3 h) Maj 2014 Enkät (e-lomake) Hösten 2014 Utvärdering 2.2 Planering Projektet genomfördes i samarbete med Folkhälsans Resurscenter. Som koordinator för projektet fungerade vikarierande universitetslärare Sofia Holmqvist. Hon var i kontakt med Johan Palmén vid Folkhälsans Datatek för att konsultera kring vilka pekplattor som skulle vara lämpliga att införskaffa med tanke på ämnets behov. Efter konsultationen beställdes (14.8.2014) tre ipad pekplattor med operativsystemet ios och en Samsung peklatta med operativsystemet Android. Logopedin hade redan från tidigare en Samsung pekplatta. I september ordnades ett planeringsmöte på Arken tillsammans med verksamhetsansvariga för Folkhälsans Resurscenter, talterapeut Annette Nylund och logopedins personal. Under mötet diskuterades priser och tidpunkter för en inledande planerings- och utbildningsdag för logopedins personal samt en kurshelhet för logopedins studerande. Sofia Holmqvist var även i kontakt med datacentralen för att diskutera datasäkerhetsfrågor och sekretess då pekplattorna skulle vara i kliniskt bruk. Också ekonomiavdelningen 4
kontaktades för att diskutera det säkraste sättet att köpa in applikationer till pekplattorna. Androidplattorna fick ett separat kreditkort med en kreditgräns på 200 euro. Pekplattorna med ios operativsystem laddades med saldo från värdekort som köps separat. Sofia träffade även Johan Palmén under ett planeringstillfälle i Helsingfors i januari 2014 för att gå igenom lärandemålen för kursen och noggrannare planera workshoparnas innehåll. 2.3 Utbildningsdag Utbildningen för logopedins personal hölls 29.11.2013, kl.9-12. Under utbildningen presenterade datapedagog Johan Palmén från Folkhälsans Resurscenter pekplattornas egenskaper och möjligheter. Under tillfället planerades även administrationen av pekplattorna. Sofia Holmqvist hade inför tillfället samlat ihop frågor av personalen som Johan Palmén tog ställning till. En sammanställning av praktiska detaljer, administration av pekplattorna och instruktioner som skickats ut åt logopedins studerande kan ses i bilaga 1. Föreläsningen för logopedistuderande och logopedins personal hölls samma eftermiddag, kl.13-16. Under föreläsningen presenterade datapedagog Johan Palmén ett brett urval applikationer som han provat ut och som kunde vara användbara under talterapeutisk behandling. Han presenterade även applikationer som kan användas som hjälpmedel för olika klientgrupper. Ungefär 60 personer deltog i föreläsningen. 2.4 Workshop Tre workshopar (á 3 h) hölls 6.2 och 7.2.2014 i Arken. De två planerade workshoparna utökades till tre eftersom intresset hos logopedins studerande var stort. Eftersom det fanns fem pekplattor till förfogande hade workshoparna ett maximalt deltagarantal på 15 personer per workshop. Under workshoparna fick studerande i logopedi och logopedins personal bekanta sig med de olika typerna av pekplattor. Under workshopen skulle deltagarna planera ett terapitillfälle där pekplattan skulle ingå och skapa talterapimaterial med programmet Widgit Go för en fiktiv klient. De studerande som ville avlägga kursen Användning av pekplattor i talterapeutisk behandling förutsattes delta i både föreläsningen och workshopen. Examinationen skedde i 5
forma av en inlärningsdagbok och kursen bedömdes med vitsordet godkänd/ underkänd. Som examinator fungerade vikarierande universitetslärare Sofia Holmqvist. 3 Utvärdering Utvärderingen skedde i forma av en utvärderingsblankett som skickades ut via e-post till logopedistuderande i maj 2014. Tidpunkten för distributionen av utvärderingsblanketten valdes på basis av att många studerande gjort klinisk praktik under våren 2014 och ett flertal studerandes praktik avslutades först under maj månad. Syftet med utvärderingen var att få feedback gällande utbildningsdagen och workshopen och även att utvärdera i hur stor utsträckning studerandena använt pekplattorna under sin kliniska praktik, ifall kunskaperna de fått under kursen varit tillräckliga och hur användningen och de praktiska arrangemangen kring pekplattorna hade fungerat. Undersökningsblanketten skickades ut till samtliga årskurser i logopedi, eftersom så gott som alla studerande hade deltagit i föreläsningen i november 2013 trots att inte alla valt att avlägga kursen. Utvärderingsblankettens frågor och resultat kan ses i bilaga 2. I enkäten användes flervalsfrågor med skalan 1-5 (1= väldigt dåligt/ nej, aldrig/ inte alls, 5 = mycket bra/ ja, alltid/ ja, i hög grad, X = vet ej/ ej relevant). Totalt svarade 25 studerande på utvärderingen. Distributionen mellan de fem årskurserna var mycket jämn. Alla 25 studerande som svarade på enkäten hade deltagit i både föreläsningen och workshopen. Av de som svarat på enkäten hade 5 studerande inte använt pekplatta före kursen och 16 studerande uppgav att de inte hade en egen pekplatta. Av de 25 studerande som svarade hade 15 studerande gjort klinisk praktik under våren 2014. Några av första årets studerande som ännu inte haft klinisk praktik kommenterade kursens tidpunkt och att de skulle ha fått mer ut av kursen ifall de skulle ha hunnit ha klinisk praktik. De flesta studerande hade gjort sin praktik inom vuxenneurologi eller språkstörning hos barn. Majoriteten upplevde att kursen var till nytta för dem (M= 4,00) och att kursen gav tillräckligt med information för att du skulle kunna använda pekplattan i talterapeutisk behandling (M= 3,16). Ur kommentarerna framkom att studerandena upplevde att kursen varit till stor nytta, men att kunna använda pekplattorna i talterapeutisk behandling även krävde handledning under den kliniska praktiken. Av det totala antalet hade 10 studerande inte alls använt pekplattorna under sin praktikperiod. Några studerande har lånat hem pekplattorna någon enstaka gång för att bekanta sig med funktionerna och applikationerna. Pekplattorna hade 6
använts för att spela in ljud eller filma och för talterapeutisk behandling i lika stor utsträckning. Studerande hade använt sig av ett brett urval applikationer. Studerandena upplevde att de praktiska arrangemangen kring bokning och förvaring hade fungerat bra. Informationen gällande hur man går till väga för att få nya program och applikationer till pekplattorna kunde vara tydligare upplevde en del av studerandena (M= 2,79). 4 Slutsatser Intresset för föreläsningen och workshopen var stort bland logopedins studerande. Trots att inte alla valde att avlägga kursen deltog så gott som alla studerande i föreläsningen. Många studerande var bekanta med hur man använder pekplattor med inte alla. Det här kan vara bra att ta i beaktande under kommande kurser och under studerandenas kliniska praktik. Majoriteten upplevde att kursen var en bra introduktion, att den gav en bra grund för klinisk praktik, att kursen hade ett relevant innehåll och att föreläsaren var kunnig på sitt område. På basis av resultaten från enkäten kan man konstatera att många studerande upplevde att endast kursen inte gav dem tillräcklig säkerhet i hur de skulle använda plattan under talterapeutisk behandling. För att blir säkra på hur pekplattor kan användas kliniskt behövde de få praktisk erfarenhet och handledning under sin kliniska praktik. Detta betyder i praktiken att även handledare och personal skall ha kunskap inom området för att studerande skall ha möjlighet att få det stöd de behöver. Några studerande kommenterade också att det kunde ordnas flera workshopar för att få ut så mycket som möjligt av kursen. Vilka applikationer som varit i användning varierade. Det var alltså positivt att se att studerande och handledare provar på nya applikationer. Några första årets studerande i logopedi kommenterade att de skulle ha fått mer ut av kursen ifall de skulle ha haft sin första kliniska praktik före de gick kursen. Vilka årskurser som skall delta är något man kunde reflektera över ifall det blir aktuellt att arrangera liknande kurser i framtiden. Eftersom det denna gång handlade om en kurs inom logopedins kvalitetsprojekt och att kursen således inte tills vidare kommer att arrangeras på en regelbunden basis, uppmanades alla studerande i logopedi att delta. Kursen marknadsfördes aktivt som ett unikt tillfälle och det var positivt att även första årets studerande deltog. 7