Bilaga 3 FOKUSGRUPPSTUDIE

Bilaga 3 FOKUSGRUPPSTUDIE

Resandesituationen Njurundabommen Sundsvall

Dokumenttitel: Resandesituationen Njurunda-Sundsvall Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Kontaktperson: Anders Lindahl, Joanna Jacobsson Dokumentdatum: 2013-06-25 Projektnummer: 1734-1305 Version: 1.0 Uppdragsgivare: Trafikverket Kontaktperson: David Goldberg 2 2014-01-13

Innehåll 1. Bakgrund, syfte 4 2. Metod, målpopulation 5 3. Slutsatser och rekommendationer 6 4. Sträckan Njurunda-Sundsvall 10 5. Val av färdmedel 18 6. Konvertering av bilister 23 3 2014-01-13

Bakgrund och syfte Under 2013 genomförs en åtgärdsvalsstudie för resande och samhällsutveckling på stråket mellan Njurunda och Sundsvall. Målet är att göra stråket attraktivt för boende och för hållbart resande. Ett delmål är att ta fram ett beslutsunderlag för att gå vidare med ombyggnaden av E4 samt andra åtgärder. För att få direktinformation och kunna bedöma hur intresset ser ut för att resa hållbart (gå, cykla, åka buss/tåg eller kombinationer av dessa) längs stråket har Trafikverket låtit genomföra en undersökning med boende som idag reser i stråket. Resultatet från undersökningen ska kunna utgöra ett komplement till den åtgärdsvalsstudien, som Trafikverket genomför tillsammans med Sundsvalls kommun. Undersökningen skall ge följande information: Med vilka färdmedel man skulle vilja resa sträckan Njurunda- Sundsvall? Vad som är viktigt för att man ska välja kollektivtrafik (buss eller tåg), gång eller cykel? Hur man skulle kunna kombinera olika trafikslag (bil, buss, tåg, gå och cykel)? 4 2014-01-13

Metod Målpopulation och metod Informationen har samlats in med hjälp av fokusgrupper. Fokusgrupperna genomfördes i Sundsvall. Undersökningen är giltig för boende längs stråket Njurunda-Sundsvall, som brukar resa längs stråket, minst två dagar per vecka. För att täcka in synpunkter från olika grupper av resenärer, med avseende på var längs stråket man bor, samt ålder, kön, familjeförhållanden och trafikantgrupper genomfördes fyra fokusgrupper. Synpunkter från boende i områdena Njurundabommen, Kvissleby och Bredsand är särskilt viktiga att täcka in. Trafikantgrupp Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Ort Huvudsakligen bil Huvudsakligen bil Huvudsakligen kollektivt Huvudsakligen cykel/gång Tabell: Sammansättning av grupperna Fokusgrupperna genomfördes under juni 2013. OBS! Rapporten utgår från en kvalitativ undersökning med relativt få respondenter. Undersökningen beskriver vilka tankesätt, beteenden eller attityder som finns hos målgruppen och är inte lämpad för generaliseringar av kvantitativa resultat. 5 2014-01-13

Slutsatser och rekommendationer 6 2014-01-13

Krävs en attitydsförändring mot kollektivtrafiken För att påverka mot alternativ till bilpendling krävs en attitydsförändring hos bilisterna. Idag finns en tröskel mot användande av kollektivtrafik/cykel/gång som delvis beror på en grundläggande misstro/okunskap gentemot kollektivtrafiken. Möjliga aktiviteter är: provåkarkort, mer riktad information om hur man bäst åker med kollektivtrafik samt ett taxesystem som är mer fördelaktigt för sällanresenärer än idag. Attityden till bil, och de praktiska fördelarna med bilåkning, gör att det förefaller rimligare att flytta användandet något, att förmå bilisterna att ta alternativa färdsätt när det går/passar. I stort sett alla pendlare varierar färdsätt i någon mån idag det finns alltså en förutsättning att bygga vidare och utöka varierandet i lämplig riktning. Bilisternas uppfattning om sträckan Njurundabommen-Sundsvall är negativ, sträckan tar tid att köra och upplevs som farlig. Upplevelsen bör kunna användas för att ytterligare framhålla fördelarna med att välja andra färdsätt. Det finns dock en förväntan hos bilisterna, och därmed en risk att bilanvändandet slås fast, att den ombyggda E4:an kommer att förbättra sträckan och göra den än mer lämplig för bilpendling. 7 2014-01-13

Praktiska förbättringar för ökat nyttjande av kollektivtrafik och cykel/gång Förbättringsförslag för kollektivpendling Kollektivtrafiken måste upplevas fungera: komma/gå i tid, vara rimligt tillgänglig i förhållande till hem och arbete, inte förlänga pendlingstiden för mycket. Optimalt är att kollektivtrafiken innebär en snabbare resa, alternativt en lika lång/jämförbar resa. Ex. bussfiler är ett förslag för att minska restiden. Pendlarna i alla färdsätt önskar framförallt bättre passning/kortare väntetider i kollektivtrafiken.. Nya kollektivmöjligheter för bättre framkomlighet lockar också: pendeltåg från befintliga (möjligtvis nedlagda) stationer, fler turer och mer direktturer framförallt i rusningstrafik. Förbättringsförslag för cykel-/gångpendling Ny sträckning för cykelvägen: Korta befintlig cykelväg för snabbare cykelpendling. Gärna färre stigningar/backar. Bättre underhåll av cykelvägen: Ta bort tjälgropar/rullgrus samt bättre vinterväghållning 8 2014-01-13

Förbättringar för att öka kombiresandet Öka kombinationsresandet bil+kollektivtrafik Framförallt efterfrågas pendelparkeringar i de tre större samhällena; Njurundabommen, Kvissleby och Bredsand. Öka kombinationsresandet cykel+kollektivtrafik Flexibilitet, så att cykeln ex. kan användas till eller från arbete (eller båda vägarna om lämpligt) efterfrågas. Exempelvis: Att cykeln kan tas med på bussen. Att cykeln kan förvaras på knutpunkt/säkert till nästa användande. 9 2014-01-13

Inställningen till att pendla sträckan Njurunda-Sundsvall 10 2014-01-13

Bilisterna är mest negativa till sträckan Inställningen till att pendla sträckan Njurundabommen till Sundsvall är negativ. Framförallt är inställningen bland bilisterna negativ. Det finns en grundläggande förväntan, redan innan respektive resas start, att det kommer uppstå problem, faror och irritationsmoment. Den pågående ombyggnationen av E4 påverkar intrycket. Det finns en del frågetecken kring ombyggnationen där bilisterna saknar information varför görs ombyggnationen, vilket resultat/förbättringar kan de förvänta sig. Finns även en osäkerhet kring eventuella avgifter för att passera den framtida bron. Även bland gång- och cykeltrafikanter samt kollektivresenärer finns ett visst missnöje. Det upplevs dock inte som lika starkt som hos bilisterna. Exempel på citat Söder om Njurundabommen är det knappt nåt alls, likaså norr om Sundsvall. Det är här det är problem. Bil Innan man åker funderar man: är det stopp idag. Och om det är det blir man än mer stressad. Bil Det är en tröghet där, jämt. Bil Det blir en positiv överraskning när det inte är köer. Bil Varför inte lägga (ombyggnationen) under industrisemestern, hade varit lättare för alla, även de som arbetar också. Bil Jag känner en starkt oro för om det kommer bli broavgift? Bil Många av cykelbanorna är bara till för att få bort cyklister från vägarna, inte för att gynna cyklisterna. Vi är ett undantagsalternativ. Cykel/gång 11 2014-01-13

Bilister: sträckan tar för lång tid att köra och är farlig Kritiken mot sträckan är att det tar för lång tid att köra vad som upplevs som en relativt kort sträcka. Bilisterna upplever att de tillbringar orimligt lång tid i bilen. Framförallt är det köerna, det långsamma trafiktempot, som upplevs vara grunden. Till viss del är sträckan också farlig, även om intrycket inte dominerar bland bilisterna. Nämns: trångt, farliga utfarter, mycket tung trafik, häftiga inbromsningar. Bilister håller sig relativt ofta till bil, men det förekommer kombinationer och variation i den här gruppen. Exempel på citat Får köra på ettan eller tvåan från Kvissleby till stan. Och åker jag den vanliga tiden hem, 16-17.30, då känner jag att jag lika gärna kunnat jobba i Stockholm. Bil Det är kurvigt, det går inte att få bra trafikrytm, det blir för mycket stopp. Bil Från stan till Timrå tar det 7 minuter och är lika långt som till Bommen. Men här tar det 27 minuter. Bil Jag åkte häromdagen och då tog det 45 minuter från Sundsvall till Bommen. Bil Vid trafikljuset vid Clas Ohlson kan du bli stående klockan 4 på morgonen, jag kan bli galen på det. Bil Jag har bott här i 22 år och tycker det är mer tung trafik nu. Bil 12 2014-01-13

Bil: negativa förväntningar och upplevelser Känsloupplevelsen Före resa Köer Stopp Smalt Turister Tung trafik Övr. bilister Efter resa För bilisterna finns ett antal upplevelser som präglar deras syn på sträckan. Brist på framkomlighet dominerar köbildning, stopp vid bl.a. trafikljus samt smala vägsträckor. Det finns också rörliga hinder turister sommartid, tung trafik, andra bilister som påverkar inställningen. Förväntningarna på sträckan är negativa, bilisterna utgår från att resan är besvärlig eller tidskrävande. Förväntningarna påverkar sedan deras upplevelse och värdering, oavsett hur de bedömda resorna egentligen varit. Upplevelsen blir därför något av en självuppfyllande profetia. Övriga färdsättsanvändare har en jämnare och positivare känsloupplevelse. 13 2014-01-13

Bilder och citat bilkörning på sträckan Relativt mycket köer på morgonen, stannar upp, känns segt. Bättre flyt på eftermiddagen. Färre fordon. Stannar upp ibland, bl.a. vid trafikljuset vid Bredsand. 14 2014-01-13

Njurundabommen-Kvissleby Sträckan förefaller fungera tillräckligt bra. Sträckan Njurundabommen-Kvissleby upplevs inte innebära några stora problem. Bilister: inga köbildningar (dessa tycks starta i Kvissleby) eller andra större framkomlighetsproblem. Kollektivtrafik: inga klagomål från resenärer här. Cykel/gång: om färdsätten används så är det endast kortare sträckor till/från kollektivtrafik. 15 2014-01-13

Kvissleby-Bredsand Sträckan präglas av köer och stopp för biltrafiken. För bilisterna innebär sträckan köer och stopp: Kvissleby: bilköerna startar här samt svårt komma på E4 Svartvik: stopp i trafiken. Bredsand: trafikljus, möjligtvis olägligt beläget i lutning. Om jag åker från jobbet i stan till Kvissleby är det stopp vid trafikljuset i Bredsand och sen i Svartvik på grund av köbildning. Bil Vid utfarten på E4 vid Kvissleby är det kö, där har jag kört på en och själv blivit påkörd. Bil 16 2014-01-13

Kvissleby-Bredsand (forts.) Sträckan präglas av brister i cykelvägen. För cyklisterna finns bristerna i cykelvägen. Bitvis dåligt underhållen tjälskott och rullgrus, även snöröjning. Tidskrävande: har inte en rak/gen sträckning. Väljer E4 istället Vid Akzo Nobel (Stockvik) är det smalt, läskigt tycker jag. Cykel/gång Förslag på förbättringar för delsträckan: Kombinationsresande: möjlighet till kollektivtrafiksanslutning från övriga orter in till Kvissleby. Cyklister: bättre underhåll och rakare cykelväg. Möjlighet till säker cykelparkering i anslutning till hållplatser. 17 2014-01-13

Bredsand-Sundsvall Sträckan in/ut ur Sundsvall skapar frustration bland bilisterna. Centralt i Sundsvall Fridhemsgatan Köpmansgatan Järnvägsstationen Vindskärsvarv Köerna börjar nästan alltid vid Köpmansgatan på vägen hem. Bil Kommer tåget får man stå i fem minuter. Det är 90 (bom)fällningar per dag i stan. Bil Rondellen vid Vindskärsvarv är under all kritik. Bil Kubal/Kubikenborg trångt. Orsakar köer och stopp. Det går inte att mötas där. Bil Kommer det en buss eller ett par lastbilar blir det stopp. Bil Förslag på förbättringar för delsträckan: Framförallt att bygga bort köbildning för både bil och kollektivtrafik. 18 2014-01-13

19 2014-01-13 Val av färdmedel

Avstånd och ekonomi påverkar val av färdmedel Gå Ekonomiskt fördelaktigt Relativt kort Ev. motion Cykel Ekonomiskt fördelaktigt Relativt kort Ev. motion Kollektivtrafik Ekonomiskt fördelaktigt Längre avstånd Ev. miljö Bil Snabbhet Flexibilitet Bekvämlighet Vana? Bil väljs oftast för avstånd som upplevs som längre och utifrån en upplevd flexibilitet att själv kunna styra sin resa. Förmodligen även av vana samt ovana vid andra färdsätt. Största fördelen är en kortare restid, men bekvämlighet spelar också in. Att gå (i några fall springa/jogga) och cykla väljs när avståndet är kort/överkomligt. Det finns också en ekonomisk besparing i att gå när det är möjligt. Eventuellt ingår motion som ett tilläggsvärde. Kollektivtrafik väljs när avståndet är för långt för gång/cykling men det saknas ekonomiska resurser för att välja bil. I några fall framhålls miljöaspekten, möjligtvis som ett tilläggsvärde. Bedömningen av kort/långt avstånd är individuell och varierar. Kombinationsresor förekommer i relativt liten utsträckning. Däremot varierar man färdmedel relativt ofta, ex. cykel sommartid och kollektivtrafik vintertid eller bil/samåkning ibland och kollektivt ibland. 20 2014-01-13

Att använda färdsätten idag citat Cykel/gång Ställer jag cykeln på affärsgatan (i Kvissleby) är den borta när jag kommer tillbaka, tredje största cykelstöldsgatan i kommunen. Bil Ibland cyklar jag, det är smidigt. Förutom vid Posten och Schenker där det är stökigt, där känner man sig utsatt. Bil Jag går eller springer till jobbet, drygt 7 km totalt. Gillar inte att åka bil och det går snabbt att springa. Cykla/gå Cykelvägen är mer för rekreation, ska man pendla är den utesluten, tar för lång tid att cykla den. Dåligt underhållen, speciellt vintertid. Cykel/gång Är det köer känns det som att man glider fram i jämförelse med bilarna. Cykel/gång Kollektivtrafik Att bara åka kollektivt känns inte lockande, sommartid är bussarna jättevarma. Vi har bara en bil, vi trasslar med att få ihop det, samåker eller kompletterar med buss. Bil Busstrafik funkar inte (---) de tider jag ska åka. Bil Jag blir pigg av min 2-3 min långa promenad till bussen. Lite stressad innan bussen kommer. Kollektivt Jag skulle få ta tre bussar med två byten. Bil Fler skulle åka buss om det gick fortare än att åka bil. Cykla/gå Lite dålig marginal mellan bussarna, ibland ser jag 1:an sticka iväg när jag kommer, då får jag vänta en halvtimme. Kollektivt Bil Jag försöker komma iväg innan sex på morgonen, åker jag senare kommer jag för sent. Bil Bekvämligheten, jag kan åka när jag vill. Kan handla, hämta ungarna. Bil Man är bekväm, jag är en av de som sitter själv i bilen. Bil Ibland bilen, ibland buss eller går eller springer. (---) det beror på dagsformen, vad man ska göra på jobbet. Om det är lite lugnare på morgonen kan jag ta cykeln, om det är mera bråttom kan man ta bilen. Bil 21 2014-01-13

Cykla/gå/kollektivt: varierar färdsätt De som cyklar, går och åker kollektivt varierar oftast mellan dessa färdsätt. Ibland använder även den här målgruppen bil, antingen egen eller annans. Anledningar till variation: Tid: att passa tid eller brist på tid leder till val av kollektivtrafik eller även bil. Bekvämlighet: väder och vind, varm/svettig. Möjlighet: tillgång till bil, möjlighet att samåka med partner/annan. Hälsotillstånd: kan tillfälligt avstå på grund av sjukdom eller skada. Exempel på citat Ibland cyklar jag när vädret är skönt, ibland tar jag bilen och ibland blir det buss. Cykla/gå Ungefär 50/50 mellan buss och bil, ibland har jag bilen en hel vecka, ibland är den upptagen. Kollektivt Vi bor mellan Bommen och Kvissleby, har inte någon bil så det blir buss. Cyklar ibland på sommaren. kollektivt Kombinationsresor verkar dock relativt ovanliga. Oftast används samma färdsätt hela sträckan. I några fall går eller cyklar man till hållplatsen för att därefter välja kollektivtrafik. 22 2014-01-13

Bilder och citat Dyrt att åka kollektivt, kostar 500 kr bara i stan. Bussarna har varit väldigt dåligt underhållna, saknat tydlig nödutgång t.ex. Om du bara åker buss 20 och inte behöver byta, då går det att hålla tiden. När tiden har passerat då försvinner tiden även om bussen inte kommit. Min hållplats, skulle vara bra med en realtidsskylt. Har breddat trottoarerna men här skulle två bilar kunna stå, en som ska svänga in mot stan och en åt andra hållet. 23 2014-01-13

24 2014-01-13 Konvertering av bilister

Attitydförändring krävs för ökat användande av kollektivtrafiken av dagens bilister Bilisterna är idag attitydsmässigt fokuserade på fortsatt användning av bil. Det finns idag bland bilisterna en känsla av ovana/osäkerhet, kanske t.o.m. rädsla och ovilja, mot att åka kollektivt. Inställningen till att använda kollektivtrafik kommer i mångt och mycket från praktiska förutsättningar långt till hållplats, längre pendlingstid med buss. Till viss del också från tidigare dåliga erfarenheter (missade anknytningar, missade möten). Med en ombyggd och förbättrad E4:a är tendensen och förväntningarna dessutom att fortsätta använda bil. I grunden behöver inställningen till kollektivtrafik i allmänhet förändras för att åstadkomma ändrade vanor. Det är förmodligen omöjligt att konvertera den stora majoriteten bilister till regelbundna användare av kollektivtrafiken. Ett mer rimligt mål är att förmå bilister använda kollektivtrafik ibland och/eller oftare än idag. Kan ske i kombination med andra färdsätt men också som variation (bil en dag, buss nästa dag). Exempel på citat Bilism är normen. Cykla/gå Många män åker inte buss, finns en bilkultur bland män. Cykla/gå 25 2014-01-13

Bilister behöver förmås att prova kollektivtrafik Det finns ett antal aspekter som motverkar användandet av kollektivtrafik bland bilisterna idag: Relativt låg kännedom och kunskap (tider, hållplatser, betalning, månadskostnad, regler) om hur man reser med kollektivtrafik skapar ovilja att prova. För att motverka detta och därmed överkomma tröskeln till att prova kan Trafikverket och trafikaktörerna i området erbjuda: Gratis provåkarkort (se exempelvis Västtrafiks kampanjer i Göteborg). Pristaxa som i högre grad gynnar sällanresenärer. Områdesspecifik information, ex. hur pendlare i Kvissleby kan använda kollektivtrafiken. Om det ej finns idag: mobil-app för personlig och uppdaterad information och hjälp. Exempel på citat Folk behöver bli vana vid att åka buss, få en morot för att göra det och få in rutinen så det vet att buss funkar hyfsat. Kanske sporadiska parkeringar, kanske kan Trafikverket stå för gratis buss under ombyggnationen. Bil Svårt att åka buss när man bara åker ibland, bättre att åka under en längre period då lär man sig. Bil En buss-app vore bra, att kunna se var bussen är. Telefonen har man med sig. Bil Upplevelsen av att färdas med bil på sträckan är idag negativ, det tar tid och upplevs vara farligt. Den upplevelsen borde också utgöra en grund för att prova kollektivtrafik. 26 2014-01-13

Kollektivtrafiken måste upplevas vara prisvärd För att utgöra ett alternativ måste kollektivtrafiken upplevas som prisvärd. Prisvärdheten utgår oftast inte från priset i sig utan är en kombination av det upplevda värdet och värdet i att använda andra färdsätt. Prisvärdheten bedöms i förhållande till kostnaden för bil, ofta beräknad på enbart bensinpris och/eller i förhållande till att bilens fasta kostnader ändå finns. För sällanresenärer är kostnaden/prisvärdheten än viktigare. Pendlarna upplever att kostnaden för enstaka/sällanresor är hög. Andra aspekter som påverkar upplevelsen av prisvärdhet Trångt ombord, varmt ombord Ingen sittplats I några enstaka fall finns också förslag om att kunna arbeta på bussen och nyttja restiden som arbetstid. Exempel på citat Det borde inte kosta så mycket, tjänar inget på att ta bussen. Bil Sänk priserna på bussen om man vill ha fler som åker. Cykel/gång Nu har de sänkt övergångstiden till en timma, då hinner man inte åka lika långt. Kollektivtrafik 27 2014-01-13

Öka funktionaliteten i kollektivtrafiken Vi ser i den här undersökningen, och i andra konverteringsstudier, att grundläggande funktionalitet i kollektivtrafik är avgörande för vilja till att byta färdsätt. Kollektivtrafiken måste: komma/gå i tid, vara rimligt tillgänglig i förhållande till hem och arbete, inte förlänga pendlingstiden för mycket. Kollektivresenärerna har samma förväntningar som ickeresenärer, men en något starkare tilltro till funktionaliteten. Tidsaspekten är viktig för viljan att prova/fortsätta använda kollektivtrafik. Optimalt är att kollektivtrafiken innebär en snabbare resa, alternativt en lika lång/jämförbar resa. Pendlarna föreslår framförallt bättre passning/kortare väntetider. Bussfiler är ett annat förslag för att minska restiden. Nya kollektivmöjligheter för bättre framkomlighet lockar också: Pendeltåg från befintliga (möjligtvis nedlagda) stationer. Utökad kollektivtrafik, mer turer och mer direktturer framförallt i rusningstrafik. Kollektivtrafik på udda tider, kvällar och helger. Exempel på citat Tänk om man fick kliva på tåget i Kvissleby eller i Bommen, det finns ju en station i Bommen och bra möjligheter att parkera där. Bil Pendeltåg eller spårvagnar från ytterområdena. Bil Tillgänglighet för hållplatser. Bil Svårt åka buss, får vänta vid byten. Det kan ta en hel dag. Bil När jag jobbar helg finns det inga turer som passar. Kollektivt Jag kan åka in till stan, men där finns ingen buss som passar när jag ska vidare i stan. Bil När man kommer till Navet på morgonen ser man baken på (buss) 4, då vet man att man får vänta i tio minuter till. Bil En buss från Bommen som bara stannar i Kvissleby och Bredsand. Bil 28 2014-01-13

Öka cykling och gång genom bättre underhåll, eventuellt ny sträckning och flexibilitet Den cykelväg som finns idag upplevs som lång/onödigt lång i förhållande till E4. Det förekommer att E4 används för cykling för att spara tid. Förslagen rör snabbare och behagligare transport på cykelvägen: Rakare/kortare sträckning. Planare/mindre stigning. Underhållet av cykelvägen kritiseras också, cykelvägen har tjälskott, rullgrus och underhålls ibland dåligt vintertid. Flexibilitet i användande av cykel efterfrågas också, alltså att cykel kan användas i en riktning. Exempelvis: Ta med cykeln på bussen Säker förvaring av cykeln på knutpunkt/hållplats Möjligtvis kan positiva aktiviteter som tävlingar/event/ företagsevenemang locka till ett högre användande av cykel. Exempel på citat Rusta upp cykelbanorna, ta bort tjälskott. Bygg bort risker för cyklisten. Bil Ibland kommer jag inte över E4 med cykeln, jag får cykla E4 en bra bit innan jag kommer över. Bil Cykelvägen är dålig, rullgrus överallt. För backigt. Jag förstår de som cyklar på E4:an. Bil Söderut efter Kubal är det brant nerför och rullgrus! Bil Ganska jobbigt, får duscha när man kommer till jobbet. Cykla/gå Ta med cykeln på bussen vore bra, om det händer något så kan man ta bussen hem. Cykla/gå 29 2014-01-13

Det går att öka andelen kombinationsresor med kollektivtrafik som en del av resan Utifrån dagens attityder hos bilister finns det möjlighet att öka kombinationsresandet, om det första motståndet/viljan att prova kan överkommas. Framförallt föreslås kombinationen bil och kollektivtrafik. Förslagen kretsar kring gratis pendelparkering, där bilen används för den första sträckan till närmaste knutpunkt. Förslag är: Njurundabommen, Kvissleby och Bredsand. I några fall föreslås kombination av gång/cykel och kollektivtrafik. Behov finns då av att säkert kunna ta sig till knutpunkt/hållplats (över och utefter E4). Gärna också säker förvaring av cykeln medan man är borta. Möjlighet att ta med cykeln på bussen vid ex. dåligt väder. (Några respondenter nämner att det är möjligt idag.) Exempel på citat Pendelparkering vid Bommen, då kan jag ta bilen dit. Bil Pendelparkering tillsammans med pendeltåg tror jag jättemånga skulle välja. Bil Behöver en gångväg över E4:an, nu ser man ungdomar som genar över, det är livsfarligt. Bil Vore bra om de hade en karusell bak på bussen där man kan hänga sin cykel om det regnar när man ska hem. Gång/cykel 30 2014-01-13

Ta tillvara variationer i färdsätt idag och samåkning Idag använder alla pendlingstyper variationer av färdsätt en bilist åker ibland kollektivt, en cyklist tar ibland bilen. Det finns alltså redan idag en grund för att utöka varierandet i lämpligt riktning genom att få främst bilisterna att välja andra färdsätt oftare. Anledningarna till variationer är flera: Ekonomisk möjlighet, ex. tillgång till bil och antal bilar i hemmet. Sambo/partners behov av bil. Väder, vind och kyla. Årstid. Det finns också några fall där man samåker emellanåt. Samåkning sker när tiderna passar eller när den ena parten inte har tillgång till bil. Fördelen är snabb pendling, relativt stor flexibilitet och lägre kostnader. Om möjligt vore det positivt att informera om/gynna samåkning. Exempel på citat Ungefär 50/50 mellan buss och bil, ibland har jag bilen en hel vecka, ibland är den upptagen. Kollektivt Jag brukar cykla men just nu har problem med mitt knä. Ibland åker jag buss och ibland samåker jag. Cykel/gång Åker emellanåt hälften bil och hälften buss, vi har en bil att dela på. Bil Så här års är det ljust, även om det är lite regn så är det i alla fall inte mörkt. Cykel/gång Jag samåker med en annan, det funkar. Och bensinkostnaderna drar inte iväg de månader vi samåker. Bil 31 2014-01-13