LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 -
Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten Lupp, Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Frågorna handlar bland annat om synen på inflytande och demokrati, hur unga trivs i skolan, fritidsaktiviteter, arbete, hälsa och framtidsplaner Enkäten innehåller ca 80 frågor, samt underliggande delfrågor. Undersökningen är anpassad för tre olika åldersgrupper: Skolår 7 9 Gymnasiet Unga vuxna 19 25 år Varje kommun avgör själv vilken eller vilka åldersgrupper som ska få frågeformuläret. Ungdomsstyrelsen erbjuder ett kostnadsfritt analysprogram på webben med några enkla funktioner där kommunerna kan analysera svaren. Med hjälp av programmet går det också att göra jämförelser mellan olika kommuner och skolor. 1.2 LUPP i Falkenberg Falkenbergs kommun genomförde LUPP-undersökningen senast 2006. Enkäten vände sig till elever i årskurs 8 och elever som går andra året i gymnasiet. Undersökningen 2008 har vänt sig till samma åldersgrupper för att kunna jämföra resultaten från undersökningarna och kartlägga förändringar. På gymnasieskolan gick vid enkättillfället 424 elever i årskurs 2. Av dessa svarade 110 elever vilket motsvarar 26 %. Detta innebär att det inte går att använda hela materialet i analysen. Det går dock att särskilja vissa program där fler elever har svarat och på så sätt få ett material att arbeta med. Det går inte att dra några slutsatser gällande hela gymnasieskolan utan endast de program som är utvalda. Det låga deltagandet på gymnasieskolan kan bero på - Begränsad tillgång till datorer - Bristande projektledning informationen till och förankring hos personal och skolledningen - Bristande engagemang hos ledningen I årskurs 8 gick det 519 elever vid enkättillfället. Av dessa svarade 379 vilket motsvarar 73 %. Detta är en tillfredsställande svarsfrekvens. 1.3 Redovisning Resultatet av enkäterna är tillgängligt via Ungdomsstyrelsens hemsida. De redovisade resultaten är endast en del av det totala undersökningsmaterialet. Resultaten från 2008 kommer framför allt att fokusera på samma områden som redovisningen från 2006 för att identifiera förändringar. Allt material finns lagrat elektroniskt och i efterhand är det möjligt att göra olika specialanalyser utifrån särskilda önskemål. Procentsatserna i texten är avrundade till närmaste heltal. Falkenbergs kommun - 2 -
1.4 Projektgrupp Det lokala arbetet med enkäten har genomförts som ett samarbete mellan barn- och utbildningsförvaltningen (Viktor Prytz), kultur- och fritidsförvaltningen (Anders Bengtsson) samt kommunledningskontoret (Ingmar Kärrsten). Falkenbergs kommun - 3 -
2. Resultat 2.1 Fritid och Hälsa I 2006 års enkät upplevde flickorna mer än pojkarna att de hade för lite fritid för att hinna med det de ville. Denna skillnad kvarstår och för tjejerna har andel som anser detta ökat. Majoriteten av både tjejer och killar tycker dock att de har lagom med fritid för att hinna med det de vill göra. På frågan om hur mycket, av det som de är intresserad av, som finns att göra på fritiden svarar en övervägande majoritet av både tjejer och killar att det finns ganska eller väldigt mycket att göra. Endast ett fåtal har uppfattningen att det finns väldigt lite eller ingenting att göra på fritiden. Detta resultat är oförändrat jämfört med 2006. Hur mycket fritid har du (tjej)? 7 6 5 4 3 Tjejer Falkenberg åk 8, 2006 Tjejer Falkenberg åk 8, 2008 1 jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid jag känner att jag har lagom med fritid och att jag hinner med att göra det jag vill jag känner ofta att jag har så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna med det jag vill Falkenbergs kommun - 4 -
Hur mycket fritid har du (kille)? 8 7 6 5 4 3 Killar Falkenberg åk 8, 2006 Killar Falkenberg åk 8, 2008 1 jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid jag känner att jag har lagom med fritid och att jag hinner med att göra det jag vill jag känner ofta att jag har så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna med det jag vill Ungefär 90 % av både killar och tjejer tränar en gång i veckan eller mer. Detta är en liten minskning i förhållande till resultatet i undersökningen från 2006. Andelen killar och tjejer som tränar mer sällan eller aldrig samt de som tränar någon gång i månaden ökat. Samtidigt har andel som tränar varje dag minskat, både vad gäller tjejer och killar. Falkenbergs kommun - 5 -
Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd eller svettas (Tjejer) 10 9 8 7 6 5 mer sällan eller aldrig någon gång i månaden en gång i veckan 4 3 flera gånger i veckan varje dag 1 Falkenberg 2006 (tjejer) Falkenberg 2008 (tjejer) Falkenberg 2006 (killar) Falkenberg 2008 (killar) 2006 var de vanligaste sätten att få tag på alkohol att få det av föräldrar eller syskon. Detta kvarstår men kompletteras även med kompisar eller kompisars syskon. I jämförelse med förra enkättillfället är föräldrarna i Falkenbergs mer tillåtande vad gäller att barnen dricker alkohol. Framför allt är det större andel killar som uppger att de får dricka alkohol för sina föräldrar. Får du dricka alkohol för dina föräldrar? Falkenbergs kommun åk 8, 2006 Kille Tjej Totalt Ja 28 12,8 % 30 11,1 % 58 Nej 112 51,4 % 129 47,6 % 241 Vet inte 78 35,8 % 112 41,3 % 190 Falkenbergs kommun åk 8, 2008 Ja 26 16,4 % 21 12,1 % 47 Nej 72 45,3 % 96 55,5 % 168 Vet inte 61 38,4 % 56 32,4 % 117 Deltagande kommuner åk 7-9, 2008 Ja 7,8 % 6,9 % Nej 70,0 % 71,4 % Vet inte 22,2 % 21,7 % Frågan rörande användandet av narkotika ändrades mellan 2006 och 2008. I undersökningen 2006 svarade 9 % av killarna och 6 % av flickorna har haft möjlighet att prova narkotika. I undersökningen från 2008 uppgav 8 % av killarna och 5 % av tjejerna att de någon gång använt hasch, marijuana eller annan narkotika. Det är inte möjligt att dra några slutsatser utifrån en jämförelse mellan åren då frågorna är formulerade på olika sätt. Falkenbergs kommun - 6 -
Har du någon gång haft möjlighet att prova narkotika? Falkenbergs kommun åk 8, 2006 Kille Tjej Totalt Ja 19 9,1 % 15 5,7 % 34 Nej 174 83,7 % 236 89,1 % 410 Vet inte 15 7,2 % 14 5,3 % 29 Totalt 208 100,0 % 265 100,0 % 473 Har du någon gång använt hasch, marijuana eller annan narkotika? Falkenbergs kommun åk 8, 2008 Kille Tjej Totalt Ja 13 7,9 % 9 5,0 % 22 Nej 152 92,1 % 168 95,0 % 320 Totalt 165 100 % 177 100 % 342 Deltagande kommuner åk 7-9, 2008 Ja 6,2 % 2,8 % Nej 93,8 % 97,2 % 100 % 100 % Falkenbergs kommun - 7 -
2.2 Skola Relationer och stämningen på skolan Eleverna 2006 bedömde i stor utsträckning att det var en bra stämning på den egna skolan. Av både pojkarna och flickorna är det 77 % som tycker att det stämmer bra eller mycket bra. Det var dock 8 % av pojkarna och 10 % av flickorna som inte instämde i detta. Undersökningen 2008 visar att eleverna bedömning om stämningen på skolan inte är lika positiv. Det är större andel som väljer alternativen stämmer varken bra eller samt stämmer mycket, på påståendet om det är bra stämning på skolan. 6 5 4 3 Det är bra stämning i skolan 2006 Det är bra stämning i skolan 2008 1 mycket bra ganska bra varken bra eller ganska mycket Mobbning bedömdes 2006 som ett problem av drygt 30 % av pojkarna och ca 25 % av flickorna. För 2008 är pojkarnas inställning ungefär den samma medan den är större andel tjejer som anser att mobbningen är ett problem i skolan. Generellt är det större andel som 2008 väljer stämmer varken bra eller jämfört med 2006. Falkenbergs kommun - 8 -
4 35% 3 25% 15% Mobbning är ett problem i skolan 2006 Mobbning är ett problem i skolan 2008 1 5% mycket bra ganska bra varken bra eller ganska mycket På påståendet om en elev mobbar en annan elev agerar skolan, har det från 2006 till 2008 skett en förskjutning mot att eleverna upplever att skolan agerar i mindre omfattning. Högre andel anger att påståendet stämmer eller mycket samtidigt som andel som tycker att påståendet stämmer mycket bra minskar. 4 35% 3 25% 15% Om en elev mobbar en annan elev agerar skolan 2006 Om en elev mobbar en annan elev agerar skolan 2008 1 5% mycket bra ganska bra varken bra eller ganska mycket Det är en högre andel som anser att främlingsfientlighet är ett problem i skolan 2008 jämfört med 2006. Det samma gäller även för påståendet om att sexuella trakasserier är ett problem i skolan. Falkenbergs kommun - 9 -
4 35% 3 25% 15% Främlingsfientlighet är ett problem i skolan 2006 Främlingsfientlighet är ett problem i skolan 2008 1 5% mycket bra ganska bra varken bra eller ganska mycket 5 45% 4 35% 3 25% Sexuella trakasserier är ett problem i skolan 2006 Sexuella trakasserier är ett problem i skolan 2008 15% 1 5% mycket bra ganska bra varken bra eller ganska mycket Elever och lärare bemöter varandra med respekt ansåg 64 % av pojkarna och 66 % av flickorna 2006. Motsvarande andel 2009 är 55 % för killarna och 56 % för tjejerna. Generellt har uppfattningen om bemötande mellan elever och lärare försämrats mellan 2006 och 2008. Falkenbergs kommun - 10 -
45% 4 35% 3 25% 15% 1 Elever och lärare bemöter varandra med respekt 2006 Elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan 2008 5% mycket bra ganska bra varken bra eller ganska mycket Om en lärare kränker en elev tyckte 2006 endast hälften av eleverna att skolan agerade och nästan 25 % av eleverna menade att det stämde ganska eller mycket. I undersökningen från 2008 har andelarna som tyckte att skolan agerar minskat och andelarna som anser att skolan inte agerar ökat. 3 25% 15% 1 Om en lärare kränker en elev agerar skolan 2006 Om en lärare kränker en elev agerar skolan 2008 5% mycket bra ganska bra varken bra eller ganska mycket Falkenbergs kommun - 11 -
Majoriteten av både pojkar och flickor upplever inte att pojkar får bättre möjligheter än flickor i skolan. Från 2006 till 2008 har det dock skett en liten förskjutning till att en större andel elever anser att pojkar får bättre möjligheter än flickor. 45% 4 35% 3 25% 15% Pojkar får bättre möjligheter än flickor 2006 Pojkar får bättre möjligheter än flickor 2008 1 5% mycket bra ganska bra varken bra eller ganska mycket Sammanfattningsvis går det, utifrån de åtta presenterade diagrammen, att konstatera att eleverna 2008 bedömer en allmän försämring i fråga om relationer och stämningen i skolan jämfört med eleverna 2006. Diagrammen visar en tendens av förskjutning mot mitten eller till det mer negativa svaren. Vad tycker du om de här sakerna i din skola? 2006 tyckte ca 70 % eleverna att skolmiljön på deras var mycket bra eller ganska bra. På motsvarande fråga har andel sjunkit till ca 60 %. I fråga om skolbiblioteken har de som upplever dem som mycket bra eller ganska bra, sjunkit från ca 80 % till 76 % av eleverna. När det gäller schemat var det 60 % som ansåg det var mycket bra eller ganska bra, 18 % som ansåg det som ganska eller mycket och 22 % som bedömde det som varken bra eller. 2008 års undersökning visar att uppfattningen och schemat har förskjutits mot att fler tycker att det är ganska eller mycket (29 %). Det är 24 % som tycker det är varken bra eller och 47 % anser att schemat är mycket eller ganska bra. I undersökningen 2006 var pojkarna mer negativa till schemat än tjejerna. 2008 är det ingen större skillnad mellan pojkar och flickor i denna uppfattning och det är tjejerna som har ändrat sin inställning till att blir mer negativ. Närmare 70 % av eleverna tyckte 2006 att möjligheten att få extra hjälp i skolan var mycket eller ganska bra. Detta kvarstår även 2008. Andel som bedömer möjligheten som mycket bra har ökat en aning (från 32 % till 35 %) och pojkar och flickor är överens om detta i sina utlåtanden. Falkenbergs kommun - 12 -
Skolmaten ansågs 2006 vara mycket eller ganska bra av 38 % av eleverna och ganska eller mycket dålig av 42 % av eleverna. 2008 är motsvarande andelar 38 % och 45 %. Uppfattningarna kring skolmaten har knappt förändrats. 10 9 8 7 6 5 4 3 1 Skolbiblioteket 2006 Skolbibliotek 2008 Skolmat 2006 Skolmat 2008 Ditt schema 2006 Ditt schema 2008 Mycket Ganska Varken bra eller Ganska bra Mycket bra 10 9 8 7 6 5 4 3 1 Mycket Ganska Varken bra eller Ganska bra Mycket bra Skolmiljön 2006 Skolmiljön 2008 Möjlighet att få extra hjälp och stöd om du behöver det 2006 Möjlighet att få extra hjälp och stöd om du behöver det 2008 Falkenbergs kommun - 13 -
Elevers inflytande och medbestämmande Den formella rätten för elever att få medinflytande över sin skolgång sker bl.a. genom elevråd på grundskolan. Andel elever som bedömer att elevrådet tas på allvar av skolans personal och att man lyssnar på elevrådet ligger strax under 60 % både 2006 och 2008. 2006 tyckte ca 35 % av eleverna att de fått information om elevers rätt till medbestämmande. Även detta är oförändrat 2008. Eleverna har fått svara på vilka frågor de VILL vara med och bestämma över och även vilka frågor de FÅR vara med och bestämma om. Överlag är det ingen skillnad inom detta område mellan undersökningarna 2006 och 2008. Inom samtliga områden är andelen som vill ha inflytande högre än andelen som anser att de får inflytande. För de specifika områdena som tas upp visar jämförelsen mellan 2006 och 2008 följande: - Schemat: Det är större andel som vill ha inflytande men det är även en större andel som anser att de får inflytande. - Vad du får lära dig: Ingen skillnad. - Läromedel: Andel som vill ha inflytande över läromedlen har minskar. - Hur ni ska arbeta: Både andelen som vill ha inflytande och andelen som får inflytande har minskat. - Läxor: Ingen större förändring - Prov: Både andelen som vill ha inflytande och andelen som får inflytande har ökat. - Skolmiljön inne: Ingen större förändring - Skolmiljön ute: Andelen som ha inflytande är oförändrad men andelen som anser de får inflytande har ökat. - Reglerna i skolan: Ingen större förändring - Skolmaten: Det är en större andel elever som vill ha inflytande men andelen som anser sig få inflytande är oförändrad. Andel elever som vill ha inflytande i förhållande till uppfattning om de får inflytande 2006 VILL ha inflytande FÅR ha inflytande 9 8 7 6 5 4 3 1 Schemat Vad du får lära dig Läromedel Hur ni ska arbeta Läxor Prov Skolmiljön inne Skolmiljön ute Reglerna i skolan Skolmaten Falkenbergs kommun - 14 -
Andel elever som vill ha inflytande i förhållande till uppfattning om de får inflytande 2008 9 8 7 6 5 4 3 VILL ha inflytande FÅR ha inflytande 1 Schemat Vad du får lära dig Läromedel Hur ni ska arbeta Läxor Prov Skolmiljön inne Skolmiljön ute Reglerna i skolan Skolmaten Den samlade bilden av hur eleverna bedömer att det ser ut i verkligheten, vad de FÅR vara med och bestämma om, visar att eleverna bedömer det avsevärt lägre. Falkenbergs kommun - 15 -
2.3 Politik och inflytande En av fem var intresserad av politik är nu en av åtta 2006 var ungefär var femte elev i årskurs 8 mycket eller ganska intresserad av politik. Detta har i 2008 års undersökning sjunkit till var åttonde elev. Tjejerna har en tendens att ange ett något högre intresse av politik än killarna. 2006 kunde nästan fyra av fem åttondeklassare tänka sig att delta alt. deltagit i någon form politisk aktivitet av typ skriva insändare, skriva på namninsamlingar delta i lagliga demonstrationer, bära märken/symboler eller kontakta politiker. Detta sjunker till 2008 då en mindre andel av eleverna kan tänka sig eller har deltagit i denna sorts aktiviteter. 2006 2008 Skriva på namninsamling 75,5 % 76,6 % Ta kontakt med någon politiker 50,7 % 39,2 % Skriva insändare 71,7 % 57,0 % Bära märken/symboler som uttrycker en åsikt 59,6 % 49,4 % Delta i lagliga demonstrationer 45,0 % 48,8 % Vara medlem i ett politiskt parti 30,6 % 26,0 % Chatta/debattera politik på Internet 31,2 % 26,0 % En liten andel (ca 5 %) anger både 2006 och 2008 att de har deltagit i aktiviteter av typ ockupation av byggnader, skadegörelse som medel för protester, eller deltagande i olagliga demonstrationer. Dock har andelen som kan tänka sig att göra detta ökat från 2006 till 2008: 2006 2008 Ockupera byggnader 11,4 % 18,8 % Delta i olagliga demonstrationer/aktioner 14,5 % 19,6 % Skada andras/allmän egendom i protest 7,6 % 13,3 % Måla politiska slagord på allmän plats 10,8 % 18,2 % Det är en mindre andel elever i årskurs 8 som är intresserade av politik samtidigt som elevernas intresse av att på laglig väg göra sin röst hörd har minskat. Samtidigt visar en större andel elever ett ökat intresse för de olagliga metoderna. Lika lön och arbetet mot kriminalitet är fortfarande viktigast På frågan om vilka områden som man skulle anse det vara viktigt att satsa på om man är politiker är det ett par områden som sticker ut. Totalt är det 40 % av eleverna som 2008 anser att arbetet mot kriminalitet är viktigt. Därefter kommer att arbetet med lika lön för lika arbetet för män och kvinnor med stöd av 36 %. 2006 var det bland pojkarna arbete mot kriminalitet som fick den högsta svarsandelen och därnäst kommer idrottsanläggningar, skola och sjukvård. 2008 är rangordningen den samma. 2006 var det bland flickorna området lika lön för lika arbete för kvinnor och män som hade den högsta svarsandelen och därefter arbete mot kriminalitet, skola, sjukvård och ställen där ungdomar kan träffas. 2008 är det fortfarande lika lön för lika arbete för kvinnor och män som har högst prioriteringen. Därefter kommer sjukvård, arbetet mot kriminalitet, skola och djurens rättigheter. Frågan om lika lön är fortfarande den dominerade prioriteringen hos flickorna med 51,4 % (2006 48 %). Andel killar som delar den prioriteringen är 20,5 % (2006 20 %). Det finns vissa områden Falkenbergs kommun - 16 -
där skillnaden mellan killar och tjejer märks tydligt i statistiken. Tjejerna uttrycker ett större stöd för frågor rörande äldreomsorg, sjukvård, djurens rättigheter, ställen där ungdomar kan träffas och lika lön. Killarna uttrycker ett större stöd för frågor rörande stöd till föreningar (lågt intresse men stor procentuell skillnad mellan tjejer och killar), skapa arbete för unga, gator, vägar och cykelbanor, idrottsanläggningar och arbetet mot kriminalitet. De frågor som eleverna i årskurs 8 anser det minst viktigt att arbeta med är stöd till kulturaktiviteter för unga, stöd till föreningar och kollektivtrafik. Detta är samma områden som 2006. Vill ungdomarna påverka - och i så fall hur? På frågan om möjligheter att själv föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen svarar endast var tionde att det finns stora eller ganska stora möjligheter. Å andra sidan är det drygt 40 % som svarar vet inte på denna fråga. Knappt var femte tror inte att det finns någon möjlighet alls att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer. Detta resultat gäller för både 2006 och 2008. Vill du vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor? 60,0 50,0 40,0 30,0 Tjej 2006 Tjej 2008 20,0 10,0 0,0 Ja Nej Falkenbergs kommun - 17 -
Vill du vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor? 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 Kille 2006 Kille 2008 20,0 10,0 0,0 Ja Nej Både 2006 och 2008 uttrycker en majoritet av flickorna och pojkarna att de inte vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen där de bor och den främsta anledningen både bland flickor och bland pojkar är att de inte är tillräckligt intresserade. Särskilt bland flickorna är det även en stor andel som svarar att de kan för lite om hur man skall göra. 2006 var det sex av tio 63 % av flickorna och 55 % av pojkarna som ansåg att det är mycket eller ganska viktigt att beslutsfattare och ungdomar träffas för att diskutera. Denna åsikten har minskat marginellt i undersökningen 2008. Det samma gäller andel tjejer och killar som tycker att det inte är särskilt viktigt eller inte alls viktigt (2006-12 % av flickorna och 20 % av pojkarna och 2008-9 % av flickorna och 23 % av pojkarna). Intresset för frågor om andra länder är fortfarande större än för samhällsfrågor I undersökningen 2006 visade enkäten att intresset för samhällsfrågor var lägre än intresset för vad som händer i andra länder. Detta förhållande kvarstår även 2008. 2008 Mycket intresserad Ganska intresserad Inte särskilt intresserad Inte alls intresserad Hur intresserad är du av vad 11 % 41 % 33 % 15 % som händer i andra länder? Hur intresserad är du av samhällsfrågor? 3 % 29 % 40 % 28 % Falkenbergs kommun - 18 -
2.4 Trygghet Överlag gav undersökningen 2006 en bild av ett tryggt Falkenberg. 80 % av killarna och nästan 85 % av tjejerna hade inte utsatts för någon av de fem situationer som det frågas om. Detta har förändrats i undersökningen från 2008. 64 % av killarna och nästan 70 % av tjejerna har inte utsatts för någon av de fem situationer som det frågas om. Vad gäller de olika situationerna som enkäten lyfter fram ser det övergripande mönstret likadant ut mellan 2006 och 2008. Dock är det större andel elever 2008 som anger att de har utsatts för någon av situationerna jämfört med 2006. Framför allt är det större andel elever som har blivit hotade och bestulna. Det är även större andel som inte vågar gå ut. Framför allt är det tjejerna som anger att de inte vågar gå ut, ca 14 %. Om du tänker tillbaka på det senaste halvåret, har något av följande hänt dig? Killar och tjejer 2006 1 10 - Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande 8 - Jag har blivit utsatt för misshandel - Någon har stulit från mig 6 4 - Någon har hotat mig - Jag har inte vågat gå ut Ja Nej Falkenbergs kommun - 19 -
Om du tänker tillbaka på det senaste halvåret, har något av följande hänt dig? Killar och tjejer 2008 1 10 8 6 4 - Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande - Jag har blivit utsatt för misshandel - Någon har stulit från mig - Någon har hotat mig - Jag har inte vågat gå ut Ja Nej Mobbning Både 2006 och 2008 upplever en större andel tjejer än killar att de har blivit mobbade eller utfrysta. Dock har andel tjejer sjunkit från 19,3 % till 17,6 % medan andel pojkar är den samma, 15,5 %. I jämförelse mellan 2006 och 2008 är det fortfarande i klassrummet eller på rasten i skolan som mobbning och utfrysning sker och det gäller både tjejer och killar. 2008 har andel tjejer som uppger sig utsatta via sms, telefon, e-post och hemsidor ökat från 28 % till 41 %. Falkenbergs kommun - 20 -
Var har mobbningen och utfrysningen skett? 2006 8 - På väg till eller från skolan 7 - I klassrummet 6 - På rasterna i skolan 5 4 - På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande - Ute på stan, på allmän plats - I hemmet 3 - I någon annans bostad - På träningen 1 Killar Tjejer - På diskotek eller annat nöjesställe - Via telefonsamtal, SMS, e- post eller hemsida - Annat Var har mobbningen och utfrysningen skett? 2008 6 - På väg till eller från skolan 5 - I klassrummet - På rasterna i skolan 4 3 - På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande - Ute på stan, på allmän plats - I hemmet - I någon annans bostad - På träningen 1 Killar Tjejer - På diskotek eller annat nöjesställe - Via telefonsamtal, SMS, e- post eller hemsida - Annat Falkenbergs kommun - 21 -
2006 var det 34 killar och 53 tjejer som upplevde att de hade blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret. 2008 var det 25 killar och 31 tjejer. Samtidigt var det färre elever som deltog och svarade på enkäten. I diagrammet Var har mobbningen och utfrysningen skett återges var mobbningen och utfrysningen har skett för dessa individer. 100 % motsvarar alltså de individer som uppger att de har blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret. Detta innebär att varje individ har upplevt mobbning och utfrysning på minst ett av de angivna platserna, antagligen i flera situationer och på flera platser. Resultatet visar att mobbning eller utfrysning framföra allt har skett i och kring skolan Falkenbergs kommun - 22 -
2.5 Arbete Ungefär lika många tjejer som killar hade extrajobb i årskurs 8, år 2006. Samma år var det ca 20 % av de tillfrågade eleverna i årskurs 8 som extrajobbade. Dessa förhållanden står sig även 2008. På fråga om hur ofta de som extrajobbar jobbar skiljer sig resultatet åt mellan 2006 och 2008. Det är en mindre andel killar och en större andel tjejer som arbetar minst en gång i veckan. Det är mindre andel killar och tjejer som arbetar minst en gång i månaden samtidigt som det är en större andel som arbetar mindre än en gång i månaden. För tjejernas del visar detta att de som extrajobbar antingen jobbar oftare eller mindre. För killarnas delar visar resultaten 2006 och 2008 på att de som extrajobbar överlag jobbar mindre. Cirka 50 % bland både tjejer och killar kan tänka sig att starta eget företag i framtiden, både 2006 och 2008. 2006 var det en större andel killar än tjejer som angav att de kunde tänka sig att starta företag i framtiden. 2008 är förhållandet det motsatta. Undersökningen 2008 visar, jämfört med 2006, att det är en större andel pojkar som är säkra på att de inte kan tänka sig starta eget företag i framtiden. Det är även en mindre andel killar som inte vet. Samtidigt är det en mindre andel tjejer som anger att de inte kan tänka sig att starta eget företag i framtiden. Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? 2006, Falkenberg Kille Tjej Totalt Ja 111 51,2 % 127 47,2 % 238 Nej 25 11,5 % 36 13,4 % 61 Vet inte 81 37,3 % 106 39,4 % 187 Totalt 217 100,0 % 269 100,0 % 486 Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? 2008, Falkenberg Kille Tjej Totalt Ja 76 47,2 % 92 52,3 % 168 Nej 24 29,7 % 11 6,2 % 35 Vet inte 61 24,3 % 73 41,5 % 134 Totalt 161 100,0 % 176 100,0 % 337 Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden? 2008, samtliga deltagande kommuner Kille Tjej Totalt Ja 51,5 % 48,0 % Nej 11,0 % 8,0 % Vet inte 37,5 % 44,0 % Totalt 100,0 % 100,0 % Falkenbergs kommun - 23 -
2.6 Framtid Både 2006 och 2008 ser en majoritet av de tillfrågade eleverna allmänt positivt på sin framtid. Vid båda tillfällena är det dock ett fåtal som är mycket negativa till sin framtid. I jämförelse mellan 2006 och 2008 visar det sig att killarna har blivit lite mindre positiva i sin syn på framtiden. Andel mycket positiva har minskat från strax över 50 % till 47 %. Samtidigt har andel som lägger sig på nivå 3 och 4 ökat. För tjejerna är förändringen aningen annorlunda. På nivå 5-7 är det en större andel som anger sig ligga samtidigt som nivåerna 1-3 är relativt oförändrade. Hur ser du allmänt på framtiden för din egen del, 2006? 6 5 4 3 Kille Tjej 1 1. Är mycket positiv 2. 3. 4. Varken eller 5. 6. 7. Är mycket negativ Falkenbergs kommun - 24 -
Hur ser du allmänt på framtiden för din egen del, 2008? 6 5 4 3 Kille Tjej 1 1. Är mycket positiv 2. 3. 4. Varken eller 5. 6. 7. Är mycket negativ 2006 var det 48 % av tjejer var det och 38 % av killar som trodde att de skulle flytta ifrån kommunen.2008 är det fortfarande 48 % av tjejerna som tror att de kommer att flytta från Falkenberg. Däremot är det en mindre andel av killarna (35 %) har den uppfattningen. Andel tjejer som inte vet ligger fortfarande runt 40 % men har för killarna ökat från 40 % till 50 %. På frågan vad de tror det är som kommer att få dem att flytta är det fortfarande framför allt jobb, studier och flick-/pojkvän eller kompisar som kommer att påverka båda gruppernas agerande. 2008 är det även viljan att prova på något nytt som påverkar tjejernas vilja att flytta från Falkenberg. 2006 och 2008 är det i första hand jobb som kan påverka för killarna medan det för tjejerna är studier. Viljan att prova något nytt är avsevärt lägre vad gäller killar. Vilket det även var 2006. 2006 var det större andel av killarna jämfört med 2008 som kunde tänka sig att bo kvar i kommunen om tio år. För tjejerna är det omvända förhållandet att det är en större andel tjejer som kan tänka sig bo kvar. Andel tjejer som kan tänkta sig bo på landsbygden har minskat markant jämfört med 2006. Falkenbergs kommun - 25 -
Om du hade alla möjligheter, var skulle du då helst vilja bo om tio år, 2006? 35% 3 25% 15% Kille Tjej 1 5% där jag bor nu i en storstad i Sverige i en mindre stad eller tätort i Sverige på landsbygden i Sverige utomlands vet inte Om du hade alla möjligheter, var skulle du då helst vilja bo om tio år, 2008? 35% 3 25% 15% Kille Tjej 1 5% där jag bor nu i en storstad i Sverige i en mindre stad eller tätort i Sverige på landsbygden i Sverige utomlands vet inte En majoritet av eleverna i årskurs 8 planerar både 2006 och 2008 att gå en högre utbildning än grundskolan. Andelen killar som planerar att grundskolan eller motsvarande ska vara den högsta utbildningen har ökat från 2006 till 2008. Samtidigt har även andel killar som planerar att gå en yrkesutbildning efter gymnasiet ökat. Det har skett en generell ökning av andel tjejer och killar som Falkenbergs kommun - 26 -
planerar att studera på universitet eller högskola. Andel pojkar som inte vet är den samma båda undersökningstillfällena men andel tjejer som inte vet har minskat. Vilken är den högsta utbildning som du planerar att gå? 2006 35% 3 25% Kille 15% Tjej 1 5% grundskola eller motsvarande gymnasieskola eller motsvarande yrkesutbildning efter gymnasiet universitet eller högskola annan utbildning vet inte Vilken är den högsta utbildning som du planerar att gå? 2008 35% 3 25% Kille 15% Tjej 1 5% grundskola eller motsvarande gymnasieskola eller motsvarande yrkesutbildning efter gymnasiet universitet eller högskola annan utbildning vet inte Falkenbergs kommun - 27 -