Bilagor 1. Tjänstebeskrivning, Bastjänst Måltider i Vård och Omsorg Dokumentet saknas i bilagorna på grund av revidering och bifogas när arbetet är slutfört. 2. Rutin livsmedel önskekost i Vård och Omsorg 3. Senior alert riskbedömning 4. Vägledning för riskbedömningsinstrument 5. Arbetsgång Senior alert särskilt boende och kvarboende 6. Arbetsgång Korttiden Tölö Smedjan 7. Rutin för mätningar: längd, vikt, BMI och viktförlust 8. Rutin för skötsel vid Enteral Nutrition 9. Rutin för planerad eller akut byte av nutritionsknapp eller nutritionsond 1 (1) Datum 2015-06-03 KUB1000, v2.0, 2012-05-23 Vård & Omsorg Emma Davachi Direkt 0300-83 84 10 emma.davachi@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Box 10409 434 24 Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 A Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-154 63 vard.omsorg@kungsbacka.se www.kungsbacka.se
Bilaga 2a Rutin livsmedel önskekost i Vård och Omsorg Livsmedel till önskekoster erbjuds efter särskild medicinsk bedömning. Ofta kan önskemålen tillgodoses genom att mindre justeringar görs av de befintliga maträtterna på matsedeln, där vissa livsmedel utesluts eller byts ut. Om detta inte fyller brukarens behov kan nedanstående alternativa inköpssätt användas. 2015-01-08 1. Ordinarie beställningsrutiner Serviceområde Måltider beställer önskade livsmedel via e-handel från upphandlade leverantörer. Varuleveranser tar från 2 dagar upp till en vecka beroende på leverantör, i undantagsfall är vissa livsmedel anskaffningsvaror och då kan det ta två veckor. 2. Skafferiavtal eller rekvisition via e-handel På kort varsel kan även Måltiders personal på våra äldreboenden köpa in önskade livsmedel på skafferiavtal eller rekvisition via e-handel. Dock har vi några äldreomsorgskök där Måltiders personal arbetar ensam och då kan det vara svårt för dem att åka iväg och göra inköpen. Som lösning på detta kan även personal inom Vård och Omsorg handla enligt ovan, varvid livsmedelskostnaderna regleras internt i efterhand. 3. Eget utlägg Om önskemålet/behovet är av akut karaktär och personal inom Måltider eller Vård och Omsorg inte har kunnat uppfylla önskemål enligt punkt 1 och 2 kan anhöriga inhandla önskade livsmedel till den enskilde brukaren. Var lämnar jag de livsmedel jag köpt? Livsmedel som tillagas av Måltiders personal till ordinarie måltider lämnas till köket på äldreboendet. Övriga livsmedel, som tillbehör till måltider eller mellanmål lämnas direkt till avdelningen på äldreboendet. Hur får jag ersättning för mina utlägg? Privatpersoner/anhöriga fyller i blanketten Post-bankgiroutbetalning, se exempel. Blanketten inkl. kvittot lämnas till Vård och Omsorgs personal på enheten som vidarebefordrar till Måltider. OBS! Markera på kvittot vilket livsmedel det gäller. Utbetalning sker till angivet bankkonto. Bil. 1 Bil. 2 Blankett Post-bankgiroutbetalning Exempel på ifylld blankett KUB1000, v2.0, 2012-05-23 Service Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 435 81 Kungsbacka Besöksadress Sjöallén 9 Telefon 0300-83 40 00 maltider@kungsbacka.se www.kungsbacka.se
2015-06-03 Serviceförvaltningen / Ekonomiteamet Ver.nr: Bilaga 2b POST-BANKGIROUTBETALNING Betalningsmottagare Adress Postnr./Postadress Personnummer/organisationsnummer Bank Bankgiro Betalningen avser Belopp S:a Kronor KONTERINGSSPECIFIKATION Mottagningsattest Granskningsattest Beslutsattest Behörighetsattest Ansvar Konto Verks. Akt. Projekt Objekt Fri del Motpart Elim Belopp 6151 1677 Mervärdeskatt S:a kronor Bilaga 2b Bankgiroutbetalning mall
2015-06-03 Serviceförvaltningen / Ekonomiteamet Ver.nr: Bilaga 2c POST-BANKGIROUTBETALNING Betalningsmottagare NN Adress Xväg 0 Postnr./Postadress XXX XX X-backa Personnummer/organisationsnummer XXXXXX-XXXX Bank X-bank Bankgiro xxxx-xxxxxxxxx Betalningen avser Belopp Utlägg för livsmedel som ej finns upphandlat XX XX S:a Kronor XX XX KONTERINGSSPECIFIKATION Mottagningsattest Granskningsattest Beslutsattest Behörighetsattest Ansvar Konto Verks. Akt. Projekt Objekt Fri del Motpart Elim Belopp 6151 1677 Mervärdeskatt S:a kronor Bilaga 2c Bankgiroutbetalning exempel
Riskbedömning Trycksår Undernäring - Fall (Version 2015-01-01) Datum Enhet Personnummer: Har personen vårdats hos annan vårdgivare sen senaste riskbedömningen? Ja Nej Namn: Har information från tidigare juridisk vårdgivare inhämtats? Ja Nej Är personen inskriven i hemsjukvård? (Noteras av primärvård/hemsjukvård) Ja Nej Modifierad Nortonskala Mini Nutritional Assessment (MNA) har erhållit information om registrering i kvalitetsregister Downtown Fall Risk Index (DFRI) A. Psykisk status A. Har födointaget minskat de senaste tre A. Tidigare kända fallolyckor Helt orienterad till tid och rum 4 månaderna på grund av försämrad aptit, Nej 0 Stundtals förvirrad 3 matsmältnings- problem, tugg- eller Ja 1 Svarar ej adekvat på tilltal 2 sväljproblem? Ej kontaktbar 1 Ja, minskat avsevärt 0 B. Medicinering Ja, minskat något 1 Ingen 0 B. Fysisk aktivitet Nej 2 Lugnande/sömnmedel/neuroleptika 1 Går själv med eller utan hjälpmedel 4 Diuretika 1 Går med hjälp av personal 3 B. Viktförlust under de senaste tre Antihypertensiva (annat än diuretika) 1 Rullstolsburen (hela dagen) 2 månaderna? Antiparkinson läkemedel 1 Sängliggande 1 Ja, mer än 3 kg 0 Antidepressiva läkemedel 1 Vet ej 1 Andra läkemedel 0 C. Rörelseförmåga 1-3 kg 2 Full rörlighet 4 Nej 3 C. Sensoriska funktionsnedsättningar Något begränsad 3 Ingen 0 Mycket begränsad 2 C. Rörlighet Synnedsättning 1 Orörlig 1 Sängliggande eller rullstolsburen 0 Hörselnedsättning 1 Tar sig ur säng/rullstol men går inte ut 1 Nedsatt motorik (har kraft- eller funktions- 1 D. Födointag Går ut med eller utan hjälpmedel 2 nedsättningar i någon extremitet) Normal portion 4 ¾ portion 3 D. Psykisk stress eller akut sjukdom de D. Kognitiv funktionsnedsättning Halv portion 2 senaste tre månaderna? Orienterad 0 Mindre än halv portion 1 Ja 0 Ej orienterad 1 Nej 2 E. Vätskeintag E. Gångförmåga Mer än 1000 ml/dygn 4 E. Neuropsykologiska problem? Säker med eller utan hjälpmedel 0 700-1000 ml/dygn 3 Svår förvirring/demens eller depression 0 Osäker gång 1 500-700 ml/dygn 2 Lätt förvirring/demens 1 Ingen gångförmåga 0 Mindre än 500 ml/dygn 1 Inga neuropsykologiska problem 2 F. Inkontinens F. BMI Nej 4 Längd: Vikt: BMI: Tillfälligt (annars vanligen kontinent) 3 Urin- eller tarminkontinent (KAD) 2 Urin- och tarminkontinent 1 G. Allmäntillstånd BMI under 19 0 Gott 4 BMI 19 till mindre än 21 1 Ganska gott 3 BMI 21 till mindre än 23 2 Dåligt 2 BMI 23 eller mer 3 Mycket dåligt 1 Summa: Summa: Summa: 20 poäng eller mindre = risk för trycksår 8-11 poäng = risk för undernäring 0-7 poäng = undernärd 3 poäng eller mer = risk för fall Bedömning gjord av: Ankomststatus Har personen trycksår? Ja Nej Kategori: Kryssa i och ange lokalisation och kategori (14) på trycksår vid ankomst: 1 Rodnad som inte bleknar vid tryck. Kvarstående Bakhuvud Armbåge vänster missfärgning, hel hud. Öra höger Ryggslut/sacrum Fotknöl höger 2 Delhudsskada som involverar epidermis och/eller Öra vänster Sittbensknöl höger Fotknöl vänster dermis. Ytligt sår, avskavning av hud eller blåsa. Skuldra höger Sittbensknöl vänster Häl höger 3 Fullhudsskada (involverar epidermis, dermis och Skuldra vänster Höftbenskam höger Häl vänster subkutis). Sår nedtill men inte genom fascian. Armbåge höger Höftbenskam vänster Annat 4 Fullhudsskada. Sår med vävnadsnekros eller skada av muskler, ben eller stödjevävnad. Har en teambaserad utredning av bakomliggande Nästa riskbedömningstillfälle (max 12 månader framåt): orsaker genomförts? Ja Nej (om ja separat blankett Bakomliggande orsak ) Nationella kvalitetsregistret Senior alert är framtaget av utvecklingsenheten Qulturum, Region Jönköpings län
Planerade och förebyggande åtgärder Trycksår Undernäring - Fall (Version 2015-01-01) Datum när åtgärderna planerades: Planerad Trycksår Utförd Planerad Undernäring Utförd Planerad Fall Utförd ringa in Kryssa i ringa in kryssa i ringa in kryssa i Omgivningsanpassning Ätstödjande åtgärder Muskelfunktions- och styrketräning - Kroppspositionering i säng/stol - Omgivningsanpassning för en individuell - Styrketräning - Bruk av tryckutjämnande underlag måltidsanpassning - Balansträning - Minskning av skjuveffekt - Uppmuntran och påstötning - Gångträning - Annan åtgärd - Omgivningsanpassning - Matning - Träning av fysisk prestationsförmåga - Hjälpmedelsförskrivning - Annan åtgärd Muskelfunktion- och Lägesändring - Träning i att äta och dricka styrketräning - Regelbundna lägesändringar - Annan åtgärd Ätstödjande åtgärd - Förflyttningsträning ändra kroppsställning Läkemedelsgenomgång - Hjälpmedelsförskrivning Läkemedelsgenomgång - Annan åtgärd Lägesändring Förflyttning och personlig vård Nutritionsbehandling - Förflyttningsträning Bedömning av huden en gång per dag - Mellanmål - Assistans vid förflyttning eller oftare - Berikning av kosten - Stöd vid personlig vård - Protein- och energirik kost - Assistans vid personlig vård Hudvård - Konsistensanpassning - Träning av på- och avklädning - Näringsdryck - Annan åtgärd Förflyttning och personlig Nutritionsbehandling - Anpassa maten efter kulturella och vård - Mellanmål religiösa behov - Berikning av kosten - Minska nattfasta till max 11 timmar Omgivningsanpassing - Protein- och energirik kost - Enteral nutrition - Anpassning av möbler och inventarier - Konsistensanpassning - Parenteral nutrition - Hjälpmedelsförskrivning - Näringsdryck - Annan åtgärd Nutritionsbehandling - Träning i att använda hjälpmedel - Anpassa maten efter kulturella och - Anpassning av belysning och ljudförhållande religiösa behov Övervakning av närings- och vätskeintag - Larm / extra tillsyn - Minska nattfasta till max 11 timmar - Registrering av näringsintag och vätske- - Höftskyddsbyxor - Enteral nutrition intag < 3 dygn - Antihalksockor - Parenteral nutrition - Registrering av näringsintag och vätske- - Annan åtgärd - Omgivningsanpassning - Annan åtgärd Nutritionsbehandling Intag > 3 dygn - Annan åtgärd Övervakning av närings- Information/undervisning om hälsa Smärtlindring och vätskeintag ohälsa Fall - Bedömning av smärta - Smärtreducerande behandling icke Viktkontroll Annan åtgärd Fall farmakologisk - Vägning en gång per vecka - Ordination av läkemedel - Vägning minst en gång var tredje månad Vård i livets slutskede Fall Information/undervisning om hälso- Munvård Person avböjer samtliga förebyggande problem Trycksår - Träning i munvård Åtgärder - Fall - Assistans vid munvård Annan åtgärd - Trycksår - Annan åtgärd munvård Vård i livets slutskede - Trycksår Information/undervisning om kostfrågor Person avböjer samtliga förebyggande Annan åtgärd - Undernäring åtgärd - Trycksår Vård i livets slutskede - Undernäring Person avböjer samtliga förebyggande åtgärder undernäring Vid händelse av fall: Datum När inträffade fallet? (kl) Konsekvens av fall Datum När inträffade fallet? (kl) Konsekvens av fall Planerat uppföljningsdatum: Uppföljning gjord datum: Gjord av: Vikt vid uppföljning: Trycksår, Uppföljning Datum: Har personen trycksår? Ja Nej Kryssa och ange lokalisation och kategori (1-4) på trycksår: Bakhuvud Skuldra vänster Sittbensknöl höger Fotknöl höger Öra höger Skuldra höger Sittbensknöl vänster Fotknöl vänster Öra vänster Armbåge vänster Höftbenskam höger Häl höger Skuldra höger Ryggslut / sacrum Höftbenskam vänster Häl vänster Annat Avslut datum: Har personen givit samtycke till informationsöverföring? Flytt/utskriven till annan enhet. Vilken: Ja Nej Utskrivning till ordinarie boende (hemmet) Vårdkontakt upphör Har information om förebyggande och Avliden Flytt/utskriven till särskilt behandlande åtgärder givits till kommande vårdgivare? boende Ja Nej Nationella kvalitetsregistret Senior alert är framtaget av utvecklingsenheten Qulturum, Region Jönköpings län
Vägledning för riskbedömningsinstrument Modifierad Nortonskala, Mini Nutritional Assessment och Downton Fall Risk Index (Version: 2015-01-01) Modifierad Nortonskala A. Psykiskt status, se poäng 4-1 B. Fysisk aktivitet, se poäng 4-1 Vid 3 p: ingår även ev rullstol för oberoende förflyttning. Vid 2 p: rullstolsburen gäller hela dagen. C. Rörelseförmåga, se poäng 4-1 Vid 3 p: behov av assistans vid lägesändring. Vid 2 p: behöver fullständig hjälp vid lägesändring, men kan bidra. Vid 1p: kan inte alls bidra själv vid lägesändring. D. Födointag, se poäng 4-1 Poäng 4-1 avser även motsvarande parenteralt. Om kost/energiberäkning utförs motsvaras födointag 4-1 p i förhållande till beräknat behov. Ex normal portion (4 poäng) = fullt intag av kost och energi enligt beräknat behov. E. Vätskeintag, se poäng 4-1 F. Inkontinens, se poäng 4-1 G. Allmäntillstånd 4 poäng Gott: afebril, normal andning, frekv, rytm, normal puls, blodtryck, ej smärtpåverkad, normal hudfärg, utseende som motsvarar åldern. 3 poäng Ganska gott: afebril-subfebril, normal andning, puls och blodtryck, ev lätt tachycardi, latent hypo- eller hypertoni, ingen eller lätt smärtpåverkan, patienten vaken. Huden ev blek eller cyanotisk., varm-fuktig eller kall-fuktig, eller nedsatt turgor eller ödem 2 poäng Dåligt: ev feber, påverkad andning, tecken på cirk insuff, tachycardi, ödem, hypo- eller hypertoni, smärtpåverkad, somnolent eller vaken men apatisk. Huden ev blek eller cyanotisk., varm-fuktig eller kall-fuktig, eller nedsatt turgor eller ödem. 1 poäng Mycket dåligt: ev feber, påverkad andning, utpräglade tecken på cirk insuff ev chock, starkt smärtpåverkad, somnolent, stuporös, comatös. Huden blek eller cyanotisk, varm-fuktig eller kall-fuktig eller nedsatt turgor eller ödem Summera poäng för A-G. Max poäng 28 och min poäng 7. Vid 20 p eller lägre = Ökad risk för tryckskada. Trycksårsrisk ökar vid lägre poäng. Mini Nutritional Assessment (MNA) (fråga A-D) A. Födointag Har födointaget varit mindre än vanligt under de senaste tre månaderna på grund av försämrad matlust, matsmältningsproblem, tugg- eller sväljproblem? Om ja, har intaget varit lite mindre eller mycket mindre än vanligt. B. Viktförlust Har personen förlorat i vikt de senaste tre månaderna? Om vikt finns dokumenterad använd den som ligger närmast tre månader tillbaka i tiden. Om utgångsvikt inte finns och personen eller dennes närstående/vårdare inte vet anges alternativet vet ej. C. Rörlighet Har personen begränsning i rörelseförmåga? Om ja, kan hon/han ta sig från säng till rollstol och tvärtom? Kan han/hon gå ut utan eller med hjälpmedel. För två poäng krävs att han/hon kan gå utomhus med eller utan hjälpmedel. D. Psykisk stress eller akut sjukdom Med psykiskt stress menas sådana yttre händelser som lett till märkbara konsekvenser för personen. Exempel på sådana händelser kan vara förlorat närstående, flyttat från tidigare boende, etc. Med akut sjukdom menas här sjukdom som krävt läkarbesök/läkarvård eller vård på sjukhus. Det kan även vara en kronisk sjukdom som försämrats så att läkarvård krävts. E. Neuropsykologiska problem Titta i journalhandlingar om det finns anteckningar om demenssjukdom eller depression. Bedömningen demenssjukdom eller depression bör vara gjord av läkare. Alternativt Om personen är förvirrad men ej har en diagnostiserad demenssjukdom markera med 1 poäng. F. Body Mass Index (BMI) BMI beräknas enligt formeln vikt (kg) dividerat med längd (m)². Längd mäts stående alternativt liggande på rygg med utsträckta ben i sängen. Om mätning av längd ej kan utföras kan denna beräknas utifrån halva armspännvidden. Mät mellan bröstbenets mittskåra och roten mellan långoch ringfinger på ena armen. Längd i cm: Kvinnor = (1.35 x halva armspännvidden i cm) + 60.1 Män = (1.40 x halva armspännvidden i cm) + 57.8 Frågorna A-D ska om möjligt ställas direkt till personen eller hans/hennes närstående eller vårdare. Summera poängen från A-F ( SF-MNA) (max 14 poäng) 12-14 poäng: Normal nutritionsstatus 8-11 poäng: Risk för undernäring 0-7 poäng: Undernärd Downton Fall Risk Index (DFRI) A. Tidigare kända fallolyckor 1 poäng: känner till att personen har fallit det senaste året. B. Medicinering Läs medicinlistan eller låt om möjligt personen själv redogöra för vilka mediciner som intas. Fördela ev. läkemedel efter medicingrupp och sätt poäng. C. Sensoriska funktionsnedsättningar 1 poäng: synnedsättning = har måttligt till kraftigt nedsatt syn eller är blind. 1 poäng: hörselnedsättning = har kraftigt till måttligt nedsatt hörsel eller är döv. 1 poäng: nedsatt motorik = har kraft- eller funktionsnedsättning i någon extremitet. D. Kognitiv funktionsnedsättning 1 poäng: Är inte orienterad till namn, plats och tid. Vid behov görs utredning enligt lokal rutin. E. Gångförmåga 0 poäng: personen går säkert med eller utan gånghjälpmedel och kommer ihåg att använda hjälpmedlet. 1 poäng: personen går osäkert med eller utan hjälpmedel och/eller glömmer att använda hjälpmedlet ibland. Summera A-E till en indexpoäng (0-11). Vid 3 poäng eller mer = hög fallrisk. Vid hög fallrisk gå igenom bedömningsunderlaget och vidta lämpliga åtgärder. Vägledningen är utarbetad för Vårdprevention av Landstinget i Jönköpings län 2007 Källor: Downton JH. Falls in the elderly. London: Edward Arnold, 1993:128-30. / Unosson M et al. (2004). Handledning till nutritionsbedömning med MNA. / Nestlé, 1994, Rev 2009. N67200 12/99 10M Vårdalinstitutets Tematiska rum: Näring och ätande. www.vardalinstitutet.net Tematiska rum Ek AC, Unosson M, Bjurulf P The modified Norton scale and the nutritional intake (1989) Scand J Scand J Caring Sci 3:4;183-187. Nationella kvalitetsregistret Senior alert är framtaget av utvecklingsenheten Qulturum, Region Jönköpings län
Version Datum Utfärdat av Godkänt 1.1 2011-07-05 Camilla Nordh, Linda Johansson Ingrid Olausson, Peter Andersson, Monica Hansson, Björn Gunnarsson 1.2 2012-03-14 Maud Rämsell, Eva Franzen Björn Gunnarsson 1.3 2013-02-06 Maria Hellström, Camilla Nordh, Eva Otterdag Björn Gunnarsson 1.4 2014-05-05 Maria Hellström Ann-Helen Svensson 1.5 2015-02-12 Maria Hellström, Therese Lindén, Ingrid Olausson samt Ulrika Ström Ann-Helen Svensson, Elisabeth Persson Bilaga 5 Arbetsgång Senior alert SäBo och Kvarbo Ansvarig= den person som har ansvar för att uppgiften blir utförd. Den som ansvarar behöver inte vara den person som utför uppgiften. Uppgifter i arbetsgången kan delegeras vidare av ansvarig. Ansvarig sjuksköterska alternativt kontaktperson erbjuder brukare, med förändrat status och alla nya brukare vid ankomstsamtalet, en riskbedömning enligt Senior alert. Ett muntligt samtycke krävs för att registrera i Senior alerts kvalitetsregister. Samtycke inhämtas av sjuksköterskan alternativt kontaktpersonen. Kan brukaren inte svara för sig själv kontaktas anhörig eller god man för samtycke. Om samtycke föreligger eller inte dokumenteras i journalen av den som inhämtat samtycket. Senior alert ska vara en naturlig del av teammötet och det är beslutat på förvaltningsnivå att det sker en ny riskbedömning i månaden/pas/teammöte. Ex en verksamhet med två PAS= 2 nya riskbedömningar/månaden. Vissa registreringar kan ske utanför teammötet; det gäller de personer som teamet känt sedan lång tid tillbaka där det redan har utförts åtgärder kopplade till identifierad risk och nya åtgärder/ytterligare åtgärder inte är aktuella i nuläget. Senior alert erbjuds två gånger per år. Riskbedömningarna får inte vara äldre än ett halvår då den kopplas de två årliga punktprevalensmätningarna (PPM) för trycksår och fall. Sjuksköterskan ansvarar för att riskbedömningen utförs och i samarbete med omsorgspersonalen fylls formuläret för riskbedömning i. Sjuksköterskan registrerar uppgifterna i Senior alerts kvalitetsregister. Om ingen risk föreligger så klarmarkeras riskbedömningen, och en ny planeras in inom ett år. Enhetschefen ansvarar för att en bärbar dator finns tillgänglig på teammötet samt SITH s kortshållare. På teammötet diskuteras och planeras förebyggande åtgärder för brukare med identifierade risker den riskbedömning som ligger till grund för planerade åtgärder ska vara aktuell och inte äldre än en månad. Arbetsterapeut och fysioterapeut registrerar planerade åtgärder i Senior alerts kvalitetsregister, registreringen sker under mötet. Även insatta åtgärder registreras. Sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut upprättar eventuell omvårdnads- respektive rehabplan på planerade åtgärder i journalsystemet. Omsorgspersonalen dokumenterar i social dokumentation. Om möjligt bestäms på innevarande teammöte vilka Senior alert-ärenden som är aktuella nästkommande möte. Detta sker i samråd med teamets medlemmar. Teambaserad uppföljning av insatta åtgärder ska göras inom tre månader. Omsorgspersonal ansvarar för att ha med aktuell vikt på brukare som ska ha uppföljning. Fysioterapeut eller arbetsterapeut ansvarar för att registrera uppföljningarna i Senior alerts kvalitetsregister. Om insatta åtgärder inte har haft effekt finns det i systemet möjlighet att göra en teambaserad utredning av bakomliggande orsaker.
Sjuksköterskan ansvarar för att vikt och trycksår registreras i Senior alert. Kvalitetsombuden på enheten ansvarar för att registrera samtliga fall som en händelse i Senior alert. Uppstår en händelse under ärendets gång, innan uppföljning skett, ska ev behov av ytterligare teambaserade åtgärder diskuteras på nästa teammöte. Sjuksköterska ansvarar för uppdatering av registret på sina enheter genom att se till att patientlistan stämmer, att det inte finns inaktuella/bortglömda ärenden. Sjuksköterskan ansvarar för att brukare får ett korrekt avslut i Senior alert. Efter avslutad uppföljning ansvarar omsorgspersonal för att aktuell vårdprofil finns tillgänglig under gul flik i Hem-Doc. Ann-Helen Svensson Verksamhetschef för kvarboende, hemsjukvård kvarboende samt natt/jour Elisabeth Persson Verksamhetschef för särskilt boende, hemsjukvård särskilt boende samt
1 Bilaga 6 Arbetsgång Senior Alert Korttid STEG 1 USK på avdelningen utför sitt välkomstsamtal med brukaren och använder den mall som finns. STEG 2 Ett muntligt samtycke krävs för att registrera i Senior alerts kvalitetsregister. Kan brukaren inte svara för sig själv kontaktas anhörig eller god man för samtycke. Sjuksköterskan dokumenterar i journalen om samtycke föreligger eller inte. SAMTYCKE INGET SAMTYCKE Senioralertombud/USK utför riskbedömningen enligt Senior alert. Använd informationen från välkomstsamtalet och komplettera uppgifter som saknas och lämna den kompletta blanketten till SSK. Teamet kan använda sig av Senior alert riskbedömningsblankett som ett arbetsverktyg, men får inte registrera in i Senior alert datasystem. 2014-10-03
2 STEG 3 SSK/USK meddelar övriga teammedlemmar resultatet på teammötet. Om akuta åtgärder är aktuella och inte kan vänta tills teammötet meddelas resultatet omedelbart till berörda teammedlemmar. SSK, fysioterapeut och arbetsterapeut dokumenterar i journalsystemet under sökord samordning att en riskbedömning utförts. USK dokumenterar i journalsystemet under sökordet social dokumentation. Sjuksköterskan registrerar uppgifterna i Senior alerts kvalitetsregister. Om ingen risk föreligger så klarmarkeras riskbedömningen. STEG 4 STEG 5 PLANERADE OCH PÅGÅENDE ÅTGÄRDER. På teammötet diskuteras och planeras förebyggande åtgärder för brukare med identifierade risker den riskbedömning som ligger till grund för planerade åtgärder ska vara aktuell och inte äldre än en månad. Arbetsterapeut eller fysioterapeut registrerar planerade åtgärder i Senior alerts kvalitetsregister. Även redan utförda åtgärder registreras. Sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut upprättar eventuell omvårdnadsrespektive rehabplan på planerade åtgärder i journalsystemet. 2014-10-03 Teambaserad UPPFÖLJNING av insatta åtgärder ska göras inom tre månader. Omsorgspersonal har med aktuell vikt på patienter som ska ha uppföljning. Fysioterapeut eller arbetsterapeut registrerar uppföljningarna i Senior alerts kvalitetsregister. Om insatta åtgärder inte har haft effekt finns det i systemet möjlighet att göra en teambaserad utredning av bakomliggande orsaker. Om patienten hinner åka hem innan teamträff ansvarar varje teammedlem för att återkoppla till fysioterapeut och/eller arbetsterapeut så att de kan föra in uppföljningen i registret. Efter avslutad uppföljning ansvarar omsorgspersonal för att aktuell VÅRDPROFIL finns tillgänglig bakom grå flik i Hem-Doc.
3 ANSVARSFÖRDELNING Orsak till kortidsvistelse? Korttidsplats vxlvård Korttidsplats trygghetsplats Korttidsplats avlastning Korttidsplats i väntan på annat boende där beslut finns från bistånd och ingen uppenbar risk finns inom något/nåra av områdena fall, trycksår, undernäring och/eller munhälsa. Ansvarig enhet för att erbjuda riskbedömning Kvarboende* Kvarboende* Kvarboende* SäBo - riskbedömning görs av teamet på det boende som personen flyttar in på. Korttidsplats i väntan på annat boende där beslut finns från bistånd och en uppenbar risk finns inom något/några av områdena fall, trycksår, undernäring och/eller munhälsa. Korttid Korttidsplats av annan orsak Korttid Vård i livets slut Ej aktuellt med riskbedömning enligt Senior alert* Beslutsoförmögen person Se nedan ** Om risk inom något av områdena är direkt kopplad till vistelsen på Korttid så kommer brukaren att erbjudas en riskbedömning enligt Senior alert på Korttid. Det förebyggande arbetet kommer även inkludera brukare i livets slutskede som en naturlig del av det förebyggande arbetet på Korttid, men inte registreras in i Senior alerts datasystem. ** Personalen ska först och främst stötta personen på ett sådant sätt att denne i så stor utsträckning som möjligt själv kan ta ställning till registrering och därmed hävda sin självbestämmanderätt. När detta inte är möjligt, då personalen bedömer att personen själv inte kan ta ställning till registrering, behöver personalen inhämta annan information för att ta reda på personens inställning till registrering. Det kan till exempel ske genom att fråga anhöriga och andra närstående. 2014-10-03
RUTIN Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-03-01 Emma Davachi Ingrid Olausson Bilaga 7 Rutin för mätningar: längd, vikt, BMI och viktförlust Bakgrund 2015-03-01 I Riktlinje för kost och nutrition anges när längd, vikt, BMI och viktförlust ska mätas och beräknas. Denna rutin är bilaga till riktlinjen och beskriver hur det bör genomföras. 1 (2) Genomförande Att mäta kroppslängd Kroppslängd anges i cm. Korrekt kroppslängd mäts stående fullt uppsträckt, lättklädd, utan skor eller huvudbonad. Personen ska stå rak med fötterna intill varandra med armarna hängande vid sidorna, axlarna avslappnade och blicken riktad rakt fram. Hälar, stuss, skuldror och huvud ska ha kontakt med en vertikal yta. När personen inte kan stå upprätt kan man uppskatta längd med hjälp av armspännvidd eller halv armspännvidd. Armspännvidd Armspännvidd mäter man mellan långfingertopparna på vänstra och högra armen. Individen ska stå mot en vägg eller sitta rak med armarna utsträckta åt sidorna i höjd med axlarna. Kroppslängden överensstämmer ganska väl med armspännvidden upp till 40 50 årsåldern. Efter 50-årsåldern kan armspännvidden vara längre än kroppslängden, eftersom kroppslängden minskar med åldern. Halv armspännvidd Halv armspännvidd mäts mellan bröstbenets mittskåra och roten mellan lång- och ringfinger på ena armen. Kroppslängden skattas enligt följande ekvationer: Kvinnor: Längd i cm = (1.35 x halva armspännvidden i cm) + 60.1 Män: Längd i cm = (1.40 x halva armspännvidden i cm) + 57.8 Att väga kroppsvikt Emma Davachi Dietist, Vård och Omsorg Direkt 0300-83 84 10 emma.davachi@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Box 10409, 434 24 Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 A Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-154 63 vard.omsorg@kungsbacka.se www.kungsbacka.se
Digital våg avsedd för medicinskt bruk eller sittvåg ska användas då man väger en person. För sängliggande eller rörelsehindrade kan våg användas som kopplas på patientlyften. Kroppsvikt mäts på morgonen före frukost, till närmaste ± 0.1 kg på nollställd och kalibrerad våg. Patienten ska bära lätta kläder och urinblåsan ska vara tömd. Eftersom kroppslängden och kroppsvikten minskar med åldern kan äldre personer få ett felaktigt högt BMI trots att deras kroppsvikt har minskat. 2 (2) Att beräkna BMI Det kan vara komplicerat att beräkna äldres BMI. Vikten och längden förändras ofta på ett ålderstypiskt vis. Efter 70 års ålder sjunker vanligtvis vikten med cirka 0,5 procent per år i genomsnitt. Samtidigt minskar kroppslängden på grund av osteoporos. För personer över 70 år räknas BMI under 22 som tecken på undervikt. Epidemiologiska studier antyder att BMI under 23 hos äldre är kopplat till ökad dödlighet och att det optimala intervallet förenat med långt liv hos äldre är BMI över 23. Föreslagna nivåer för normalvikt för äldre är BMI 23-29. För att räkna ut en persons BMI använder man formeln "vikt (kg) / längd (m)2 = BMI", alternativt "vikt (kg) / längd (m) / längd (m) = BMI" Om den enskilde har ett BMI som är högre eller lägre än vad som anses vara normalt kan energiintaget behöva justeras. Det är dock viktigt att en total bedömning med viktutveckling görs. Vissa brukare har till exempel alltid haft ett lågt BMI, och så länge vikten är stabil behöver inte det innebära risk för undernäring. En justering bör alltid föregås av en individuell bedömning som baseras på fler faktorer än BMI. Exempel på uträkning av BMI Greta är 72 år, väger 55 kg och är 160 cm (1,6 m) lång: 55 kg / (1,6 m x 1,6 m) = 55 / 2,56 =21,5, alternativt 55 kg / 1,6 m / 1,6 m = 21,5 Greta har BMI 21,5. Hon är över 70 år och den låga vikten bör ses som ett observandum. Att beräkna viktförlust Även överviktiga personer kan vara eller bli undernärda. All ofrivillig viktförlust ska utredas oavsett vad brukaren väger. Viktförlust i procent beräknas enligt följande formel: utgångsvikt (kg) - nuvarande vikt (kg) / utgångsvikt (kg) x 100 = viktförlust i % Exempel på uträkning av viktförlust i % För sex månader sedan vägde Svea 70 kg, idag väger hon 60 kg: (70 kg 60 kg) / 70 kg x 100 = 14,3 Svea har förlorat 14,3 % av sin kroppsvikt under sex månader, vilket ska utredas. Uppföljning Rutinen revideras av utfärdaren minst en gång per år.
RUTIN Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-03-02 Emma Davachi Ingrid Olausson 1 (2) Datum 2015-03-02 Bilaga 8 Rutin för skötsel vid Enteral Nutrition Bakgrund Det är mycket viktigt att god hygien iakttas vid så väl hantering av sondnäring och sondmatningssystem som vid matning. Personal som hanterar tillbehören skall ha adekvata kunskaper och vara väl förtrogna med uppgiften. För att kunna ge en god och säker vård ska basala hygienrutiner följas. Genomförande Hantering av sondmatningsutrustning Inom kommunal hemsjukvård gäller följande: Många tillbehör är engångsmaterial. Dessa markeras med symbolen, och innebär att återanvändning av produkten ej är tillåten. Då patienten har egen lägenhet med pentry kan kopplingsslangslang (i vardagligt bruk kallat matningsslang) och andra tillbehör som är flergångs återanvändas efter rengöring enligt nedanstående beskrivning. Förvaras i patientens boende. Då patienten har egen lägenhet med pentry kan flergångs sondssprutor rengöras enligt nedanstående beskrivning. Sprutan byts minst en gång per vecka eller när till exempel doseringsmarkeringarna inte längre syns tydligt, om sprutan blivit trög, otät, repig eller missfärgad, samt när ej tillförlitlig rengöring skett. Vid tillförsel via flaska ska denna vara patientbunden. Flaskan ska ha öppning anpassad till specialaggregat. Den ska direkt efter användande sköljas i kallt vatten och därefter rengöras mekaniskt mellan varje mattillfälle. Vid frekvent användning bör flaskan bytas varje halvt år. När flaskan är repig eller missfärgad ska den bytas ut. KUB6063, v2.0, 2013-05-29 Kungsbacka kommun Kvalitet/Utveckling/Säkerhet Box 104 09 434 32 Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 A Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-154 63 vard.omsorg@kungsbacka.se www.kungsbacka.se