I Språkets värld Bäckagårds förskolas digitala verksamhetsberättelse 2014/2015 avdelning: Lärkan
Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: 2014-04-23 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för sina egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Lpfö 98 (rev 2010)
Mamma Mu och Kråkan i språkets värld Av alla böcker som vi läste tillsammans visade barnen störst intresse för Mamma Mu och Kråkan. Vi valde att använda berättelserna som vårt temaarbete. Projektet ska vara språkutvecklande och därför ansåg vi att dessa kunde vara ett bra verktyg. Vi läste de olika böckerna och kollade på filmer eftersom barnen skulle få uppleva samma berättelser på olika sätt. Genom repetition får barnen en växande förståelse för handlingen i böckerna/filmerna. Vi observerade vad barnen blev nyfikna på och utifrån detta så fortsatte vi utmana dem. Vi gav dem olika verktyg samt skapade nya lekmiljöer för att barnen på sitt sätt skulle få möjlighet till samspel men även till att samtala, tala och lyssna.
Metoder för att arbeta mot de utvalda strävansmålen Lägga mycket tid på att läsa tillsammans med barnen Låna mycket böcker på biblioteket Uppmuntra barnen att själva berätta genom att ställa frågor Erbjuda mycket bilder som vi tillsammans kan samtala kring Använda olika sagolådor att dramatisera med Visa filmer via projektorn som ytterligare ett sätt att se och lyssna till berättelserna Att dansa och sjunga Klä ut sig och leka Utveckla lärmiljön utifrån temat Att under projektets gång ge barnen dokumentationer att reflektera kring Vi använder främst berättelserna om Mamma Mu och Kråkan.
Vi har vid upprepade tillfälle tittat på Mamma Mu och Kråkan bygger koja för att vi ville ge barnen möjlighet att tillägna sig ett nyanserat språk. Vi har också läst boken med hjälp av projektorn så alla kunde se bilderna bra. Vad säger kråkan..? Vad säger mamma mu..? Vi har sett att genom repetition så får barnen en större förståelse och kan återberätta mer detaljerat med fler ord.
Eftersom barnen blev intresserade av Mamma Mu och Kråkans kojbygge gav vi dem bilder från sagan att prata kring. Barnen samlades kring bilderna från boken Mamma Mu bygger koja och berättade vad de såg. De barn som ännu inte hade så många ord fick stöd av de andra barnen i samtalet. För att alla skulle få sitt talutrymme så var vi pedagoger med och stöttade.
I sagan säger Kråkan till Mamma Mu att kor inte bygger koja. Vi frågade barnen om de kunde bygga koja. En stor utmaning blev, för många av barnen, att bekanta sig med materialet, tex lim. Hur gör man med lim, vad är funktionen? Barnen inspirerades av varandras sätt att använda materialet på. Vi lät materialet ligga framme för att barnen på eget initiativ skulle kunna använda det och ompröva sina färdigheter.
Barnens lek inspirerades av Mamma Mu och Kråkans kojbygge. De byggde kojor till olika djur, även byggen av kojor till barnen själva påbörjades.
Barnen tog fasta på att bygga, konstruera och prova med olika material. Fruktkartonger, kaplastavar, briolådor, duplo, nopper, sand, bondgårdsstaket, stolar och plusplus.. Barnen använde ordet bygga oftare och gjorde det mer i samförstånd när de hade berättelse om Mamma Mu som gemensam utgångspunkt.
Genom att läsa sagan på olika sätt lärde sig barnen nya olika ord som vi såg att de senare använde i leken. Orden som vi hörde att barnen använde återkommande blev bl.a. till ordbilder som vi satte upp på väggarna.
Barnens flanotavla. Ytterligare ett verktyg att berätta, samtala och lyssna på varandra.
Barnen läste både själva och tillsammans. De berättade sagan samtidigt som de pekade på bilderna. Detta visar på att de förstod handlingen i boken och kunde återberätta den. Böckerna finns alltid tillgängliga så att barnen kan bläddra och titta i dem.
Vi introducerade Mamma Mu och Kråkan-figurerna i samband med vår julkalender. De kom fram varje dag och bjöd in till lite olika aktiviteter så som sång och dans. Vi firade kråkans födelsedag, lucia, klädde granen mm.
I filmen har Mamma Mu och Kråkan pannband när de dansar balett. Vi gav barnen likadana pannband att ha när de dansar. Det visade sig vara inspirerande.
Barnen dansar till Mamma Mu och Kråkans rörelseskivor. De lyssnade och försökte göra vad som beskrevs i sången, tittade på och härmade varandra.
Barnen har tittat mycket på bilderna på Mamma Mu som fått ett sår. De berättade vad som hände. Även många känslor kom fram om hur snäll Kråkan var som hjälpte Mamma Mu och att det var synd om henne som hade ont. Bilderna som satt uppe påminde också om att man kunde krocka om man sprang inomhus och kanske man kunde få en bula då.
Victor hade halkat på fruktlådorna. Han slog sig i pannan. Kompisarna kom och tittade hur det gick. Blev det en bula? Behöver han plåster?
Vi klistrade barnens bilder med deras första bokstav på bordet. Mamma Mu och Kråkan klistrade också sina. Barnen visade sin bokstav och vi pratade om vad bokstäverna heter och hur de låter. Efter ett tag kände många igen bokstäver i andra sammanhang.
Barnen fick en stor Mamma Mu att måla på. Vi pratade om var på Mamma Mu man kunde måla och om vilken färg det skulle vara. Barnen fick samarbeta och ge plats åt varandra. Mamma Mu skulle flytta in i ett av rummen.
Vi tittade på en bild av Kråkan. Barnen fick en ballong och gipsbindor att klä in den i. Första mötet med gips var kladdigt. Vi pratade om hur det skulle stelna och bli hårt. När gipsballongen torkat målades den med flaskfärger. Vi hade gjort Kråkan! Kråkan skulle få bo i ett av rummet tillsammans med Mamma Mu.
Barnen tog ofta med sig berättelsen om Mamma Mu får ett sår i leken och intog olika roller.
Lite rekvisita till leken gjorde det mer konkret, lättare att leva sig in i rollen. Barnen samlade kompisar och intog sina roller.
I rummet som Mamma Mu och Kråkan flyttade in i finns en ladugård. Här målar barnen fönster och tak.
Vårt lilla hus i sandlådan brukade bli till en båt. Detta är ytterligare en plats för lek, berättande och fantasi. Här blev barnen Mamma Mu och Kråkan som sitter och ror. De långa spadarna brukade bli åror. Fiskar hoppade i sjön och det blev vågor. Men är vågorna stora eller små? Vi sjöng sången Vi sitter här och ror. Det fanns ett samband mellan leken och berättelserna.
Bild från boken Mamma Mu får ett sår.
Barnens lek fortsatte att inspireras av berättelserna. Taggtråden som var mycket spännande blev återkommande på olika sätt.
Barnens repetition av filmen, samtal och tankar samlades. Vi satte oss på golvet för att sjunga sången från en av sagorna och undrade om vi behöver något - Vi behöver vatten, sa barnen. Vi hämtade ett blått tygstycke som barnen vet finns eftersom vi använt det tidigare. Vi sjöng och gjorde vågor med tyget. - Vi behöver Mamma Mu och Kråkan och båten. Denna rekvisita hade vi haft tidigare när vi sjungit. Barnen samlade tidigare erfarenheter till en helhet. Barnen gjorde egna båtar av fruktlådorna som de satt och fiskade i.
Vi ville fiska precis som Mamma Mu och Kråkan gjorde men vi hade inga fiskar. Tillsammans valde vi ut några fiskarter från internet som vi klippte ut och laminerade. Under tiden pratade vi om vad fiskarna hette så redan första gången vi fiskade kunde många av barnen det.
Mamma Mu fick följa med en grupp barn på utflykt till skogen. Där hittade vi en mossig sten, precis en sån som Mamma Mu halkade på i sagan. Men denna stenen var torr och mossan var inte hal så barnen halkade inte.
I skogen utmanade Mamma Mu barnen att hitta pinnar i olika storlekar, men även pinnar som var större eller mindre, smalare eller tjockare än de andra. Sedan utmanade Kråkan barnen att se skillnaden på några av våra leksaker.
När Mamma Mu var med en annan grupp på utflykt hittade vi sniglar. Sniglarna var STORA, BRUNA, VITA. De satt i GRÄSET, på STUBBAR och på en PINNE. Vi fokuserad på att sätta ord på vad vi såg i vår omgivning. Vi sjöng sången lilla snigel massor av gånger.
Vad har vi uppnått? - En gemenskap och vikänsla : Alla roliga aktiviteter, upptäckter och händelser vi haft och gjort gemensamt har knutit ihop oss. Det är vårt. - En gemensam utgångspunkt i leken: Oavsett vad, när eller hur vi börjar leka Mamma Mu och Kråkan kan alla vara med på något sätt och förstå vad det handlar om. - Ett samtalsområde: Barnen samtalar gärna spontant om Mamma Mu och Kråkan. Särskilt om de hamnar i liknande situationer de sett karaktärerna i. - Empati: Om någon ramlar, är ledsen eller har ont så refererar barnen till Mamma Mu då hon halkade. De tröstar gärna och ser efter om det behövs plåster eller om någon bula uppstått. - Utökat ordförråd: Många nya ord har följt med allt annat vi lärt och upptäckt. De har vi satt in på ordbanken och gjort ordbilder av som sitter uppe på väggen till barnen att titta på och läsa. - Ökat intresse för böcker: I och med det breda och varierande utbudet samt tillgängligheten av böcker har barnens intresse för läsning ökat. Vi pedagoger har proriterat att lägga mer tid till läsning.