Minnesanteckningar från workshop om ekosystemtjänster i Skånes kommuner

Minnesanteckningar från workshop om ekosystemtjänster i Skånes kommuner Tid och plats: 19 september 2014 i Malmö Inledning Karen Lagercrantz hälsar välkomna. Therese Jephson är dagens moderator. Dagens workshop kombinerar projektet InnoVattens pågående arbete och Kommunförbundet Skånes nätverk för ekosystemtjänster för att på så sätt växla upp pågående arbete och för att det ska komma till gagn för en bredare publik. Pågående ekosystemtjänstarbete i Malmö Per-Arne Nilsson och Åsa Abrahamsson Arbetet har påbörjats, vi har kommit en bit på vägen men det finns fortfarande en mängd nya upptäckter att göra.... människans förutsättningar att leva och utvecklas är helt beroende av ekosystemtjänster... Malmös metod: 1. Kartlägga 2.planera 3. Stärka förutsättningarna Ekosystemtjänster utvärderas efter hur det kan ingå i planeringen från ÖP till bygglov. Ekosystemtjänster är alla olika, därför behövs olika metoder för att stärka deras förutsättningar att implementeras. En strategi är att utöka kommunikationen till medarbetare och allmänheten om de resultat vi får fram. Förnyelse av grönplanen och översynen av vatten är nu på gång och där ser vi att ekosystemtjänster kan användas. Det kommer att krävas ett kunskapsstöd för framtida planering och därmed behöver vi riva murar mellan universitet och Malmö stad. Arbetet i sig kommer att behöva förankras i ett innovationstänk. Forskningskommuner behöver integrera forskning och innovation i det kommunala arbetet. Miljöprogram Malmö 2009 2020. Varje mandatperiod tar vi fram en ny handlingsplan och nu försöker vi förankra Malmös (och världens) samhällsutmaningar för den nya mandatperioden. Miljöförvaltningen jobbar med utvecklingsprojekt mot dessa miljömål. Vi är dock bundna av hur mycket forskning vi kan attrahera. FORMAS Postadress: Box 53, 221 00 Lund. Besöksadress: Porfyrvägen 8, Lund. Telefon: 0728-85 47 00 Telefax: 046-71 99 30 Plusgiro: 34 68 83-2 Bankgiro: 312-8154 Organisationsnummer: 837600-9109 E-post: kansliet@kfsk.se Webb: www.kfsk.se

sökbar finansiering där kommundoktorander/industridoktorander förekommer. EU Horizon 2020, Interregprogrammen Strukturfonderna är finansiering vi använder/har för avsikt att använda. Vi behöver även fundera över planetens gränser planetary boundary s där en oerhörd press sätts på ekosystemet. Frågor: Vad kan politiker om ekosystemtjänster, hur kommunicerar ni era behov? Nu är det nya politiker i Malmö så landet är osäkert. Det viktiga är att allt inte blir akademiskt. Malmös problem började på 70-talet med den gröna vågen då många flyttade ut från staden. Nu finns en tendens till det omvända då man flyttar in till staden för att få grönska och hållbarhet. Vi försöker skapa en tät grön stad. Hur förtätar man utan att begränsa ekosystemtjänster? Det finns kanske en yttre gräns för hur många som faktiskt kan bo i Malmö. Kommentar: behov av mindre parkeringsytor är ett förslag, vi ska inte förtäta en grönyta utan snarare förtäta en hård yta. Det finns utmaningar och det finns såklart lösningar Omställning av det goda livet. Vad är ett gott liv? Marint centrum presenterar InnoVatten Kommunikationsprojekt för hav och vatten Therese Jephson Vattenregionen Skåne Från statligt håll (HaV) har Hanöbukten och Öresund identifierats som fördjupningsområden. Finns en mängd innovationslösningar inom hav och vatten. Både på process- och produktnivå. Skåne har en mängd förutsättningar för att kunna arbeta med vatten och innovation. Projektets roll är att facilitetera möten där nya aktörer kan mötas och ta hjälp av varandra. Nuvarande fokusområden är: o Läkemedelsrester i vatten Är idag ett nätverk på 500 personer genom 2 konferenser, föredrag och informationsspridning. o Kust och havsplanering Forskningscirkel. o Hanöbuktens ekosystem. o Fortsatt arbete ekosystemtjänster (dagens fokusområde). Nästa träff för läkemedelsrester i vatten är den 18e november. Forskningscirkel om havsplanering med fyrar träffar i höst. (10/10, 6/11, 24/11, 12/12). Ekosystemtjänster. Enkelt att värdera våra resurser så som mat och material men hur värderar vi lösa värden som att uppskatta en promenad i skogen? Naturen är i en ständigt föränderlig process, därmed är det ett komplext åtagande att jobba med ekosystemtjänster.

Senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt känt. Ekosystemtjänster har ett mindre informationsunderlag inom marina miljöer än på land. Ett friskt hav är högt värderat 35 miljarder/år (aktörer runt östersjön). Marint centrum kommer att ordna en konferens den 4e december. Förhoppningen är att det ska vara årligt återkommande, hållit av Marint centrum eller någon annan intressent. En viktig aspekt är att bjuda in politiker. Frågor: Kommentar: Nu ska ekosystemtjänster vara del av MKB (Miljökonsekvensbeskrivning) RAS nord Skulle detta kunna arrangeras inom InnoVatten eller Malmö Stad? Det tar vi under kafferasten! Hur får vi med oss politiker? Öppen dialog, kontakt med Kommunförbundet, ha programpunkter som riktar sig direkt till politiker med utvecklingsfokus. Just nu är inte riktigt politikerna med på vad det handlar om. Aktuella forskningscirklar inom ämnet ekosystemtjänster Karen Lagercrantz En forskningscirkel innebär att nya frågeställningar arbetas fram mellan forskare och praktiker. Ansökan till Naturvårdsverket 2013 är beviljad. 6-7 kommuner och 3 Skånska lärosäten ingår i ett pågående forskningsprojekt som är kommuninitierat. Att värdera naturen är besvärligt, en forskningscirkel kring attraktiva rekreationsområden bekräftar detta. Ett resultat är att det finns många olika förhållningssätt till naturen. Vissa vill ha närhet till människor och trygghet, andra vill vara ensamma. Det finns även en rädsla för naturen. Forskningscirkel kring havsplanering startar 10 oktober Forskningscirkel hållbar stadsutveckling planeras till våren 2015 Forskningsstudie kring kommunernas forskningsbehov inom Översiktlig planering genomförs hösten/våren 2014-2015 Workshop kring landskapskonventionen erbjuds den 16e oktober i Kristianstad. Forskningsprojekt Naturvårdsverket ECOSIMP Nils Ekelund Nils presenterar projektet ECOSIMP hur kommuner har jobbat med implementering med ekosystemtjänster, ett historiskt perspektiv men också framtiden. Här presenterar han undersökning kring utfyllnaden av Norra hamnen i Malmö. Målet med studien: analysera tidigare beslut, nuvarande planering och framtida utmaningar och hantering av ekosystemtjänster som ett verktyg inom utvecklingstänk.

När LTH startade fanns det bara åkrar här.. Åkrar är inte så bara. Finns oerhört stora värden inom åkrar, skogen etc. Vi värderar dessa olika, socialt, kulturellt, ekologiskt och ekonomiskt. Hur vi värderar alla dessa är oerhört komplext. Plan för Malmö stad. Naturvärdet får inte minska. Hur mäter vi värdet det har vi ingen exakt metod för just nu. Vi måste veta vad begreppen står för. Kan man använda kompensationsmodeller? Tar man bort en del av en park kan man då bygga den någon annan stans? Det tittar vi på nu. Att vi har fått in begreppet ekosystemtjänst i ÖP ska vi vara glada för, men vet vi inte vad det står för vet vi inte hur vi ska använda det. I våra planer utesluter vi dessutom den sociala aspekten och fokuserar på naturvärdena. Är kompensation möjligt? Vi måste tänka mer än en gång. En enorm kostnad och troligen inte möjligt att kompensera i lika stor grad som det vi tar bort. Utfyllnaden kommer ha betydande miljöpåverkan (strömningsförhållanden, flora, fauna, positiva effekter som nya habitat men även sociala i form av kitesurfing, rekreation), viktigt att tänka i termer av ekosystemtjänster och dess effekter på andra håll i ett längre perspektiv. Man ska inte fixera sig vid en art, utan se till helheten. Det man i första skedet inte ser som en ekonomisk vinst måste ses över längre tid. Utfyllnad av Norra hamnen, Malmö Denna utfyllnad kan få betydande naturkonsekvenser, gör man inget får man ett 0 värde. Har Malmö råd med det? då måste vi ha värden på de planerade områdena. Behöver göras en MKB. Därefter krävs en vattendom. Konsekvenser för utfyllnad: Strömmar ändras, flora, fauna, positiva effekter nya habitat, föroreningar. Det behöver inte vara effekt vid själva utfyllnaden utan det kan även ske effekter längre bort. Behöver naturen vara vacker för att den ska ha ett värde? Biodiversitet utan skönhet? TEEB är utgångspunkten för den kommunala planeringen. Definierar problem och intressenter definiera ekosystemtjänsterna definiera informationsbehovet och välj metod för analys. TEEB i praktiken: Tillstånd/hot identifieras alternativa policylösningar - utvärdera/justera och rapportera. Tidigare problematik: Ozonlagret freoner 1987 kom protokollet som med politisk förankring förbjöd produktion av dessa ämnen. Blev i slutänden en ekonomisk vinning då sjukdomar minskade. Kommentar: Kompensationsmetoder kan vara komplicerade. Man kan inte utgå från att en kompensation möjliggör fri exploatering. Ett värde på ett ställe är inte det samma på ett annat. Man kanske även måste planera för den framtida potentialen av ett område. Dvs. att området som exploateras har förlorat en möjlig framtida potential inom ett annat område.

Vilka naturvärden skapas av ekosystemtjänster? Ann-Marie Camper Vi rör oss i en begreppsförvirring, beroende på vilka vi är och vad vår bakgrund är har vi olika uppfattningar om innebörd. Om man inte vet värdet av vad man har att göra med är det svårt att jobba medd. Det krävs en bred och djup kunskap om begreppet som utgångspunkt. Om man inte vet någonting om hur ett ekosystem ska fungera, hur ska man då kunna veta vad man riskerar att förlora? Ett dött Östersjön genererar samma sociala värden, ett vackert blått hav. Men om havet är stendött har jag tappat en hel bunke andra ekosystemtjänster. Vi måste förstå helheten. Begreppet (ekosystemtjänster) har vi här, men under detta begrepp ligger massor av kunskap som vi måste lära oss att förstå. Naturen är i ständig utveckling, därmed måste man ha detta i åtanke när man planerar. Det som är avgörande är vad vi gör, inte att vi gör det. Man måste se saker från båda fler håll. Exploatering skulle lika väl kunna gynna ett ekosystem. Vad innehåller e olika begreppen? Naturvärden ekosystemtjänsterbiodiversitet- ekosystembaserad förvaltning- adaptive managementförvaltning- restaurering- miljökonsekvensbeskrivning etc. Som man frågar får man svar! Vi måste förstå de underliggande processerna som ligger till grund för det vi gör. SMB Strategisk miljöbedömning (mer övergripande). MKB miljökonsekvensbeskrivning (bara miljö). Vad Hur Varför? Avgörande för Ekosystemtjänster.... det finns inga affärer att göra på en död planet Vi får inte låsa fast oss i de ekonomiska värdena och tilltron till att vi människor kan skapa allt. Även om vi skapar en park i staden, vad händer utanför staden? Workshop Diskussionsfråga 1 Möjligheten att arbeta med ekosystemtjänster kommer utgå från hur vi värderar dem? Finns det områden i Skåne som redan idag är lätta/svåra att värdera? Svårt att värdera överlag, marina särskilt svårt. Utfyllnad är svårt grönområden är lättare. Man kan arbeta utifrån klassisk planering, veta sina naturvärden. Vissa ekosystemtjänster är viktigare än andra. Har man väl identifierat ex ålgräsängar så har vi grunden för hela det marina livet (i Lommabukten). Man bör skaffa sig underlag för vad det är för område och hur stort det är. Man måste vidga sina vyer för det kunskapsunderlag som krävs vid planering i ett andra stadium. Framtida potential är en oerhört svår ekosystemtjänst att värdera.

Alla ord är ett verktyg vi tvingas att ha inför våra politiker till dess att de är överanvända. Det är svårt att värdera då det är en personlig inställning. Det krävs att många är inblandade. Är det sunda förnuftet helt bortglömt, alla vet väl att utsläpp är negativt. Vi började med att identifiera över vilka tjänster vi kunde sätta ett värde i kronor och ören. De lätta tjänsterna att värdera är turism och de aktiviteterna runt detta område. Det blir svårare när man uppfattar ett värde då vi gör det olika. Värdering är svårt. Detta beror på att det är lång väg mellan orsak och verkan, ex nytt grönområde leder kanske på sikt till en mer hälsosam befolkning. Det är dock någon annan som tar igen vinsten och detta kan vara besvärligt att motivera vid planering. Vi behöver nya infallsvinklar för politiken. Diskussionsfråga 2 Inom ekosystemtjänstforskning behövs enligt TEEB mer fokus på marina ekosystemtjänster. Vilken specifik kunskap anser ni vara av störst betydelse för att kunna arbeta med marina ekosystemtjänster i Skåne? Viktigt att arbeta tvärvetenskapligt över hela samhällsspektrumet. Kommunikation är avgörande. Dels mellan avdelningar, men även från kommun till allmänheten. Prissättning är en metod som funkar. Rent planeringsmässigt måste vi ha grundläggande kunskapsunderlag med inventeringar för flora, fauna, geologi etc. Vi hade behövt komma fram till en enad bild över hur vi värderar tjänsten. Det hade behövts någon form av dokument som beskriver/standardiserar användandet. De områden som är svårt är att sätta värde för biologisk mångfald. Det är viktigt med analys och utvärdering. Viktigt att kommuner är uppmärksamma om vilken kunskap som måste in. Ekonomer och ekologer måste samverka. Coastal management är en kompetens som saknas på många håll. Diskussionsfråga 3 Vilka ekosystemtjänster kan identifieras kopplat till följande ekosystem; mosse, våtmarker, sandbankar, ålgräsängar, musselbankar och grunda havsvikar? Välj något exempel eller lägg till ett eget. Våtmarker renar, sandmarker viktiga häckningsplatser. Biogasframställning, livsmiljöer, erosionsdämpning. Det monetära värdet är ganska ointressant eftersom det är föränderligt, det ska vara användbart. Det är lätt att få igenom beslut om man kan motivera hur mycket man sparar. Ekosystemfunktion, hur uppfattas ordet. Funktion eller tjänst? Vi har massa funktioner som bara finns där passivt och bidrar till oss, när vi upptäcker den blir den värd och vi skalar upp den och det blir en tjänst. Ekosystemtjänster får inte tära på en annan ekosystemtjänst. Det är viktigt

att sätta ett värde (summa) för att få någon tyngd i diskussionen, detta gäller för dricksvatten i vårt fall. Ett värde förändras över tid. Våtmarker behöver en särskild status då de inte har något övergripande skydd. Vi behöver få kläm på vad vi i kommuner behöver göra för att kravet att ekosystemtjänster ska ingå i kommunal planering. Hur ska vi göra detta? I slutet av varje dokument kan det möjligtvis stå Har ni tagit in värdet av ekosystemtjänster i er planprocess? Kort generell analys från dagens workshop Ekosystemtjänster är fortfarande ett ämne som skapar en viss mån av osäkerhet för hur det praktiskt ska tillämpas inom diverse planeringsfrågor. Det tycks som att diskussionen från workshopen kan härledas till två utgångspunkter. Den första är att det bör vara prissättning på ekosystemet och tjänsten för att möjliggöra någon form av värdeuppskattning av ekosystemtjänsten i fråga. Fördelen med detta är att man gör något som är svårt att få grepp om till mer hanterligt och skapar en referenspunkt i planeringen och behovet i sig. Som motpol till detta utgår man från att det inte går att utvärdera tjänsten i fråga då den inte ingår i en vanlig ekonomi och att det därför finns en mycket stor risk att man feluppskattar värdet eller att marknaden helt enkelt på egen hand indikerar att samhällsnyttan av exempelvis en ny motorväg är mer värd i kronor än de tjänster som produceras på markområdet i fråga. Diskussionen utifrån dessa två perspektiv gick vidare i att även det som konstrueras kan få ett rent ekosystemtjänstebasserat värde. Detta kan ske då konstruktionen i sig blir hemvist för det ekologiska systemet. Resultaten från dagens workshop indikerar att en del tjänster är lättare att värdera än andra. Ett område som är lätt värdera är turism på grund av att de har ett ganska väl dokumenterat värde utifrån vad turism genererar i inkomster etc. Det informationsunderlag som efterfrågades för att kunna bedriva ekosystemtjänster inom planering framöver är någon form av dokument som beskriver hur respektive plan ska ta tillvara på olika intressen och ekologiska resurser. En handlingsplan för att arbeta med ekosystemtjänster bör se till att kunna användas brett så att inte respektive kommun eller företag använder sin egen metod. Underlaget för beslut måste alltså vara standardiserat, men ändå så pass flexibelt att det kan tillämpas vid olika förutsättningar. Under hela arbetet med att praktiskt arbeta med ekosystemtjänster framkom det som särskilt viktigt att det sker en kontinuerlig analys och utvärdering då ekosystem aldrig är statiska och planering måste anpassa sig till ekosystemets egna naturliga svängningar. Slutsatsen är att det behövs kartläggning och analys varpå en handlingsplan utformas. Arbetet och framförallt dialogen har redan inletts och kommit en bit på vägen där ett antal kommuner har så kallade testbäddar för ekosystemtjänster. Det som behöver hända härnäst är att man utgår från den kunskap man har och så

smått börjar ta sig an den praktiska planeringen redan nu. Utgångspunkten är att man tillexempel ska förtäta samhällets hårda ytor snarare än de gröna på grund av att Skåne bör begränsa sin stadsutbredning. I den mån möjligt bör även städer och samhällen komplettera med att även experimentera med små förtätade grönytor som ett bättre alternativ än att inte ha några alls. Dock måste analysen även beröra vikten av att ha stora sammanhängande blå-/grönytor för att inte stycka upp ekosystemet allt för mycket. Detta innebär att investeringar i så kallad grön och blå infrastruktur måste till. Vid tangenterna Sofia Edward och Alexander Lindahl