Examensarbete Musik- och ljudsättningsingenjörsprogrammet

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Examensarbete Optimal högtalarplacering i en lastbilshytt Optimal Loudspeaker Placement in a Heavyweight Truck Pär Carlsson Martin Erneström Handledare: Kristina Mattsson, Scania CV AB Jonny Johansson, Scania CV AB Tryggve Grahn, Karlstads universitet vt 2010 Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Optimal högtalarplacering i en lastbilshytt Optimal Loudspeaker Placement in a Heavyweight Truck Pär Carlsson Martin Erneström Examensarbete Degree Project vt 2010 Handledare: Kristina Mattsson, Scania CV AB Jonny Johansson, Scania CV AB Tryggve Grahn, Karlstads universitet Detta examensarbete omfattar 22,5 hp och ingår i Musik- och ljudsättningsingenjörsprogrammet, 180 hp, vid Karlstads universitet. This 22,5 hp Degree Project is part of the 3 year, 180 point Sound Engineering course at Karlstad University, Sweden

Denna rapport är skriven som en del av det arbete som krävs för att erhålla Musik- och ljudsättningsingenjörsexamen/teknologie kandidatexamen. Allt material i denna rapport som inte är mitt eget, har blivit tydligt identifierat och inget material är inkluderat som tidigare använts för erhållande av annan examen. Pär Carlsson Martin Erneström ------------------------------------------------------------------------------------------- Rapporten godkänd, datum Handledare: Tryggve Grahn Examinator: Peter Röjder

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete var att göra en utredning för att försöka ta fram den optimala högtalarplaceringen i en lastbilshytt samt hitta högtalare som passar bra för uppgiften. Arbetet har utförts i Södertälje åt Scania CV AB. Målet var att ta fram en lyssningsmiljö i en lastbil med nya högtalarplaceringar som låter bättre än de nuvarande placeringarna. Resultatet som nåtts har erhållits via ett antal olika metoder. Först har en benchmark gjorts på några av Scanias konkurrenter. Sedan har ett lyssningstest utförts på ett antal testpersoner utifrån dagens hytt för att skapa en grund att utgå ifrån. Slutligen har ett högtalarsystem utvecklats uitfrån laborerande av lyssning med högtalare i temporära högtalarlådor på olika positioner och jämfört detta med en reciprok modalanalys och den information som framkommit i lyssningstest. Resultatet innebär att dörrhögtalarna bör flyttas längre fram och att diskanterna i A-stolparna istället skall bytas ut mot fullrange högtalare som placeras i hatthyllan och där vikten ligger i att högtalarna riktas mot lyssnaren. Abstract This Degree Project was about finding the best loudspeaker placement in a heavyweight truck and also the best suited loudspeaker for this task. The project took place in Södertälje, Sweden, on behalf of Scania CV AB. The goal was to create a new listening environment in a truck cabinet. The results were accomplished by the performance of a few different tasks. First a benchmark was made on Scanias top competitors. Second a listening test was made to get an apprehension of what people find lacking in the sound reproduction of the sound system. Finally a new speaker system has been developed from comparing the results from experimenting with listening to temporary loudspeakers in different positions with the results from a reciprocal modal analysis and the information gained from the listening test. The conclusion of the project is that the position of the door speakers should be moved forward and that the tweeters should be replaced by full range speakers which should be placed in the upper interior above the windshield. It s also important that the speakers are onaxis towards the listener.

Förord Vi skulle vilja tacka Scania CV AB och Anders Wikman för att vi fått möjlighet att genomföra vårt examensarbete. Vi vill även tacka våra handledare på Scania, Kristina Mattsson och Jonny Johansson, för bra vägledning och stöd. Arbetet hade inte kunnat utföras utan hjälp med mätsystem och mätningar från Anna Sirkka och Per-Olof Berglund vid akustikavdelningen samt konstruktion av högtalarlådor av Anders Kjelledal från träverkstaden. Till sist ett stort tack till vår handledare Tryggve Grahn vid Karlstads universitet.

Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte/mål... 1 1.3 Avgränsningar... 1 1.4 Disposition... 2 2 Teori... 3 2.1 Högtalarberäkningar... 3 2.2 Binaural stereo... 4 2.3 Staging och stereoljud... 4 2.4 Loudness... 4 2.5 Stående vågor... 5 3 Benchmarking... 6 3.1 Scania R480... 6 3.2 MAN TGX 18.440... 6 3.3 Mercedes-Benz Actros 1844... 6 3.4 Volvo FH16... 7 4 Lyssningstest... 8 4.1 Del 1... 8 4.2 Del 2... 9 4.3 Inspelning av ljudfiler till lyssningstest... 9 4.4 Resultat lyssningstest, del 1... 10 4.5 Resultat lyssningstest, del 2.... 11 4.6 Slutsats lyssningstest... 12 5 Val av utrustning... 13 5.1 Stereoenhet... 13 5.2 Högtalare... 13 5.3 Bashögtalare... 13 6 Högtalarnas placering... 15 6.1 Lyssning med högtalare i olika positioner... 15 6.1.1 Resultat och diskussion... 16 6.1.2 Slutsats... 16 6.2 Reciprok modalanalys... 16

6.2.1 Resultat... 18 6.2.1.1 Dörrpositionerna... 19 6.2.1.2 Vänster frontsystem... 19 6.2.1.3 Höger frontsystem... 19 6.2.2 Diskussion/slutsats... 19 7 Konstruktion av högtalarlådor... 20 7.1 Frontsystem i takhyllan... 20 7.2 Högtalarlådor i dörrarna... 20 7.3 Diskussion... 20 8 Test av olika högtalare... 21 9 Förslag till fortsatt arbete... 22 10 Slutsatser... 23 Referenser... 24 Bilaga 1: Olika högtalarpositioner... 25 Bilaga 2: Lådvolymsberäkningar... 26 Bilaga 3: Lyssningstest... 27 Bilaga 4: Sammanställning av lyssningstest del 2... 33 Bilaga 5: Mätresultat från reciprok modalanalys... 37

Karlstads universitet Optimal högtalarplacering i en lastbilshytt 1 (40) 1 Inledning 1.1 Bakgrund En lastbilschaufförs vardag består ofta eller i många fall oftast av en hel dag bakom ratten i en lastbil. Efter det är det även vanligt att chauffören sover i den. Resultatet blir många långa timmar i lastbilen. Därför är det viktigt att arbetsmiljön är så bra som möjligt. Det som inte många tänker på då är ljudsystemet. Det kan påverka chauffören på olika sätt som t.ex. allmänt välmående, hörselskador men även körsäkerheten. Om lyssnandet tar för mycket fokus från chauffören så kan detta fungera som maskerande effekt på övrig information som föraren tar in och på så vis påverkas uppfattningsförmågan. (Vägverket, 2002, s. 15) I samtal som förekommit mellan Scania och Harman/Becker har det framkommit att deras egen forskning påvisar att om ljudbilden inte är homogen utan att ljudet lokaliseras till de olika högtalarna upptar det upp emot 7% av den kognitiva kapaciteten hos föraren. Enklast möjliga lösning för att få en bra ljudbild med bra stereobredd, är att avståndet från vänster öra till vänster högtalare är lika långt som avståndet från höger öra till höger högtalare. I en lastbil är detta i praktiken omöjligt att åstadkomma om man utgår från lyssningspositionen i förarsätet, eller passagerarsätet. Eftersom dessa inte sitter centrerade i lastbilen kommer avståndet inte att vara detsamma från de båda högtalarna till respektive öra och det kommer att uppstå korrelationsproblem. Det vill säga att ljudet kommer att höras mer från den närmsta högtalaren samt att det kommer att ske utsläckningar i frekvensbandet. Ljudbilden kommer därför uppfattas som att den drar åt en sida. Förut kunde detta i bilar oftast bara åtgärdas genom att höja volymen på den högtalare som är längst bort. I dagsläget har dock tekniker med digitala signalprocessorer, DSP, nått även till bilstereoapparater. Med denna teknik går det att fördröja tiden på signalen till högtalarna så att ljudet når lyssnaren samtidigt från båda högtalarna. Detta i kombination med högre signalstyrka ger en jämn ljudbild. (Nail, 2008) 1.2 Syfte/mål Syftet med arbetet är att undersöka om det går att hitta en optimal högtalarplacering för bästa möjliga ljudbild som samtidigt tar hänsyn till att inte fokus skall tas från chauffören. I undersökningen ingår även att försöka hitta högtalarelement som passar för att använda i en lastbil. Målet är att konstruera ett högtalarsystem med nya högtalarplaceringar i en lastbil för demonstration. 1.3 Avgränsningar Med tanke på tidstillgång och omfattning på arbetet har vissa avgränsningar varit tvungna att göras. Endast förarens lyssningsmiljö har studerats och passagerarens har bortsetts från. Arbetet har utförts med lastbilen avstängd och det har inte tagits hänsyn till buller från motorljud och vägljud som uppkommer när lastbilen körs. Dessutom har utförliga tester av olika typer av högtalarelement fått begränsas på grund av tidsbrist efter att tillverkning av högtalarlådor dragit ut på tiden.

Karlstads universitet Optimal högtalarplacering i en lastbilshytt 2 (40) 1.4 Disposition Examensarbetet har skett i ett antal olika steg. Det har utförts en benchmark, ett lyssningstest, lyssning med högtalare på olika placeringar, en reciprok modalanalys och gjorts en utvärdering av utrustning och högtalarkonstruktion. Delarna är behandlade var för sig i rapporten med utförande, resultat och diskussion i löpande ordning för att lättare få en överblick.

Karlstads universitet Optimal högtalarplacering i en lastbilshytt 3 (40) 2 Teori 2.1 Högtalarberäkningar Anledningen till att man placerar högtalarelement i en låda är att man vill undvika akustisk kortslutning. Man vill avskilja elementets framsida från baksida. Det finns olika typer av lådkonstruktioner, i detta arbete kommer endast den enklaste varianten användas; den slutna lådan. Anledningen till detta är att den är tät, vilket gör att det inte kommer smuts i den, samtidigt som den ger bra transientsvar (hur snabbt ett högtalarelement kan återge en kort signal, till exempel en trumma). Lådan innesluter luft som fungerar som en fjäder för högtalarelementet. Med hjälp av kända parametrar för ett högtalarelement och lådans volym som rörlig variabel kan man kontrollera frekvensgången på den slutgiltiga högtalaren. Faktorn Q tc (Quality factor, se figur 2.1) används som en benämning på hur systemet arbetar i basområdet. Figur 2.1. Ofta strävar man efter ett Q tc -värde på 0,707, vilket ger samma karaktäristik som ett Butterworthfilter dvs den brantaste dämpningen utan att det uppkommer rippel. Ett lägre värde ger en flack avskärning (Bessel) och ett högt värde ger en puckel(chebychev). En vanlig boombox (en bärbar stereo som är gjord för höga volymer och mycket bas) har oftast ett Q tc -värde på 1,2. På bilden kan man se hur ett visst frekvensområde förstärks eller dämpas beroende på Q tc. När man ska beräkna en låda måste man känna till minst följande parametrar på elementet (Granqvist, 2008): Q ts Högtalarens motoriska styrka och magnetsystemets kraft i förhållande till konens vikt och tröghet i upphängningen. Ingen enhet. V as Volymen luft (liter) som har samma fjädringströghet som högtalarens upphängning. F s Elementets resonansfrekvens i fri luft. Mäts i Hertz. (1)

Karlstads universitet Optimal högtalarplacering i en lastbilshytt 4 (40) 2.2 Binaural stereo Inspelning av binaural stereo innebär att man strävar efter att göra en inspelning som återskapar ljudupptagningen av ett människohuvud. Aspekter som är av kritisk grad är avståndet mellan öron, överföringsfunktion av hörselgång och ytteröra samt själva huvudformen som skapar en ljudskugga. Inspelningen kan göras med ett konsthuvud där mikrofoner är placerade i de konstgjorda öronen. Med denna typ av inspelning kan man återskapa en godtycklig känsla av hur inspelningen lät på plats med god riktningsbestämning i alla riktningar. Det är två aspekter som är viktiga för riktningsbestämning: skillnad i ljudtryck och skillnad i fas (tid) mellan öronen. När man lyssnar på inspelningen ska man lyssna i hörlurar för att få rätt återgivning. (Rumsey & McCormick, 2006, ss. 438-442) 2.3 Staging och stereoljud Staging är en funktion på stereoenheten som tidsfördröjer ljudet. När man, som i en lastbil, inte sitter mitt i hytten vid lyssningstillfället, behöver man tidsfördröja ljudet (i millisekunder) som kommer ur de närmaste högtalarna för att få en korrekt stereobild. Detta sker med hjälp av en DSP, digital signal processor. En korrekt stereobild fås när ljudet från vänster högtalare träffar vänster öra samtidigt som ljudet från höger högtalare träffar höger öra. (Rumsey & McCormick, 2006, ss. 429-432) 2.4 Loudness En ung människa sägs kunna uppfatta frekvenser mellan 20Hz till 20kHz. Detta varierar dock från person till person. Hörseln är dock inte lika känslig för alla frekvenser inom detta område. Örats form gör att ljudtrycket uppfattas som högre vid frekvenserna 2-5kHz. När ljudtrycket från källan ökar blir hörselkurvan mer linjär. Loudness mäts i enheten phons. 60 phons är ekvivalent med en ton på 1000hz vid 60dB. Hörselkurvorna (se figur 2.2) spelar stor roll vid lyssning på olika volym (ljudtryck). Vid lägre volym uppfattas mindre bas och diskant i materialet. Därför finns ofta en funktion på stereoutrustning (loudness) som höjer bas och diskant för att jämna ut lyssningskurvan. Denna funktion bör stängas av vid lyssning vid högre volym. (Rumsey & McCormick, 2006, ss. 28-30) Figur 2.2 Bild över hörselkurvan vid olika ljudtryck.

Karlstads universitet Optimal högtalarplacering i en lastbilshytt 5 (40) 2.5 Stående vågor Ljudvågor har olika våglängd beroende av frekvens. Vid en viss frekvens uppstår en ljudvåg som har samma våglängd som till exempel avståndet mellan väggarna i ett rum. Då bildas en stående våg mellan dessa ytor (se figur 2.3) som gör att den enskilda frekvensen antingen förstärks eller försvagas beroende på var man befinner sig i rummet. (Rumsey & McCormick, 2006, ss. 21-23) Figur 2.3 En stående våg med dess multipler som får fler noder och bukar än fundamentalfrekvensen.

Karlstads universitet Optimal högtalarplacering i en lastbilshytt 6 (40) 3 Benchmarking Benchmarking är en term inom företagsvärlden som innebär att studera sina konkurrenter och jämför med motsvarande objekt i sitt eget företag. För att få tips och idéer från hur andra märken har sina högtalare placerade och hur det låter har en studie av en MAN-, en Mercedesoch en Volvolastbil utförts. Genom att lyssna på några utvalda ljudstycken har ljudbilden i de olika lastbilarna utvärderats efter författarnas egna uppfattningar och åsikter. Samma ljudstycken användes i samtliga lastbilar. Först togs en titt på en Scania för att ha något att utgå från. 3.1 Scania R480 Scania använder sig av ett 5x7 bas/mid-element och en 1,25 diskant per kanal. Bas/midelementen sitter långt bak i dörren ungefär i höjd med höften. Diskanterna sitter i A-stolparna, stolparna på sidorna där framrutan sitter monterad, riktade in mot framrutan. Bas/midelementen sitter för långt bak i dörren och hamnar för nära kroppen vilket gör att lyssnaren själv sitter i vägen för högtalaren på förarsidan. Finns en passagerare med skymmer denne helt högtalaren på passagerarsidan. Diskanterna är placerade för att få en reflektion i vindrutan, men vinkeln är för liten för detta och därmed blir reflektionen flack och resultatet blir istället mindre diskant till lyssnaren. Detta till trots är systemet ganska välljudande. Elementens prestationer utmärks av hög kvalitet men avsaknaden av on-axis från elementen, att elementen är riktade rakt mot öronen, gör att man saknar riktning i ljudet och det stora avståndet mellan diskanterna och bas/mid-högtalarna gör att korrelationen blir dålig och att man tydligt uppfattar att de inte sitter nära varandra. Det som dock gör att Scanian känns som den bästa jämfört med de andra lastbilarna i undersökning är att Scanias stereoenhet har stagingfunktion som får ljudet och framför allt basen att låta bra. 3.2 MAN TGX 18.440 Utförandet i MAN påminner väldigt mycket om det i Scania, det vill säga diskanter som sitter på samma sätt i A-stolparna och 4x6 bas/mid-element i dörrarna, fast betydligt längre fram. Dessutom sitter det ytterligare ett 4 eller 5 element i dörrarna och en 10 subwoofer. Som baslåda utnyttjas platsen som finns under sovbritsen och som används som förvaringsutrymme. Vid lyssning ger MAN en ganska högkvalitativ känsla. Placeringen av diskanterna i A- stolparna ger dock även här att diskanten upplevs som diffus och svårplacerad. Att dörrhögtalarna är placerade längre fram än i Scania gör att ljudet känns lite lättare att fokusera på. Baslådan gör att det ger en bra snärt och tryck i basen som saknas i de andra lastbilarna, men samtidigt tar den över för mycket. Detta beror till stor del på att stereon inte erbjuder någon möjlighet att justera volymen på endast subwoofern. 3.3 Mercedes-Benz Actros 1844 I denna lastbil sitter det endast högtalare i dörrarna, ganska långt fram, samt en centerhögtalare monterad i mitten av hatthyllan ovanför framrutan. Ljudbilden i Mercedesen upplevs som sämre än i de andra lastbilarna som undersökts. Högtalarelementen i sig känns som att de är av dålig kvalitet och börjar låta ansträngda redan

Karlstads universitet Optimal högtalarplacering i en lastbilshytt 7 (40) vid ganska låg volym. Centerhögtalaren fyller ut diskanten något från rutan men försämrar samtidigt stereobredden som uppfattas som ganska dålig. 3.4 Volvo FH16 I Volvon finns lite annorlunda lösningar jämfört med de tidigare lastbilarna. Den största skillnaden är att det finns högtalare monterade i väggen bakom föraren. Den andra är placeringen av frontsystemet, där mellanregister- och diskantelement är monterade på ovansidan av instrumentpanelen, riktade in i framrutan som reflekterar ljudet mot lyssnaren, och basar i dörrarna på samma ställe som i Scania. Lösningen som Volvo har ger tack vare utnyttjande av reflektioner i framrutan, en väldigt stor ljudbild. Problemet är dock att det flyter ihop och separationen mellan vänster och höger kanal känns ganska svårdefinierad. Elementen i sig låter dessutom ganska burkiga och har en tendens till distorsion. Vad gäller högtalarna i bakväggen var det inget som tilltalade författarna. Dels var kvaliteten dålig och elementen lät inte bra och vid test med förändring av balansen mellan front- och baksystem tillförde inte det bakre systemet speciellt mycket. Däremot upplevdes en klar förändring av var fokuseringen av lyssningen hamnade. När det bakre systemet togs med var det betydligt svårare att fokusera på var ljudet kommer ifrån och att fastställa ett centrum i ljudbilden.

Karlstads universitet Optimal högtalarplacering i en lastbilshytt 8 (40) 4 Lyssningstest För att ta reda på hur människor vill att musik och tal ska låta i lastbilen och hur de upplever en bra ljudbild, har ett lyssningstest på två delar skapats utifrån Guidelines for jury evaluations of automotive sounds. (Otto, 2001) Lyssningstestet (Bilaga 3) gjordes av 14 personer. 4.1 Del 1 I den första delen av testet får testpersonerna svara på vilken ljudfil han eller hon föredrar att lyssna på av två alternativ. Totalt är det 20 olika frågor där 2 olika ljudfiler ställs mot varandra i varje fråga. Ljudfilerna består av inspelningar från tre olika ljudstycken med olika ljudbilder. För att få fram dessa till testet testades ett antal olika inställningar fram på stereons tonkontroll. Inom parentesen står en siffra som använts för att namnge de olika tonkontrollsinställningarna i testerna. Dessa återkommer även i andra sammanhang i rapporten. Oförändrad tonkontroll utan staging (1) Detta är den enda inställning som inte har stagingfunktion och den används bara i del två. Oförändrad tonkontroll (2) - Många användare ändrar inte inställningar på stereon, därför är det rimligt att denna inställning är med i testet. Extrem loudness (3) - Vanligtvis vill de flesta användare ha mer bas och diskant. Detta är ett fall med mycket höjd bas och diskant. Denna inställning är vald för att undersöka behovet av en baslåda och hur man använder loudnessfunktionen. Vass (4) - Denna inställning har måttlig höjning på bas och mellanregister och mycket höjd diskant. Anledningen till att denna inställning är medtagen är för att vissa lyssnare kan ha svårt att höra höga frekvenser samtidigt som mycket diskant föredras av andra. Mjuk (5)- Denna inställning har en mjukare ljudbild utan höjd diskant. Bas och mellanregister är höjda något för att inte låta för tunna. Denna inställning är tänkt att framhäva röster tydligare. Framlyssnad (6) - Denna inställning lyssnades fram av författarna som den inställning som lät jämnast i frekvensspektrat. Måttligt höjd bas och diskant. Tal (7)- Den sista inställningen är optimerad för endast tal. Basen är sänkt för att det inte ska låta bullrigt och mellanregister är lite höjt för att skapa tydlighet. Diskanten är oförändrad. Tal vänster (8)- Som Tal fast med balans ställd helt till vänster. Används i fråga 1 i del 2. Tal höger (9)- Som Tal fast balans ställd helt till höger. Används i fråga 1 i del 2. De tre ljudstycken som ingår i första delen, två med musik och ett med tal, är:

Karlstads universitet Optimal högtalarplacering i en lastbilshytt 9 (40) Ljudstycke 1: No doubt - Hella good. Denna låt är vald för den innehåller mycket material i alla frekvensband och ett rent akustiskt trumljud. Ljudstycke 2: Kylie Minouge - Can t get you out of my head. Den här låten har kraftigt basregister samtidigt som den har små lätta ljud i diskanten och mycket stereomaterial. Ljudstycke 3: Lasse Eriksson - I huvudet på en orolig komiker. En ljudbok med bra tempo och tydlighet i uppläsningen. Innehåller mycket bas vilket kan vara problematiskt vid uppspelning av röster. 4.2 Del 2 Del två består av textfrågor där testpersonen får svara på allmänna frågor t.ex. om han eller hon har nedsatt hörsel, om testpersonen brukar göra inställningar på stereon och vad de brukar lyssna på. Här finns även två frågor som behandlar uppfattningsförmågan av riktning på ljudet. 4.3 Inspelning av ljudfiler till lyssningstest Ljudfilerna är gjorda genom binaural inspelning med ett konsthuvud (se figur 4.1 och figur 4.2) på förarplats i lastbilen. Lastbilen, som var av typen G440, var placerad i ett semi-ekofritt (se figur 4.3) rum när inspelningen gjordes. Det ska tilläggas att lastbilen som användes var högerstyrd. Lyssningspersonen får sedan lyssna i hörlurar för att få korrekt återgivning och binaural lokalisering. Återgivningen blir dock inte exakt som i lastbilen på grund av att hörlurarna och förstärkaren färgar ljudet något. Figur 4.1 Konsthuvudet fastspänt i lyssningsposition. Figur 4.2 Konsthuvudet i profil. Figur 4.3 Lastbilen parkerad för mätningar inne i den semi-ekofria rummet.

Karlstads universitet Optimal högtalarplacering i en lastbilshytt 10 (40) 4.4 Resultat lyssningstest, del 1 Den tonkontroll som föredrogs av testpersonerna var nummer 6. Bashöjningen och diskanthöjningen som den innehöll var tillräcklig för att jämna ut hörselkurvan och gav en jämn frekvensgång enligt många testpersoner. För ljudstycke 1 var det mycket jämt mellan tonkontoll 2 och 5, det visade sig i statistiken att de lät relativt lika. 3, 4 och 7 som var de mer extrema inställningar fick inte många röster. (se figur 4.4) Figur 4.4 Antal röster per tonkontrollsinställning för ljudstycke 1 (No doubt - Hella good). Tonkontroll 6 dominerade igen för ljudstycke 2, samtidigt som skillnaden mellan 2 och 5 var något större. Ljudstycke 2 var baskraftigare än ljudstycke 1 och det går att se att ljudinnehållet påverkar hur man vill att det ska låta. Tonkontroll 3 fick mindre röster för att den innehöll för mycket bas. (se figur 4.5) Figur 4.5 Antal röster på tonkontrollsinställning för ljudstycke 2 (Kylie Minogue - Cant get you out of my head).

Karlstads universitet Optimal högtalarplacering i en lastbilshytt 11 (40) Tonkontroll 7 som var ämnad för tal föredrogs för ljudstycke 3. Många lyssnare ville ha lite mer diskant på tal och därför gillades även nr 6 av många. Tonkontroll 3 hade mycket bas och därför blev talet otydligt. (se figur 4.6) Figur 4.6 Antal röster per tonkontrollsinställning för Ljudstycke 3 (Lasse Eriksson - I huvudet på en orolig komiker). 4.5 Resultat lyssningstest, del 2. I del två av lyssningstestet ställdes ett antal frågor om ljudbild och hur ljud uppfattas. Svaren redovisas i Bilaga 4. Den första frågan gick ut på att testpersonerna skulle identifiera om ett ljud kom från höger, vänster eller mitten. De allra flesta hade en bra föreställning om från vilken riktning ljudet kom, men när man tittar mer noggrant på hur de placerat ut ljuden skiljer sig svaren ganska mycket vilket tyder på att högtalarplaceringen i dagsläget gör att man inte får en helt tydlig bild på varifrån ljudet kommer. Fråga två behandlar hur testpersonerna uppfattar när stagingfunktionen är på eller av och svaren är inte helt lätta att tolka. Ingen har svarat att det är stagingfunktionen som ändras. Däremot har många uppfattat att ljudet blir mer centrerat med staging än utan samt att basen blir fylligare, vilket är helt korrekt med tanke på att basen har längre våglängder än diskant och därför påverkas mer. De flesta har sagt att de tycker att ljudet med staging låter bättre. För att få en bild av vad testpersonerna lyssnar på när de kör alternativt åker bil frågades efter detta. Svaren var ganska blandade mellan radio, CD, talbok och olika typer av musik. Vissa samband fanns dock i hur personerna svarade i del 1 i jämförelse med vad de föredrar för musik. Några som svarat att de lyssnade på rockmusik föredrog tonkontroll 3, som innehåller väldigt mycket bas och diskant, före tonkontroll 6, som överlag blev det mest föredragna ljudet på fråga 5. Samtidigt tycker andra testpersoner som främst lyssnar på ljudböcker att de inte tycker att något av de ljuden är speciellt bra. Förklaringen på fråga 4 av vad bra ljud innebär för testpersonerna varierar inte helt oväntat ganska mycket. De flesta uttrycker att de vill ha en klar ljudbild, frekvensmässigt sett, med tydligt tal eller sång. Däremot förekom en del skillnader när det gällde basen. Medan vissa ville ha bra djup och bra tryck i basen skrev andra att det inte får vara för mycket bas. En

Karlstads universitet Optimal högtalarplacering i en lastbilshytt 12 (40) annan sak som många föredrog var en stor omslutande stereobredd där det är lätt att höra var olika delar i materialet är placerat i ljudbilden. Det visade sig att på fråga 5 skrev de allra flesta att de brukade ändra på inställningarna. Bas och diskant var det som var vanligast att ändra på. Men ändå svarade fyra av fjorton testpersoner att de inte gör detta. Det betyder att det är av vikt att ljudsystemet låter så bra som möjligt redan utan inverkan av inställningarna från stereon. Svaren på fråga 6 känns inte tillräckligt specifika för att kunna ge några direkta resultat. Ändringar på bas och diskant är det som det flesta svarat. De två tydligaste saker som testpersonerna tyckte kunde ta fokus från körning var främst dåligt ljud som man irriterade sig på. Det andra var när man lyssnar på talbok kan spännande innehåll göra att man tappar koncentrationen. Funderingar eller tips på lösningar av högtalarplaceringar gav inte mycket förutom att några ville ha möjligheten att kunna välja till baslåda. 4.6 Slutsats lyssningstest Eftersom tonkontrollsinställning 6 var den som föredrogs flest gånger i testet påvisar det att författarnas lyssningspreferenser är bra att utgå från i det fortsatta arbetet, eftersom det var den inställningen som de hade kommit fram till som gav den bästa ljudbilden. Att många ändrade på diskant och bas tyder på att det behövs en jämnare frekvensåtergivning från hela systemet. Att ett antal personer testpersoner inte gjorde några ändringar visar också på detta eftersom frekvensåtergivning då bör vara bästa möjliga även utan förändringar. Många vill ha en stor ljudbild och med vid stereobredd men att det samtidigt skall vara lätt att lokalisera var i ljudbilden instrumenten befinner sig. Tydligt tal är viktigt för att det inte ska ta fokus från körningen om man måste anstänga sig för att höra vad som sägs vid lyssning på radio eller ljudbok. Det framkommer att efterfrågan av en baslåda är stor.

Karlstads universitet Optimal högtalarplacering i en lastbilshytt 13 (40) 5 Val av utrustning 5.1 Stereoenhet Trots att Scanias egen stereo, stereo medium, är en bra stereoenhet som har staging funktion så var det tvunget att använda en annan stereo för att kunna genomföra detta arbete. På grund av att många av funktionerna i stereo medium är låsta fabriksinställningar gick inte tillräckligt många inställningar att göra på denna. Därför köptes en Pioneer DEH-P88RSII. Den har en inbyggd 4-kanalig förstärkare med effekten 50W per kanal. Den är en avancerad enhet som har många inställningsmöjligheter bl a separat staging för varje kanal där man enkelt ställer in avståndet till högtalarna till lyssningspunkten, 16-bands grafisk equalizer, högpassfilter för fram och baksystem och 3 lågnivå utgångar. Det finns även en funktion där man med hjälp av en mikrofon kan göra en mätning för att få en automatisk helhetsinställning. 5.2 Högtalare Scania använder, som tidigare nämnts, 5x7 bas/mid-element som sitter i dörrarna och diskanter som sitter i A-stolparna. Eftersom en lastbilshytt är stor blir korrelationen (hur väl olika högtalarelement sammanstrålar till lyssningspunkten) dålig när avståndet blir långt mellan bas/mid-elementen och diskanterna. För att få en jämnare frekvensgång i ljudbilden har utgångspositionen varit att utgå från tvåvägshögtalare (en högtalare med två element, diskant och bas) i frontsystemet och att testa med både tvåvägs- och bas/mid-högtalare i dörrarna. Att tvåvägshögtalare används istället för diskanter i frontsystemet grundas på att frekvensåtergivningen behöver vara så bra som möjligt i det hörbara frekvensområdet utan att behöva ändra inställningarna på stereoenheten. Behovet av detta framkom även i lyssningstestet (se kapitel 4.6). Det köptes fyra par högtalarelement. Tre par DLS Performance tvåvägselement av storleken 4", 5,25" och 6,5" samt ett par envägs bas/mid-element, MGR X-6MS. 5.3 Bashögtalare Hela högtalarsystemet, med högtalare i takhyllan och i dörrarna, är tänkt att det ska ha tillräckligt bra återgivning utan subwoofer för att få en bra ljudbild men att det eventuellt skall finnas möjlighet att välja till en sådan. Både lyssningstestet och allmänna åsikter om ljudet i lastbilen påvisar en efterfrågan efter en baslåda. För att tillgodose dessa önskemål har en 10 subwoofer installerats i lastbilen. Subwoofern har en inbyggd klass D förstärkare på 50W som sitter innanför skyddshöljet (se figur 5.2). Placeringen har gjorts efter befintliga utrymmen (se figur 5.1) där förvaringsutrymmet under sovbritsen utnyttjas som högtalarlåda. Tanken med installationen är att ge en bild av hur mycket en subwoofer kan tillföra ljudbilden och lyssningsupplevelsen. Därför lades ingen tid på att konstruera en riktig högtalarlåda.

Karlstads universitet Optimal högtalarplacering i en lastbilshytt 14 (40) Figur 5.1 Subwoofern installerad bakom passagerarstolen. Figur 5.2 Subwoofern sedd inifrån förvaringsutrymmet.

Karlstads universitet Optimal högtalarplacering i en lastbilshytt 15 (40) 6 Högtalarnas placering För att överhuvudtaget kunna placera ut några högtalare i hytten togs ett beslut att utgå ifrån fysiskt och praktiskt möjliga placeringar. Det som togs i beaktning var då utrymme, annan utrustning och inverkan på förarmiljön t.ex. benutrymme och sikten för föraren. Figur 6.1 Överblick över hytten. Fyrkanterna med siffror föreställer tänkta och möjliga positioner (för mer detaljerad information se Bilaga 1). För att hitta bra högtalarplaceringar har två olika tillvägagångssätt använts. Lyssning med högtalare på olika placeringar och reciprok modalanalys. Båda dessa har utförts i lastbilen Steingrim. 6.1 Lyssning med högtalare i olika positioner För att kunna flytta runt högtalare i lastbilen byggdes fyra högtalarlådor av kartong. Två stycken på två liter med tvåvägs 4 högtalare och två på ca 8 liter med möjlighet att välja mellan tvåvägs eller envägs 6,5 högtalare. I de större lådorna hördes det tydligt att de inte höll riktigt när envägselementen användes. Då lät det som att lådorna inte höll tätt riktigt samt att när man kände på lådorna sviktade pappen väldigt mycket. Därför användes tvåvägselementen istället för att då tydligare kunna upptäcka skillnader i riktingsförändringar tack vara diskanterna. Dessa lådor kan inte betraktas som bra högtalarlådor eftersom materialet lätt kan svikta och påverkas av yttre faktorer men för att ge en uppfattning om när det låter som bäst, ansågs lådorna vara tillräckligt bra. Genom att testa placeringarna i figur 6.1 kunde en uppfattning bildas om de tänkta placeringar gentemot de placeringar som finns i dagsläget. Författarnas åsikter och tycke användes som referens samt information som framkommit från lyssningstestet. I försöken användes staging som mättes upp för alla olika positioner och ändrades vartefter positionerna byttes. Något som valdes att lägga extra vikt på från lyssningstestet var att man ville ha en stor stereobredd men att det ska vara lätt att uppskatta var i ljudbilden ett instrument är placerat. Utifrån detta har det undersökts hur onaxis-lyssning (när högtalaren är riktad rakt mot lyssningspunkten) påverkar detta.

Karlstads universitet Optimal högtalarplacering i en lastbilshytt 16 (40) 6.1.1 Resultat och diskussion Med de två tvåvägs 4 högtalarna placerade i positionerna 7 och 8 och 6,5 högtalarna i 16 och 18 upplevdes en bra stereoseparation tack vare att högtalarna är on-axis. Däremot tar dörrhögtalarna över och ljudbilden känns som att den kommer nerifrån i höfthöjd. Kombinationen 9, 10, 16 och 18 är inspirerad av Volvos konstruktion. Högtalarna i frontsystemet är inte on-axis. Basen känns bra i detta test och ljudbilden känns som att den kommer mycket långt framifrån. Det är ganska lättlyssnat och behagligt, men trots detta är stereobredden oväntat smal. Uppfattningen är att de båda kanalerna blandar sig via framrutan och det blir svårt att urskilja kanalerna var för sig. Detta tyder på att stereouppfattningen blir bättre med högtalrna on-axis. Den kombination som känns bäst är helt klart 14, 16, 18 och 20 med alla högtalare i on-axis. Ljudbilden kommer tydligt framifrån och stereobredden är bred och stor utan att det blir tomt i mitten. Det är ändå inga problem att särskilja olika instruments placering. Samtidigt blandas ljudbilden från de fyra högtalarna så att man inte kan urskilja var de sitter. Frekvensmässigt är den dessutom behagligast att lyssna på. I jämförelse mellan de gamla positionerna 1 och 2 (se figur 6.1 eller Bilaga 1) och de nya dörrplaceringarna 16 och 18, upplevs en stor skillnad i stereobredden och riktningen. När högtalarna flyttas längre fram känns ljudbilden som att den kommer mera framifrån och mer sammanhängande som en ljudbild mot tidigare då den mer känns uppdelad i två delar. Att position 16 och 18 är on-axis har den fördelen att man får en tydligare placering av ljudbildens centrum samtidigt som bredden blir stor och att man lätt kan urskilja stereoinformation. Detta gör att man inte uppfattar vilken högtalare ljudet kommer ifrån. Dessutom går det genom att ändra balansen mellan takhyllesystemet, med högtalarna i position 14 och 20, och dörrsystemet eller höger och vänster kanal att förändra placeringen av ljudbilden. När högtalarna inte är on-axis blandas inte takhyllesystemet och dörrsystemet lika bra och man hör tydligare ifrån vilken högtalare ljudet kommer ifrån. Positionerna 3 och 4 där diskanterna sitter i dagsläget har inte testats eftersom de större tvåvägshögtalarna som används skulle skymma sikten allt för mycket för föraren. 6.1.2 Slutsats Det framkommer tydligt vid de olika lyssningarna att positionerna av högtalarna har stor betydelse för hur ljudbilden framkommer. Det visar sig även att högtalarnas riktning är viktig för att stereobilden skall bli tydlig. När högtalarelementen är on-axis blir fokus på ljudbildens placering och stereobredden tydligare. Detta medför att det blir svårare att uppfatta var varje högtalare sitter. 6.2 Reciprok modalanalys För att kontrollera våra resultat från lyssningsprovet utfördes en reciprok modalanalys. I en normal modalanalys sätts mikrofonen i en punkt där samtliga mätningar utförs. Reciprok betyder invers, d.v.s. genom att spela upp rosa brus med en rundstrålande punktkälla (se figur 6.3) som placeras i lyssningspositionen kan man sedan mäta med en mikrofon vid de tänkta högtalarpositionerna och få ut vilken av positionerna som påverkas minst av hyttens

Karlstads universitet Optimal högtalarplacering i en lastbilshytt 17 (40) reflektioner och stående vågor. Den här mätningen tar dock ingen hänsyn till en människas uppfattning av ljudbilden vilket kan medföra att det som mäts i själva verket inte behöver vara det som uppfattas som bäst. Mätsystemet som användes var LMS SCADAS MOBILE med programvaran TestLab v10a och två rundupptagande mikrofoner från G.R.A.S. av modell Type 46AE. Punktkällan som användes var byggd på Scania och matades med ett Labgruppen fp 2600 slutsteg. Källan är garanterad att vara rundstrålande mellan 100Hz och 1kHz vilket kan anses vara i smalaste laget med tanke på frekvensinnehållet i det som högtalarna i systemet skall kunna återge, men det ger ändå svar i ett intressant frekvensspektra. En mikrofon placerades i punktkällan som referens och den andra mikrofonen placerades ut genom att tejpa den mot den yta där högtalaren är tänkt att sitta (se figur 6.2). Figur 6.2 Mätmikrofonen placerad på den tillfälliga papplådan för placering 14. Figur 6.3 Punktkällan placerad i lyssningspositionen. Det mätningarna får fram är en överföringsfunktion, frekvensgången för punktkällan i rummet. För att få fram en överföringsfunktion som endast beror av den specifika akustiska transmissionsvägens egenskaper bearbetas mätvärdena i TestLab. Genom att dividera med en kalibreringsfunktion för högtalarens egenskaper, vilken erhölls från tidigare mätningar utförda av akustikavdelningen, erhålls. ljudtrycket för den flyttbara mikrofonen som placeras på de tänkta positionerna = ljudtrycket inuti högtalaren Q = högtalarens akustiska volymflöde: (2) (3) När detta har gjorts med samtliga värden kan man sedan utläsa ett resultat. För att få en bra översikt har detta gjorts på två olika sätt. (4)

Karlstads universitet Optimal högtalarplacering i en lastbilshytt 18 (40) Först genom att sätta in för de olika positioner som är intressanta, uppdelat per högtalare, i ett Bode diagram går det att avläsa hur olika frekvensgången är för de olika positionerna (se figur 6.4). 90.00 3 Original diskant vä 7 Låg A-stolpe vä 9 Vid framruta vä 14 Takhylla vä db Unknown Phase / db Phase -1 20.00 180.00 Hz 100.00 Linear 100.00 Linear Hz -180.00 100.00 Hz Figur 6.4 Bode-diagram med fas över de olika positionerna för vänster frontsystem. Det andra alternativet är att utgå med en av positionerna som referens och sedan ta de andra och dividera dessa med referenspositionen (se figur 6.5). På så sätt kan man se hur mycket de andra avviker från referensen. 40.00 3 Original diskant vä 7 Låg A-stolpe vä 9 Vid framruta vä 14 Takhylla vä -30.00 180.00 Hz 100.00 Linear 100.00 Linear Hz -180.00 100.00 Hz Figur 6.5 Bode-diagram med fas för vänster frontsystem med position nr. 14 som referens. 6.2.1 Resultat Något som måste beaktas i modalanalysen är att mätningarna utfördes mot tänkta positioner. Vid position 14, 16, 18 och 20 var det nödvändigt att använda något för att simulera var lådorna skulle komma att vara. Detta gjordes med hjälp av en fyra millimeter tjock pappskiva. Förmodligen påverkar detta mätningarna genom att det i och bakom pappen kunde uppstå vibrationer som inte skulle uppstå på samma sätt om en ordentlig låda hade suttit på platsen. Ett tygstycke användes bakom pappskivan för att dämpa denna.

Karlstads universitet Optimal högtalarplacering i en lastbilshytt 19 (40) 6.2.1.1 Dörrpositionerna De mätdata som är lättast att läsa av är de för dörrpositionerna eftersom det bara är två olika positioner där. Det som går att se är att det inte skiljer mycket mellan de två positionerna varken i fasgång eller i frekvens. Detta gäller för både höger och vänster sida (Bilaga 5). 6.2.1.2 Vänster frontsystem När man tittar på grafen över jämförelsen mellan de olika kan konstateras att 9 sticker ut tydligt med många dippar men att den samtidigt ligger ganska högt över de andra mellan dipparna fram till ungefär 900Hz då den sjunker snabbt. Detta tyder ganska tydligt på att reflektionerna i framrutan har stor inverkan på ljudet i en för oss dålig mening. Position 3 påminner mycket om 9 och är därför inte heller en lämplig position. Vad gäller de två kvarvarande positionerna 7 och 14 är de ganska lika. De är båda relativt raka med undantag för några smala dippar men 14 ser rakare ut. Fasgången mellan dem är också relativt lika men 14 uppträder med mer konstant förändring (Bilaga 5). 6.2.1.3 Höger frontsystem Skillnaderna mellan positionerna är förhållandevis lika med motsvarande positioner på vänstersida. Här är det 4 och 10 som sticker ut till det sämre. Position 4 är betydligt lägre än de övriga från 800Hz. Position 8 och 20 är väldigt jämna men förutom en stor dipp vid 600Hz ser 20 jämnare ut. Dessutom ser fasgången bättre ut än för position 8 (Bilaga 4). 6.2.2 Diskussion/slutsats En del av resultaten är väldigt lika varandra. Vad gäller dörrpositionerna är det troligt att detta till största del beror på att avståndsskillnaderna är små samt att inte de riktiga högtalarlådorna användes vid de nya placeringarna. De nya lådorna som har vinkelräta ytor mot lyssningspunkten kan ha gett bättre mätresultat. Men eftersom resultaten är jämna påvisar det att de positionerna inte är sämre än de gamla. Däremot kommer de nya positionerna att flytta fram ljudbilden. Detta är inget som mätningen kan visa. Vad gäller frontsystemet där positionerna 7, 8, 14 och 20 är de bästa och sammanslaget med tidigare slutsatser (se kapitel 6.1.1) kan det konstateras att 14 och 20 är de bästa positionerna. Att de är så pass lika beror förmodligen även här på att avstånden är ungefär desamma. De skillnader som finns beror på att för positionerna 7 och 8 påverkar även reflektioner från framrutan frekvensgången.

Karlstads universitet Optimal högtalarplacering i en lastbilshytt 20 (40) 7 Konstruktion av högtalarlådor 7.1 Frontsystem i takhyllan Med tanke på det praktiska, förekomsten av smuts och fysiska möjligheter med plats, har beslut tagits att bygga slutna lådor. Med hjälp av datorprogrammet EZESPEAK räknades det ut att lådornas volym bör ligga runt 8 liter (Bilaga 2) för att passa till DLS performance 225 elementen. Först tillverkades prototyper i papp som formanpassades mot innertaket. Lådorna byggdes utifrån att det viktigaste var att få fram rätt vinkel för högtalarna så att de blir riktade mot lyssningsplatsen. Idén utvecklades sedan för att integrera lådorna i interiören. Efter modifikation av takhyllan gjordes nya lådor för att passa ihop med hyllan. För att få plats med lådorna var volymen tvungen att minskas något. Efter att prototyper i papp var klara lämnades de till träverkstaden för att få lådorna tillverkade i trä. 7.2 Högtalarlådor i dörrarna Den viktigaste eftersträvan i konstruktionen av dörrlådorna är att få vinkeln från elementen mot lyssningspunkten även här. Försök med både bas/mid-element och tvåvägselement har gjorts för att se hur mycket det ger till ljudbilden. Vanligen sitter dörrhögtalare monterade rakt i dörrsidan och blir då riktade in mot kroppen. Uppskattningsvis finns det plats för en låda på ca 8 liter i dörrarna. Detta var utgångspunkt vid beställning av element och konstruktion av dörrlådorna (Bilaga 2). Utrymmesbrist gjorde dock att förarsidans låda minskades i volym för att istället få vinkeln rätt. 7.3 Diskussion En del problem uppstod i samband med konstruktionen av högtalarlådorna. Endast högtalarlådorna till takhyllan blev tillverkade. Detta för att tillverkningen drog ut på tiden. Av detta skäl fanns det inte tid till att mäta upp vad den slutliga volymen blev eftersom systemet var tvunget till att monteras i lastbilen.

Karlstads universitet Optimal högtalarplacering i en lastbilshytt 21 (40) 8 Test av olika högtalare I arbetet ingick att testa olika högtalare men som tidigare nämnts har detta inte kunnat göras i den grad som var önskat. Det som gjordes var att jämföra envägselement och tvåvägselement till dörrarna. Det var bättre basåtergivning i de envägselement som användes. Däremot i den konstruktion som valts där vikten lagts på on-axis lyssning, gick det att dra slutsatsen att takhyllesystemet tog över ljudbilden för mycket när envägshögtalarna användes och ljudbilden hamnade väldigt högt upp. Valet föll därför på tvåvägshögtalare för att placeringen av ljudbilden blev bättre. Med den begränsade tid som fanns för att utvärdera subwoofern gav den ett positivt intryck. Basregistret blev mycket fylligare och mer lättlyssnat. Dock är det av vikt att det finns möjlighet att justera volymen för subwoofern separat med bakgrund av lyssningstestet där det var väldigt delade meningar om hur man vill ha basen.

Karlstads universitet Optimal högtalarplacering i en lastbilshytt 22 (40) 9 Förslag till fortsatt arbete Under förundersökningar som gjordes hittades en del material om hörseluppfattningen i förarmiljö när det gäller hantering av varningssignaler. Däremot var det väldigt svårt att hitta något som hanterade radio och musiks påverkan av hörseluppfattning och den kognitiva belastningen. Detta är något som vore intressant och viktigt att utreda i framtiden. En närmare utredning av vilka typer och storlekar på högtalarelement som kan användas, kan vara nästa steg att ta för högtalarsystemet. Kan man hitta alternativa lösningar med hjälp av andra högtalare för att vidareutveckla den idé som tagits fram? Ännu ett steg att gå vore att försöka föra in Scanias modultänkande i systemet eller se om det behövs olika lösningar för att kunna använda det i olika hyttyper. I detta arbete har endast chaufförens lyssning tagits i beaktning. Hur ska man göra för att även en passagerare ska få en bättre ljudbild?

Karlstads universitet Optimal högtalarplacering i en lastbilshytt 23 (40) 10 Slutsatser För att skapa en ljudbild där chauffören inte skall behöva anstränga sig för att tydligt höra innehållet har ett antal slutsatser kunnat göras genom tester och mätningar. Frontsystemet placeras i takhyllan och dörrhögtalarna placeras långt fram i dörren. Högtalarna i både takhyllan och dörrarna bör klara av hela frekvensspektrat som behövs för att återge musik och vara on-axis mot lyssningspunkten. På detta vis kommer det att gå att styra ljudbilden så att den hamnar precis i centrum för lyssnaren. För att detta ska vara möjligt krävs även att stereoenheten har en staging funktion så att avståndet mellan högtalarna kan kompenseras med tidsfördröjning så att ljudet når lyssningspunkten samtidigt från alla högtalare. När ljudbilden skapas på detta sätt får man en mycket tydlig stereobredd där det är lätt att höra hur ljudinnehållet i det som återges är placerat. På grund av problem i tillverkningen av högtalarlådorna har inte systemet helt kunnat färdigställas fysiskt som det var tänkt. Lådorna till dörrarna uteblev helt och lådorna till takhyllan passade inte perfekt. Detta gjorde att en fullständig utvärdering av resultatet var svår att göra samt att det inte fanns möjlighet att testa flera olika högtalare ordentligt. Det som gick att utvärdera var dock en klar förbättring med tydligare stereobredd, jämnare frekvensåtergivning och tydligare röstuppfattning. Däremot var djupet i ljudbilden sämre och hamnade nära lyssningspunkten men detta hade förmodligen blivit bättre om alla högtalarlådor funnits till hands och passat in som det var tänkt.

Karlstads universitet Optimal högtalarplacering i en lastbilshytt 24 (40) Referenser Granqvist, S. (den 18 September 2008). Elektroakustisk laboration A, högtalare. Hämtat från http://www.csc.kth.se/utbildning/kth/kurser/dt2400/htlab.pdf den 20 Maj 2010 Nail, K. (den 28 Juli 2008). How to Get the Best Stereo Imaging & Soundstage. Hämtat från http://www.crutchfield.com/learn/learningcenter/car/speakers_imaging_soundstage.html den 13 Juni 2010 Otto, N. (April 2001). Guidelines for jury evaluations of automotive sounds. Hämtat från http://www.sandv.com/downloads/0104otto.pdf den 24 Maj 2010 Rumsey, F., & McCormick, T. (2006). Sound and recording, an introduction. Amsterdam, Nederländerna: Elsevier Ltd. Vägverket. (den 9 December 2002). Auditiv information implementation av IT i fordon. Hämtat från http://www.vv.se/pagefiles/14258/audutiv_information_implementation_av_it_i_fordon_state _of_the_art_rapport den 3 Juni 2010

Karlstads universitet Optimal högtalarplacering i en lastbilshytt 25 (40) Bilaga 1: Olika högtalarpositioner Använda numreringar för olika högtalarpositioner vid mätningar och tester. Lastbilen som har använts är en Scania G440(Steingrim) vilken är högerstyrd. Nr. Position Anm. 1 Ursprunglig placering av bas/mid vänster 2 Ursprunglig placering av bas/mid höger 3 Ursprunglig placering av diskant vänster 4 Ursprunglig placering av diskant höger 5 Ny placering av dörrhögtalare (utan låda) vänster Mik hängde i fri luft 6 Ny placering av dörrhögtalare (utan låda) höger Mik hängde i fri luft 7 Placering lågt nere i A-stolpen vänster 8 Placering lågt nere i A-stolpen höger 9 Framkant av instrumentpanel riktad in mot framrutan vänster 10 Framkant av instrumentpanel riktad in mot framrutan höger 11 Infälld i hatthyllan (utan låda) vänster Mik hängde i fri luft 12 Infälld i hatthyllan (utan låda) höger Mik hängde i fri luft 13 Center i underkant av hatthyllan 14 Infälld i hatthyllan (med låda) vänster 15 Infälld i hatthyllan (med låda) vänster 16 Ny placering av dörrhögtalare (med låda) vänster 17 Ny placering av dörrhögtalare (med låda) vänster 18 Ny placering av dörrhögtalare (med låda) höger 19 Ny placering av dörrhögtalare (med låda) höger 20 Infälld i hatthyllan (med låda) höger 21 Infälld i hatthyllan (med låda) höger Vid mätningar med låda användes en pappskiva för att simulera den riktiga lådan så att mikrofonen fick en korrekt position.