Mjölk på gräs och biprodukter Miljö och ekonomi Maria Berglund Maria Henriksson Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hush.se tel. 35-465 Susanne Bååth Jacobsson Växa Sverige susanne.jacobsson@vxa.se 1-471 3 37 Mikaela Lindberg Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård Mikaela.Lindberg@slu.se tel. 18-67 1 13 Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland WP1 Sådd av specialvall/vallförsök Projektets delar WP2 In-vitro studie biprodukter WP1 Skörd WP3 Utfodringsförsök biprodukter WP2 Ensilering biprodukter WP1 Skörd WP3 Utfodringsförsök biprodukter WP2 Processning av biprodukter WP4 Utvärdering av miljöpåverkan och ekonomi 1
WP4: Miljömässig och ekonomisk hållbarhet Ekonomi: Produktionskostnader för vallensilage Mjölk minus foder Miljö: Klimatpåverkan, användning fossil energi, övergödning, markbehov (per kg TS vallfoder, per kg ECM) kg N och P i stallgödsel (per mjölkko) Protein- och energieffektivitet för den andel av fodret som kan användas som livsmedel (%, nettoproduktion) Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland Upplägg för webbinariet Vallförsöket miljö och ekonomi (Frågor) Foderstater och djur Mänskligt ätbart Miljöpåverkan av mjölkproduktion Ekonomi i mjölkproduktionen (Frågor) Stallgödsel N och P Kraftfoder miljöpåverkan Slutsatser Frågor Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland 2
ton TS/ha (odlad volym) VALLFÖRSÖKET - miljö och ekonomi Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland 14 12 1 8 6 4 2 1 2 3 4 Kg N/ha Blandvall Gräs Vallförsök på Rådde Gård, Länghem. Syftet var att studera optimal kvävegödsling. Resultat från två vallår (215-16) (Gustavsson, Vallkonferens 217) Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland 3
MJ/ton ts kg CO2e/ton ts kg NO3e/ton ts m2/kg ts VALLFÖRSÖK RÅDDE Klimatpåverkan Variationen är kopplad till mängden kväve från mineralgödsel samt skördenivå. Markbehov Variationen beror på skördenivå. 7 6 5 gräsvall klöver/gräsvall Lustgas (direkt) från mark Lustgas (indirekt) 5 4 4 3 2 Tillverkning mineralgödsel Övriga insatsvaror 3 2 1 15 225 3 375 75 15 225 3 kg N/ha Drivmedel t o m uttag ur silo 1 15 225 3 375 75 15 225 3 VALLFÖRSÖK RÅDDE Användning av fossil energi Potentiell övergödning Styrs framför allt av kvävegödselgiva Framför allt styrd av kväveutlakningen (beräknad i Vera där relationen mellan skördenivå och rekommenderad N-giva styr utlakningens storlek) 4 6 35 3 25 5 4 2 3 15 1 5 2 1 15 225 3 375 75 15 225 3 Tillverknining mineralgödsel Övriga insatsvaror Drivmedel 15 225 3 375 75 15 225 3 N-utlakning P-utlakning NH3-avg. gödsel Tillverkning NPK Övriga insatsvaror Drivmedel 4
kg CO2e/ton ts kg CO2e/ton ts VALLFÖRSÖK RÅDDE Klimatpåverkan jämförelse vallförsök och justerat vallförsök med stallgödsel och ytterligare ett vallår. Vallår 1 & 2 gräsvall 6 5 klöver/gräsvall Vallår 1-3, med stallgödsel 6 gräsvall 5 klöver/gräsvall 4 4 3 3 2 2 1 1 15 225 3 375 75 15 225 3 Lustgas (direkt) från mark Lustgas (indirekt) Tillverkning mineralgödsel Övriga insatsvaror Drivmedel t o m uttag ur silo 15 (251) 225 (326) 3 (41) 375 (476) 75 (176) 15 (251) 225 (326) 3 (41) kg växttillgängligt N/ha (kg total-n/ha) Vallår 1 och 2, försöksskördar och fastställd N-gödsling Vallår 3 uppskattad skörd och N-gödsling enl. JV rek., P och K gödsling enl. JV rek. VALLFÖRSÖK RÅDDE Produktionskostnad vallförsök Vallår 1 och 2, försöksskördar och fastställd N-gödsling 5
VALLFÖRSÖK RÅDDE Produktionskostnad vallförsök Vallår 1 och 2, försöksskördar och fastställd N-gödsling Vallår 3 uppskattad skörd och N-gödsling enl. JV rek. P och K gödsling enl. JV rek. Vallår 1 och 2 utan stallgödsel Vallår 1-3 med stallgödsel FODERSTATER & DJUR 6
Utfodringsförsök Lövsta och Röbäcksdalen Foderstater kg/ts per ko och dag ECM kg: 9882 1675 165 9882 976 8937 8388 9211 9882 7
kg ECM alt ts-intag/ko och år kg ECM/kg ts-intag Besättningsdata, husdjursstatistik Parameter enhet värde Inkalvningsålder mån 27,3 Kalvningsintervall mån 13,1 Rekrytering % 38 Dödfödda a % 5,2 Kalvdödlighet 1-6 dagar % 3,8 Kalvdödlighet 2-15 mån % 3, Dödlighet äldre kvigor 1, Könskvot tjurkalvar % 51 Levererad mjölk % 93 a) viktat medel för kor och förstakalvare Beräkningarna i IndividRAM SH för samtliga utom Röbäcksdalen, SRB Ensilage motsvarande försökskvaliteten. Full inomhusutfodring och rastbete Kvigor 2:a skörd gräs/klöver Bete 21 d kvigor Tjurkalvar säljs, alla kvigor till rekr. Skattningar för metan, N, P, K i IndividRAM Fodereffektivitet 12 Mjölkavkastningkg ECM/år kg ts-intag/ko och år Fodereffektivitet 1,45 1 8 6 4 2 låg hög utan raps drank ra + dr utan med utan med bara spm. A. Kraftfodergiva B. Kraftfoder utan och av Tidig skörd Sen skörd spm. + konc.. olika biprodukter. C. Kraftfoder biprod. och vallskörd. D. Kraftfoder 1,4 1,35 1,3 1,25 1,2 1,15 1,1 8
Andel livsmedel human edibles i foder och produkter Andel Fodermedel ätbart vetekli,2 spannmål,8 raps/expro (ej mjöl),2 sojaexpeller (ej mjöl),2 rapsfrö,8 rapsmjöl,2 melass,2 sojamjöl,8 Gräs Källa: Wilkinson, 211 Beräkning av human edibles Protein kg / år Bruttoenergi MJ / år Mjölk 32 3,14 * kg Kött 3 *,67 *,2 *,38 = 15 15*23,6 = 354 Fodermedel Andel ätbart * RP% * kg Andel ätbart * BE * kg Effektivitet: (mjölk + kött) / foder 4,5 Effektivitet produkt/foder "human edible" 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 låg hög utan raps drank ra + dr utan med utan med bara spm spm+konc Tidig skörd Sen skörd A. kraftfodergiva B. utan och av olika biprodukter C. kraftfoder biprodukter och vallskörd D. kraftfoder Effektivitet protein kg/kg Effektivitet energi MJ/MJ 9
MILJÖPÅVERKAN per kg mjölk Klimatpåverkan per kg mjölk (ko inkl rekr.) 1
kg ECM alt ts-intag/ko och år kg CO2e/kg ECM kg ECM/kg ts-intag Klimatpåverkan per kg mjölk enbart foderdelen Klimatpåverkan kraftfoder Grovfoder per Fodersmältning kg mjölk Gödselhantering (ko inkl rekr.) Elektricitet 1,2 1, Fodereffektivitet,8,6,4,2 12, låg hög utan raps drank ra + dr utan med utan med bara spm. Mjölkavkastningkg ECM/år kg ts-intag/ko och år Fodereffektivitet A. Kraftfodergiva B. Kraftfoder utan och av Tidig skörd Sen skörd spm. + konc.. olika biprodukter. C. Kraftfoder biprod. och vallskörd 1,45. D. Kraftfoder 1 8 6 4 2 låg hög utan raps drank ra + dr utan med utan med bara spm. A. Kraftfodergiva B. Kraftfoder utan och av Tidig skörd Sen skörd spm. + konc.. olika biprodukter. C. Kraftfoder biprod. och vallskörd. D. Kraftfoder 1,4 1,35 1,3 1,25 1,2 1,15 1,1 11
kg CO2e/kg ECM g NO 3 e/kg ECM MJ/kg ECM m 2 /kg ECM 2, 1,5 Kraftfoder Markbehov 1, Grovfoder,5, 6 låg hög utan raps drank ra + dr utan med utan med bara spm. A. Kraftfoder- B. Kraftfoder utan och av Tidig skörd Sen skörd spm. + konc. Kraftfoder tot Övergödning... 4 giva. olika biprodukter C. Kraftfoder biprod. och vallskörd. D. Kraftfoder Grovfoder 2 Gödselhantering Elektricitet Användning av fossil energi 5 4 3 2 låg hög utan raps drank ra + dr utan med utan med bara spm. A. Kraftfoder- B. Kraftfoder utan och av Tidig skörd Sen skörd spm. + konc. giva. olika biprodukter C. Kraftfoder biprod. och vallskörd. D. Kraftfoder Kraftfoder tot Grovfoder 1 Elektricitet per kg mjölk (ko inkl rekr.) låg hög utan raps drank ra + dr utan med utan med bara spm. A. Kraftfoder- B. Kraftfoder utan och av Tidig skörd Sen skörd spm. + konc. giva. olika biprodukter C. Kraftfoder biprod. och vallskörd. D. Kraftfoder Allokering av miljöpåverkan mellan mjölk och kött - Exempel klimatpåverkan 1,2 1, utan allokering,8,6,4,2, låg hög utan raps drank ra + dr utan med utan med bara spm. A. Kraftfoder- B. Kraftfoder utan och av Tidig skörd Sen skörd spm. + konc. giva. olika biprodukter. C. Kraftfoder biprod. och vallskörd. D. Kraftfoder Med allokeringsfaktor 81-85% till mjölk (beräknat enl IDF) Allokeringsfaktorn beräknad utifrån hur mycket av energin som går till mjölkproduktion respektive tillväxt (IDF, 215). Ju högre mjölkavkastning, desto större andel av miljöpåverkan läggs på mjölken 12
EKONOMI FODERSCENARIOR - EKONOMI Foderkostnad per kg ECM för mjölkkor och rekryteringsdjur 13
FODERSCENARIOR - EKONOMI Total produktionskostnad per kg ECM för mjölkkor och rekryteringsdjur, exempel STALLGÖDSEL 14
ha/ko och år (inkl rekrytering) Behov av vallareal respektive spridningsareal* 1,2 1,,8,6,4,2, låg hög utan raps drank r + d utan med utan med spm +prot. A. Kraftfodergiva B. Kraftfoder utan tidig skörd sen skörd D. Kraftfoder m biprod. och av biprodukter C. Kraftfoder utan/med biprod Vallareal N, spridningsareal P, spridningsareal Max 22 kg P respektive 17 kg N-tot per hektar Kväve och fosfor i träck och urin från mjölkkorna - Mängd utsöndrat enligt Norfor jämfört med schablonvärden enligt SJVFS 26:42 12% 1% 8% 6% 4% 2% % låg hög utan raps drank r + d utan med utan med spm +prot. A. Kraftfoder- B. Kraftfoder utan tidig skörd sen skörd D. Kraftfoder giva m biprod. och av biprodukter C. Kraftfoder utan/m biprod kg P enligt försök/ kg P enligt schablon kg N enligt försök/ kg N enligt schablon 15
ha/ko och år (inkl rekrytering) Behov av vallareal respektive spridningsareal*, - P beräknat enligt Norfor respektive SJVFS 24:62 1,2 1, Vallareal,8,6 N, spridningsareal,4,2, låg hög utan raps drank r + d utan med utan med spm +prot. A. Kraftfodergiva B. Kraftfoder utan tidig skörd sen skörd D. Kraftfoder m biprod. och av biprodukter C. Kraftfoder utan/med biprod P, spridningsareal P, spridningsareal, schablon Max 22 kg P respektive 17 kg N-tot per hektar KRAFTFODER 16
MJ/kg kg CO 2 e/kg Klimatpåverkan per kg kraftfoder till mjölkkorna (utan LUC),8,7,6,5,4,3,2,1 beredn o trsp Spannmål övrig ej biprod Sojaprodukter Beftfiber Drank Biprod. fr spm. Rapsmjöl. Övriga biprod. A. Kraftfo- B. Kraftfoder utan och av C. Kraftfoder biprod. D. Kraftfoder dergiva olika biprodukter. och vallskörd. utan/med proteinkonc. Övrig ej biprodukt = fett, mineral, majs, grönmjöl och rapsfrö Användning av fossil energi per kg kraftfoder till mjölkkorna 1 8 6 4 2 beredn o trsp Spannmål övrig ej biprod Sojaprodukter Beftfiber Drank Biprod. fr spm. Rapsmjöl. Övriga biprod. A. Kraftfo- B. Kraftfoder utan och av C. Kraftfoder biprod. D. Kraftfoder dergiva olika biprodukter. och vallskörd. utan/med proteinkonc. 17
kg CO2e/kg kg CO2e/kg Klimatpåverkan kraftfoder med och utan förändrad markanvändning LUC 3 2,5 2 utan förändrad markanvändning med förändrad markanvändning för soja- och oljepalmsprodukter/biprodukter 1,5 1,5 A. Kraftfo- B. Kraftfoder utan och av C. Kraftfoder biprod. D. Kraftfoder dergiva olika biprodukter. och vallskörd. utan/med proteinkonc. Klimatpåverkan kraftfoder - Allokeringens betydelse, exempel råvaran drank,8,6 Allokering 18/82 Allokering 39/61,4,2, A. Kraftfo- B. Kraftfoder utan och av C. Kraftfoder biprod. D. Kraftfoder dergiva olika biprodukter. och vallskörd. utan/med proteinkonc. Ekonomisk (18% till drank, 82 % till etanol) eller energibaserad allokering (39/61) av etanolveteodlingens miljöpåverkan mellan drank och etanol 18
m 2 /kg Markbehov per kg kraftfoder till mjölkkorna 3 2,5 2 1,5 1,5 beredn o trsp Spannmål övrig ej biprod Sojaprodukter Beftfiber Drank Biprod. fr spm. Rapsmjöl. Övriga biprod. A. Kraftfo- B. Kraftfoder utan och av C. Kraftfoder biprod. D. Kraftfoder dergiva olika biprodukter. och vallskörd. utan/med proteinkonc. Slutsatser 19
Generellt för utfodringsförsöken med biprodukter Kor som utfodrades med en daglig giva av 5 resp. 9,5 kg (medeltal över laktationen) kraftfoder gjort på biprodukter, i kombination med bra ensilage, mjölkade 98 resp. 16 kg ECM. Kor som utfodrades med kraftfoder gjort på biprodukter mjölkade lika bra som när de utfodrades med soja och spannmål (i mittlaktation). Effektiviteten beräknad som human edibles ökade markant både för protein och energi när korna utfodrades med biprodukter. Biprodukter i foderstaten har ingen effekt på foderekonomin. Miljöberäkningar! Stor variation i mängd P och N utsöndrat i träck och urin (beräknat med Norfor) mellan utfodringsstrategierna, men även jämfört med schablonvärden Mindre markbehov med biprodukter Mindre övergödning med biprodukter! Klimatpåverkan med biprodukter det beror på Energikrävande torkning av våta biprodukter! Biprodukter används redan i stor utsträckning som fodermedel, framtida konkurrens? 2
Miljöberäkningar, forts. Bra kväve- och proteinutnyttjande fördelaktigt ur miljösynpunkt: Mycket av växtodlingens miljöpåverkan och kostnader kopplade till kväve kg N/kg TS vallfoder bra indikator Mindre kväve utsöndrat i träck och urin Hög fodereffektivitet (kg ECM/kg DMI)* fördelaktigt: Mindre metan (g CH 4 /kg ECM) från fodersmältningen Lägre växthusgasutsläpp (g CO 2 e/kg ECM) från stallgödselhanteringen *DMI = Dry Matter Intake 21