Patientsäkerhetsberättelse



Relevanta dokument
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för kommunal hälso- och sjukvård i Lidköpings kommun 2013

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund

Patientsäkerhetsberättelse

Verksamhetschef: Annika Tumstedt Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för:

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Hornskrokens vård- och omsorgsboende.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År Datum: Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012

2014 års patientsäkerhetsäkerhetsberättelse för Ametisten

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende på Breared

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

Patientsäkerhetsberättelse. År Datum och ansvarig för innehållet

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Enköpings kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen. År 2011

Patientsäkerhetsberättelse 2015

Patientssäkerhetsberättelse för Grästorps kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Edsby Slott

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2015 års patientsäkerhetsberättelse och kvalitetsberättelse samt plan för 2016 för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Torshälla stads förvaltning År 2014

Verksamhetsplan. Verksamhetsområde/enhet Särskilt boende. Diarienummer: VON 2016/

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Bäckagården.

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Kumlaviken

Kvalitetsberättelse för vårdgivare

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

Patientsäkerhetsberättelse för Lillängens äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för äldreboende Klippan Vardaga

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE. Nämnden för Funktionsstöd. Sammanträde 11 februari 2016 klockan 15 Teknikgatan 12

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka Gunilla Brohmé, Linda Holmgren

Patientsäkerhetsberättelse År 2013

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/ Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare

Hammarö kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 4

Patientsäkerhetsberättelse 2014

Uppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Ekehöjden - Demens - VoB 2015

Patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under 2014 enligt följande:

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsberättelse. Kvalitetsberättelsen är en sammanställning av Ansvarsfull Omsorgs kvalitetsarbete under Planera. Ansvarsfull Omsorg

Patientsäkerhetsberättelse S:t Annas Demens och äldreboende

Kvalitetsgranskning av hälso- och sjukvård

Svarsjournal 4 enheter har svarat. Namn Datum

Patientsäkerhetsberättelse 2014 Vård och omsorgskontoret Knivsta kommun SN-2015/76

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Avtals- och verksamhetsuppföljning 2016

Patientsäkerhetsberättelse. Ortopediska Huset

Patientsäkerhetsberättelse för. Region Medicin Förenade Care AB

Patientsäkerhetsberättelse år 2014 för Psykiatri och Habilitering

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Vård- och omsorgsboende: Frösunda Äldreboende - Somatisk. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Rinkeby-Kista. Avtalspart/Nämnd:

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS1, Nytida AB. År Catharina Johansson

Patientsäkerhetsplan SkaS 2011

Transkript:

Patientsäkerhetsberättelse År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Helene Sandqvist Benjaminsson

Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 4 Uppföljning genom egenkontroll 6 Samverkan för att förebygga vårdskador 6 Riskanalys 6 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 7 Hantering av klagomål och synpunkter 7 Sammanställning och analys 7 Samverkan med patienter och närstående 7 Resultat 7 Övergripande mål och strategier för kommande år 9 2

Övergripande mål och strategier Mål Den enskilde patienten ska till 100 % uppleva att vården och insatserna fungerar, är trygg, säker och av god kvalitet. Antalet kvarglömda läkemedelsdoser ska minska med 50 % i jämförelse med år 2007. Den enskilde patienten och dennes anhöriga/närstående skall uppleva att 100 % av personalen har tillräckliga kunskaper inom sitt verksamhetsområde(demens, psykiatri, vård i livets slut, geriatrik). Ansvarig sjuksköterska ska till 100 % kunna nås via telefon av omsorgsoch omvårdnadspersonalen. Den interna vårdplaneringen ska fungera till 100 % med klargjorda kommunikationsvägar och tydlig ansvarsfördelning. När patienter med kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser får dessa utförda av personal som har delegerats uppgiften, av legitimerad yrkesutövare, ska antalet personer som utför insatserna vara begränsat. Den kommunala hälso- och sjukvården ska ha god hygienisk standard för att begränsa vårdrelaterade infektioner. Den enskilde patienten ska uppleva att medarbetarna till 100 % har goda hygienrutiner. Strategi Införa nationella kvalitetsregister Öka standardiseringen av olika arbetsprocesser Utveckla egenkontrollen Utveckla samverka med andra vårdgivare Öka följsamheten till riktlinjerna för läkemedelshanteringen Förbättra och utveckla sjuksköterskornas journalföring Öka kunskapen inom läkemedel och äldre Öka resultatenhetschefernas kunskap i vårdhygieniska frågor Tydliggöra hygienombudens roll Öka följsamheten till basala hygienrutiner 3

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Vårdgivaren är ansvarig för patientsäkerhetsarbetet. Vårdgivaren fastställer mål och strategier för det systematiska patientsäkerhetsarbetet samt kontinuerligt följer upp och utvärderar mål. Verksamhetschefen ansvarar för att alla medarbetare engageras och har rätt kompetens och befogenheter för att bedriva säker vård. Ansvarar för att operativa mätbara verksamhetsmål formuleras och för att målen nås. Ansvarar för att utfallet analyseras och att medarbetare delges resultatet samt att åtgärder initieras. Struktur för uppföljning/utvärdering Återkoppla avvikelsestatistik till vårdgivaren och verksamheten 3 gånger/år. Återkoppla resultat från de nationella kvalitetsregistrena till vårdgivaren och verksamheten 3 gånger/år. Mäta personalkontinuiteten hos patienterna under två veckor årligen. Mäta följsamheten till basala hygienrutiner 1 gång per år. Genomföra hygienronder var 4:e år. Mäta läkemedelsanvändningen på demensboendena 1 gång/år. Genomföra strukturerad journalgranskning 1 gång/år. Extern kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen 1 gång/år. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Journalgranskning En granskning av omvårdnadsjournaler har genomförts. Resultatet som visade på brister finns redovisat i en rapport. Ett antal insatser har därefter genomförts: sjuksköterska med ansvarsområde för dokumentation personlig handledning kollegial journalgranskning utveckling av dokumentationsmall utveckling av dokumentationsgruppens arbete organisatoriska förändringar för att frigöra tid till dokumentation stående punkt på dagordning vid möten 4

Hygienarbetet Två hygienombudsträffar har genomförts där hygienombuden fått aktuell vårdhygienisk information. Nytillkomna hygienombud har fått vårdhygienisk grundutbildning. Chefer har fått utbildning i vilka vårdhygieniska krav som ställs utifrån lagstiftning. Rutiner för arbetskläder har införts i samtliga resultatenheter inom äldreomsorgen(äo) och omsorgen kring personer med funktionsnedsättning(of). Senior Alert Ett systematiskt vårdpreventivt arbetssätt med riskbedömningar för områdena fallolyckor, undernäring och trycksår har införts i äldreomsorgens resultatenheter. Kompetensutveckling Ett antal utbildningsinsatser har genomförts till sjuksköterskegruppen för att kvalitetssäkra omvårdnadsinsatserna; klinisk bedömning, vård i livets slut, äldre och läkemedel, demens, nutrition, Senior Alert, kunskapsuppdatering till sjuksköterskor med förskrivningsrätt och sårvård. Metodutveckling Införande av vård- och omsorgspärm för patienterna/brukarnas samlade dokumentation. Standardisering av olika arbetsprocesser genom införandet av checklistor. Införande av rehab ombud i äldreomsorgen med ett utökat ansvar för skötsel, säkerhet och handhavande av hjälpmedel. Samverkan med andra vårdgivare Utvecklandet av ett vårdsamarbete kring de mest svårast sjuka med palliativa teamet och närsjukvårdsteamet. Genom utvecklandet av och deltagandet i arbetet med att ta fram av rutiner för avvikelsehantering mellan region och kommun i Skaraborg. 5

Uppföljning genom egenkontroll Journalgranskning har genomfört av 42 omvårdnadsjournaler avseende dokumentationens kvalitet och kvantitet. En enkätundersökning har genomförts ÄO och OF över följsamheten till basala hygienrutiner. Enkäten besvarades av 288 personer. Stickprovskontroller 1 gång/månad av loggar avseende den automatiserade dokumentationen för att kontrollera att ingen obehörig åtkomst förekommit. Redovisning av avvikelser Antalet inrapporterade avvikelser under 2011 har varit 1659 stycken. Det innebär en ökning med 5 % i jämförelse med år 2010 då 1581 avvikelser registrerades. Statistiken över rapporterade avvikelser finns redovisat i bilaga 1. Följande analys och sammanfattning kan göras vid en jämförelse med 2010: Fallolyckorna har ökat i hemtjänst/hemsjukvård(äo) med 96 stycken och minskat i särskilt boende med 39. Antalet kvarglömda läkemedelsdoser är relativt oförändrat. Brister i utförandet av delegerade rehabiliteringsåtgärder har ökat. Vårdrelaterade infektioner har minskat. Avvikelser i samband med samordnad vårdplanering har ökat. Identifierade problemområden är brister i läkemedelsordinationer och avsaknad av medicinska underlag i samband med övertagandet av vårdansvaret. Samverkan för att förebygga vårdskador Inom ramen för arbetet i, Vårdsamverkan Skaraborg finns en arbetsgrupp som arbetar med patientsäkerhet, Patientsäkerhetsgruppen. Arbetsgruppen, Arbetsgrupp avvikelser är organisatoriskt underställd och arbetar gränsöverskridande med avvikelser och vårdskador mellan olika vårdgivare inom region och kommun. Riskanalys Riskanalyser har inte genomförts på något strukturerat sätt under 2011. När riskanalyser ska genomföras finns inte tydligt definierat. 6

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Avvikelser rapporteras och dokumenteras i verksamhetsprogrammet Procapita. Risker för vårdskador rapporteras enbart delvis exempelvis genom riskbedömningarna i Senior Alert. Varje inträffad avvikelse rapporteras till ansvariga i en kedja. Det går att följa aktuell statistik och händelser på resultatenhetsnivå. MAS(medicinskt ansvarig sjuksköterska) sammanställer statistik och analyserar resultat tertialvis och återkopplar till vårdgivare och verksamhet. Mas bedömer behov av händelseutredningar och Lex Maria anmälningar. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter Vara kommun har avtal med patientnämnden i Mariestad. Återkoppling sker direkt i samband med inlämnat klagomål, vid årligt dialogmöte och genom en skriftlig rapport. Kommunen har under 2011 infört klagomålshantering, Bättre Vara. Ansvarig chef ansvarar för att utredning och återkoppling till den enskilde. Sammanställning och analys Inkomna synpunkter och klagomål via, Bättre Vara sammanställs tertialvis och återkopplas till vårdgivaren. Samverkan med patienter och närstående Samverkan med patienter och närstående utifrån patientsäkerhetsarbetet har inte genomförts på något strukturerat sätt under 2011. Resultat Strukturmått I samtliga resultatenheter inom ÄO och OF är arbetskläder införda. Några enheter saknar möjlighet för personalen att byta om på arbetsplatsen vilket är en målsättning eftersom riktlinjerna föreskriver det. Resultatet i öppna jämförelser avseende personalens kompetens på särskilt boende är 3,6 (skala 1-5), resultat för riket 3,0. Motsvarande siffra i hemtjänsten är 4,0 resultat för riket 3,0. Samtlig personal i äldreomsorgen har genomgått utbildning i förflyttningsteknik och ergonomi för säker och trygg förflyttning. 7

Processmått I särskilt boende har 55 % (riket 66 %) av patienterna under det senaste året haft minst en läkemedelsgenomgång. I samband med vård i livets slut är andelen närstående som erbjudits efterlevandesamtal 27,3 % (riket 48,8 %). Procentandelen personer som erbjudits informerande samtal av läkare är 41,6 % (riket 53,3%). Målvärdet för båda mätetalen är 100 %. Under 2011 har 584 riskbedömningar i Senior Alert gjorts. Andelen som saknar uppföljning inom 3 månader är 56 %. Andelen med åtgärdsplan för fall av de som har bedömts ha risk är 49 %, trycksår 45 % och undernäring 53 %. Procentandelen 65 år och äldre som i brukarundersökningen uppgett att de känner sig mycket trygga med att bo kvar hemma med stöd från hemtjänst/hemsjukvård är 79 % (riket 77 %). Andelen som känner sig mycket trygga i särskilt boende är 80 % (riket 75 %) Resultatmått Resultatet i öppna jämförelser avseende personalkontinuiteten är i hemtjänsten 2,9(riket 3,1) och för särskilt boende 2,5 (riket 3,0). Resultatet av hygienenkäten i ÄO visar att 90 % bär kortärmat vid alla vårdkontakter, 79 % använder aldrig smycken i vårdarbetet, 82 % spritar händerna efter vårdkontakt, 59 % använder plastförkläden när de arbetar med personlig omvårdnad. Andelen kvarglömda läkemedelsdoser har minskat med 19 % i jämförelse med år 2007, från 540 till 454 stycken. Målsättningen var att det skulle minska med 50 %. Under 2011 har det vid 6 tillfällen rapporterats att sjuksköterskan inte varit nåbar på telefonen av vård- och omsorgspersonalen. Inte under något tillfälle har det rapporterats brister i den interna vårdplaneringen vilket innebär en 100 % -ig måluppfyllelse. 8

Övergripande mål och strategier för kommande år Utbilda i systematiskt patientsäkerhetsarbete. Mäta patientsäkerhetskulturen. Tydliggöra begreppet vårdskada i organisationen och specifikt kunna mäta antalet inträffade vårdskador. Utveckla strukturen för återkoppling av avvikelser och vårdskador. Utarbeta rutiner för när riskanalyser ska genomföras. Utveckla omvårdnaden av demenssjuka genom införandet av det nationella kvalitetsregistret BPSD Utveckla delaktigheten från patienter och närstående i patientsäkerhetsarbetet. 9