Patientsäkerhetsberättelse för Enköpings kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen. År 2011

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för Enköpings kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen År 2011 Sammanställd av Ann-Marie Thordeman Medicinskt ansvarig sjuksköterska Postadress Besöksadress Telefon, växel Telefax Postgiro Org nr Enköpings kommun Kungsgatan ENKÖPING E-post: vardomsorg@enkoping.se

2 2 (12) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Styrdokument... 4 Patientsäkerhetslagen (2010:659)... 4 Patientsäkerhetsförordningen (2010:1 369)... 4 Innehåll ur patientsäkerhetslagen (2010:659)... 4 Patientsäkerhetsberättelse... 4 Patientsäkerhet - mål... 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5 Struktur för uppföljning/utvärdering... 5 Patientsäkerhetsarbetet under 2011:... 6 Salutogent förhållningssätt... 6 Kravmärkt yrkesroll... 6 Anhöriga... 6 Bemanning... 7 Demensteam... 7 Avvikelsehantering... 7 Dokumentation och vårdplanering... 8 Hjälpmedel och teknik... 8 Hygien... 9 Infektionsregistrering... 9 Information och litteratur... 9 Läkemedel... 9 Munhälsobedömning Ombud Projektstart - Utveckling av vårdkedjan efter stroke Riktlinjer Samverkan Kundnöjdindex Länsövergripande samarbete Närpsykiatri Verksamhetsuppföljningar Patientsäkerhetssatsningar

3 3 (12) Sammanfattning Vård och omsorgsförvaltningens värdegrund är: "Rätt stöd till ett självständigt liv" Inflytande - kunden har ett avgörande inflytande över hur, när samt av vem hjälpen ska utföras. Trygghet - kunden ska uppleva trygghet i att vi utför det vi har lovat - vi håller våra överenskommelser. Respektfullt bemötande - kunden ska alltid försäkras ett vänligt och respektfullt bemötande i livets alla situationer. Meningsfull vardag - vår strävan är att kunden upplever sig ha en meningsfull vardag som skapar livskvalitet och välbefinnande. Den enskildes resurser ska tillvaratas på det sätt som han eller hon önskar. Stora utbildningssatsningar har skett inom förvaltningen under Framför allt kan nämnas satsningarna på Salutogent arbetssätt och Kravmärkt yrkesroll. Målet för Kravmärkt yrkesroll är att stärka kvaliteten i omsorgsarbetet för att trygga våra äldre och funktionsnedsatta. Detta projekt kommer att pågå under flera år, är mycket betydelsefullt och skall bidra till att kvalitetssäkra och tydliggöra yrkesrollen för undersköterskor, vårdbiträden och vårdare inom vård och omsorg. Genom ett salutogent arbetssätt ökar säkerheten för den enskilde. Ett salutogent synsätt har fokus på faktorer som är viktiga för att äldre och personer med funktionsnedsättningar ska må och fungera bra. Ett salutogent synsätt stärker patientsäkerheten genom att: förklara hälsa och vad som främjar hälsa identifiera och förklara skyddande faktorer och processer, som bidrar till en riktning mot hälsa identifiera kompetenser och resurser som bidrar till att främja hälsa genom att begränsa riskfaktorer och skadeverkningar Under 2011 har stora satsningar gjorts för att implementera kvalitetsregistret Senior Alert i verksamheterna. Riskbedömningar har gjorts för fall, trycksår och nutrition. Registrering i Svenska Palliativ registret har gjorts. Personalen har registrerat avvikelser och risker i avvikelsesystemet INVIT. Avvikelser gällande hälso- och sjukvårdsinsatser har analyserats och åtgärdats av sjuksköterska och chef. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har tagit del av rapporterade avvikelser och gjort bedömning om vidtagna åtgärder varit tillräckliga. Synpunkter och klagomål på hälso- och sjukvårdsinsats från enskild eller anhörig har utretts. Infektionsregistrering, hygienronder, apoteksgenomgångar och läkemedelsgenomgångar är exempel på satsningar som gjorts för att identifiera risk för vårdskador och för att förebygga vårdskador. Två nya projekt påbörjades 2011; Gemensam arbetsmetod för läkemedelsgenomgångar till personer med hemsjukvård och på omvårdnadsboenden och Utveckling av vårdkedjan efter stroke

4 4 (12) Styrdokument Patientsäkerhetslagen (2010:659) Patientsäkerhetslagen trädde i kraft 1 januari Syftet med lagen är att främja patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården och jämförlig verksamhet genom att tydliggöra vårdgivarens ansvar. Information finns i följande dokument: Patientsäkerhetslagen (2010:659) Cirkulär 10:79 från SKL Patientsäkerhetsförordningen (2010:1 369) Patientsäkerhetsförordningen trädde i kraft 1 januari 2011då förordningen (1998:1 531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) upphörde och i princip överförs samtliga bestämmelser till den nya lagen. Innehåll ur patientsäkerhetslagen (2010:659) Enligt patientsäkerhetslagen är vårdgivare skyldig att arbeta förebyggande genom att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete. Vårdgivare ska utreda och anmäla till Socialstyrelsen händelser som lett till eller hade kunnat leda till allvarlig vårdskada eller om någon drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av annan allvarlig skada till följd av säkerhetsbrister. Vårdgivaren ska informera berörd patient om inträffade händelser, åtgärder, möjlighet att anmäla och begära patientskadeersättning samt informera om patientnämndernas verksamhet. Information som lämnats till patient ska dokumenteras i patientjournalen. Patienterna och deras närstående ska ges möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Vårdgivaren ska anmäla legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten till Socialstyrelsen. Vårdgivare ska beskriva hur det organisatoriska ansvaret är fördelat inom verksamheten och årligen, senast 1 mars, upprätta patientsäkerhetsberättelse som den som önskar ska kunna ta del av. Tidsplan ska upprättas för de åtgärder som inte kan vidtas omedelbart. Patientsäkerhetsberättelse Enligt patientsäkerhetslagens 2010:659, 10 ska en Patientsäkerhetsberättelse upprättas senast 1 mars och finnas tillgänglig för den som önskar ta del av den.

5 5 (12) Patientsäkerhet - mål Vård- och omsorgsnämndens kunder skall vara nöjda Vård- och omsorgsnämnden ska delta i arbetet avseende närvård med Uppsala läns landsting. Landstinget ska anse att vård- och omsorgsnämnden är en god samarbetspartner De personer som har behov av vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska ha ett värdigt liv och ett ökat brukarinflytande. Samtliga medarbetare inom vård och omsorgsförvaltningen tillämpar ett salutogent arbetssätt Vård och omsorgsnämndens verksamheter är kvalitetssäkrade Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Vård- och omsorgsförvaltningen är ansvarig för patientsäkerhetsarbetet. Resultatenhetschefen är verksamhetschef (VC) för resultatenheten. Verksamhetschefen skall inom ramen för vårdgivarens ledningssystem ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten, ansvara för att mål för verksamheten formuleras och för att dessa nås, och ansvara för uppföljning och analys av verksamheten, så att åtgärder kan vidtas för att förbättra vården. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) arbetar på uppdrag av vård- och omsorgsförvaltning. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för att hälso- och sjukvården är av god kvalitet och att vård och behandling är ändamålsenlig och säker. I ansvaret ingår att utifrån gällande hälso- och sjukvårdslagstiftning, utarbeta riktlinjer/instruktioner och rutiner, uppföljning samt att vara ett stöd i verksamhetsutveckling gällande kvalitet och säkerhet. Ansvaret utövas genom att planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa verksamhetens kvalitet och säkerhet. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för att utarbeta instrument för, och genomföra uppföljningar av den kommunala hälso- och sjukvården. Uppdraget gäller utförare i såväl egen regi som andra utförare som arbetar på uppdrag av vård och omsorgsförvaltningen. Struktur för uppföljning/utvärdering Egenkontroller och verksamhetsuppföljningar sker kontinuerligt inom vård- och omsorgsförvaltningen. Avvikelseregistrering sker fortlöpande och avvikelser som medfört betydande eller katastrofala följder redovisas till vård- och omsorgsnämnden varje tertial. Journalgranskning genomförs regelbundet. Riskbedömning av fall, trycksår och nutrition görs via kvalitetsregistret Senior Alert eller i journalföringssystemet Procapita.

6 6 (12) Uppföljning av palliativ vård görs via kvalitetsregistret Svenska palliativ registret. Läkemedelsgenomgångar görs årligen. Hygienronder och uppföljning av läkemedelshantering sker årligen. Patientsäkerhetsarbetet under 2011: Salutogent förhållningssätt Genom Vård- och omsorgsnämndens beslut att verksamheten skall arbeta utifrån ett salutogent förhållningssätt betonas vårdtagarens delaktighet i samarbete mellan alla professioner och personer som kan bidra till ökad hälsa. Därmed ökas patientsäkerheten. Under 2011 har ca 600 medarbetare utbildats i vad ett salutogent arbetssätt innebär. Exempel på hur salutogent arbetssätt beskrivits av verksamheterna: Det viktigaste som hände under året var införandet och utvecklingen av det salutogena syn- och arbetssättet. Det har fått flera positiva effekter och kan inte nog lyftas som en faktor för att skapa en god omsorg Vi använder oss av ett salutogent synsätt där vi utgår från kundens livshistoria. Nytt är att vi träffas i team (vårdare och sjuksköterska) för att gå igenom en skala som visar vilka resurser kunden har. Denna skala är speciellt framtagen för personer med demenssjukdom och kan sedan användas för att ta fram aktiviteter för kunden. Efter att skalan är ifylld ser teamet på kundens livsberättelse och/eller frågar kunden om intressen som kan ligga som grund för aktiviteten. GBS-skalan hjälper vårdare att hitta en aktivitet som är anpassad för individen och vad denne klarar av just i detta skede av sjukdomen. GBS-skalan gör även att vårdare reflekterar över kundens individuella kapacitet i ADL-situationer och gruppen diskuterar tillsammans fram olika lösningar eller olika sätt att bedriva omvårdnad på. Resultatet av GBS-skalan samt de olika aktiviteterna knyts sedan ihop med vård-och omsorgsförvaltningens värdegrund i Enköpings kommun. Teamet diskuterar utifrån resultatet av GBS-skalan hur ex. ett respektfullt bemötande eller en meningsfull vardag visar sig för kunden i det dagliga livet. Det salutogena syn- och arbetssättet fungerar väl och ökar säkerheten individuellt. Kravmärkt yrkesroll För att tillförsäkra att våra kunder ges en god hälso- och sjukvård krävs kunnig och engagerad personal. Kravmärkt yrkesroll är ett pågående projekt där all omvårdnadspersonal inom äldreomsorgen valideras mot fastställda yrkeskrav. Anhöriga Anhöriga har en viktig funktion när det gäller hälsa hos äldre och hos personer med funktionsnedsättningar. Möten har hållits med anhöriga Vård- och omsorgsförvaltningen har en anhörigkonsulent som arbetat aktivt med anhörigfrågor Ett anhörigstödsprojekt påbörjades 2011 i samverkan med socialförvaltningen

7 7 (12) Bemanning Översyn av bemanning har skett på flera boenden för att bättre kunna garantera de boendes säkerhet Exempel från verksamheterna: Nattpersonalen utökades under våren Effekten har blivit den avsedda och det har även skapat en lugnare miljö.. Sjuksköterskan arbetar nära medarbetare och boenden Sjuksköterskan får en helhetsbild över de boendes hälsa och situation Kvaliteten i omvårdnadsarbetet diskuteras av sjuksköterskor och medarbetare tillsammans. Det följs upp av sjuksköterskorna. Demensteam Vård och omsorgsförvaltningens demensteam har arbetat med kunder direkt men också indirekt i form av anhörigstöd. Demensteamet har givit handledning och utbildning till medarbetare och anhöriga Avvikelsehantering Avvikelser har registreras, analyseras och åtgärdats. Avvikelseregistrering har skett i förvaltningens system för avvikelsehantering; INVIT. Händelseanalyser och internutredningar har gjorts. Fyra Lex Maria anmälan har lämnats till Socialstyrelsen. Kontakter har tagits med Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping då brister i vårdkedjan anmälts. Samverkansmöten har hållits tillsammans med verksamhetsföreträdare på lasarettet för att säkerställa att brister i vårdkedjan inte uppstår. Flera förbättringsåtgärder har vidtagits. Framför allt har framtagna riktlinjer aktualiserats och ansvarsområden tydliggjorts. Ett omfattande arbeta gjordes under 2010 för att göra programmet INVIT mera användarvänligt och för att ge större möjligheter till analys och tolkning av de avvikelserapporter som lämnas in. Den uppdaterade versionen trädde i kraft Exempel på hur verksamheterna beskriver avvikelsehanteringen: Våra avvikelser tar vi upp i ledningsgruppen en gång per vecka, med rehab.personal (v.a.v.) samt VC, driftledare och OAS.Återkoppling sker i ledningsgruppen. Vi tar även upp vissa händelser på team-träffarna (dagligen på våningsplan med all personal som är i tjänst) Avvikelser följs ofta upp i diskussioner i team där vi pratar om hur patientsäkerheten kan förbättras på våningarna. Riskbedömningar görs i Senior Alert. Bedömningarna har ökat säkerheten. Regelbunden uppföljning gör skillnad. Vht har kvalitetsmanual för att säkerställa individuella behov, trygghet och säkerhet. Nattpersonalen har utökats för att öka säkerheten. Avvikelser rapporteras i högre utsträckning. Alla avvikelser har tagits upp på APT, där sjuksköterska gått igenom händelse och analys samt diskussion i personalgrupp om förbättringsåtgärder. Bättre liv för sjuka äldre - Svenska Palliativ registret och Senior Alert Ett fortsatt ökat fokus har skett på kvalitetsregistret Palliativa registret.

8 8 (12) Relevanta enheter har kartlagts.. Antalet inrapporterade dödsfall har nått uppsatt mål för länet >50%. En verksamhet erbjuder efterlevandesamtal till alla anhöriga Riskbedömningar har gjorts för att förebygga fall, nutritionsproblem och trycksår påbörjades arbetet med utbildning och information om kvalitetsregistret är 6 av 13 omvårdnadsboenden aktiva i registret. 7 boenden riskbedömer på pappersblankett med dokumentation i patientjournalen. Beslut har tagits om att starta en fokusgrupp med syfte att arbeta med långsiktiga förbättringsarbeten och utbyte av erfarenheter. Införande av hemtjänstenheter i Senior alert är i uppbyggnadsstadiet Alla omvårdnadsboenden har förebyggande madrasser som motverkar uppkomsten av trycksår. Dokumentation och vårdplanering Dokumentation enligt HSL har skett i dataprogrammet Procapita. Vårdplaner har upprättats vid omvårdnadsproblem Informationsöverföring mellan olika vårdgivare har skett i dataprogrammet Prator. Ett fast vårdplaneringsteam har arbetat med vårdplaneringar sedan oktober Under 2011 har flera brister i vårdkedjan har påtalats av vårdplaneringsteamet och flera förbättringsområden har därmed kunna identifierats. En arbetsgrupp med representanter från Enköpings kommun, Håbo kommun och lasarettet i Enköping har träffats för att förebygga ev. brister i vårdkedjan Möten har hållits med verksamhetsföreträdare på Lasarettet i Enköping med syfte att, i samförstånd, ta upp frågor som rör patientsäkerhet Fler och fler medarbetare har börjat dokumentera i dokumentationssystemet Procapita. Hjälpmedel och teknik. De rutiner som togs fram under 2010 genomfördes under Årliga rutiner som genomförts 2011: Periodisk inspektion av lyftselar. Distriktsarbetsterapeuterna kontrollerar selarna och provar så de fortfarande passar användaren och dennes behov. Görs 2ggr/år. Riktlinjerna för tekniska hjälpmedel inklusive avgifter är kända och följs av alla förskrivare i Enköping så kunderna bemöts av förskrivare med god kompetens om vad som gäller, vilket gynnar möjligheten till rättvis bedömning. Rutiner för utprovning av 15 produktgrupper hjälpmedel finns, vilket säkerställer att kunden får en god kvalitet på utprovningen oavsett om den görs av förskrivare med lång eller kort erfarenhet. Kopia på blankett med förskrivna hjälpmedel, innehållande information vart hjälpmedlet ska återlämnas samt lånevillkor för reparationer mm lämnas till kunden. Informationen har förtydligats och gjorts mer lättläst på nya upplagan av blanketten som börjar användas under Alla förskrivna hjälpmedel datas in och datas ur kommunens hjälpmedelsprogram vid förskrivning respektive återlämning så det ständigt finns en aktuell lista för varje kund.

9 9 (12) Leveranskontroll på funktion och kvalitet på produkterna görs av arbetsgrupp från kommunens psykiatri ledd av arbetshandledare. Alla leveransfel återkopplas till leverantörerna för åtgärder. Hjälpmedelsverksamheten har särskilda transportörer som har personlig delegation på montering av utvalda produkter för snabb och säker hantering samt för hämtning av produkter då kunden inte har möjlighet att själv eller med anhörig återlämna hjälpmedel på ett säkert sätt. Riskanalyser görs enligt föreskrift vid eventuell förskrivning av hjälpmedel som förhindrar frihet. Kommunrehabs personal har ett system för täckning av varandras telefoner vid frånvaro så kunden blir kontaktad oavsett vem de ringer till. Inom verksamheten 4You har teknikutveckling skett inom trygghetslarm vilket medfört ökat utbud för kunderna. Hygien Hygienronder har skett tillsammans med hygiensjuksköterska från landstinget i Uppsala län. På varje enhet finns utbildade hygienombud som utifrån sin specifika kunskap varit en resurs för arbetet med att implementera basala hygienrutiner och bevaka att rutinerna följs. Utbildningar har erbjudits samtliga sjuksköterskor och hygienombud. Spolon och diskdesinfektorer har installerats. Infektionsregistrering På särskilda boenden har antibiotika behandlade infektioner och influensa orsakad av virus registrerats. En verksamhet uppger att antalet behandlingar mot urinvägsinfektioner har minskat Information och litteratur Den information vi ger skall vara lätt att förstå. Det gäller all information och alla dokument. Vård och omsorgsförvaltningen har tagit fram två böcker. En elefant glömmer man aldrig är en antologi där olika medarbetare berättar om sitt arbete. En blomma i tapeten är ett studiematerial där personal beskriver vardagliga möten i den LSS verksamhet där de arbetar. Boken kan användas som underlag i olika forum där etik, svåra situationer och möten diskuteras Läkemedel Apoteksgranskningar av läkemedelshantering har skett i samarbete med farmaceut. Många av de förslag till förbättringar som föreslagits har åtgärdats, Systematiska läkemedelsgenomgångar i samarbete med ansvarig läkare har genomförts. Bedömningsinstrument Phase 20 har börjat användas och skall vara det instrument som används vid läkemedelsgenomgångar Vård och omsorgsförvaltningen startade den 1 oktober 2011 ett samverkansprojekt (kommun och landsting) för att säkerställa årliga läkemedelsgenomgångar för kunder i särskilt boende och i ordinärt boende med hemsjukvård. En projektledare

10 10 (12) anställdes. Under 2011 genomfördes intervjuer med sjuksköterskor och läkare för få att en uppfattning om hur läkemedelsgenomgångarna i Enköpings kommun fungerade - Vad som görs bra och vad som kan förbättras. Munhälsobedömning Det omfattande arbetet som startade 2010 med att informera, utbilda och utarbeta riktlinjer för att säkerställa att alla som är berättigade till munhälsobedömning erhållit sådant erbjudande och att all personal fått kunskap om basal munvård har fortsatt under Ett länsövergripande samarbete pågår. Ombud Förutom hygienombud har bland andra inkontinens- och kostombud haft viktiga funktioner för att säkerställa en god omvårdnad. Projektstart - Utveckling av vårdkedjan efter stroke Under 2011 startade ett projekt där målet är att personer 65 år och äldre som har drabbats av stroke ska uppleva ett bättre hälsotillstånd respektive funktionstillstånd. Förbättrade värden ska kunna avläsas i Riks-Stroke hösten 2012 Under 2011 gjordes följande utredning Fokusgruppsintervjuer har utförts med anhöriga, personal inom hemtjänst, personal på omvårdnadsboenden, samt rehabpersonal (arbetsterapeuter och sjukgymnaster). Dialog har förts med den lokala strokeföreningen under hela hösten. En samverkansgrupp/referensgrupp med representanter från hela vårdkedjan inom slutenvården och kommunen har bildats. Genomgång har gjorts av slutsatser och rekommendationer som lyfts fram i Nationell Utvärdering 2011 Strokevård, Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009, Riks-Stroke Årsrapport 2010 och Öppna Jämförelser Genomgång har gjorts av vad som händer inom strokeområdet i övriga delar av landet. Kommuner och sjukhus med goda resultat i ovanstående rapporter och jämförelser har varit särskilt intressanta. En rad olika utvecklingsområden har lyfts fram i både kontakter med anhöriga, omvårdnads- och rehabpersonal, samt i de rapporter och jämförelser som beskrivs ovan. Inom de flesta områden finns en samstämmighet mellan vad som lyfts fram i kontakter med personal och anhöriga, och de rapporter som publicerats. Under intervjuerna har det samtidigt framkommit skillnader kring vilket behov av stöd personal inom hemtjänst respektive omvårdnadsboenden har. Riktlinjer Riktlinjer är ett årligt förekommande arbete. Under 2011 har arbetet fokuserats på läkemedelshantering. Ny riktlinje och mall för lokal rutin har tagits fram.

11 11 (12) Samverkan Kundnöjdindex Alla kunder har getts möjlighet att, via enkät, svara på hur nöjda de varit med den omvårdnad de fått. Enkäterna har tagits fram utifrån fokusgruppsarbete där kunderna själva tagit fram vilka frågor som prioriteras högst. Frågor om bemötande har fått höga poäng. Resultaten har återkopplats till respektive enhet Äldrenålen Äldrenålen är en samverkansform för södra länsdelen bestående av Enköping och Håbo kommuner, lasarettet i Enköping och primärvården i södra länet. Samverkan i Äldrenålen rör aktuella frågor i vardagen men också större satsningar. Äldrenålen är styrgrupp för samarbetsprojekt. Under 2011 har det berört Närvårdsavdelningen på lasarettet, Strokeprojektet, Läkemedelsprojektet och projektet Bättre liv för sjuka äldre En ny rondrutin för somatisk rehabilitering för personer över 65 år har tagits fram. Länsövergripande samarbete Regelbundna möten har hållits med chefsläkare inom slutenvård, primärvård och medicinskt ansvariga sjuksköterskor där bl.a. avvikelser i vårdkedjan varit en viktig fokusfråga. Möten har hållits med landstingsföreträdare och företrädare från länets kommuner för att säkerställa informationsöverföring mellan huvudmännen. Arbetet med gemensam utveckling av informationsöverföringssystemet Prator har skett. Länsövergripande möten har också hållits kring samverkan mellan kommunerna i länet och primärvården. Närpsykiatri Ett nära samarbete har skett mellan Vård- och omsorgsförvaltningens social psykiatri och landstingets Närpsykiatri kring gemensamma kunder Verksamhetsuppföljningar Verksamhetsuppföljningar har skett inom alla verksamhetsområden under 2011 av förvaltningens medicinskt ansvariga sjuksköterska och förvaltningens utvecklare. Metoden har varit att, i dialog med verksamhetsföreträdare, diskutera hur verksamheten arbetar med utgångspunkt från ett antal givna frågeställningar. Verksamheterna har utifrån frågeställningarna identifierat olika utvecklingsområden att arbeta vidare med. Egenkontroller har gjorts för så väl livsmedelshygien som hygien, dokumenationsgranskning och infektionsregistering. Flera verksamheter har kvalitetsteam för internkontroll

12 12 (12) Patientsäkerhetssatsningar 2012 Projekt Arbetet inom påbörjade projekt skall fortsätta enlig projektplanerna. Det gäller Strokeprojektet, Läkemedelsprojektet och projektet Bättre liv för sjuka äldre Värdighetsgaranti ska tas fram IT system Procapita: Under det gångna året har det varit problem att komma åt omvårdnadsjournalerna där fjärrinloggning behövts. Detta måste utredas och åtgärdas E hälsa: Ett gediget arbete kommer att pågå under 2012 med system som HSA katalog, Pascal, NPÖ etc. Uppföljning av befintliga system, Prator för informationsöverföring och Invit för avvikelsehantering Avvikelsehantering Analys och återkopplingar av avvikelserapporteringar Analys och återkoppling av infektionsregistreringar Verksamhetsuppföljningar Uppföljning av verksamheternas definierade utvecklingsområden Uppföljning av läkemedelshantering Hygienronder Inom LSS verksamheterna skall frågor kopplade till Hälso- och sjukvårdslagen lyftas upp Kunnig och kompetent personal Vård- och omsorgsnämnden ska ingå i ett lokalt vård och omsorgscollege. All vårdpersonal inom äldreomsorgen ska ha validerats enligt Kravmärkt yrkesroll Personal inom LSS verksamheten skall valideras utifrån kravmärkt yrkesroll enligt Enköpingsmodellen som är utformad för LSS verksamhet Arbetet med att implementera ett salutogent förhållningssätt fortsätter Nationella riktlinjer Implementering av nationella riktlinjer kring demens och palliativ vård