Krav på och beskrivning av undervisningsmiljöer.



Relevanta dokument
Fysiska informella och formella lärmiljöer. Nätverksdirektiv gällande applikationsmodell för fysiska informella och formella lärmiljöer

WORKSHOP DAG 1. Workshop är ett möte kring ett fokuserat tema med ett begränsat antal deltagare.

Dnr 2013/75 Information om utredning av lokaler 2

lärande Rum för lärande vid Umeå universitet

Kurser i att skapa korta filmer som skall användas i undervisningen eller för instruktion och support.

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Visioner, tankar och krav inför ombyggnation av Värgårdsskolan

Akademiska bibliotek Funktioner, form, planering, design Några inslag sammanställda av Krister Johannesson

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

Tips för ökad tillgänglighet i undervisningen

Betyg MVG. Inredning för utbildning

Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och

PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan

Kursbeskrivning steg för steg

Glashuset Ytan är 5,5 x 5,5 = 30 m2. Fönster: 128 x 263 cm Glashuset har 29 fönster

Undervisningsoch examinationsformer. Pedagogiskt utvecklingsarbete

Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken

Kom igång med din SMART Board. Det praktiska

TAOP88/TEN 1 OPTIMERING FÖR INGENJÖRER

Studieresa till James B. Hunt Jr. Library, North Carolina State University

UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET

Ämneslärarprogram. inriktning gymnasiet

13. Vad tycker du om samarbete och enskilt arbete på kurserna när det gäller laborationer?

Hej och välkommen till kartan över Key-huset på Linköpings Universitet

Utvecklingsplan Svenska Skolan Lissabon

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium

Sinnena den mänskliga hårdvaran

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

2 SPD - ett realtidsystem för distansundervisning

Bett mässa i London 2013

Lathund vid inköp av teleslinga

IKT - handlingsplan för skolområde Tuna

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

NACKASALEN Konst i Nacka stadshus

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

Statsbidrag för utbildning i svenska för invandrare 2014

HÖGSKOLANS MILJÖLEDNINGSARBETE

Varmt välkomna till SK Ägirs baby- och minisim på Sollidenbadet!

Vad är viktigt i en bra skola?

Besöksnöjdhetsenkät, avdelningen för Områdesutveckling vt 2016, SoF Innerstaden, vuxen

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI

Här behandlar vi. Börja på Tågaborgsskolan.

Standardisera teknisk miljö i allmänna salar

Undervisa i världens största språk - musik

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans

Årsberättelse 2013/2014

SVENSKA BÅTUNIONEN Riksorganisation för landets båtklubbar

Studerandeenkät Reveljen 2016

Olika lärostilar... Länder... (Vi har tyvärr bara fått med tre länder då vi inte har haft så många som forskat varje gång)

Möten, dialog och berättande

STUDENTBAROMETERN HT 2012

Hotell. Designanpassade. produkter från ELKO

I slutet av januari 2015 reste jag och ytterligare fem medlemmar av Six Drummers till Mexico och genomförde denna workshop under en intensiv vecka.

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

Inledning. Antagningsprocess

Bäckalyckans förskola

Innehåll. 4 Om oss. 6 Handgjorda fönster. 8 Unika utsikter. 12 Ut / inåtgående fönster och dörrar. 15 Skjutdörrar. 16 Övrigt sortiment

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Studiehandledning Pedagogisk dokumentation med IT-stöd, 15 hp, 2012.

Kartläggning av besökare vecka 46, 2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

Kursbeskrivning steg för steg

Biblioteksplan för Lerums kommun

Att överbrygga den digitala klyftan

Sundsvalls. i modersmål. Barn- och utbildningsförvaltningen. Kursplan

fagerhult health & care

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

BARNHEMSGATAN 4, BORÅS MÄKLARE ANNA TIDEBRINK

Vad designer gör. Källa: Design projekt guiden

VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet

UTVÄRDERING AV UTSTÄLLNINGEN OMÄNSKLIGT/ OM TEKNIK / LÄSKORT OCH LURAR

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar

Välkommen till. Fågelsången. Din kontaktperson : Vice kontaktperson : Träffas på telefon: Din omvårdnadsansvariga sjuksköterska:

Kvalitetsrapport nr 2 Lärare

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Lär dig mer om de. kulturella näringarna!

Kvalitetsdokument Borgens förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsarbete. I praktiken AVESTA

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Kvalitétsredovisning 07/08

COMFORT DIGISYSTEM. Flermikrofonsystem

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Våga Visa kultur- och musikskolor

Reviderad pedagogisk metodik

Elevernas trygghetsplan

Utvärdering av 5B1117 Matematik 3

Kulturen i Örnsköldsvik

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Studiebesök på Campus Roskilde

UTVÄRDERING AV PROJEKTET DALAWUX FLEXIBELT LÄRANDE

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center

8.9. Diarienummer: 10/0734 Ankomstdatum: Fastighetsadress: Kleva 205

Transkript:

Sida 1 (7) 2011-12-28 Krav på och beskrivning av undervisningsmiljöer. Funktionerna för att kommunicera via bild, ljud och text blir hela tiden bättre, billigare och mer mobila. Vi kommer att samspela med andra människor i fysiska rum, men också i virtuella rum, och i videosamtal. Det gör det enkelt att hålla kontinuerliga kontakter i internationella nätverk, förutspår Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, i en framtidsrapport. Det blir allt mer så kallat flexarbete: man jobbar där man råkar vara. Detta påverkar också undervisningsmiljöerna, som får mer karaktär av mötesplats. Det kan finnas olika typer att välja på: för kreativa teamarbeten, tyst arbete och koncentrerade möten. Det går att projicera högupplöst information på stora glasskivor eller visa den trådlöst på pixeltapetserade väggar. I båda fallen styr man vad som visas genom armrörelser och ansiktsuttryck, som avläses av sensorer. Så skulle en undervisningsmiljö kunna se ut när Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar står klart någon gång efter 2020. Vi rör oss i sektorerna mellan privat och publikt och mellan virtuell och verklig miljö. Det måste finnas rum i alla sektorer. Eva Kellander Projektledare Lokal- och serviceavdelningen 0772-28 80 00 Växel 0480-44 61 01 Direkt 076-770 61 01 Mobil eva.kellander@lnu.se Lnu.se Adress Linnéuniversitetet, 391 82 Kalmar Besöksadress Smålandsgatan 26A, Kalmar

Sida 2 (7) 1. Förändringar i undervisningsmiljön under senare år Den digitala tekniken har medfört stora förändringar i sättet att undervisa och kommunicera. Studenterna har blivit fler, men antalet grupprum/studieplatser har inte ökat. Det är trångt på biblioteket och i korridorerna på institutionerna. Behovet av datorsalar har minskat, eftersom många studenter har egna bärbara datorer. Fler studenter jobbar i grupp och vill sitta på institutionen och arbeta i grupprum. Pedagogiskt medför ökande grupparbeten krav på arbetsrum för lärare som medger gruppvis handledning Kraven på identitet och flexibilitet har ökat. 2. Exempel på dåliga undervisningsmiljöer Om salen är bred blir den svår att undervisa i. Om salen är alltför djup hör man dåligt. Om man inte kan skria på tavlan när projektionsduken är nere. Dåliga rum saknar ventilation, mörkläggningsmöjligheter, ljus, ljudisolering, utformning(bredd-djup), sittkomfort, flexibilitet mm. Undervisningssalar där AV-utrustningen ej är fast eller där AV-utrustningen kräver datorkompetens över det allra basalaste fungerar dåligt. Sal som har bord som sitter ihop och därmed är svårmöblerade är inte bra. 3. Exempel på undervisningsmiljöer som fungerar mycket bra. Sal med rum för 78 studenter. Den är bred och inte så djup. Bra kontakt och man hör bra. Fungerar även med en mindre grupp (typ 30-40) utan att lokalen känns överdimensionerad (Ny203K) Fullriggaren, Landgången 4, Kalmar. En sal som fungerar i storföreläsningar men även i mindre grupper (B135K). Undervisningssalar där AV-utrustningen är fast och där AVutrustningen är självinstruerande är bra. Undervisningsmiljö som rymmer många och som är bra utrustad (hög kvalitet) och som kan fungera som biosalong (Ny215). Utrymmen förberedda för expansion är bra liksom rum med stöldsäkrad utrustning.

Sida 3 (7) Viktigt med egna labbsalar, lärstudiosalar och gradängsalar. 4. Undervisningsmiljöer som saknas på Lnu i Kalmar. Undervisningsmiljöer som stimulerar olika tänkande. Naturliga mötesplatser, kaffetorg/mötestorg som gör att människor rör sig, stannar upp, möts, samtalar. Studio för att spela in distansmaterial. Skulle kunna vara en kombinerad sal med plats för 10-15 åskådare och bra inspelningsmöjligheter Föreläsningsrum som också är designade för dem som bedriver undervisning på distans. Flexibla rum, exempelvis datalaboratorier som utifrån lokalbokare underlättar bokningar. Mindre och centrala studiolokaler 5. Överflödiga undervisningsmiljöer på Lnu i Kalmar. Överflödiga är i någon mån datasalar och långa korridorer och korridorer byggda i redan befintlig korridor och trapphallar som inte går att använda till ngt vettig alls. Det finns för många föreläsningssalar 6. Vikten av att varje institution och avdelning har sina egna undervisningsmiljöer. Det är viktigt med egen byggnad och egna undervisningsrum eftersom det innebär en större identifikation och profil för institutionen och för studenterna. Det leder till bättre skötsel, bättre utnyttjande hos lärarna, bättre trivsel och större ansvarskänsla Om programmet/kursen kräver lokaler med specialutrusning måste den vara egen. Laborationssalar i synnerhet och kanske även föreläsningar kan behöva special anpassas beroende på vilken typ av ämne och undervisning som bedrivs. Vissa lokaler bör avsättas för varje ämne, där webbkameran bör ta in hela rummet, så att undervisning av studenter på campus respektive distans kan ske samtidigt. Områdesspecifika lokaler kan ligga på ett ställe och i mitten samlar man de lokaler som alla kan använda.

Sida 4 (7) 7. Konsekvenser av att dela undervisningsmiljöer med kulturlivet i Kalmar. Man skulle troligen få snabbare vägar till att dra nytta av aktörer i kulturlivet och kunna använda kulturlivets ibland mer spännande lokaler i specifika syften under kurser utan att förflytta sig så långt. Kreativa möten med andra som arbetar med dramaturgi, kommunikation, design, litteratur skulle lättare uppstå än idag. Verksamheten måste förstärka med ytterligare personal för service och lokalvård för den typen av arrangemang. En sådan integration skulle vara trevlig om den görs på rätt sätt. Det är viktigt att studenterna inte störs i sina studier. 8. Konsekvenser av att dela undervisningsmiljöer med näringslivet i Kalmar. Om studenterna i sina dagliga studier kunnat koppla dessa till näringslivet och de möjligheter som finns i regionen tror de att fler skulle se dess möjligheter. Det hade också varit lättare att koppla studierna till verkligheten. 9. Konsekvenser av att ha bostäder i samma byggnad som undervisningsmiljöerna. Alla möjliga olika sorters boende, alltifrån permanentboende till tillfälligt boende av vandrarhemskaraktär borde finnas. Både universitet och näringslivet behöver tillgång till tillfälligt boende. Hotell finns redan, men företagslägenheter eller boende med tillgång till kök är en marknad som växer. I andra städer och inte minst i Danmark finns exempel på olika boendeformer, hostels, övernattningslägenheter etc. En samexistens med oss skulle förbättra vår och därmed Linnéuniversitetets ekonomi. 10. Exempel, på flexibla och generellt användbara undervisningsmiljöer. Undervisningsmiljöer som ger ett öppet intryck och erbjuder stor flexibilitet för arbete i såväl större som mindre grupper. Det finns gott om små rum för möten eller egenarbete, och mycket fin utrustning överallt. Bra med tillgängliga tekniker för hjälp med lån och uppstart av all den utrustning som finns att låna. Mobila stolar och bord, många olika skrivtavlor och bra AVutrustad är flexibel och generell.

Sida 5 (7) Föreläsningssalar för där det finns utrustning för visning av video, tv och för att lyssna på radio, samt en dator är generellt användbara. Rum med stor smartboard med mer fokus på undervisning på denna är flexibla. Det ska finnas möjlighet att projicera bild på bakväggen. Fler kameror. Möjlighet att mixa ljud/klippa liveevent med externa föreläsare. Att kunna visa film och presentationer med ljud är den nivån som vore bra för ett generellt rum, som ska ha teknik och som inte är Tele-bild-rum 11. Erfarenheter från test av två flexibla och generellt användbara undervisningsmiljöer i Hus N, Lnu i Växjö. Lärmiljöerna är av två typer. Den ena har mobila möbler (N1051) och den andra fasta, svängbara stolar och bord (N1037). Det är önskvärt att det finns el-uppkoppling från taket i form av droppkablar i salar med flexibel inredning eller inredning mitt på golvet. Alla skrivtavlor bör ha tavelbelysning Pennor till de interaktiva tavlorna kan inte förvaras i salarna, eftersom de då lätt försvinner på grund av att någon får dem med sig från salen, medvetet eller omedvetet. Pennorna kommer att förvaras i speciella skåp. Detta gäller även fjärrkontroller till videokonferensutrustning. OH-apparat av den äldre typen är överflödig i de nya lärmiljöerna. Gamla OH-bilder kan överföras till digitala och visas via projektorn. Lärarna måste informeras om att rummet ska ställas i ordning efter lektion. Har man lånat möbler i annat rum måste de ställas tillbaka. Sammantaget ser lärarna stora möjligheter att utnyttja tekniken och flexibiliteten i lärmiljöerna. Det är av avgörande betydelse för studieresultatet, att studenterna har möjlighet att, i direkt anslutning till föreläsningen, diskutera innehållet i föreläsningen med både lärare och studenter. För att salarna ska fungera är det viktigt att alla - vaktmästare, lokalvård, lokalbokning, lärare och studenter - drar åt samma håll och vill göra något bra av detta. För rum N1037 gäller: Det är tillgängligt för rullstolsburen person på samma sätt som alla salar med fasta stolar. Saknas teleslinga, en person med svår hörselnedsättning kunde knappast följa undervisningen.

Sida 6 (7) Det är en fördel om läraren är medveten om rummets möjligheter och omöjligheter innan man använder salen. Man ser inte tavlan /tavlorna från alla håll, eftersom pelarna skymmer. Studenter sitter väldigt nära en del tavlor. Projektorerna fungerar var för sig. Man kan också visa samma bild i båda projektorerna samtidigt. Borden är utprovade och godkända för vänsterhänta, men det förekommer, trots detta, problem att använda dem. 12. Sammanfattning och planexempel på bra undervisningsmiljö. Undervisningsmiljöer ska visa information på stora glasskivor eller visa den trådlöst på pixeltapetserade väggar ha rikligt med uttag för el och närverk i tak och på väggar ha bra ventilation, mörkläggningsmöjligheter, ljus, ljudisolering, utformning (bredd-djup-höjd), sittkomfort och flexibilitet. vara bred och inte så djup vara designade för dem som bedriver undervisning på distans inte ha för många datasalar och långa korridorer ligga på ett ställe (område) och i mitten samlar man de lokaler som alla kan använda samlokaliseras med kulturlivet för att underlätta kreativa möten med andra som arbetar med dramaturgi, kommunikation, design och litteratur samlokaliseras med näringslivet för att lättare koppla studierna till verkligheten samlokaliseras med alla möjliga olika sorters boende, alltifrån permanentboende till tillfälligt boende av vandrarhemskaraktär ge ett öppet intryck och erbjuda stor flexibilitet för arbete i såväl större som mindre grupper kunna visa film och presentationer med ljud erbjuda möjlighet att, i direkt anslutning till föreläsningen, diskutera innehållet i föreläsningen med både lärare och studenter. visa på rummets möjligheter och omöjligheter innan man använder det 13. Exempel på generellt användbar undervisningsmiljö med maximalt utnyttjande av väggarna. Rummet är något bredare än djupt. Rummet kan möbleras traditionellt med bord och stolar i täta eller glesare rader för undervisning i en riktning

Sida 7 (7) eller i grupper med eller utan datorer för oriktad undervisning. Kopplat till rummet kan gärna finnas mindre grupprum för ostört arbete i mindre grupper. Större rum bör förses med gradänger för att öka sikten, men det blir på bekostnad av flexibiliteten.. Se också: www.youtube.com microsoft sustainability