Fysiska informella och formella lärmiljöer. Nätverksdirektiv gällande applikationsmodell för fysiska informella och formella lärmiljöer

Transkript

1 Fysiska informella och formella lärmiljöer Nätverksdirektiv gällande applikationsmodell för fysiska informella och formella lärmiljöer

2

3 Organisation Nätverket samordnas av Lokalplaneringssektionen inom LOS. Vid behov anlitas konsult och detta gäller speciellt i första skedet. Nätverksgrupp: Delprojektledare LOS Thomas Reinhag Representant från UB Marie Fredriksson Ida Henriksson. Representant från UPE Nicholas Pagden Representant från IT Edin Alidzanovic En representant från varje fakultet FHL Mikael Andersson FEH Christoph Tiedke FKH Micael Sverkersson Representant från Linnéstudenterna Kallade men deltog ej. Extern konsult Eva Kellander

4 Syfte Syftet med nätverket är i första skedet att ta fram en applikationsmodell gällande informella och formella lärmiljöer. När applikationsmodellen är framtagen är nätverkets uppgift att vid behov utveckla och förändra modellen utifrån utveckling av teknik, pedagogik mm.

5 Mål Målet med första skedet är: Kartläggning/benchmarking av lämpliga förebilder inom Lnu Kartläggning/benchmarking av lämpliga förebilder utanför Lnu Ta fram fem viktiga punkter som skall genomsyra lärmiljöerna på Lnu Skapa en applikationsmodell för formella lärmiljöer omfattande liten, medel och stor lärmiljö inkluderande principritning, beskrivning samt rumsfunktionsprogram för respektive storlek på miljö Skapa en applikationsmodell för informella lärmiljöer omfattande liten, medel och stor lärmiljö inkluderande principritning, beskrivning samt rumsfunktionsprogram för respektive storlek på miljö

6 Bakgrund och utgångspunkter Erbjuda lokaler för studiero, grupparbete och projektarbete Erbjuda flexibla lokaler som gynnar distansutbildning och videomöte Vara i framkant vid utformning av lärmiljöer för att kunna stödja ny pedagogik och teknisk utveckling

7 Formella lärmiljöer Undervisningsmiljöer grupprum konferensrum undervisningsrum

8 Informella lärmiljöer Miljöer med studieplatser för studenterna i varierande omfattning från enskilda platser i mindre och större grupper öppet eller i grupprum helt öppna landskap

9 Bakgrund Förändringar i undervisningsmiljön under senare år Den digitala tekniken har medfört stora förändringar i sättet att undervisa och kommunicera. Studenterna har blivit fler, men antalet grupprum/studieplatser har inte ökat. Det är trångt på biblioteket och i korridorerna på institutionerna. Behovet av datorsalar har minskat, eftersom många studenter har egna bärbara datorer. Fler studenter jobbar i grupp och vill sitta på institutionen och arbeta i grupprum. Pedagogiken medför mer grupparbeten. Krav på arbetsrum för lärare som medger gruppvis handledning Kraven på identitet och flexibilitet har ökat.

10 Informella och formella lärmiljöer FRAMTIDEN - sedd från en internationell horisont "Organisationer står inför trycket att leverera högre krav på utbildning, till fler studenter, med stram ekonomisk begränsning, men måste ändå tillhandahålla anläggningar som lockar studenter i en konkurrensutsatt marknad"

11 Informella och formella lärmiljöer FRAMTIDEN - sedd från en internationell horisont "Skapandet av innovativa lärmiljöer är en resa. Vi skapar ett utrymme där vi fortlöpande tar reda på mer om att lära och lärande"

12 Informella och formella lärmiljöer FRAMTIDEN - sedd från en internationell horisont "Vi lägger ner mycket tid på att försöka förändra människor. Det man kan göra är att förändra miljön och människor kommer att förändras själva "

13 Informella och formella lärmiljöer FRAMTIDEN - sedd från en internationell horisont "Vi har skapat en kultur av respekt för användarna. Våra studenter har i utvärdering visat att de värderar att behandlas som kompetenta individer. "

14 Informella och formella lärmiljöer FRAMTIDEN - sedd från en internationell horisont "Lärande är en anmärkningsvärt sociala process, ett resultat av en social ram som främjar lärande"

15 Informella och formella lärmiljöer FRAMTIDEN - sedd från en internationell horisont "Du kan inte vara säker på hur dessa utrymmen kommer att användas. Du bara skapar möjligheter för att saker ska hända

16 Kartläggning/benchmarking av lämpliga förebilder inom LNU Befintliga förebilder för formella lärmiljöer på LNU är bl.a.: Lärosalar i hus N Växjö Magic Room Kalmar Nyckel Kalmar Befintliga förebilder för informella lärmiljöer på LNU är bl.a.: Lärmiljöer UB Kalmar Lärmiljöer i hus N Växjö

17 Kartläggning/benchmarking av lämpliga förebilder utanför LNU Gruppen har tagit del av projekt från bl. a. nedanstående lärosäten: Active Learning Lab Uppsala Universitet KI utveckling av lärmiljöer i samarbete med White arkitekter UB Malmö Högskola Högskolan Väst Köpenhamns Universitet Campus Skellefteå Kings College Stockholms Universitet

18 Urval av synpunkter från verksamheten 1. Hyran för salar med mycket teknik borde sänkas. Då skulle salarna utnyttjas mer. Det borde vara självklart att alla salar är utrustade med projektor. 2. Det är önskvärt att det finns el-uppkoppling från taket i form av droppkablar i salar med flexibel inredning eller inredning mitt på golvet. 3. Alla skrivtavlor bör ha tavelbelysning. 4. Pennor till de interaktiva tavlorna kan inte förvaras i salarna, eftersom de då lätt försvinner på grund av att någon får dem med sig från salen, medvetet eller omedvetet. Pennorna kommer att förvaras i IT:s reception. Detta gäller även fjärrkontroller till videokonferensutrustning. Om det visar sig att det är en stor nackdel att förvara pennor och fjärrkontroll hos IT kan pennor och fjärrkontroll i stället förvaras i typ nyckelskåp där man loggar in med kort. Detta skåp skulle vara centralt placerat i huset. 5. Programvaran till Epson-projektorerna EB-460 i finns att tillgå gratis på nätet Programmet måste vara nerladdat på bärbar dator, om sådan ska användas tillsammans med projektorn. 6. OH-apparat av den äldre typen är överflödig i de nya lärmiljöerna. Gamla OH-bilder kan överföras till digitala och visas via projektorn. Alternativt finns en kamera som liknar en OH, som fotograferar OH-bilden och projicerar den på tavlan. Denna apparat kan också fotografera föremål som kan visas på tavlan. Jfr. Studio 1 i Kalmar.

19 Fem punkter Enkelhet är det övergripande ledordet som ska gälla för samtliga områden. Enkelhet skall appliceras på nedanstående ledord.

20 Fem ledord blev sex Mobilt Driftsäkert Interaktivt Humant Kreativt Flexibelt

21 Driftsäkert Kräver ett väl definierat uppbyggt system med både hård- och mjukvara. Förebyggande tillsyn och underhåll viktigt för att ha fungerande teknik. Det behövs rutiner för detta. Utrustning i reserv.

22 Flexibelt Stödja olika typer av lärande och lärprocesser Växla mellan olika sätt att undervisa eller studera direkt/distans Trådlösa, enkla uppkopplingar till bildskärmar i miljöerna. Smartboard är inte en tillräckligt bra och enkel lösning. Det krävs ett stort mått av tillvänjning. Ny teknik är opalglas att proja på och skriva på som en whiteboard. Behov av tavlor att både skriva på och proja finns och ökar inom universitetet.

23 Mobilt Möbler ska vara flyttbara Rutiner för att möblera Personal som möblerar upp varje morgon eller enligt ök som gör att det ser ut som det gör. Varje lärare möblerar inför varje tillfälle.

24 Kreativt Flexibilitet och mobilitet är en förutsättning för att vara kreativ. Mötesplatser av olika typer behövs Miljöer för studenter för olika typer av studier Studenter vill vara aktiva

25 Humant Bra ljus- och ljudmiljö. Inkluderande miljöer Ergonomi olika typer av miljöer, variation av sitta och stå Närhet till mat och dryck.

26 Interaktivt Sömlöst samverkan digitalt/analogt.

27 Applikationsmodeller - RFP

28 Källor och bakgrundsmaterial Framtidens högskoleplanering. Anna Törnquist Framtidens akademiska miljö hur och för vem. Gunnar Wettergren, Stockholms Universitet Väggarnas koreografi. Strategisk lokalplanering i ett pedagogiskt hållbarhetsperspektiv. Anna Törnquist. OH-presentation från diverse projekt. Helle Juul, arkitekt, JuulFrost Arkitekter Köpenhamn/Malmö. Framtidens kunskapsmiljö. Helle Juul, arkitekt, JuulFrost Arkitekter Köpenhamn/Malmö. Byggeri til undervisning. Helle Juul, arkitekt, JuulFrost Arkitekter Köpenhamn/Malmö. The Strand Quadrangle. Ett antal presentationer. Ian Caldwell Kings College London. Campus Skellefteå. Ingrid Thylin utvecklingschef Skellefteå Kommun. Hur skapar vi kreativa lärandemiljöer. Klara Frosterud White arkitekter. Blended learning? Hur skapas framtidens lärmiljö. Peter Törlind Luleå Tekniska Universitet. Samspelet mellan fysisk miljö och lärande. Stefan Olander Lunds Universitet. Managing capital projects with successful frameworks and partnerships. Steve Howe Imperial College London. Campusudvikling for at møde fremtidens krav. Thomas Møller Kristensen, Københavns Universitet. Följ länk till materialet ovan - Länk till symposiet Rum för aktivt lärande. Länk till filmer Rum för aktivt lärande.