UTVECKLING LÄRMILJÖER Inspirationsdagar Linneuniversitetet UTVECKLING LÄRMILJÖER KON TORE T

Transkript

1 UTVECKLING LÄRMILJÖER Inspirationsdagar Linneuniversitetet Arkitekt SAR/MSA Eva Kellander, Linnéuniversitetet Arkitekt SAR/MSA Mats White, Jais Arkitekter AB UTVECKLING LÄRMILJÖER 1.Lärandets miljöer 2.Rum för lärande 3.Nya lärmiljöer 4.Undervisningsmiljöer 5.Så skapas en nobelpristagare 6.Framtiden Vilka är vi? EUROPOLITAN KON TORE T MEDIAHUSET VÄXJÖ KONSERTHUS MOBILIA KALKBROTTET VIPEHOLM

2 UTGÅNGSPUNKTER SKISS ANALYS PROGRAM PLATSEN KREATIV DEN SOM HAR FÖRMÅGAN ATT KOMMA MED NYA IDÉER OCH UTFÖRA DESSA MÅL RUTIN EVENEMANG AVSKILDHET KONTAKT TRYGGHET UTMANING KONCENTRATION DISTRAKTION

3 MEDEL FÖR ATT FRÄMJA KREATIVITET PLATS FÖR MÖTEN OMVÄXLING VACKRA MILJÖER PLATS FÖR SAMTAL UTBLICKAR/HORISONT SPANING/KÄRLEK STRUKTUR STORLEK HUR ÅSTADKOMMA MÖTEN ROBUST STRUKTUR SOM TÅL FÖRÄNDRINGAR ENTRÉ UTBLICKAR Nyckelbegrepp RUMSKVALITET UTÅTVÄNT/INÅTVÄNT LUGNT UTSIKT KARAKTÄR VOLYM INLEVELSE AKUSTIK NIVÅER DATORUPPKOPPLING ATT SITTA LJUS MÄNNISKANS MÅTT SOL STRUKTUR HUS M STORLEK HUR ÅSTADKOMMA MÖTEN ROBUST STRUKTUR SOM TÅL FÖRÄNDRINGAR ENTRÉ UTBLICKAR HUS M HUS K VÄXJÖ KONSERTHUS

4 UTÅTVÄNT/INÅTVÄNT LUGNT UTSIKT KARAKTÄR VOLYM RUMSKVALITET INLEVELSE AKUSTIK NIVÅER DATORUPPKOPPLING ATT SITTA LJUS MÄNNISKANS MÅTT 1. LÄRANDETS MILJÖER LOKALISERINGSFORMER FÖR LÄRANDE Styrd av samhällsnytta Styrd av akademisk nytta Isolerat från samhället Forskningsinstitut Campus Integrerade med samhället Science Park Stadsuniversitet

5 1. LÄRANDETS MILJÖER TVÄRVETENSKAPLIGT TANKEUTBYTE Det tvärvetenskapliga syftet att främja inbördes interaktion mellan forskare avspeglas i byggnadsplaneringen. Exempel: Från entrén möter man inte bara växeln och receptionen utan också lunchrestaurangen, som man måste passera för att komma till forskarrummen. 1. LÄRANDETS MILJÖER TREDJE UPPGIFTEN I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. (Lag 2009:45) Frågan är om inte högskolan har lika mycket att lära av omgivningen som vice versa. Det är omgivningen som står för studenternas och lärarnas vardag: Närheten till naturen, joggingspåret, eller närheten till stadens utbud av bibliotek, butiker, biografer och pubbar, bra bostäder, god kommunal service, skolor etc. Kan man ta sig dit till fots, med cykel eller tåg? Närheten mellan högskola och stad ger alltså synergieffekter som hjälper båda till bättre kvalitet och kanske t o m att överleva. 1. LÄRANDETS MILJÖER SERENDIPITET en oavsiktlig upptäckt, en positiv överraskning vid sökandet efter något annat Det är när man utan att ha planerat det, helt oväntat finner en lösning till ett problem. Eller när man plötsligt råkar på en gammal bekant, tar en öl och utvecklar en gemensam idé. Samma princip är orsaken till att små kunskapsföretag etablerar sig i innerstan. Det är på gatan som man raggar jobben inte i kuvösen Den fysiska strukturen är den täta och funktionsblandade kunskapsstaden, där stadsuniversitetet är integrerat i samhället.

6 1. LÄRANDETS MILJÖER NÄTVERK Planerade nätverk Är bra för interaktivt lärande liksom för alla former av mänskligt utbyte Oplanerade nätverk Ger dessutom förhållanden som ger maximal serendipitet. Det är när studenterna föredrar att använda universitetens allmänna utrymmen till studieplatser. Samtidigt som de pluggar kan de hålla utkik efter den rätte. Och även om det är effektivare att sitta hemma på studentrummet inför tentamen är det mindre ensamt på biblioteket. 2. RUM FÖR LÄRANDE Peter Jamieson Professor, University of Melbourne: 1. Utforma miljöer så att de kan fylla en rad olika syften. 2. Utforma för att maximera flexibiliteten i varje enskilt utrymme. 3. Gör det möjligt att använda rummets vertikala dimension mera. 4. Integrera olika slags utrymmen på campus mera. 5. Utforma funktioner så att studenter och lärare har så stor kontroll som möjligt över dem. 6. Utforma utrymmena för att underlätta att flera olika ämnen kan samsas om dem. 7. Maximera studenternas tillgång till, användning och inflytande över inlärningsmiljön 2. RUM FÖR LÄRANDE We shape our buildings and then they shape us (Winston Churchill)

7 2. RUM FÖR LÄRANDE Framtiden: Problembaserat lärande där inlärningen är baseras på fallstudier och problemlösning, istället för föreläsningar och läsning. Distansundervisning (flexibelt lärande) kunskapsöverföringen sker i skriven form och/eller via video/webbkonferenser. CAMPUSVISION 2007

8 BEFINTLIG KREATIV GATA

9 ENTRÉ HUS M, VÄXJÖ UNIVERSITET LÄSHÖRNA HUS M, VÄXJÖ UNIVERSITET SOL HUS M

10 SKISSER Hus N skissförslag ny institutionsbyggnad växjö universitet SITUATIONSPLAN

11 KREATIV GATA

12

13 3. NYA LÄRMILJÖER SCEN Platsen för presentation, för inledningar, för genomgångar, för redovisningar och summeringar. För samling och återsamling. Ledord: berätta, presentera, föreläsa, agera, lyssna, uppleva, ta ställning CAFÉ 3. NYA LÄRMILJÖER Platsen för brainstorming, för diskussion, för argumentation, analys och djup, men också för olika möten i det mindre formatet. Ledord: diskutera, visionera, pröva, brainstorma, debattera, reflektera, planera

14 3. NYA LÄRMILJÖER BAR En variant av Caféet men i upprättstående position, vid ståbord i barhöjd för snabbare och kortare överläggningar i grupp eller för enskilt arbete av olika slag. Ledord: sortera, söka, analysera, kritiskt granska, värdera, reflektera STUDIO 3. NYA LÄRMILJÖER Den kreativa, operativa arenan där saker händer eller kan hända, där vi utför, testar, labbar och provar på i olika former och konstellationer. Ledord: skapa, bearbeta, laborera, berätta, producera, publicera 3. NYA LÄRMILJÖER Sal N1037 Lnu i Växjö I denna sal finns följande teknisk utrusning Två ultrakortskjutande projektorer, till varje projektor finns en stationär dator med möjlighet att koppla in en bärbar dator. Där finns också en LVD-TV vägg monterad. Illustration: Lennart Lundberg, Linnéuniversitetet

15 3. NYA LÄRMILJÖER SAL N1051, Lnu i Växjö I denna sal finns följande teknisk utrusning En ultrakortskjutande projektor. En stationär dator, med möjlighet att koppla in en bärbar dator. En tele/bild för videokonferens. Illustration: Lennart Lundberg, Linnéuniversitetet 4. UNDERVISNINGSMILJÖER Vi rör oss i sektorerna mellan privat och publikt och mellan virtuell och verklig miljö. Det måste finnas rum i alla sektorer. 4. UNDERVISNINGSMILJÖER

16 4. UNDERVISNINGSMILJÖER Förändringar i undervisningsmiljön under senare år Den digitala tekniken har medfört stora förändringar i sättet att undervisa och kommunicera. Studenterna har blivit fler, men antalet grupprum/studieplatser har inte ökat. Det är trångt på biblioteket och i korridorerna på institutionerna. Behovet av datorsalar har minskat, eftersom många studenter har egna bärbara datorer. Fler studenter jobbar i grupp och vill sitta på institutionen och arbeta i grupprum. Pedagogiskt medför ökande grupparbeten krav på arbetsrum för lärare som medger gruppvis handledning Kraven på identitet och flexibilitet har ökat. 4. UNDERVISNINGSMILJÖER Undervisningsmiljöer ska visa information på stora glasskivor eller visa den trådlöst på pixeltapetserade väggar ha rikligt med uttag för el och närverk i tak och på väggar ha bra ventilation, mörkläggningsmöjligheter, ljus, ljudisolering, storlek, sittkomfort och flexibilitet. vara bred och inte så djup vara designade för dem som bedriver undervisning på distans inte ha för många datasalar och långa korridorer ligga på ett ställe (område) och i mitten samlar man de lokaler som alla kan använda innehålla studieplatser samlokaliseras med näringslivet för att studenterna i sina dagliga studier ska koppla dessa till det 4. UNDERVISNINGSMILJÖER Undervisningsmiljöer ska samlokaliseras med olika sorters boende, alltifrån fast till tillfälligt boende av vandrarhemskaraktär ge ett öppet intryck och erbjuda stor flexibilitet för arbete i såväl större som mindre grupper kunna visa film och presentationer med ljud erbjuda möjlighet att, i direkt anslutning till föreläsningen, diskutera innehållet. visa på rummets möjligheter och omöjligheter innan man använder det vara utrustade med vad som behövs för att på enkelt vis med hög kvalitet ta emot, sända och spela in föreläsning, övning eller presentation vara försedda med interaktiva plattskärmar/tavlor vara anpassade till personer med funktionsnedsättning

17 FLYGFOTO SPRÅK- OCH LITTERATURCENTRUM UTGÅNGSPUNKT ENGELSKA ROMANSKA SLAVISKA FINSK-URGISKA MELLANÖSTERNS TYSKA ALLMÄNNING KLASSISKA NORDISKA LITTERATURVETENSKAP LINGVISTIK ÖSTASIATISKA SPRÅK- OCH LITTERATURCENTRUM

18 KONCEPTSKISS SPRÅK- OCH LITTERATURCENTRUM SITUATIONSPLAN SKISS SPRÅK- OCH LITTERATURCENTRUM FÖRSTA PLANSKISS SPRÅK- OCH LITTERATURCENTRUM

19 RECEPTION SPRÅK- OCH LITTERATURCENTRUM VOLYM SPRÅK- OCH LITTERATURCENTRUM FASAD MOT SÖLVEGATAN SPRÅK- OCH LITTERATURCENTRUM

20

21

22

23

24

25 FLYGFOTO SPRÅK- OCH LITTERATURCENTRUM

26 INTERIÖRPERSPEKTIV

27

28 5. SÅ SKAPAS MILJÖER FÖR NOBELPRISTAGARE Arkitekten och analytikern Alastair Blyth från OECD talade om internationella trender inom utbildningsmiljöer på ett seminarium i Lund i januari i år. Utbildning har nya förutsättningar: Livslångt lärande Samverkan med det omgivande samhället Hållbarhet Det digitala samhället 5. SÅ SKAPAS MILJÖER FÖR NOBELPRISTAGARE Ett framgångsrikt universitet har framgångsrika forskare. Hur skapar man en nobelpristagare? Kulturgeografen Ola Thufvesson har disputerat i Lund på en avhandling om nobelpristagares kunskapsmiljöer. Hans slutsatser är: Man bygger universitet vid en gymnasieskola Det är också bra om det finns industri i omgivningen Trivsel och konkurrens befrämjar forskning En bra ledare ska ha social förmåga och vara närvarande i den fysiska miljön Alla sinnen måste aktiveras Det ska vara trångt Köer är bra Man ska låna utrustning av varandra, passera genom varandras avdelningar och hitta pusselbitar av en slump Det nya sker i möten Det ska vara nära till stadsliv och service En portalbyggnad är viktig. Den vänder sig mer mot samhället än mot studenterna

29 5. SÅ SKAPAS MILJÖER FÖR NOBELPRISTAGARE Koncept för framgångsrika kunskapsmiljöer enligt arkitektråd Ingrid Gustavsson, Akademiska Hus: Miljö för innovation och lärande: Mötesplatser Miljöer för näringsliv och samhälle: Täthet och möten Miljö för mångfald: Öppenhet, demokrati och acceptans. Miljö för hela människan: 24-timmars campus 6. FRAMTIDEN r_detailpage&v=dact-1tdgz0