PÄ 14/2015a Ändring av detaljplaner för del av Vårdbiträdet 1 i Lund, Lunds kommun (Tornavägen Baravägen) Reservkraftverk Upprättad Innehåll: Planbeskrivning Samrådshandling, enligt 6 kap miljöbalken 2014-09-29 Redogörelse för genomförda samråd enligt 6 kap miljöbalken 2014-10-23 Miljökonsekvensbeskrivning 2015-01-29 Plankarta med planbestämmelser och illustration Samrådsredogörelse
Fotomontage av Tornavägen och ny byggnad i plåt och tegel norr om kyltorn, skorsten och andra befintliga byggnader. Illustration: WIGOT arkitektur och projektledning PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplaner för del av Vårdbiträdet 1 i Lund, Lunds kommun GRANSKNINGSHANDLING UPPRÄTTAD: PÄ 14/2015 STANDARDFÖRFARANDE SAMORDNAT FÖRFARANDE
INLEDNING Sammanfattning Detaljplanens syfte är att öka byggrätten och tillåta byggrätt på mark som i gällande planer inte tillåter byggnader (prickmark). Markanvändningen ändras inte med tillägget. Handlingar Till detaljplanen finns följande handlingar: Plankarta med planbestämmelser och illustration Planbeskrivning (denna handling) Samrådshandling, enligt miljöbalken 6 kap 4-5, reviderad 2014-09-29 Samrådsredogörelse, Redogörelse för genomförda samråd enligt miljöbalken 6 kap 4-5, 2014-10-23 Miljökonsekvensbeskrivning, Kodeda Konsulter AB, 2015-01-29 Samrådsredogörelse från samråd med Lantmäterimyndigheten, Detaljplaneprocessen följer plan- och bygglagen SFS 2010:900. Ändring av detaljplan i form av tillägg till gällande detaljplaner. Detaljplanen genomförs med standardförfarande och med handläggning i delegation. Dessutom tillämpas ett samordnat förfarande. Länsstyrelsen har gett klartecken att ärendet kan hanteras med samordnat planförfarande, d v s planen hänvisar till miljöprövningens samråd. Planområdet är exakt samma område som i miljöprövningen. I tillståndsprövningen har ett samråd genomförts med berörda sakägare samt myndigheter. Detaljplanen kommer inte att gå ut på samråd då det samråd som genomförts i tillståndsprocessen bedömts vara tillräckligt i enlighet med PBL 5 kap 16 2. Medverkande Planarkitekt: Astrid Avenberg Rosell Biträdande planchef: Lotta Wallin Stadsarkitekt: Malin Sjögren På fastighetsägarens uppdrag har WIGOT arkitekter & projektledare (konsult) tagit fram förslag till nya byggnader m.m. Plansökande Regionservice har 2015-04-27 ansökt om detaljplan för att uppföra ny reservkraftanläggning inom del av Vårdbiträdet 1 i Lund. 2 (11)
FÖRUTSÄTTNINGAR Tidigare ställningstaganden Detaljplaner Planen är en ändring genom tillägg till två gällande detaljplaner; Nr 405 Förslag till ändringar av stadsplanen för kv Helgonagården, Vattentornet m fl i Lund, Lunds kommun, laga kraft 1981-09-18, som visar markanvändningen A Allmänt ändamål. samt L664 Detaljplan för del av Eskil 11 i Lund, Lunds kommun, laga kraft 1997-09-18, som har markanvändningen Ec Teknisk anläggning värmecentral. Tilläggets bestämmelse avser byggrätt på mark som huvudsakligen har egenskapsbestämmelsen att byggnad inte är tillåten. Genomförandetiden för gällande detaljplaner har gått ut. Detaljplan Nr 405med området för aktuellt tillägg markerat 3 (11)
Detaljplan L664 med området för aktuellt tillägg markerat Ramprogram Detaljplanen har stöd i Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund, 2013-05-15. Området ingår i servicekvarteret för sjukhuset. Kvarteret är ett utredningsområde som kan innehålla teknik och service till sjukhuset, hälso- och sjukvård, bostäder samt forskning och utbildning. Det är ett primärt utbyggnadsområde för sjukvården och ett kvarter för långsiktig utveckling. Plandata och markägoförhållanden Planområdet i sin helhet ligger inom fastigheten Vårdbiträdet 1 som ägs av Skåne läns landsting, Region Skåne. PLANFÖRSLAG Planens syfte Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att öka byggrätten för att ge plats åt en ny reservkraftanläggning för sjukhuset i Lund inom servicekvarteret norr om Universitetssjukhuset i Lund. Anläggningen ska försörja sjukhuset med elkraft vid strömavbrott. För att säkerställa driften av anläggningen ska den provköras sammanlagt 38 timmar per år. De senaste tretton åren har reservkraft används vid fem tillfällen, varav vid fyra tillfällen kördes reservkraftanläggningen mellan 3 och 6 minuter. Körningen den 23 september 2003 skedde under 6 timmar. Nuvarande reservkraftanläggning behöver ersättas med en ny byggnad på samma fastighet, Vårdbiträdet 1, men i ett nytt läge. Ärendet har högsta 4 (11)
prioritet inom Region Skåne på grund av säkerhetsaspekten och att avtal för befintlig anläggning löper ut 2017-07-01. Planen är en ändring genom tillägg till två gällande detaljplaner. Planförslaget innefattar: En byggnad för reservkraft till sjukhuset i Lund Illustration Plankarta tillägg till detaljplanerna Nr 405 och L 664 5 (11)
Markanvändning och gestaltning Allmän service Markanvändningen i de båda gällande planerna är Allmänt ändamål respektive Teknisk anläggning. Tillägget innebär ingen förändring av markanvändningen. En byggnad för reservkraft med måtten 21 m bred och 47 meter lång planeras. Den ska ligga i suterräng och bli ca 11 meter hög mot Tornavägen och ca 16 meter hög inåt kvarteret. Luftintag och ventiler för utblås utförs i plåt i den övre delen av fasaden. Byggnaden ska kläs med tegel i den nedra delen av fasaden för att passa in i områdets karaktär. Fasad mot Tornavägen, ca 11 m hög, Wigot arkitekter & projektledare Fasad in mot gården/kvarteret, ca 16 meter hög. Illustration: Wigot arkitekter & projektledare. Byggnaden kommer att ligga i souterräng, där fasaden mot gatan blir 11 meter hög och inåt kvarteret 16 meter. Illustration: Wigot arkitekter & projektledare. 6 (11)
Ritning på byggnaden och dess innehåll, snitt. Illustration: Wigot arkitekter & projektledare Fotomontage av Tornavägen och ny byggnad i plåt och tegel inlagd mitt i bilden. Byggnadens placering är väster om Tornavägen och norr om det runda kyltornet. Illustration: WIGOT arkitektur och projektledning 7 (11)
Trafik Angöring till reservkraftverket och lastgård ska ske inifrån kvarteret genom befintlig infart från Baravägen. GENOMFÖRANDE Organisatoriska åtgärder Genomförandetid Planen har en genomförandetid på 10 år från det datum den vinner laga kraft. Före genomförandetidens utgång får mot berörda fastighetsägares bestridande detaljplanen ändras eller upphävas endast om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen. Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas. (4 kap 40 PBL). Kostnad för framtagande av detaljplan Detaljplanen bekostas av exploatören genom planavtal och genom planavgift som tas ut i samband med bygglovsprövningen. Tidplan Tillståndsärendet förväntas avslutas i samband med att detaljplanen bearbetas efter granskning. Fastighetsrättsliga åtgärder Fastighetsbildning Fastighetsrättsliga konsekvenser Ändring av detaljplanerna medför inga fastighetsrättsliga åtgärder. Rättigheter Det aktuella planområdet berörs inte av några kända rättigheter. Rätten att anlägga eventuella nya ledningar kan säkras genom servitut eller nyttjanderätt. KONSEKVENSER Miljökonsekvenser När det gäller beskrivning av miljökonsekvenser av verksamheten och risk och säkerhet hänvisas till Miljökonsekvensbeskrivning, Kodeda Konsulter AB, daterad 2015-01-29 (MKB). Dessutom har Regionservice lämnat ytterligare kompletteringar; Svar på frågor från Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation 2015-03-31 och Svar på frågor från Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation 2015-06-09. 8 (11)
Sammanfattning av MKB och kompletteringar Miljömålet Begränsad miljöpåverkan uppfylls tack vare effektivare dieselmotorer jämfört med de 30 år gamla i befintlig reservkraftanläggning. Tack vare att kvävedioxidutsläppen från anläggningen utgör ca 0,2 promille av uppsatta mål för Skåne varför bedöms att verksamheten i ringa grad kommer att påverka miljömålet Bara naturlig försurning. För miljömålet Giftfri miljö kommer mycket omfattande åtgärder att vidtas för att minimera utsläppen av kemiska ämnen. God bebyggd miljö uppfylls genom att byggnaden placeras inom det område som är avsett för teknisk försörjning och infrastruktur till sjukhuset. Luftföroreningar Reservkraftaggregaten skall vara försedda med oxidationskatalysatorer med partikelfilter eller annan rening med minst motsvarande effekt. Användning av reservkraftanläggningen kommer att generera utsläpp av framförallt koldioxid (CO2), kvävedioxid (NO2), kolväten (HC) och partiklar (PM). Normal drift av anläggningen innebär provkörning under 38 timmar per år för att testa anläggningens funktion med fullt utbyggd kapacitet. Hittillsvarande planering avser utsläpp rakt ut från byggnadens långsida mot sydväst. Om nedsvep av avgaser inträffar kan avgaserna riktas uppåt istället. I de beräkningar som gjorts kan det konstateras att halterna i grunden är låga och inga miljökvalitetsnormer överskrids. Beräknade halterna av kvävedioxid och partiklar är mellan 30 och 50 % av miljökvalitetsnormerna i området kring sjukhuset. Halterna ökar något om reservkraftanläggningens utsläpp fördelas jämn under året. När beräkningar görs för maximal situation där anläggningen är i drift året runt, erhålls högre halter. Framförallt för de 98-percentil tim-värdena, då beräkningarna tar hänsyn till de värsta meteorologiska situationerna. Vi dessa värsta situationer kan det vid enstaka timmar uppstå halter som är 5-10 ggr högre än medelvärdet. I utredningen antogs att det största problemet skulle bli för den närmast belägna fastigheten (Albogatan 3), men de högsta halterna kommer att uppträda längre in i bostadsområdet, strax nordost om den planerade reservkraftanläggning. Återigen måste det poängteras att denna maxberäkning är högst teoretisk, då det måste till att reservkraftanläggningen är i drift vid de sämsta meteorologiska situationerna. De sämsta meteorologiska situationerna är dels när det är vindsvagt och en kraftig utstrålning eller även kallad inversion. En annan situation som ger höga beräknade halter är när det blåserväldigt mycket, där avgasplymen slår ner mot marken. Ur miljökvalitetsnorms hänseende finns det inga hinder enligt denna utredning att anlägga reservkraftverket på föreslagen plats. Det som skall vara observant på är att inte provköra anläggning vid situationer där finns 9 (11)
förutsättningar för dålig luftomblandning och kraftig vind, för minska den lokala påverkan. Utsläpp till mark och vatten Mängden diesel beräknas till ca 125 m 3 per år. Utsläpp till mark och vatten skulle kunna uppkomma i form av spill eller läckage av diesel, smörjolja, glykol eller rengöringsmedel. Konsekvensen vid sådant spill till avloppsnätet skulle få mycket negativa konsekvenser. Samtliga tankar och kemikaliebehållare kommer att vara invallade. Invallningar rymmer tankvolymer och kemikalievolymer till 100 %. Inom invallningar installeras nivålarm. Ytan för uppställning av tankbil skall utgöras av tät beläggning som t.ex. betong eller asfalt. Oljeavskiljare skall installeras efter dagvattenbrunn. Överfyllnadsskydd anordnas samt uttag för jordning av tankbil. Om ett plötsligt spill skulle uppkomma och för att minimera risk för spridning via dagvattensystemet tillhandahålls en så kallad tätting i anslutning till påfyllningen av dieselolja. Externt industribuller Bullerbidraget till omgivningen är i form av dieseldriften och fläktaggregatet för kylning av motorerna vilka sammantaget alstrar mycket hög ljudnivå. Bullerspridningen sker främst via luftintag, luftutblås och avgasutblås. Kravet är att ljudnivån vid närmaste bostad inte får överskrida 50 dba när reservkraften körs för fullt, d.v.s. med alla 6 generatorerna i drift. Avståndet mellan reservkraftanläggningen och närmaste fastighet Syret 5:13 är 43 m. Omfattande bullerdämpande åtgärder i reservkraftanläggningen, med utgångspunkt att underskrida Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller, kommer att utföras. Kontrollmätningar skall utföras, den första vid slutbesiktning av anläggningen. Den sammanlagda bullertiden för funktionstest utgör ca 0,3 % av årets timmar och kommer att ske vardagar under dagtid 07 18. Transporter Leverans av diesel ska ske två gånger om året via Baravägen och in i kvarteret på Lasarettsgatan till tre påfyllnadsställen på reservkraftbyggnaden. Tankbilsanslutning mot förrådstankar skall ske utanför byggnadens östra sida och kommer att skyddas mot yttre påverkan. Tankbil skall vara uppställd på betongyta som inte löses upp vid eventuellt spill. Oljeavskiljare skall anordnas efter dagvattenbrunn. Avskiljaren utförs i enlighet med krav enligt SS-EN 858-1 och SS-EN 858-2. Kemiska produkter och avfall Oljecisterner placeras inomhus i källarplanet. Källargolv och källarväggar ska utföras invallade och vattentäta upp till 1 m ovanför dimensionerande grundvattennivå. 10 (11)
För det avfall som uppkommer från diesel, motorolja och glykol kommer detta att omhändertas av särskilda entreprenörer som suger upp dessa vätskor från de täta invallningarna. Angående övrigt avfall och farligt avfall förs dessa fraktioner till särskilda uppsamlingsstationer som iordningsställts inom SUS område. Resurs- och råvaruförbrukning Inget av undersökta alternativ (bränsleceller drivna av vätgas, omvandling naturgas till vätgas, lagring av naturgas, syntetiskt diesel, biodiesel) bedömdes vara likvärdigt med eller bättre än konventionell diesel typ MK1. Risker (farligt gods m m) Ingen särskild riskinventering har genomförts för den planerade anläggningen. En riskinventering torde behandla risk vid transport, påfyllning och förvaring av diesel. Risken för en olycka på anläggningen bedöms som liten. Anläggningen kommer att indelas i brandceller. Brandlarm kopplas direkt till Räddningstjänsten samt till dygnet runt bemannad driftcentral för SUS. Till driftcentralen kommer även övriga larm att kopplas. Reservkraftanläggningens läge bedöms medföra goda insatsmöjligheter för Räddningstjänsten. Det finns väg fram till den planerade anläggningen som klarar Räddningstjänstens fordon. För underlagsmaterial se Miljökonsekvensbeskrivning, Kodeda Konsulter AB, daterad 2015-01-29. Miljöbedömning enligt miljöbalken Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap 11 18 miljöbalken och i 4 kap 34 PBL. Till tillståndsprövningen har en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) att upprättas i tillståndsärendet. MKB framtagen av Kodeda Konsulter AB, daterad 2015-01-29 bifogas handlingarna. Länsstyrelsen har i tillståndsärendet meddelat Ingen betydande Miljöpåverkan. STADSBYGGNADSKONTORET I LUND Lotta Wallin biträdande planchef Astrid Avenberg Rosell planarkitekt 11 (11)