Jag bryr mig inte om de kallar mig svart : Betydelsen av hudfärg och språkkunskaper i svenska och kanadensiska äldreboenden

Relevanta dokument
Betydelsen av kön och hudfärg i äldreboendets vardag

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?

Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering

Kontaktpersonalen har en central funktion i kvalitetssäkring för hyresgästens/kundens vård och omsorg.

Du kan inte leda människor du inte tycker om

Att bemöta vardagsrasism på arbetsplatser

Är olikheter och variation inom äldreomsorgen ett problem?

Anhörigomsorg i stad och land Ett kapitel i boken Äldreomsorger i Sverige

Genus. i omsorgens vardag. Evy Gunnarsson, Marta Szebehely (red.) GOTHIA FÖRLAG

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Om män var överrepresenterade bland hemtjänstpersonal och ägare så skulle det vara annorlunda - genusperspektiv på småföretagande inom hemtjänsten.

Hemtjänst i förändring - personalens arbetssituation 2005 och 2015

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Kompetensutvecklingsplan. för medarbetare inom äldreomsorgen

Framgångsrikt ledarskap i en mångkulturell miljö

Att blansera mellan kontroll och kontakt Lokala polisers arbete med ungdomar

-Klockan är det enda som har vett att gå!

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Information vård och omsorg

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

eller vad är makt när vi pratar om äldreomsorg?

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17

Den nordiska äldreomsorgsmodellen:

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande

Mångfald, migration och marknadisering en studie av anhöriganställningar inom Stockholms stads kundval. Fil.dr. Helene Brodin

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv

Delaktighet i hemvården

Anhörigomsorgens pris Vad innebär det att hjälpa en gammal förälder?

Plan för etnisk mångfald

Hjälp till självhjälp inom äldreomsorgen.

Diskursiv arbetsmiljö Lisbeth Rydén

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Sammanfattning av rapporten Språkombudet som resurs på arbetsplatser

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg

1. Belöna dem som lyckas

Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Varför handledning? Handledning som professionellt projekt och organisatoriskt verktyg i handikappomsorg och individ- och familjeomsorg

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor

Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ).

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Uppgift 1 Individuell färdighetsträning

Förbättring av Hofors kommuns hemsida: Socialtjänsten

Färre skall försörja fler

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Beslut om bistånd enligt kapitel 4 socialtjänstlagen (SoL)

Mångfald är det som gör oss unika

Plan mot kränkande behandling för Hols förskola , avdelningarna Bamse, Ekorren och Haren.

Stjärnan förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fungerande team med den enskilde i centrum

Kvalitet och värdegrund i vården.

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

Självbestämmandets villkor på äldreboendet

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Omsorgens pris i åtstramningstid

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Bemanningsenheten

Thomas Winman. University West, Trollhättan

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Avtalsform Avtal/Ramavtal/Enstaka köp Namn Driftsentreprenad av vårdboende Kaptenen

Thomas Exempel TEIQue - SF Privat och konfidentiellt Normer: Sweden 2012

ÄLDRE MEDBORGARE. Ett gott liv som senior. Rikt aktivitetsutbud. Ökat inflytande

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN Vision: Göteborg - världens bästa stad att åldras i Rätt kompetens för äldres behov

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Är jag redo för arbete?

Policy för likabehandling

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa

Deltagarperspektiv och vetenskaplig kunskapsutveckling är de förenliga?

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

BETYDELSEN AV KÖN OCH HUDFÄRG I ÄLDREBOENDETS VARDAG UNDER OLIKA ORGANISATORISKA VILLKOR. Palle Storm

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan

Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Granskning av Tyresö kommuns demensenheter, Syrenen, Solrosen och Näckrosen

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik

Mellanvångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014

Vårdbiträde

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren

Transkript:

Jag bryr mig inte om de kallar mig svart : Betydelsen av hudfärg och språkkunskaper i svenska och kanadensiska äldreboenden Palle Storm, Socionom, Fil.dr, Universitetslektor (palle.storm@socarb.su.se) Stockholms universitet: Institutionen för socialt arbete

Jag bryr mig inte, det är inte en del av mitt jobb, jag är inte här för rasisterna, det är deras ensak. Om någon av de [äldre] inte vill röra vid dig, om någon slår dig, vad kan man göra åt det? Om de kallar mig svart, jag bryr mig inte om de kallar mig svart, mitt lönekuvert är inte svart (Ryan, född på Haiti, motsvarande, vårdbiträde i Kanada) Är det verkligen så att Ryan inte bryr sig? Vilket handlingsutrymme har Ryan i vardagen att undvika dessa situationer? Vad betyder det för honom, omsorgsmottagarna och arbetsgruppen att han inte är efterfrågad av alla? 2019-03-21 Ur Storm (2018)

Citat från RadioP4 Västerbottens rundringning Just nu har vi ingen med utländsk härkomst och jag har tagit hänsyn till det över sommaren också. Vi har ju det faktiskt lite besvärligt när det gäller hemtjänst, tycker jag. Så just nu har jag ingen anställd och jag kommer, som det ser ut, inte ha det över sommaren heller (hemtjänstchef A) Vi har ju ett planeringssystem där vi planerar insatserna. Hos en vårdtagare kan man förbjuda till exempel om man är allergisk mot katter. Då kan man förbjuda de personerna (hemtjänstchef, B) 2019-03-21 https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=67061 67

Olika perspektiv Personalens arbetsvillkor, arbetsmiljö och värdighet Omsorgsmottagarens självbestämmande och värdighet (hur långt kan/ska värdeorden dras i omsorgens vardagspraktik Arbetsgruppens/organisationens villkor att hantera olikhet Ledarskapets villkor och förutsättningar Annan lagstiftning och policydokument Ambitioner om ökad inkludering och mångfald i arbetslivet 2019-03-21 Palle Storm

Sverige och Kanada: likheter och skillnader Två rika länder En åldrande befolkning har väckt frågor om hur ett kommande omsorgsbehov ska lösas Kvinnor och män med migrantbakgrund utgör och kommer att utgöra en viktig rekryteringsbas i båda länderna Sverige spenderar tre gånger så hög andel av BNP på äldreomsorgen än Kanada, vilket får konsekvenser för såväl personalen, omsorgsmottagarna och omsorgsorganisationens villkor (OECD, 2011) 2019-03-21 Palle Storm

Organisatoriska skillnader: Sverige Småskaliga hemlika enheter (8-12 boenden per avdelning) Ontario (Kanada) Kanada Storskaliga institutionsliknande enheter (30 boenden per avdelning) Högre personaltäthet (9 omsorgsmottagare/skift) Lägre personaltäthet (20 omsorgsmottagare/skift). Integrera fysiska och sociala omsorgsbehov Fokus på fysiska hjälpbehov Språk som en del av god omsorg (och högre krav på utformningen av social dokumentation) Inga krav på social interaktion med de äldre, samt begränsat ansvar för dokumentation 2019-03-21 Daly and Szebehely (2012)

Erfarenheter av främlingsfientliga uttryck: Vissa äldre reagerar, kallar dig saker, slår dig, stick härifrån, var kommer du ifrån? Men det är bara att ha överseende, jag här för att hjälpa dig, låt mig få göra mitt jobb. En del av de äldre säger då, gör vad du ska och försvinn sen. (kvinna, karibisk bakgrund, äldreboende i Kanada) Det har man upplevt med de boende, jävla svartskalle och svärord. En anhörigs beteende kan också visa åh ska du ta hand om henne- du kan ju ingenting. Det har man träffat på ofta. Vi tar inte åt oss, de äldre är sjuka, men det anhöriga kan det bli lite [ ]. Det är ingenting man kan säga någonting om, jag är ju invandrare (kvinna, bakgrund från mellanöstern, äldreboende Sverige) 2019-03-21 Storm, (2018)

Förhållningssätt till rasistiska uttryck Acceptera en del av arbetet för att icke-vit personal nödvändigt att kunna hantera/inte ta det personligt för att kunna bevara självkänsla och profession, förhållningssätt i båda länderna Betrakta dessa uttryck kontextuellt - sjukdom, ovana, rädsla, dumt prat eller som en protest mot en utsatt situation, förhållningssätt i båda länderna Att omorganisera arbetet och skydda den utrikesfödda personalen, främst möjligt i svenska äldreboenden Att överbrygga skepticism genom att bygga tillitsfulla relationer, främst möjligt i Sverige 2019-03-21 Palle Storm

Skyddandets logik Jag tror inte att det är så lätt att ändra på, därför måste man nog respektera det. Sen handlar det också om min kollega, för det är inte hon eller han utan min kollega som blir utsatt för rasistiska påhopp, hur kul är det?(svenskfödd, vit kvinna, vårdbiträde) Den medarbetare som har blivit utsatt ska inte behöva gå till den boende och utsättas för det (Svenskfödd vit kvinna, enhetschef) Lättaste sättet att hantera situationen Skyddar både den icke-vita personalen och de äldre Men bidrar inte till förändring och utmaning Skapar en tystnad kring frågan Tenderar att befästa en bild av äldre personer som oförmögna till förändring 2019-03-21 Storm (2018)

Språkbarriärer Det har kommit många nya som inte kan svenska så bra, de boende förstår inte vad personalen menar. En personal bad den nya tjejen hämta en tvättsvamp, en sådan som man har när man duschar. Då kom hon ut med en flaska desinfektionsmedel, hon förstod inte alls. De boende har sagt att de inte vill ha hjälp av henne, de förstår inte vad hon menar (kvinna, vit svenskfödd sjuksköterska) det kan också handla om att man inte kan prata svenska, om man inte kan det så kan de äldre blir aggressiva. I början kunde jag det inte lika bra som nu. Om man är svensk har man 100 procent lättare att komma nära de boende (kvinna, undersköterska, afrikansk bakgrund) 2019-03-21 Storm (2018)

Några reflektioner Är kommentarer om personalens hudfärg från äldre personer som bor på äldreboenden att betrakta som rasism eller ska det betraktas som uttryck för någonting annat? Kan känslan/viljan att vara professionell dölja känslor av utsatthet i arbetet? Hur ska önskemål om hudfärg hanteras och vems perspektiv ska vara i fokus? Såväl muntliga som skriftliga språkbarriärer skapar utsatthet, såväl personalen som för de äldre: men vad ska betraktas som tillräcklig svenska och vem ska göra den bedömningen? 2019-03-21 Palle Storm

Frågor som rör hudfärg och språkbarriärer lämnas ofta till den enskilda eller till arbetsgruppen att lösa stället för att lyftas högre upp i organisationen. Frågor om språkträning behöver lyftas till att ses som ett ansvar för välfärdsstaten inte enbart som ett dilemma för individen och/eller organisationen Vi kanske måste reflektera att olika kategorier av personal (ex personer med icke-vit hudfärg) kan behöva längre tid på sig för att bli erkända som önskade hjälpare Det går att komma över detta genom att bygga emotionella relationer men det kräver tillräckligt med tid och handlingsutrymme i vardagen. Det innebär att tid och handlingsutrymme inte bara är förutsättningar för en god omsorg- det är också en förutsättning för organisationen att hantera olikheter i arbetsgruppen men vad blir konsekvenserna utifrån trenderna när vi ser att tiden och handlingsutrymmet i omsorgens vardag minskar samtidigt som personalens arbetsbelastning ökar? 2019-03-21 Palle Storm

Referenser Daly, T., Szebehely, M. (2012). Unheard voices, unmapped terrain: Care Work in long term care residential care for older people in Canada and Sweden. International Journal of Social Welfare, 21(2), 139-148. OECD. (2011). Help Wanted. Providing and Paying for Long-Term Care. Health Policy Studies. Storm, P. (2018). Betydelsen av kön och hudfärg i äldreboendets vardag under olika organisatoriska villkor. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. 2019-03-21 Palle Storm