Väg 601, delen Tiarpsallén-kustvägen

SAMRÅDSHANDLING Väg 601, delen Tiarpsallén-kustvägen Halmstad kommun, Hallands Län Planbeskrivning 2014-08-27 Projektnummer: 130 131

TMALL 0092 Mall planbeskrivning 1.0 Trafikverket Postadress: Trafikverket, Box 512, 301 80 Halmstad Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Samrådshandling, väg 601, delen Tiarpsallén-kustvägen, Halmstad kommun Författare: Peter Kjellner och Linda Storkull, Sweco Dokumentdatum: 2014-08-21 Ärendenummer: TRV 2014/15809 Version: 0.1 Kontaktperson: Johanna Heribert, Trafikverket 2

Innehåll 1. SAMMANFATTNING 4 2. BESKRIVNING AV PROJEKTETS BAKGRUND, FÖRUTSÄTTNINGAR, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL 5 3. DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV 19 3.1. Åtgärdsvalsstudier 19 3.2. Val av lokalisering 20 3.3. Val av utformning 20 4. KONSEKVENSER AV FÖRSLAGET 22 4.1. Trafiktekniska konsekvenser 22 4.2. Miljökonsekvenser 23 4.2.1. Naturmiljö 23 4.2.2. Vattenmiljö 23 4.2.3. Kulturmiljö 24 4.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått 24 4.4. Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning 25 4.5. Påverkan under byggnadstiden 25 5. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING 26 5.1. Formell hantering 26 5.2. Genomförande 26 5.3. Finansiering 27 3

1. Sammanfattning Väg 601 är en landsväg som förbinder E6 med Halmstads nordvästra delar. Den sydligaste delen av sträckan är krokig och passerar en gammal allé invid Tiarps slott. Passagen genom allén är snäv med begränsande möjligheter för mötande trafik vilket i sin tur skapar köbildning före och efter allén. Passagen innebär även en osäker trafikmiljö för oskyddade trafikanter. Även sista sträckan, från allén till Kustvägen, är krokig och har dålig vägstandard i plan och profil samt bärighet. Hastigheten på sträckan är 70 km/h. Syftet med vägplanen är att klargöra hur väg 601 kan byggas om i syfte att uppnå en bättre framkomlighet och högre trafiksäkerhet. Målet för ombyggnaden av väg 601 är att skapa en väl fungerande tvåfältsväg ur förbättrat framkomlighets- och trafiksäkerhetsperspektiv. Vägen skall bli ett tydligare alternativ som infart till Halmstads västra delar ur flera olika aspekter; arbetspendling, näringslivets transporter, turism etc. Vägförslaget innebär en ny vägsträckning för väg 601 med början nordost om Tiarpsallén med placering söder om allén och fastigheterna 30:1 och 30:2 med samma anslutning till Kustvägen som idag. Det föreslagna alternativet anläggs så att marken kan brukas mellan den befintliga allén och den nya vägen och får en sträckning som harmoniserar med landskapet i plan och höjdläge. Vägens läge placeras också så kraven på bullernivåer för fastigheter uppnås. En trafikutredning har tagits fram våren 2014 för att bedömda den framtida årsdygnstrafiken på väg 601. Bullerberäkningar gjorda för den nya vägsträckningen med den framtida trafikmängden för prognosåret 2035, visar att samtliga fastigheter klarar kraven för buller. Inom ett biotopskyddsområde, som Tiarps allé utgör, får ingen verksamhet bedrivas som kan skada naturmiljön. Trafikverket arbetar med att fram en skötselplan för att rusta upp allén. Projektet med anläggandet av den nya vägsträckan innebär inte att några naturvärden kommer att påverkas. Inget av de inventerade naturvärdesobjekten är beläget inom planerat vägområde, med undantag för det öppna dike som mynnar ut i Nyrebäcken. Det öppna diket är klassat som ett objekt med naturvärden och omfattas av generellt biotopskydd. Denna vägplan kommer att ställas ut för granskning och genomgå fastställelseprövning. Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på plankartorna samt de villkor som tas upp i beslutet. 4

2. Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål 2.1. Bakgrund Väg 601 förbinder E6 med Halmstads nordvästra delar och går genom skog- och åkerlandskap. I den sydvästra delen ansluter vägen till Kustvägen (väg 610). Denna del av sträckan är krokig och passerar genom en gammal allé i närheten av Tiarp slott. Passagen genom allén är snäv med begränsande möjligheter för mötande trafik vilket i sin tur skapar köbildning före och efter allén. Passagen innebär även en osäker trafikmiljö för oskyddade trafikanter. Hela sträckan är ca 2 km varav sträckan genom allén är ca 500 m. Utredningsområdet illustreras översiktligt i figur 2. Då det på senare år har byggts ett handelsområde, Flygstaden, i nordvästra Halmstad finns en ökande efterfrågan för att kunna ta sig ut till E6 utan att behöva köra genom centrala Halmstad. Detta gäller såväl personbilar som tung trafik (inkl. farligt gods). Enligt Halmstad kommuns transportplan behöver väg 601 byggas om på grund av trafiksäkerhets- och framkomlighetsskäl, då sträckningen sammanbinder E6:an med nordvästra Halmstad. En ombyggnad av väg 601 och dess anslutning till Kustvägen skulle innebära förbättrad framkomlighet för trafik till och från Flygstaden och Halmstads flygplats. Figur 1. Orienteringskarta (Eniro) 2.2. Ändamål och projektmål Syftet med vägplanen är att klargöra hur väg 601 kan byggas om i syfte att uppnå en bättre framkomlighet och högre trafiksäkerhet. Målet för ombyggnaden av väg 601 är att skapa en väl fungerande tvåfältsväg ur förbättrat framkomlighets- och trafiksäkerhetsperspektiv. Vägen skall bli ett tydligare alternativ som 5

infart till Halmstads västra delar ur flera olika aspekter; arbetspendling, näringslivets transporter, turism etc. 2.3. Avgränsningar Geografiskt omfattar projektets utredningsområde platsen för befintlig väg, föreslagna nya vägsträckor/korridorer utanför befintligt vägområde samt området som påverkas fysiskt av en ny vägsträckning, se figur 5 nedan. Total sträcka av väg 601 som berörs bedöms vara ca 2 km. Projektets influensområde omfattar ett större område som kan påverkas av buller, luftföroreningar, utsläpp i vatten med mera. Här bedöms buller och påverkan på natur- och kulturmiljön vara av betydelse, varför influensområdet sträcker sig så långt som till de närliggande fastigheterna Onsjö 30:1 och 30:2, Tiarp 12:6 samt vägförslagets närområden. Figur 2. Karta över utredningsområdet med nytt vägförslag. 6

2.4. Beslut om betydande miljöpåverkan I februari 2014 inleddes arbetet med att ta fram en vägplan, status samrådsunderlag. Arbetet har innefattat att inventera förutsättningar, översiktligt ta fram lämpliga åtgärdsförslag, analysera effekter och deras tänkbara betydelse samt samråda med kommun, myndigheter, sakägare och allmänheten. Vägplan status samrådsunderlag hölls tillgängligt för avlämnande av skriftliga synpunkter och därefter lämnades vägplanen in till Länsstyrelsen i Hallands län för beslut om betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen beslutade 2014-05-07 att projektet inte innebär betydande miljöpåverkan. 2.5. Planläggningsprocessen Planeringen för byggandet av en väg eller en järnväg följer en process där Trafikverket, olika organisationer och myndigheter samt allmänhet medverkar. Planläggningsprocessen regleras i väglagen och lag om byggande av järnväg och syftar till att förfarandet vid byggande av transportinfrastruktur ska få en god anknytning till övrig samhällsplanering och gällande miljölagstiftning. Processen innebär att planläggningen av vägar och järnvägar förankras gentemot gällande miljökrav, kommunernas planering och den enskildes intressen. Det är viktigt att synpunkter på den tänkta vägen eller järnvägen ges möjlighet att komma fram, såväl myndigheters som organisationers och privatpersoners åsikter. Under planläggningsprocessen analyseras och beskrivs väg- eller järnvägsanläggningens lokalisering, utformning och effekter på omgivningen alltmer detaljerat. Planeringen av en väg- eller järnvägsanläggning är indelade i fyra steg, vilka beskrivs i figur 1 nedan. För varje steg i processen blir planen mer och mer detaljerad. Aktuellt projekt befinner sig nu i det andra skedet samrådshandling. Figur 3. Vägplanens statusbegrepp Arbetet med samrådshandlingen ska innehålla val av lokaliseringsalternativ och utformning av planförslag. Samråd ska hållas löpande med berörda intressenter och de ska ges möjlighet att lämna yttranden. Samrådshandling och samrådsredogörelse ska vid behov omarbetas och uppdateras allt eftersom. Arbetet med samrådshandlingen pågår fram till att 7

planen ska kungöras och granskas. Samrådshandlingen ska vara ett underlag för beslut om lokaliseringsalternativ. 2.6. Nuvarande förhållanden Nedan beskrivs områdets förutsättningar med avseende på markanvändning, det vill säga hur utredningsområdet används idag. 2.6.1. Bebyggelse och service Trakten kring den aktuella vägsträckan består av jordbrukslandskap som är glest befolkad med ett antal gårdar. I nordost ligger Tiarps slott samt villabebyggelse som tillhör området Tiarp. Halmstad utgör centrum för kommuntäckande service. 2.6.2. Kommunala planer Området omfattas inte av detaljplan. I Halmstad kommuns strategiska översiktsplan, Framtidsplan 2030, benämns vägsträckan 601 på ett flertal ställen. I översiktsplanen står bland annat att åtgärder behöver vidtas om framkomlighet och trafiksäkerhet för bil, gods och farligt gods ska förbättras på väg 601, mellan allén vid Tiarp och Kustvägen. Väg 601 är en viktig förbindelse mellan E6 och nordvästra Halmstad. En ombyggnad av vägens anslutning till Kustvägen ger en förbättrad framkomlighet för trafik till handelsområdet Flygstaden, Halmstads flygplats och till bebyggelsen i västra Halmstad. Översiktsplanen påtalar även vikten av att bygga om Tiarps allé utmed väg 601 för att på så sätt erbjuda ett fullgott transportalternativ till flygplatsen. I Handlingsprogram för hållbara transporter föreslås en ombyggnad av väg 601 avseende sträckan vid Tiarpsallén för att klara en ökning av tung trafik och för att förbättra möjligheten för godstransporter till handelsområdet Flygstaden och Söndrums industriområde. 2.6.3. Landskapsbild En översiktlig bedömning av landskapsbilden har gjorts utifrån kartmaterial och besök på platsen. Landskapet runt utredningsområdet karaktäriseras av ett mjukt böljande odlingslandskap där brukandet har format landskapet. Utredningsområdet är relativt platt men angränsar strax norr om Tiarp till Nyårsåsen. Landskapet inom utredningsområdet bedöms som tåligt för mindre förändringar tack vare sin komplexitet och variation. Med mindre förändringar menas då karaktär, skala, läge och form på olika element förändras i liten utsträckning. 2.6.4. Riksintressen Stora delar av utredningsområdet omfattas av Vapnödalens riksintresse för kulturmiljövård N31, enligt 3 kap 6 Miljöbalken. Utredningsområdet norr om väg 601 ingår i ett influensområde för totalförsvarets riksintresse vid namn Nyårsåsens skjutfält samt Halmstads övningsfält med skjutbanor. Själva riksintresset är beläget en dryg kilometer bort. Nämnda riksintressen visas i figur 9. 8

2.6.5. Areella näringar Förutom odlingsmark berörs inga naturresurser av de föreslagna alternativen. 2.6.6. Geotekniska förutsättningar Grundförhållande i området är goda med förekomst av fast glacial lera eller sandjordar (se figur 6). Inga särskilda grundförstärkningar bedöms behövas för området. Områden med glacial lera lämpar sig dock inte för infiltration av dagvatten. Väg 610 Väg 601 Väg 607 Figur 4. Jordartskarta (SGU). 2.6.7. Ledningar Befintlig väg avvattnas idag via öppna diken, ledandes till brunnar och trummor anslutna till åkerstamledningar och diken. Recipient är Nyrebäcken och tillhör dikningsföretaget Nyrebäcken, nygrävning i Källstorp m.fl. år 1912, nr 29. Från väg 601:s anslutning till Kustvägen är en dagvattenledning, tillhörandes Trafikverket, anlagd fram till Nyrebäcken. Ledningen avleder i huvudsak dagvatten från väg 601 och omgivande terräng. Ca 350 m öster om Kustvägen, korsas väg 601 av en större dagvattenledning med dimension ca 500 mm, tillhörande Nyrebäckens sänkningsföretag, år 1950, nr 565. Utmed sträckan korsas vägen av ett antal åkerdränerings- och dagvattenledningar. Åkrarna förutsätts vara täckdikade. Vid Tiarps slott korsas vägen av en vatten- och spillvattenledning. 9

2.7. Intressen och aspekter 2.7.1. Trafik Väg 601 har idag, 2014, en ÅDT på cirka 1700 fordon/dygn genom utredningsområdet. Med uppräkning av den generella trafikökningen blir trafikmängden år 2035 cirka 2200 fordon/dygn. 2.7.2. Trafiksäkerhet Sträckningen har idag en förhållandevis hög trafikeringsgrad med tanke på vägens standard, vilket medför att trafiksäkerheten blir sämre. I STRADA finns mellan år 2003 och maj år 2013 16 stycken registrerade olyckor längs länsväg 601. Två av olyckorna har skett utmed eller strax intill Tiarpsallén. Vid en olycka år 2008 kör en personbil av okänd anledning av vägen och kolliderar med ett träd. År 2012 inträffade en annan olycka vid allén då en personbil kolliderade med ett rådjur i ca 100 km/h. För restererande sträcka från Tiarpsallén till Kustvägen finns tre olyckor polisrapporterade i form av upphinnande-, korsande- samt gång- och cykelolycka. 2.7.3. Befintligt transportsystem Befintlig väg är 4 m genom allén och har en mötesplats mitt på sträckan. Resterande del är 6,5 m bred. Hastigheten på sträckan är 70 km/h. Vägen genom Tiarpsallén är idag smal och svårigheter uppkommer vid möte mellan fordon. Även sista sträckan, från allén till Kustvägen, är krokig och har dålig vägstandard i plan och profil samt bärighet. Den dåliga standarden i kombination med lastbilstransporter mellan Flygstadens köpcentrum och påfarten för E6:an medför risk för olycka. 2.7.4. Godstransporter Det är troligt att den tunga trafiken ökar på väg 601 när allén blir mer framkomlig. I transportplanen finns ett förslag om att den led för farligt gods som idag är Norra Infarten Järnvägsleden Slottsjordsvägen Nya Tylösandsvägen Kustvägen Kristinebergsvägen delar av Karlsrovägen och Tre Hjärtans väg kan ersättas med sträckningen Kustvägen Kristinebergsvägen delar av Karlsrovägen och Tre Hjärtans väg då allén är utbyggd. I transportplanen står det på flera ställen hur viktig en utbyggnad av väg 601 är vid Tiarpsallén, framförallt när det gäller att underlätta för godstransporter till och från Söndrums industriområde och Flygstaden. Dessa områden är tillsammans ett av Halmstads största handels- och verksamhetsområden. Dessutom måste tillhörande godstransporter passera genom Halmstad stadskärna. Genom ombyggnad av väg 601 mellan Tiarpsallén och Kustvägen samt Södra infarten mellan väg E6 och hamnen förbättras möjligheterna att koppla samman verksamhetsområden till bl.a. Halmstads hamn och den omlastningsmöjlighet till järnvägen som finns där. Om förslaget om en ny led för farligt gods går igenom kommer vidare 10

utredningar krävas för att säkerställa vilka riktlinjer som ska gälla längs den nya leden och väg 601. 2.7.5. Kollektivtrafik Närmaste hållplats från väg 601 ligger vid väg 610, Kustvägen, cirka 250 meter sydost om korsningen. Här stannar bussarna 330 och 350 som kör sträckan Halmstad - Gullbrandstorp Getinge och Skipås - Falkenberg. Vissa avgångar för linje 330 går förbi Onsjö/ Fammarp. Busstrafiken är frekvent utmed sträckan och på fredags- och lördagsnätter går även nattrafik på vägen. Det finns ingen separat gång- och cykelväg längs väg 601. Längs väg 610 finns däremot en gång- och cykelväg som korsar väg 601. I denna korsningspunkt sker övergången på samma plan, vilket medför en ökad risk för kollision mellan motorfordon och gång- och cykeltrafikanter. 2.8. Miljöförutsättningar och intressen 2.8.1. Naturmiljö Tiarps allé Längs befintlig väg 601 finns idag en allé vid Tiarp, bestående av ett 60-tal döda eller döende almträd med avfallande bark. Alléen ingår i den kulturhistoriska miljön kring Tiarps slott. Alléer har varit stabila miljöer under lång tid. Alléer började planteras i stor skala från och med 1600-talet vid större gods. Ett uppsving för alléplanteringen skedde under 1700-talet och under 1800-talet blev denna kultur vida spridd. Alléer i öppna landskap är utsatta platser, men det öppna läget innebär att ljustillgången är stor, vilket är en viktig faktor för många arter. Ljuset bidrar med värme och temperaturskillnaden mellan trädets solsida och skuggsida kan en varm sommardag vara mer än 30 grader. Alléns ofta ljusexponerande läge i kombination med damm påverkan av näringsrikt stoft från åkrar och grusvägar ger upphov till en rik lavflora. I Sverige växer cirka 70 olika arter av lavar och 50 olika arter mossor på alléträd. Bristen på gamla träd och deras strukturer i landskapet har medfört att många rödlistade arter som insekter, lavar, svampar och mossor är beroende av alléernas träd. Alléer är även betydelsefulla för fåglar och fladdermöss. Naturcentrum genomförde sommaren 2013 en naturinventering av Tiarpsallén på uppdrag av Trafikverket i syfte att inventera lavar, mossor, svampar, skalbaggar och fladdermöss. Vid inventeringen konstaterades att träden har höga naturvärden. Totalt påträffades åtta rödlistade arter på ett dussintal träd, varav två lavar, en mossa, en svamp, tre skalbaggar och en harkrank. Även ett par signalarter noterades. Allén omfattas av generellt biotopskydd och av artskyddsförordningen (2007:845). För mer information om vilka arter som hittades, se bilaga 1A. Fladdermusfaunan i alléområdet omfattar fem arter, men alléns värde för fladdermöss bedöms som lägre. De fladdermöss som observerades vid inventeringen (ett stickprov i form av ett besök) använde allén som jaktmiljö. Allén bör alltså betraktas i första hand som en sådan och inte som en reproduktions- eller viloplats i artskyddsförordningens mening. Alléns betydelse för fladdermusfaunan i området bedöms som begränsad. 11

Den genomförda naturinventeringen (bilaga A) visar på att naturvärdena i allén håller på att försvinna. Samtliga rödlistade arter av lavar och mossor bedöms vara försvunna inom något år. Svampar som silkesslidskivling kan dock finnas kvar i de döda träden så länge de t finns ved kvar att bryta ner. För skalbaggsarterna i allén bedöms almarna vara fortsättningsvis intressanta. Så länge träden inte torkar ut kommer träden att fungera för både hålträds- och vedlevande arter. Området norr om väg 601, intill Tiarps slott och allé, omfattas av naturvärden i form av lövängsrest, område för våtmarksinventering (klass 2) samt värdefulla äng- och betesmarker, se figur 7-8. Naturvärden och biotopskydd Våren 2014 genomförde Naturcentrum ytterligare en naturinventering för hela utredningsområdet, där en biotopkartering och naturvärdesbedömning genomfördes (se bilaga B). Dessutom eftersöktes generella biotopskydd i jordbrukslandskapet och naturvårdsarter (rödlistade arter, skyddade arter och signalarter för skyddsvärd skog). Särskilda inventeringar av groddjur och vattensalamander gjordes även inom inventeringen samt översiktliga elfisken i Nyrebäcken. Genomförda inventeringar i vatten redovisas mer detaljerat i stycke 2.8.2 Vattenmiljö. Slutsaten av inventeringen är att utredningsområdet till stora delar utgörs av öppna och rationellt brukade jordbruksmarker, men med en viktig koncentration av värdefulla hagmarker och lövskogar med höga naturvärden vid Tiarp. Våtmarker med höga naturvärden i det öppna jordbrukslandskapet förekommer och omfattas av generellt biotopskydd. Våtmarker är framför allt belägna på den norra sidan om väg 601. En sammanfattande karta över resultaten från biotopkarteringen och naturvärdesbedömningen visas i figur x. De objekt som har bedömts hysa naturvärden och höga naturvärden är färgmarkerade i figuren. För ytterligare information om de inventerade naturvärdesobjekten, se bilaga 1. Förekomst av generella biotopskydd inom utredningsområdet pekas ut på karta i figur 7-8. Totalt finns 15 stycken biotopskyddade objekt inom området, främst våtmarker (oftast märgelgravar) och stenmurar, men även öppna diken, en åkerholme och en allé. Rödlistade arter Vid inventeringarna 2014 hittades totalt nio stycken rödlistade arter, nämligen alm (VU, sårbar), ask (VU), örlav (VU), storspov (VU) och hämpling (VU) samt grå skärelav (NT, nära hotad), blyertslav (NT), sånglärka (NT) och ängsskära (NT). Dessutom hittades åtta stycken rödlistade arter år 2013 vid inventeringen av Tiarps almallé. Vid inventering/elfiske av Nyrebäcken 2014 hittades även den rödlistade ålen (CR, kritisk hotad), se vidare avsnitt 2.8.2. Samtliga inventerade rödlistade arter illustreras i figur 7-8. 12

Figur 5. Naturmiljöintressen och värdefulla naturvärden inom utredningsområdet. 13

2.8.2. Vattenmiljö Nyrebäcken Inom utredningsområdet är Nyrebäcken belägen. Nyrebäcken är på den aktuella vattendragssträckan inom utredningsområdet rätad och rensad och rinner genom ett jordbrukslandskap. Grus på lerbotten samt att vattendraget är strömmande innebär att det finns förutsättningar för strömlevande fisk, trots genomförd rätning och rensning. Nyrebäcken är genom sin förekomst av den sällsynta bottenlevande fisken grönling ett mycket intressant och värdefullt vattendrag. Grönling var tidigare med på rödlistan över hotade arter, men är nu borttagen. För Hallands del är den en av de ovanligaste arterna i rinnande vatten. Nyrebäcken är en vattenförekomst enligt Vattendirektivet (id-nr SE629057-131617) och har fått bedömningen måttlig ekologisk status på grund av att vattendraget är påverkat av näringsämnen, vandringshinder för fisk och sänkningsföretag. Miljökvalitetsnormen för Nyrebäcken, liksom för alla vattenförekomster, är att uppnå god ekologisk status. Dock finns det betydande risk för att detta mål inte kommer att uppnås till år 2021. Problematiken kring övergödningen och dess effekter är komplex och det kan ta lång tid för åtgärder att uppnå avsedd effekt. I juni 2014 genomfördes elfiske i Nyrebäcken på en sträcka av totalt 500 meter. Elfisket utfördes på fem platser för den aktuella sträckan, se bilaga 1 och tabell 1. Det översta av elfiskena (punkt 5) gjordes cirka 50 meter uppströms den bäck som rinner in norrifrån på sträckan. Vid inventeringen fångades sammanlagt 1 201 fiskar av sex arter, se tabell x. Artsammansättningen var densamma över hela sträckan och grönling var den klart rikligaste arten. Beståndet av grönling är mycket stort och troligen det största i hela Sverige. Tabell 1. Fångstresultat i Nyrebäcken 2014. Antalet räknade fiska per art och per station anges. Lokalernas nummer (1-5) är kopplade till karta i bilaga 1. Fiskart 1 2 3 4 5 Totalt Grönling 193 298 383 69 216 1159 Gädda 3 2 2 5 2 14 Ål 3 5 3 11 Mört 5 5 10 Bäcknejonöga 4 4 Öring 2 1 3 Summa 198 306 393 79 225 1201 Vid elfisket hittades grönling vid utflödet på den lilla bäcken/diket från norr. Utan att ha undersökt diket närmare kan det antas att fiskar tar sig upp norrut från Nyrebäcken och uppehåller sig i den lilla bäcken. Små fiskar i Nyrebäcken (yngel) nyttjar sannolikt detta 14

tillflöde för att gömma sig mot större fiskar/rovdjur. Tillflödet och dess miljö är därför mycket viktig. Groddjur Utredningsområdet utgörs av miljöer med mindre våtmarker och närliggande lövskog, där grodor finns. Vid naturinventeringen 2014 identifierades förutom Nyrebäcken vattenmiljöer med höga naturvärden i form av en fuktig lövblandskog med våtmarker och diken, märgelgravar och en bäckravin. Vanlig groda, vanlig padda, mindre respektive större vattensalamander och åkergroda noterades inom vattenmiljöerna, se figur 8. I Sverige är alla groddjursarter (grodor, paddor, salamandrar och vattenödlor) fridlysta enligt Artskyddsförordningens 6, vilket innebär att arterna och deras livsmiljöer ska skyddas och bevaras. Det är förbjudet att döda, skada, fånga eller samla in vilt levande exemplar samt ta bort eller skada ägg/rom, yngel eller bon. Enligt 11 får dock rom och yngel från åkergroda, vanlig groda, vanlig padda och mindre vattensalamander fångas i studiesyfte. Det insamlade materialet eller färdigutvecklade djuret ska sedan snarast återutsättas på den plats där det samlades in. Större vattensalamander, åkergroda och vanlig groda är även skyddade genom EU:s Art- och Habitatsdirektiv (92/42/EEG) och betraktas därmed som skyddsvärda i ett europeiskt perspektiv. Varje medlemsland har skyldighet att se till att alla dessa arter och naturtyper har så kallad gynnsam bevarandestatus, vilket innebär att utbredningsområde, areal, populationsutveckling och andra kvaliteter ska bibehållas. Grundvatten Inom delar av utredningsområdet sträcker sig ett stort grundvattenmagasin i form av en sand- och grusförekomst (SE629214-132197). Grundvattenmagasinet är beläget inom stora delar av Halmstad. Markavvattning Nyrebäckens sänkningsföretag från 1950 och anslutande dikningsföretag Nyrebäcken nygrävning i Källstorp m.fl. från 1912 ligger inom och i anslutning till utredningsområdet (se figur 8). 15

Figur 6. Vattenmiljöer och inventerade arter i vatten inom utredningsområdet. 2.8.3. Kulturmiljö Stora delar av väg 601 innefattas i Vapnödalens riksintresse för kulturmiljövård, N31, enligt 3 kap 6 Miljöbalken. Vapnödalen avser ett större kulturmiljöområde som speglar ett herrgårdslandskap med medeltidens danska storgodsbildning och introduktionen av 1800- talets kapitalistiska jordbruk. Tiarps slott (Tiarp 12:6) tas upp i den byggnadsinventering 16

som har genomförts i alla länets kommuner som en utgångspunkt i miljömålsarbetet och miljömålet God bebyggd miljö. Bebyggelsen som ingår i inventeringen har bedömts utifrån sitt kulturhistoriska värde. Allén i sig har inget kulturmiljöskydd utan ingår i det här fallet som en del i riksintresset. Figur 7. Kulturmiljövärden, riksintressen och potentiellt förorenade områden inom och intill utredningsområdet. 17

2.8.4. Rekreation och friluftsliv Viss rekreation kan förekomma i anslutning till Nyårsåsens skogsområde. Ridning och ridverksamhet förekommer i anslutning till utredningsområdet främst kring Tiarps slott och fältrittbana samt i området norr om väg 601. 2.8.5. Naturresurser Inom utredningsområdet finns jordbruksmark som arrenderas och brukas. Åkermarken kring väg 601 är av Länsstyrelsen i Halland klassad som värdefull åkermark (klass 8). 2.8.6. Hälsa och säkerhet Luftkvalitet Eftersom vägavsnittet är litet och sträckningen inte är så hårt trafikerad bedöms luftkvaliteten inte vara lokalt påverkad. Utredningsområdet är beläget i ett öppet område med endast ett fåtal byggnader nära vägen, vilket innebär att luftutsläppen ventileras bort snabbt. Buller Boendemiljön i området berörs av buller som trafiken utmed väg 601 genererar. Buller definieras som oönskat ljud. Bullernivåerna från vägtrafik är kopplade till trafikmängd, vägbeläggning, hastighet, omgivningens karaktär och vägmiljöns utformning. Trafikbuller redovisas i enheten decibel A, dba. Ekvivalent ljudnivå är medelljudnivån under en viss tidsperiod, till exempel ett dygn. Bullerproblemens omfattning bedöms med hjälp av riktvärden enligt miljömålet God bebyggd miljö. Målet ställer krav på att platser där människor vistas ska ha en god ljudmiljö och vara fri från betydande buller från trafiken. Riktvärden antagna av riksdagen gäller nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Till år 2020 ska ingen i sin boendemiljö ha bullernivåer överstigande följande riktvärden: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid (får överskridas högst fem gånger per natt, klockan 22-06) 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad (får överskridas högst fem gånger per timme, dagtid). Riktvärdena är vägledande vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av väg. Inom behandlat vägavsnitt finns tre fastigheter som ligger nära befintlig sträckning och som därmed kan påverkas av de eventuella bullernivåer som trafiken längs med vägen genererar. Bullerberäkningarna har tagits fram i utredningsskedet under sommaren 2013 och visar att fastigheten Onsjö 30:1 samt Tiarp 12:6 har bullervärden över gällande riktvärden (55 dba 18

utomhus vid fasad). Nivåerna är beräknade utifrån gällande hastighet längs väg 601 (70 km/h) och trafiksiffrorna är uppräknade till 2013 ÅDT. Markföroreningar Inga potentiellt förorenade områden finns inom utredningsområdet. 3. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 3.1. Åtgärdsvalsstudier Planläggningen av vägar och järnvägar ska föregås av förberedande studier. Syftet med en förberedande studie är att ge underlag för att bestämma vad som ska göras för att lösa transportbehovet. Trafikverket har valt att ge de förberedande studierna benämningen åtgärdsvalsstudier. Åtgärdsvalsstudier är ett arbetssätt för att övergripande och i ett tidigt skede analysera lämpliga lösningar för konstaterade eller framtida brister. En åtgärdsvalsstudie genomförs normalt i samverkan mellan flera aktörer, t.ex. kommuner, och innebär ett steg innan planläggningen påbörjas. Avsikten är att åtgärdsvalsstudier på sikt ska finnas som underlag i den ekonomiska planläggningsprocessen till alla åtgärdsförslag som tas in i kommande åtgärdsplaner/program med tilldelning av statlig finansiering. Främst handlar detta om Nationell plan för transportsystemet och motsvarande planer på länsnivå. En tidig utredning togs fram av Trafikverket under sommaren 2013 där syftet var att jämföra fyra stycken olika alternativ till ombyggnad av väg 601 på sträckan Tiarp-kustvägen (väg 610). I utredningen studerades följande alternativ: A. Breddning av sträckan genom allén från dagens 4 m till 7 m. På övrig sträcka rustas vägen upp, men befintlig vägbredd behålls. B. Ny väg utanför allén och befintlig väg rustas och breddas till 8 m. C. Ny väg 8 m på hela sträckan. Dagens anslutning till Kustvägen behålls. D. Ny väg 8 m på hela sträckan. Ny anslutning till Kustvägen med cirkulationsplats. Den tidiga utredningen konstaterades att en ombyggnad av väg 601 föreslås ske enligt alternativ C då detta alternativ bäst uppfyller målbilden av en väl fungerande tvåfältsväg med förbättrad framkomlighet och trafiksäkerhet samt vad som kostnadsmässigt bedöms som möjligt för projektet i dagsläget. Trafikverket har beslutat att en vägplan skall tas fram för detta alternativ. 19

3.2. Val av lokalisering Flera olika vägdragningar på sträckan enligt alternativ C har projekterats och detta mynnade ut till att två huvudförslag på sträckan togs fram och studerades ytterligare. Vägsträckningar har även satts ut och studerats på plats genom fältvandring. 1. Väg 601 projekteras i ny sträckning hela sträckan med en mjuk linjeföring som harmoniserar med landskapet och på ett längre avstånd ifrån allé och bostäder. 2. Väg 601 projekteras i ny sträckning så nära allén som möjligt enligt Trafikverkets krav på säkerhetszon som är minst 10m för aktuell hastighet. Förslagen studerades därefter mer i detalj och Trafikverket samrådde med markägare samt arrendator om förslagens för och nackdelar. Alternativ 2 valdes sedan bort på grund av ett antal olika anledningar. - Vägens plan och profil smälter sämre in i landskapet. - Obrukbar yta (säkerhetszon 10 m) bildas mellan nya vägen och befintlig allé. - Alternativet kräver bullerskyddsåtgärder för Tiarp 12:6 (Slottet). - Alternativet kräver anläggande av ny dag-vattenledning ut i Nyrebäcken. 3.3. Val av utformning Alternativ 1 innebär en ny vägsträckning för väg 601 med början nordost om Tiarpsallén med placering söder om allén och fastigheterna 30:1 och 30:2 med samma anslutning till Kustvägen som idag (se figur 7). Det föreslagna alternativet anläggs så att marken kan brukas mellan den befintliga allén och den nya vägen och får en sträckning som harmoniserar med landskapet i plan och höjdläge. Vägens läge placeras också så kraven på bullernivåer för fastigheter uppnås. Alternativet innebär också att den befintliga allén med rödlistade arter och biotopskydd förblir orörd. Ny väg föreslås få en vägbredd på 8 m och en hastighet på 80 km/h. Utformningen av väg 601 följer Trafikverkets krav för Vägars och Gators utformning (VGU). Hela sträckan är ca 2,2 km lång. 20

Figur 7. Föreslaget alternativ väg 601 3.3.1. Trafik För väg 601 har en trafikprognos för prognosåret 2035 tagits fram under 2014 (se bilaga 2) för att trafikflödet dels utgör ingångsvärde för vägutformningen och överbyggnadsdimensionering, dels ger konsekvenser för miljö och närboende som behöver behandlas i vägplanen. Den framtida trafiken på väg 601 har beräknats genom att 1. Räkna upp tillgängliga mätvärden till basåret 2014, med hjälp av Trafikverkets mätningar på andra länsvägar 21

2. Räkna upp trafiken från 2014 till 2035 med Trafikverkets prognostal för dessa delar av Halland 3. Addera trafik som alstras av planerade bostads- och verksamhetsområden i Gullbrandstorp och de västra delarna av Halmstad 4. Omfördela trafiken som en effekt av den planerade förbättringsåtgärden på väg 601 Resultatet av beräkningen ger bedömd årsdygnstrafik år 2035 på omkring 2800 fordon per dygn på aktuell vägsträcka. Andelen tung trafik bedöms till 8 %. 3.3.2. Korsningar och anslutningar Nya anslutningar från fastigheter till den nya vägen kommer att anläggas. Resterande befintlig väg återställs till åkermark förutom de delar som kan komma att användas för anslutningar. Exakt placering av anslutningar diskuteras vid samrådsmötet. 4. Konsekvenser av förslaget 4.1. Trafiktekniska konsekvenser 4.1.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen 4.1.2. Restid/komfort Vägsträckan får en mycket jämnare hastighet och komfort då vägen leds förbi allén med en bra linjeföring i plan och höjdläge. 4.1.3. Framkomlighet Vägförslaget skapar högre framkomlighet längs hela sträckan mellan Tiarpsallén och Kustvägen då vägen leds förbi allén samt de tätt liggande fastigheterna Onsjö 30:1 och 30:2. 4.1.4. Kapacitet Den förbättrade vägstandarden kommer att bidra till en ökad andel trafik (se trafikprognos bilaga 2). Vägen blir också ett tydligare alternativ till Halmstads västra delar för bland annat arbetspendling, transporter, turism m.m. vilket kommer att förändra trafikströmningen. Det är troligt att den tunga trafiken ökar på väg 601 när vägen förbi allén blir mer framkomlig. Det gäller även farligt gods. Enligt Halmstad kommuns transportplan bedöms det idag inte finnas någon alternativ sträckning för farligt gods norr om Halmstad centrum. 4.1.5. Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten ökar till viss del då vägen breddas vilket i sin tur förbättrar trafikmiljön för bland annat cyklister och eventuella gångtrafikanter. Vägförslaget innebär ett bättre skyddsavstånd till befintliga bostäder och till allén och siktförhållandena på sträckan förbättras. 22

I dagsläget bidrar allén till att hålla ner hastigheten längs den aktuella delen av vägsträckan. En ökad hastighet kan innebära liten större risk för olyckor. 4.2. Miljökonsekvenser 4.2.1. Naturmiljö Inom ett biotopskyddsområde, som Tiarps allé utgör, får ingen verksamhet bedrivas som kan skada naturmiljön. Den nya vägen kommer inte att påverka allén. Allé kommer att stå kvar och den nya vägen kommer att anläggas utanför allén med ett stort skyddsavstånd till almträden. Trafikverket arbetar med att fram en skötselplan för att rusta upp allén. Därefter ska allén överlåtas till fastighetsägaren av Tiarps slott. Projektet med anläggandet av den nya vägsträckan innebär inte att några naturvärden kommer att påverkas. Inget av de inventerade naturvärdesobjekten är beläget inom planerat vägområde, med undantag för det öppna dike som mynnar ut i Nyrebäcken. Det öppna diket är klassat som ett objekt med naturvärden och omfattas av generellt biotopskydd. 4.2.2. Vattenmiljö De groddjur som bor och vistas inom utredningsområdet förväntas inte att påverkas av det planerade vägprojektet. De flesta grodor har sin hemmiljö norr om befintlig väg och rör sig naturligt inte söderut mot det planerade vägområdet. Med utbyggnadsförslaget förläggs vägen längre bort från de lövskogsområden norr om Tiarps slott, där de flesta groddjur hittats vid inventering. Utbyggnadsförslaget innebär därmed en viss förbättring för groddjuren i området jämfört med nuvarande situation. Utbyggnaden av vägförslaget innebär att mängden vägdagvatten kommer att öka inom utredningsområdet, som en följd av en ökad hårdgjord yta i området. Vägdagvattnet kommer att ledas från planerad väg till diken som förläggs längs med den nya vägens båda sidor. Dikena ska anläggas med djupa vägdiken så att dikesbotten hamnar under vägens s.k. terrass eller vägkropp. Genom tillräckligt djupa diken kan anläggandet av dräneringsledningar undvikas och vattnet leds istället naturligt bort från vägområdet. Tillkommande vägdagvatten, jämfört med dagens förhållanden, kommer att ledas bort till två fördröjningsdiken. Fördröjningsdikena kommer att anläggas dels vid i närheten av den lilla bäck som är tillflöde till Nyrebäcken och dels i närheten av befintlig märgelhåla. Fördröjningsdikena kommer inte att hänga ihop med befintliga vattenmiljöer. Flödesregulatorer kommer att installeras för att reglera flödet från fördröjningsdikena till befintliga tillflöden, så att inte vattenflödet ska bli för stort till Nyrebäcken. I nuläget förekommer återkommande problem med Nyrebäckens vattenstånd i samband med långa och kraftiga regnperioder. Genom fördröjningsdiken och flödesregulatorer i området kommer vattenflödet till Nyrebäcken att kunna hållas på en jämn nivå. I samband med regnperioder kan fördröjningsdikena med andra ord fungera som vattenmagasin där vägdagvattnet samlas upp och vid torrare perioder kan uppsamlat vatten släppas ut till Nyrebäcken. Vid extrema regnmängder kan dock breddning uppstå vid fördröjningsdiket. För den fisk som uppehåller sig i Nyrebäcken samt i den lilla bäck som har sitt utflöde i bäcken, kommer inte ett något förhöjt och jämnare vattenflöde att påverka fisken negativt. 23

Tvärtom är det gynnsamt för fiskarna med ett högre vattenstånd. Föroreningar från vägdagvattnet tas naturligt upp av de öppna vägdikena längs med vägen. Nyrebäcken omfattas av markavvattningsföretag, men eftersom den planerade vägen kommer att tillföra samma flöde eller ett marginellt större flöde till bäcken kommer inte markavvattningsföretagen att påverkas av vägprojektet. Dock skall avtal skrivas med Nyrebäckens sänkningsföretag 1950 angående inkoppling samt med markägare som äger det öppna diket som vatten skall släppas till. Den nya vägen kommer att korsa den lilla bäck som från norr leds vidare till Nyrebäcken. En trumma kommer därför att behöva anläggas under den nya vägen för att leda vattnet under vägen. 4.2.3. Kulturmiljö Den nya vägen kommer att anläggas i ett område som omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. En särskild utredning ska genomföras för att ta reda på om och var det finns fornlämningar som inte är kända inom utredningsområdet, och om påverkan kommer att ske på dessa fornlämningar. Om ingrepp i fornlämning behöver göras kan länsstyrelsen fatta beslut om arkeologisk förundersökning för att få ytterligare kunskap om fornlämningens omfattning och karaktär. Trafikverket kommer under hösten att beställa en särskild utredning för området. 4.2.4. Friluftsliv och rekreation Friluftslivet bedöms inte påverkas av den nya vägsträckningen. Vägen hamnar längre ifrån rid-verksamheten vid Tiarps slott, vilket är positivt. 4.2.5. Hälsa och säkerhet Med föreslagen ny väg kommer bullerstörningar för de närboende att minska, eftersom den nya vägen förläggs längre bort från befintliga bostäder. Bullerberäkningar gjorda för den nya vägsträckningen och den framtida trafikmängden för prognosåret 2035, visar att samtliga fastigheter klarar kraven för buller. 4.2.6. Hushållning av naturresurser Intrånget i jordbruksmark har minimerats då vägen placerats så brukningsbara åkrar erhålls samt att terrängmodelleringar genomförs så att brukning av åkern kan ske närmre vägen. 4.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Skyddsåtgärder och försiktighetsmått kommer att tas fram i det kommande arbetet med planbeskrivningen. Se även kap 4.5 Påverkan under byggtiden. 24

4.4. Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning Utbyggnaden berör jordbruksmark. Totalt utökas vägområdet med i storleksordningen XXXX m 2. 4.4.1. Vägområde för allmän väg Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar själva vägens utrymme för de väganordningar som redovisas i kapitel Fel! Hittar inte referenskälla.. Dessutom ingår i ägområdet en kantremsa på 0,5 meter i jordbruksmark. Kantremsan behövs för att underlätta framtida drift och underhåll av vägen. På plankartorna framgår nytt vägområde. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i fastighetsförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad och fastställd vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att använda mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt Inskränkt vägrätt vid ledningar ifrån fördröjningsåtgärder. XXXXX m2 Område med inskränkt drift Anläggningen kommer att skötas normalt året om. 4.4.2. Område med tillfällig nyttjanderätt Tillfällig nyttjanderätt vid terrängmodelleringar samt massupplag under byggtiden. XXXXXX m2 4.4.3. Område för enskild väg Områden för enskild väg ingår inte i fastställelsebeslutet. 4.5. Påverkan under byggnadstiden Byggtiden bedöms bli cirka 6 månader. Trafiken kommer att gå på befintlig väg 601 under byggtiden, viss försämrad framkomlighet på befintlig väg kan uppkomma på grund av transporter till och från byggarbetsplatsen. 25

Under byggtiden kommer bullerstörande arbeten att genomföras i området, vilket tillfälligt kan störa djurlivet i området. Restriktionstider kommer att tas fram för att undvika störningar, framförallt med avseende på fåglar och fladdermöss. Under byggtiden ska åtgärder genomföras för att minimera grumling och negativ påverkan på Nyrebäcken och dess tillflöde. Grumling kan ge upphov till negativa konsekvenser för fisk i vattendragen. För att undvika negativ påverkan kommer lämpliga restriktionstider att tas fram då anläggningsarbete inte får genomföras. Grumlig under byggtiden kan undvikas med olika tekniska åtgärder. Ett sätt för att skydda fiskarna kan vara att tillfälligt stänga av den lilla bäcken under byggtiden, då det finns risk för grumling, och elfiska upp de fiskar som upphåller sig i bäcken för att sedan släppa tillbaka dem. För att gynna fiskarna och deras hemmiljö bör också förbättra förutsättningarna för fiskarna genom att lägga mer lekgrus på botten och om det är möjligt plantera skuggande vegetation längs strandlinjen. Även den trumma som ska anläggas ska utformas med lekgrus på botten. 5. Genomförande och finansiering 5.1. Formell hantering Här beskrivs omfattning och rättsverkan av fastställelsebeslut, eventuell förändring av väghållningsansvar etc i samband med granskningshandlingen. Länsstyrelsen i Hallands län har bedömt att projektet inte medför betydande miljöpåverkan. En samrådshandling har upprättats och ett samrådsmöte kommer att hållas på plats i Tiarp 2014-08-27. Under processen genomförs samråd med fastighetsägare och samrådshandlingen kommer att hållas tillgänglig för avlämnande av skriftliga yttranden. Nästa steg i planeringsprocessen blir att upprätta en granskningshandling och kungöra vägplanen. I det skedet görs ett slutligt utformningsförslag och en beskrivning av planförslaget inklusive en miljöbeskrivning innehållande uppgifter om verksamhetens förutsebara påverkan på människors hälsa och miljö. Mer om processen finns att läsa i aktuell planläggningsbeskrivning, daterad 21 mars 2014, se www.trafikverket.se/projekt. En beskrivning av samrådsprocessen och genomförda samråd redovisas i samrådsredogörelsen. 5.2. Genomförande Den fortsatta handläggningen av vägplanen inklusive fastställelseprövning kommer att ske under sommaren våren 2015. Under förutsättning att vägplanen vinner laga kraft är utbyggnaden planerad att starta våren 2016. 5.2.1. Bygghandling Arbetet med bygghandlingen kommer att påbörjas under våren 2015 beräknas vara klart under hösten 2015. 26

5.2.2. Dispenser och tillstånd Anläggandet av trummor innebär arbete i vatten och är att betrakta som vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken 2. Fördröjningsdiken som ska anläggas i området för att reglera vattenflödet ut till Nyrebäcken är att betrakta som vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken 2. Anmälan/tillstånd för vattenverksamheterna ska sökas hos tillståndsmyndigheten. 5.2.3. Produktion Arbetet kan komma att innebära inskränkningar i framkomligheten i anslutning till vägplaneområdet, men i huvudsak kommer arbetet att ske utanför nuvarande vägbana. Anläggningsarbetena bedöms starta hösten 2015. 5.3. Finansiering 5.3.1. Medfinansiering och koppling till regional transportplan I den regionala planen för Region Halland finns medel avsatt för ombyggnad av väg 601. 5.3.2. Anläggningskostnader Anläggande av ny sträckning väg 601 enligt vägplanen beräknas kosta ca 20 miljoner kronor (2014 års prisnivå). Halmstad 2014-08-27 Johanna Heribert Bilagor Bilaga 1 Naturinventering Tiarp, daterad 140626 Bilaga 2 PM Trafikprognos, daterad 140404 27

Trafikverket, Box 512, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Bredgatan 2, 302 45 Halmstad Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se