Unga vuxnas skattning av tillit till behandling vid psykisk ohälsa. En jämförelse mellan KBT, psykodynamisk. läkemedel

Unga vuxnas skattning av tillit till behandling vid psykisk ohälsa. En jämförelse mellan KBT, psykodynamisk terapi och läkemedel Camilla Harling Linköpings universitet Institutionen för Beteendevetenskap Psykologprogrammet

Psykologprogrammet omfattar 300 högskolepoäng över 5 år. Vid Linköpings universitet har programmet funnits sedan 1995. Utbildningen är upplagd så att studierna från början är inriktade på den tillämpade psykologins problem och möjligheter och så mycket som möjligt liknar psykologens arbetssituation. Bland annat omfattar utbildningen två praktikperioder om sammanlagt 16 heltidsveckor. Studierna sker med hjälp av problembaserat lärande (PBL) och är organiserade i fem block, efter en introduktionskurs på 10,5 hp: (I) kognitiv och biologisk psykologi, 40,5 hp; ( II) utvecklingspsykologi och pedagogisk psykologi, 54 hp; (III) samhälle, organisations- o c h gruppsykologi, 84 hp; (IV) personlighetspsykologi o c h psykologisk behandling; 70,5 hp; (V) forskningsmetod och examensarbete; 40,5 hp. Parallellt med blocket löper strimmor som fokuseras på träning i forskningsmetodik, psykometri och testkunskap samt samtalskonst. Denna rapport är en psykologexamensuppsats värderad till 30 hp, vårterminen 2009. Handledare har varit Gerhard Andersson. Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet 581 83 Linköping Telefon: 013-28 10 00 Fax: 013-28 21 45

Institutionen för beteendevetenskap och lärande 581 83 LINKÖPING Seminariedatum 2009-06-09 Språk Rapporttyp ISRN-nummer X Svenska/Swedish Uppsats grundnivå LIU-IBL/PY-D--10/280--SE Engelska/English Uppsats avancerad nivå X Examensarbete Licentiatavhandling Övrig rapport Titel Unga vuxnas skattning av tillit till behandling vid psykisk ohälsa. En jämförelse mellan KBT, psykodynamisk terapi och läkemedel Title Young adults credibility to mental health. A study towards CBT, psychodynamic therapy and medicine. Författare Camilla Harling Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett problem i vårt samhälle som växer. Det har visat sig att allt fler rapporterats må sämre på senare år i olika sammanhang samt a t t det har skett en ökning främst av unga patienter inom psykiatrin. En faktor kan vara en ändrad tillit till behandling av psykisk ohälsa. Föreliggande studie har undersökt de metoder som legat till grund för forskning inom ämnet. Studien syftar till att få en uppfattning om vilken tillit unga vuxna inom åldersintervallet 19-30 år har till psykodynamisk terapi (PDT), kognitiv beteendeterapi (KBT) samt farmakologisk behandling vid psykisk ohälsa. Vid sammanställningen av undersökningen visas bland annat resultat på att psykoterapierna skattades högre än farmakologisk behandling. KBT skattades högre i alla avseenden framför PDT, samt att kvinnorna generellt skattade högre än männen i alla de tre behandlingsmetoder som inkluderades i studien. Nyckelord Credibility, unga vuxna, trovärdighet, KBT, psykodynamisk terapi, läkemedel

Abstract Den psykiska ohälsan i vårt samhälle ökar. Det har visat i forskningen att allt fler mår sämre i olika sammanhang. En ökning som visat sig tydlig har varit den bland de unga vuxna patienterna inom psykiatrin. Flera påverkansfaktorer kan vara resultatet av denna ökning. Faktorer skulle kunna vara den höga belastning vi utsätts för med tanke på ökad arbetslöshet, ökat krav på utbildning och den mediala påtryckningen på hur flexibla och lyckade vi ska vara som individer och familjemedlemmar. En annan faktor skulle kunna vara en ändrad tillit till behandling av psykisk ohälsa. Även det mediala påtrycket i den aspekten att det är befogat att söka hjälp, att den psykiska ohälsan inte är lika tabu längre kan ha gjort oss mer benägna att söka hjälp och där av visat på denna ökning i rapporterna. Föreliggande studie har undersökt metoder som legat till grund för forskning inom ämnet. Studien är baserad på en undersökning som skett via internet där unga vuxna fått skatta tillit till olika behandlingsmetoder för psykisk ohälsa. Studien syftar till att få en uppfattning om hur denna grupp av unga vuxna mellan 19-30 år ställer sig till psykodynamisk terapi (PDT), kognitiv beteendeterapi (KBT) samt farmakologisk behandling.

Innehållsförteckning Unga vuxnas skattning av behandlingstilltro vid psykisk ohälsa. En jämförelse mellan KBT, psykodynamisk terapi och läkemedel.... 1 Bakomliggande faktorer kring den ökande psykiska ohälsan.... 3 Behandling av psykisk ohälsa... 4 Somatisk behandling... 5 Terapier vs somatisk behandling... 5 Studier på behandling av psykisk ohälsa... 7 Riskfaktorer för psykisk ohälsa... 9 Trovärdighet och förväntan gällande behandling... 10 Terapeutens betydelse för utfallet... 10 Tillit till behandling... 11 Behov av definition av målgruppen... 11 Internetanvändandet i Sverige... 12 Syfte... 13 Frågeställning... 13 Metod... 13 Deltagare i studien... 14 Avgränsning... 14 Studien... 14 Enkätfrågorna... 15 Utformning av Internetundersökningen... 15 Val av internetsajt... 15 Etiska överväganden för studien... 16 Databearbetning... 16 Resultat... 16 Reliabilitet... 17

Resultat för den totala credibilityskalan... 17 Delfråga 1... 18 Delfråga 2... 19 Delfråga 3... 20 Delfråga 4... 21 Diskussion... 23 Formulär... 24 Resultatdiskussion... 24 Framtida forskning... 26 Referenser... 27

Unga vuxnas skattning av behandlingstilltro vid psykisk ohälsa. En jämförelse mellan KBT, psykodynamisk terapi och läkemedel. Inledning Psykisk ohälsa har blivit allt vanligare bland Sveriges befolkning och speciellt bland de unga (Socialstyrelsen, 2007). Psykisk ohälsa definieras av Socialstyrelsen som en subjektiv upplevelse av att må dåligt, att känna sig nedstämd, stressad eller uppleva att man vid tillfälle inte fungerar adekvat i livsföringen (Socialstyrelsen, 2009). Detta kan bland annat uppkomma som ett resultat av att något har hänt eller att man är kroppsligt sjuk. Psykisk sjukdom kan beskrivas, exkluderat den egna upplevelsen som något man kan diagnostiseras utifrån vissa symptom eller beteenden (ibid). Depressioner och andra psykiska sjukdomar står för en femtedel av de vanligaste sjukdomarna i Sverige (Socialstyrelsen, 2009). Specificerat har omkring 5-7 procent av den vuxna befolkningen någon form av depression samt ca 6 procent lider av ångest (ibid). Den psykiska ohälsan har länge rapporterats vara hög och förekomsten av psykisk ohälsa och psykisk sjukdom är något som det kontinuerligt forskas på (Frövenholt, J., Bragesjö, M., Clinton, D., & Sandell, R., 2007). Genom mätmetoder, bortfall samt aspekten av den undersökta populationen har man försökt mäta hur stor andel av befolkningen som lider av psykisk ohälsa. Man har genom forskningen kunnat tydliggöra bland annat skillnader mellan olika grupper av individer samt förändringar över tid. Flera studier visar på att en tredjedel av de patienter som söker hjälp på vårdcentralen har problem relaterade till psykisk ohälsa som exempelvis depression och ångest (Ahlin, L., SvD 2009). Psykisk ohälsa är vårt lands största folkhälsoproblem och det finns riktlinjer som tydligt talar om vad som behöver göras (Socialstyrelsens riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom). Dock tycks människors psykiska ohälsa tas inte på samma allvar som de fysiska sjukdomarna (ibid). Likaså har en forskargrupp vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Solna, skrivit en artikel i Acta Psychiatr. Scand. (Kosidou K m fl 2010:122;47-53) att det finns en generellt utbredd och ökande trend av psykisk ohälsa bland unga människor efter en gjord studie i Stockholms län (www.ki.se, 2010:13). Studien grundar sin slutsats på de resultat man fått 1

fram genom analys av data från statens statistiska centralbyrå (SCB) för åren 1996-2004 rörande självrapporterad ångest, utnyttjande av öppenvård och slutenvård samt självmordsbeteende. När det handlar om behandlingsforskning på vuxna finns det en del undersökningar gjorda beträffande vilka olika behandlingar som finns att tillgå vid psykisk ohälsa samt hur väl de fungerar på olika tillstånd och vilka behandlingar patienterna själva uppgivit att de föredrar (Bragesjö, 2001). Vid b l a n d a n n a t Linköpings universitet har Maria Bragesjö (2001) samt Josefin Malminen (2003) forskat på vuxnas attityder till olika terapier. Bragesjö (2001) poängterar i sin studie att för att lyckas få ett positivt utfall vid behandling är det ett flertal aspekter som måste fungera tillfredsställande. Bragesjö (2001) belyser att den behandling som erbjuds ska vara trovärdig och att patienten behöver vara motiverad till den aktuella behandlingen samt för att behandlingen ska ge upphov tillfredsställande resultat och för att patienten ska kunna fullfölja den så krävs även motivation och tillit till behandlingen från patienten. Tillit till behandling av psykisk ohälsa har dock inte fått någon större uppmärksamhet i litteraturen (Frövenholt et al. 2007). Frövenholt (2007) tar upp vikten av att synliggöra utfallet av behandling eftersom trovärdigheten påverkar både den terapeutiska alliansen samt resultatet, främst i ett kortare perspektiv. Tidigare forskning enligt en studie av Bolund & Frey (2007) som fokuserat på en grupp tonåringar, 13-18 år har legat till grund för denna uppsats. I föreliggande studie valde dock författaren istället att fokusera specifikt på en grupp a v unga vuxna (19-30 år), vilka hade deltagit i samma studie s o m o v a n v i d s a m m a t i l l f ä l l e men som inte befann sig inom ramen för det efterfrågade åldersintervall som den tidigare specifika studien hade för avseende att fokusera på. I föreliggande studie valde man att ta vara på det överblivna materialet, vilket hamnade i en kategori där fokus explicit kunde riktas mot en grupp av unga vuxna som även dem svarat på undersökningen. Syftet i föreliggande studie var att undersöka tilltro till de tre olika behandlingsmetoderna psykodynamisk terapi (PDT), kognitiv beteendeterapi (KBT) samt medicinsk behandling. Inspiration inhämtades från tidigare studier gjorda inom ämnet. 2

Bakomliggande faktorer kring den ökande psykiska ohälsan. Malminen (2003) tar i sin forskning upp aspekten av att den psykiska ohälsan ökar mer hos de yngre jämfört med de äldre. Framför allt har man, enligt Malminen (2003) kunnat urskilja en ökning hos främst unga kvinnor. Många unga kvinnor idag känner en stor press på sig själva idag och i en studie gjord av jämställdhetsombudsmannen har man kunnat urskilja att den psykiska ohälsan hos unga kvinnor (16-24 år) ökat markant sedan början av 80-talet (SCB, 2005). Från 13 procent som kände oro, ångest och ängslan, är idag är siffran uppe i 30 procent. Motsvarande siffror för män ligger på 5 procent respektive 13 procent (SCB, 2006). Både kvinnor och män riskerar att någon gång i livet drabbas av psykisk ohälsa (Socialstyrelsen 2003, 123:18). Den psykiska ohälsan kan vara resultat av t.ex. långvarig stress eller låg självkänsla (ibid). Undersökningar som årligen görs av socialstyrelsen pekar dock på att kvinnorna genomgående mår sämre i alla åldersgrupper (Socialstyrelsen, 1997). Även förbrukningen av psykofarmaka samt konsumtionen av den psykiatriska vården och behandlingen har ökat hos den yngre generationen (Börelius m.fl, 2007). Lika så den förändrade attityden till psykisk ohälsa som blivit påtaglig under senare år skulle kunna vara en tänkbar orsak till den ökning som skett, vilket Malminen tar upp i sin studie (2003). En attityd som syftar till en mer tolerant syn på den psykiska ohälsan samt en större inblick, tack vare bland annat media till det psykiska måendet. Trots detta så visar de studier och den forskningen som påträffats ändå ingen skillnad på någon specifik attitydförändring hos den yngre generationen (Bragesjö, 2001 & Malminen, 2003). Andra orsaker till förändring, där vi sammanfattningsvis kan ta in faktorer likt förändringar av vårdkonsumtion och medicinförbrukning, kan ha sitt upphov i att det parallellt med denna ökning av rapporterad psykisk ohälsa sker en försämring av samhällets ekonomi samt en reducering av det sociala nätverket (Börelius, m.fl, 2007). De yngre har svårare att etablera sig i vuxenlivet, bland annat genom den ökande arbetslösheten och detta har medfört att ungdomstiden har förlängts. Man tar även upp vikten av att se till betydelsen av den miljö som vi socialiseras i utanför hemmet och dess inverkan på vårt liv under uppväxten. Om vi arbetar aktivt med att synliggöra begynnande problem samt arbetar förebyggande så kan vi förhindra och eller mildra att dessa problem blir kvarstående eller rent av permanenta i vuxen ålder. 3

Behandling av psykisk ohälsa Psykoterapi är en av flera former av samtalsbehandling som idag finns inom psykiatri och primärvård (Börelius m fl, 2007). Psykoterapin bygger på erkänd psykologisk teori där beprövad metod ges av personer med olika terapeutisk utbildning (ibid). Psykoterapiformer som är etablerade i Sverige, är bl. a humanistisk terapi, psykoanalys, psykodynamisk terapi, kognitiv terapi, familjeterapi samt gruppterapi (www.wikipedia.se, 2010). Ett gemensamt samlingsnamn för de tre behandlingsformerna beteendeterapi (avslappning och exponering) samt kognitiv terapi (KT) och kognitiv beteendeterapi (KBT) är så kallad psykosocial behandling (SBU, 2005). Kognitiv beteendeterapi är en multimodal behandlingsform som omfattar psykoedukation. Psykoedukation handlar här om ändring av ickefunktionella tankemönster, framkallande och behärskande av panikattacker/obehag/ångest genom exponering för kroppsliga upplevelser, avslappnings- och andningsövningar samt eget aktivt arbete mellan sessionerna genom hemuppgifter. Kognitiv terapi enbart fokuserar på de mentala processerna och tolkningen av dessa (ibid). samt samtliga identifierade randomiserade jämförelser av psykosocial behandling). Samtalsbehandling generellt har dokumenterat goda effekter vid psykisk ohälsa och en behandling kan sträcka sig från några samtal till behandling under flera år (SBU, 2004). Psykoterapin har under senare tid blivit allt viktigare som behandlingsmetod inom psykiatrin. Dock har mot bakgrund av detta även konsumtionen av antidepressiva ökat (SBU, 2005). Det skiljer sig givetvis mellan individer vilken typ av behandlingsintervention som ger bäst utfall och vissa individer kan bli hjälpta av att läsa en självhjälpsbok, andra av psykoterapi samt en del kan behöva en lång tids individuellt anpassad behandling (Carlbring, 2004). Genom kunskap om behandling och med de rätta verktygen kan man individanpassa och ta tillvara på resurser och tillhandahålla rätt behandling trots den begränsning som finns inom psykiatrin (Baillie & Rape, 2004). I takt med att lättillgängliga behandlingsformer utvecklas blir det möjligt för individer att i första hand behandlas genom det mest tidseffektiva och mest lättillgängliga sättet (Andersson et al., 2005). Bland annat har KBT som självhjälp med minimal terapeutkontakt via internet undersökts och visar på goda resultat (Andersson et al, 2005). Enligt Psykologförbundets rapport om depression (2009), visar flera studier på att många patienter föredrar psykologisk behandling framför läkemedel om möjligheten finns. Samt i en nyligen 4

genomförd opinionsundersökning bland allmänheten visar att så många som 66 procent i första hand skulle vilja ha psykologisk behandling om de skulle drabbas av en psykisk ohälsa och där endast 9 procent skulle i första hand vilja ha medicinering. Somatisk behandling Somatisk behandling innebär framför allt medicinering och används som symtomlindrande eller botande behandling (Börelius m fl, 2007). Det har skett en ökning de senaste åren av antidepressiva mediciner, lugnande läkemedel och sömntabletter. Ökningen har varit störst i åldern 15 29 år. Att kvinnor får antidepressiva läkemedel är dubbelt så vanligt förekommande som att män får det (ibid). Förekomsten är påtaglig ända upp i åldrarna upp till 70 år. Bidragande orsaker till detta kan exempelvis vara att kvinnor oftare söker vård för psykisk ohälsa och att behandlingskrävande depressioner har visat sig vara vanligare bland kvinnor än bland män. Behandlingstiden är ofta längre för kvinnor förutom åldersgruppen 15-24 år där den är lika för kvinnor och män (ibid). Sex procent av Sveriges befolkning behandlades under början av 2000-talet med antidepressiva läkemedel (SBU, 2004). I en sammanställning av SBU (2004) framkom att i 43 procent av fallen bedömde läkaren effekten av läkemedelsbehandlingen som måttlig och i vart sjunde fall fanns ingen eller obetydlig effekt. Följsamheten i läkemedelsordinationer är dock låg, vid långtidsbehandling är det mindre än 50 %. Förutom vikten av uppföljning har även en god patient/läkarrelation samt att patienten har goda kunskaper om sin sjukdom och behandlingen en förutsättning för följsamheten (ibid). I en annan studie av Jureidini och Raven (2010) i ett nyhetsbrev från Karolinska Institutet 2010:12 fann man att det endast finns svaga bevis för ett förbättrat skattningsresultat efter behandling med antidepressiva, vilket motsvaras av en signifikant klinisk förbättring och man här kan ifrågasätta i vilken utsträckning som antidepressiva läkemedel egentligen är effektiva mot depression. Terapier vs somatisk behandling Samtalsbehandling förekommer att oftare inom primärvården vid bland annat depressionstillstånd och det har blivit en ökad efterfrågas hos patienterna (SBU, 2004). De patienter som enbart får medicinsk behandling vill ofta ha samtalskontakt och de som får sam- 5

talsbehandling önskar längre kontakt (Börelius, 2007). Flera olika terapier har visat sig ha väl dokumenterade effekt i behandlingen av depressioner och en gles fortsatt psykoterapeutisk kontakt minskar eller fördröjer återinsjuknande, framförallt då akutbehandling med läkemedel eller psykoterapi inte resulterar i full symtomfrihet (Börelius 2007 & SBU, 2004). Enligt ett flertal studier så har det påvisats att den bästa effekten uppnås genom en kombination av mediciner och psykoterapi (ibid). I en studie gjord på paniksyndrom undersökte man hur behandling med KBT stod sig i relation till farmak ologisk behandling (Barlow et al 2000). Studien av Barlow et al (2000) är ett viktigt tillskott eftersom den jämförde KBT mot psykofarmaka, samt inkluderade tre ytterligare grupper som antingen fick KBT plus psykofarmaka, placebo enbart, eller KBT plus placebo. I resultatet återfanns ingen skillnad mellan psykofarmaka och KBT, båda visade dock på bättre resultat än placebo, detta direkt efter avslutad behandling, utöver detta så fann man en något bättre respons av KBT efter en sex månaders uppföljning efter avslutad behandling. Vad det gäller kombinationsbehandlingarna så blev resultatet att KBT ensamt samt KBT plus placebo gav det bästa resultatet vid uppföljning (ibid). Côté G, Gauthier JG, Laberge B, Cormier HJ, et al. (1994) har i sin studie jämfört resultaten av kognitiv beteendeterapi och läkemedel i behandling av ångest. I en tio veckors studie på generaliserat ångestsyndrom utvärderades medicin och KBT. De grupper som fick KBT (enbart eller i kombination med medicin) fick signifikant större ångestreduktion vid slutet av behandlingsperioden jämfört med alternativen utan KBT, men alla grupperna visade signifikant ångestreduktion. Efter sex månaders uppföljning fann man dock ingen skillnad mellan grupperna med hänsyn till ångestreducerande medicinering, men remitteringsfrekvensen till psykiater eller psykolog var lägre i de grupper som erhållit KBT (ibid). Enligt studier som tagits upp i psykologförbundets rapport om depression (2009) så visar man på att KBT är lika effektivt som läkemedel på kort sikt men på längre sikt visar KBT på bättre resultat. Rapporten tar även upp att, för patienter som behandlas via remission med kognitivterapi så är sannolikheten för ett återinsjuknande efter avslutad behandling endast hälften så stor som hos patienter som har behandlats med läkemedel (ibid). 6

Studier på behandling av psykisk ohälsa I olika forskningsstudier har KBT visat på ett gott resultat när det gäller att bli av med eller minska graden av specifika psykiska problem (Eriksson, 2007 och Siev & Chambless (2007). Att forska om terapi kan ändå ses som någonting relativt nytt (Eriksson, 2007). Tidigare var inte ps ykoterapeuter särskilt benägna att forska. En möjlig anledning till detta är att terapeuterna antog att själva behandlingen skulle gå förlorad om patienten fick för stor insyn i metoderna. På senare år har dock psykodynamikerna börjat genomföra studier som mäter viss enskild psykisk problematik (ibid). Enligt artikeln av Eriksson (2007) ger de båda behandlingsmetoderna ungefär likvärdiga resultat och forskningen har visat sig inte upptäcka någon större skillnad generellt mellan de båda metoderna. Dock finns det fortfarande betydligt mer forskning kring KBT och det är främst vid depression och personlighetsstörningar som mer säkra slutsatser kan dras vad det gäller olika behandlingars lika effektivitet (Siev & Chamless och Eriksson, 2007). Detta blir intressant då det bland annat enligt en studie av Kwon och Lemon (2000) har visat sig att en integrering av kognitiva och psykodynamiska förhållningssätt och metoder har varit fungerande i behandling. Att integrera behandlingsmetoder är ett vanligt förekommande förhållningssätt inom klinisk verksamhet, detta gällande i terapeutiskt arbete med både unga och vuxna (Sandell, 2004). Kognitioner, det vill säga tankar och föreställningar, underliggande och omedvetna motivationer samt känslor som kan sammankopplas med kognitionerna är betydelsefulla för att kunna förstå den psykiska ohälsan bättre (Kwon och Lemon, 2000). Kwon och Lemon (2000) poängterar även i sin studie värdet i att undersöka de försvarsmekanismer som kan kopplas till negativa tankar och på så vis integrera psykodynamiska tekniker i kognitiva terapier. En integrering av de båda metoderna ger ökad effektivitet för ett flertal psykoterapeutiska behandlingar och har bland annat visat sig vara effektiv vid depression (Kwon och Lemon 2000). Effektstorlekar i metaanalyser stödjer idag psykoterapier generellt (Sandell 2004). Dock skiljer sig effekten åt när de ska besvara skillnader mellan psykoterapiformer och dess resultat (ibid). Enligt medicinsk modell finns det vissa terapiformer som är mer effektiva än andra generellt, eftersom de har specifika effektiva ingredienser som saknas i andra behandlingar. Men om det är gemensamma faktorer hos olika behandlingsformer som är bidragande till 7

förändring, då skulle man inte kunna vänta sig några skillnader mellan olika be behandlingsmodeller. Under 1990-talet redovisades exemplariskt utförda studier och metodologiskt förankrade metaanalyser resultat på att det faktiskt finns små skillnader i val av behandling vid bland annat depression och ångesttillstånd (Wampold, 2001). Wampold publicerade en stor forskningsstudie där han har jämförde behandlingsresultaten från olika psykoterapiforskningar. Studien är metaanalys där Wampolds forskningsgrupp har kondenserat och kontrasterat olika typer av psykoterapiforskning. I studien kom Wampold fram till att vaga resultat för en lyckad terapi kan tillskrivas de olika tekniker och metoder som finns i respektive form av terapi. Det är snarare, menar han en stor skillnad mellan olika terapeuters behandlingsresultat trots att de är utbildade inom samma form av terapi. Det gör det viktigare enligt Wampold att välja en bra terapeut än en specifik form av terapi (ibid). Enligt en rapport av SBU (2004) om depressionsbehandling visar det på att de finns starkast stöd för beteendeterapi, kognitiv terapi och interpersonell terapi. Dock finns det å andra sidan enligt en studie av Oswald & Mazefsky (2006) gällande depression ingen behandling som kan anses som klart mer effektiv än någon annan inom den här gruppen eftersom det inte finns så mycket forskning gjord exempelvis den psykodynamiska terapin. I en annan rapport av SBU (2005) om behandling av paniksyndrom har en studie av psykodynamisk terapi identifierats och som visat på goda resultat. Studien omfattade 21 patienter med paniksyndrom enligt DSM-IV. Patienterna hade ett måttligt svårt paniksyndrom, men de flesta hade ytterligare en psykisk störning så som depression, generaliserat ångestsyndrom eller specifik fobi. Behandlingen utformades likt en manualbaserad psykodynamisk terapi vilken gavs två gånger i veckan under tolv veckor. Sjutton patienter genomförde behandlingen och av dem blev 16 panikfria och hade reducerat sitt undvikande beteende. Effekten av behandlingen kvarstod vid uppföljning efter sex månader (ibid). Wampold et al (2001) och Luborsky et al (1997) har hävdat att all behandling kan ses som likvärdig resultatmässigt. Vad som är av betydelse är den terapeutiska alliansen i behandlingen. I undersökningar har visats på en avsevärt större variation mellan olika terapeuters behandlingsresultat i samma studie än mellan de terapiformer som terapeuterna praktiserar. Detta dilemma skapar svårigheter i analysen när olika behandlingsformer ska jämföras. Terapeutfaktorn gör enligt Wampold (2001) en skillnad för utfallet, men stödet för detta påstående är inte klart. 8

Riskfaktorer för psykisk ohälsa En riskfaktor är en faktor som ökar risken för ohälsa eller problem hos individer (FHI, 2009). Motsatsen är en skyddsfaktor, vilket är en faktor som istället skyddar individen. Risk- och skyddsfaktorer återfinns på individnivå, i familjen, skolan/kamratkretsen och på samhällsnivå. Riskfaktorer och skyddsfaktorer samspelar och interagerar (ibid). I artikeln från FHI (2009) poängteras att enstaka risk- och skyddsfaktorer oftast har en begränsad effekt och att ett gediget och förebyggande arbete bygger på hög kunskap om risk- och skyddsfaktorer (ibid). Flera studier har visat på enskilda riskfaktorer som spelar in vid uppkomsten av psykisk ohälsa (Folkhälsorapporten 2003 och SBU, 2004). Bland annat har vi kön som en aspekt, där kvinnor rapporterar en högre förekomst av psykisk ohälsa. Flera teorier finns angående detta, allt från biologiska till miljörelaterade samt skillnader i vårdsökande beteende mellan könen (ibid). En annan aspekt är den genetiska sårbarheten, där riskfaktorerna startar tidigt i livet, exempelvis vid förlossning. Enligt Folkhälsorapporten (2003) och dess studier så talas det om en genetisk sårbarhet som påvisats för schizofreni, depression samt ångesttillstånd. En annan aspekt är uppväxtförhållanden där det formella nätverket utgör en viktig faktor samt negativa stressorer, det sociala stödet samt etableringen i vuxenlivet (ibid). Många riskfaktorer är ospecifika (Hawkins et al, 2002). Detta gäller, enligt Hawkins et al. (2002) bland annat för faktorer som ökar risken för psykiska problem och för alkohol- och narkotikamissbruk. Det innebär att samma faktor, exempelvis skolmisslyckande, för en individ kan bidra till depression och för någon annan alkoholproblem (ibid). Man talar om antalet riskfaktorer mer än till de enskilda faktorernas art som bidragande orsak till en ökning av risken för psykisk ohälsa, men att man dock bör vara medveten om att en enskild faktor, exempelvis socialgrupp, kan slå igenom på ett stort antal andra faktorer (FHI, 2009). Interaktionen mellan risk- och skyddsfaktorer har konsekvenser för ett förebyggande arbete och det viktiga är inte att identifiera någon enskild betydande riskfaktor och försöka avlägsna den utan istället fokusera på den totala bördan av riskfaktorer, samt att öka tillgången till skyddsfaktorer (ibid). 9

Trovärdighet och förväntan gällande behandling Viktigt är att se till klientens förtroende för behandlingen (Lambert et al 2004). Förtroende handlar om trovärdighet, förväntning och motivation i relation till utfallet av terapin. Lambert, Garfield och Bergin (2004) talar om begreppet common factors, det vill säga komponenter som återfinns i behandlingen oavsett vilken inriktning av terapi det handlar om. Dessa common factors förklarar patientens förbättring utifrån kognitiva, emotionella, relationella samt beteendemässiga faktorer. Den terapeutiska alliansen är även den en faktor och en av flera aspekter av en behandlingsrelation (Wampold, 2003). Ett annat fenomen som upptäckts i studier och som visat sig tydlig är den så kallade placeboeffekten i relation till farmakologisk och antidepressiv behandling (ibid). Frågan kring om placebobegreppet kan vara en meningsfull variabel i samband med psykologisk behandling har dock diskuterats eftersom betingelsen av placebo inte är speciellt övertygande i trovärdighet till behandling och den inverkar på både terapeutens samt klientens tilltro till behandlingen. Frövenholt et al. (2007) uppvisar i studier gällande trovärdighet till behandling att man funnit bevis för skillnader i hur trovärdiga olika terapier uppfattas och där de kognitivt inriktade terapierna i flera undersökningar har haft förmån framför de psykodynamiska. Terapeutens betydelse för utfallet Enligt Lambert, Bergin & Garfield (2004) talar man även om terapeutens erfarenhet och den terapeutiska alliansen och dess betydelse som exempel på common factors. Man talar om terapeutens betydelse för utfallet och hur dessa varierar i sin skicklighet i relation till den variation som finns på behandlingar. Enligt undersökningar av O Donohue, Fisher & Hayes (2003) har man påvisat en större variation mellan terapeuters behandlingsresultat i samma studie än mellan de olika terapiformerna. I jämförelse med studier så stärks denna slutsats att terapiformerna är obetydlig i jämförelse med terapeutfaktorn, för utfallet (Wampold, 2001). Inom KBT där erkännandet av betydelsen av relationsfaktorer är relativt nytt så har bland annat bidragit till att synliggöra alliansen som en viktig del i KBT behandlingen och för förändringsprocessen (Stevens, Safran och Muran, 2003). 10

Tillit till behandling Enligt Frövenholt et al. (2007) beskrivs begreppet tillit till behandling eller trovärdi g- het till behandling och mätningen av detta som viktigt då det kan relateras till den terapeutiska alliansen samt till resultat av behandling på kort sikt. Trovärdighet kan förklaras av skillnader i resultat mellan olika terapier på så sätt att förväntningar kan påverka resultatet av behandling (ibid). Forskning har även visat på att det finns resultat som tyder på att patienter tenderar att skatta KBT som mer trovärdiga än PDT, detta i mätningar innan behandlingen påbörjats (Bragesjö et al 2001 & Frövenholt et al 2007). Trovärdighet till behandling innefattar dimensioner så som, motivation, mål, tilltro till behandlingen, terapeutiska metoder samt kontrakt men även relationen mellan patient och terapeut (Frövenholt et al. 2007). Frövenholt et al (2007) menar även på att en ökad insikt genom forskning av trovärdigheten i olika sammanhang ger bättre förutsättningar för att synliggöra placebo effekten i de olika behandlingsmetoderna. Behov av definition av målgruppen Tydligt är att det utifrån myndigheterna inte finns någon enhetlig definition av psykisk ohälsa (Börelius et al 2007). Begreppen varierar likaså gör definitionen av begreppet Unga Vuxna. Försäkringskassan har 19-29 år, Arbetsförmedlingen har 18-24 år (ungdomar). Socialtjänsten har olika organisationsmodeller vilket ger olika bilder beträffande definitionen på ung vuxen. Ungdomsmottagningen har åldersspannet 13-23 år (ibid). Enligt Nationalencyklopedins Internettjänst (2009-05-02) fanns ingen enkel och tydlig begreppsförklaring till unga vuxna. Begreppet används dock utan en bestämd definition av vad det egentligen står för (ibid). Ungdomsstyrelsen använder sig av begreppet unga vuxna dels när det gäller individer mellan 20 och 27 år, men i ett annat sammanhang använder de det för individer mellan 21 och 30 år (Ungdomsstyrelsen, 2003-05-31). Psykisk ohälsa är ett övergripande och svårdefinierat begrepp, som inrymmer alla grader av psykisk ohälsa, från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning, till brist på välbefinnande i psykiskt hänseende (Börelius et al, 2007). De allvarliga psykiska sjukdomstillstånden och de psykiska sjukdomarna är dock definierade i diagnosmanualerna och ICD-10 (International Classification of Diseases, Tenth Revision) samt i DSM IV (Diagnostic and Statis- 11

tical Manual of Mental disorders) som används över hela världen. Även alkohol- och annat drogmissbruk definieras i dessa. När man talar om psykisk ohälsa som ett växande folkhälsoproblem, är det vanligtvis inte de psykiska sjukdomarna som avses, utan snarare sådan psykisk ohälsa som ofta kan relateras till livskriser, stress i arbetslivet eller traumatiska upplevelser och som drabbar allt fler någon gång under livet (Folkhäsorapporten, 2003). Endast en mindre andel av alla med psykiska problem söker professionell vård eller får en psykiatrisk diagnos (ibid). Internetanvändandet i Sverige Enligt en studie av Statistiska Centralbyrån från 2006 så använde sig 95 procent av svenska kvinnor i åldern 16-24 av internet och motsvarande siffra för männen i samma åldersgrupp var 98 procent(statistiska Centralbyrån, 2006). 75 procent av männen och kvinnorna tillsammans i åldern 16-24 använde under 2006 internet dagligen. I åldersspannet 16-74 år så uppgav 70 procent att de använder internet dagligen och främst för att söka information om varor eller tjänster samt att använda e-postfunktioner samt 22 procent av alla tillfrågade uppgav sig använda sig av någon form av chat-funktion på internet (ibid). Enligt studier från webbplatsen www.internetstatistik.se, sammanställda under 2010, så hade 75 procent av svenskarna mellan 16-75 år tillgång till internet hemma. Resultatet baseras på fyra gjorda studier och är hämtade från Privatpersoners användning av datorer och Internet 2009 av SCB, Svenskarnas användning av telefoni och Internet Individundersökning 2009 PTS-ER-2009:28 av PTS, Mediebarometern 2009 av Nordicom och från studien Svenskarna och Internet 2009 av World Internet Institute. Enligt samma studier fick man fram att 74 procent av svenskarna använder internet dagligen samt att hela 91 procent av svenskarna använder eller har använt sig av internet vid något tillfälle (ibid). Fler använder sig även av nätet för att ta del av olika medier (www.internetstatistik.se, 2010). Ca 85 procent av ungdomarna till 34 procent av pensionärerna under 2009 (Mediebarometern, 2009). Främst har man tydligt kunnat urskilja att de yngre använder sociala medier så som t ex Facebook. Runt 65 procent av 15 till 24-åringarna ägnar sig åt så kallad social networking på nätet en genomsnittlig dag. Mer än 50 procent av de unga nätanvändarna besöker även YouTube samt ca 37 procent har läst någon blogg under en genomsnittlig dag. 12

Syfte Uppsatsen kom till både utifrån intresse för ämnet hos författaren samt utifrån att det fanns material som inte tagits tillvara på efter en tidigare enkätundersökning. Uppsatsen syfte fokuserar på att undersöka hur tillit till tre olika psykologiska behandlingsmetoder ser ut bland en grupp unga vuxna i åldern 19-30 år. I studien möjliggjordes även aspekten av att undersöka t ex. eventuella skillnader mellan kön, vilken behandlingsmetod som föredras framför den andra och att jämföra med tidigare gjorda studier i ämnet. Behandlingarna som valts att jämföras och som presenteras i studien är psykodynamisk terapi (PDT), kognitiv beteendeterapi (KBT) samt medicinsk behandling (psykofarmaka). Urvalet, d v s att välja just dessa tre behandlingsmetoder grundar sig på basis att de idag är de mest vanliga behandlingsmetoderna på våra svenska psykiatriska mottagningar. Föreliggande uppsats har samlat in materialet utifrån en tidigare gjord studie på nätet av Bolund & Frey (2007)och där föreliggande studie har för avsikt att mäta en grupp unga vuxnas tilltro till de tre olika behandlingsmetoderna PDT, KBT samt psykofarmaka. Frågeställning Hur ser tillit till behandling ut gällande psykodynamisk terapi, kognitiv beteendeterapi och farmakologisk behandling i en studie gjord på en grupp unga vuxna mellan 19-30 år? Metod Denna studie, vilken är en så kallad internetbaserad undersökning, har utförts i enlighet med enkätmetod. Enkäter är ett av de vanligaste sätten att samla in information på. Oftast är det inte så stor skillnad på pappersenkäter och strukturerad intervjuer. Vad man bör tänka på är dock att själva enkätens konstruktion är en av de faktorer som har allra störst betydelse för kvaliteten på den information man får in. De vill säga att det är av betydelse att lägga ner tid för utformandet av enkäten. Den för ändamålet utformade enkäten valdes att förmedlas via en social media sajt (www.lunarstorm.se) för ungdomar på internet. Främsta avsikten med att förmedla enkäten den vägen hade för syfte att ge möjligheten att nå ut till ett stort antal personer. Den ursprungliga enkäten var riktad specifikt till ungdomar mellan 13-18 år med frågeställningen specificerad på deras attityd till tre olika behandlingsmetoder. 13

På grund av att det kom in en mängd svarsmaterial från personer i åldern 19-30 år så har data samlats ihop för att ta reda på om och vad det kan finnas för skillnad i attityder gentemot de tre behandlingarna i en grupp av unga vuxna. Deltagare i studien Studien innefattar 406 personer, varav 294 kvinnor och 112 män. Deltagarna som var i åldern 19-30 år medverkade i studien via en artikel om psykisk ohälsa på internetsidan www.lunarstorm.se. Åldern på deltagarna fördelade sig enligt detta intervall (antal och procentuellt); 100 19-åringar (24,6 %), 87 20-åringar (21,4 %), 51 21-åringar (12,6 %), 33 22- åringar (8,1 %), 36 23-åringar (8,9 %) samt 27 24-åringar (6,7 %). 18 25-åringar (4,4 %), 19 26- åringar (4,7 %), 13 27- åringar (3,2 %), 11 28-åringar (2,7%), 7 (1,7 %) och 30-åringar (1,0 %). Avgränsning I föreliggande studie valdes att valde man att undersöka skillnader i tillit till behandling mellan tre behandlingsmetoder, PDT, KBT samt psykofarmaka. Studien riktade sig mot ett specifikt åldersintervall, 19-30 år. Studien Studien var utformad i enlighet av enkätstudie där deltagarna fick läsa vinjetter innehållande beskrivningar av de tre olika behandlingsalternativen samt där efter besvara frågor riktade mot dessa behandlingar. Utformning av vinjetterna inspirerades utifrån en uppsats publicerad av Bragesjö(2001) och delades in i avgränsande rubriker. Dessa rubriker kom att benämnas: Syn på psykisk ohälsa, Arbetssätt samt Relation mellan patient och behandlare. Innan vinjetterna publicerades skickades de för eventuell utarbetningen på så kallad remiss till ett flertal olika företrädare för de olika inriktningarna av behandlingsmetoderna (Bolund & Frey, 2007). De teoretiska perspektiven företräddes av representanter av de olika inriktningarna och utifrån deras bidrag, synpunkter och kompetens utformades de specifika vinjetterna för varje behandlingsmetod. 14

Enkätfrågorna Enkäten med de specifika frågor som inkluderades för den avsedda frågeställningen utformades enligt en modell om trovärdighet till behandling utifrån ett formulär av Borkovecs och Naus (1972). De personer som valde att delta i undersökningen uppmanades således att innan de svarade på enkäten läsa de bifogade vinjetterna, i vilken en beskrivning av de olika behandlingsmetoderna fanns utförlig, samt att där efter besvara efterföljande frågor. Instruktionerna som gavs, var att istället för att relatera till sig själv, utgå från att det var en vän som fick besvara de ställda frågorna, exkluderat de sista frågorna där man skulle relatera till sig själv. Frågorna i enkäten var utformade i samtydighet med varandra för de tre olika behandlingsmetoderna och de handlade om (1) hur adekvat den aktuella behandlingen upplevdes för den tänkta vännens problem, (2) hur positiv behandlingen skulle kunna tänkas vara för vännen samt (3) om deltagaren skulle kunna tänka sig att rekommendera behandlingen till vännen. Fråga (4) handlade om hur god effekt behandlingen förväntades kunna ge för annan psykologisk problematik än den som den tänkta vännen led av. Fråga (5) slutligen, hade för avsikt att undersöka hur förbättrad deltagaren själv förväntade sig bli av behandlingen om denne själv hade liknande problematik som den för avseendet tänkta vännen. Utformning av Internetundersökningen Enkäten för det valda ändamålet var en så kallad korsbalanserad enkät, vilket betyder att varje deltagare slumpmässigt sl ussas vidare till sex olika varianter av enkäten. Betydelsen av att använda en korsbalanserad enkät innebär att vinjetter med tillhörande frågor läses och besvaras i en slumpmässigt vald ordning hos varje deltagare. Val av internetsajt Valet av internetsajt grundade sig i storlek och popularitet (Bolund & Frey, 2007). Eftersom studien var ett angeläget forskningsprojekt var redaktörerna för vald sajt positivt inställda till idén om att lägga ut enkäten på sin hemsida. Genomförandet av detta skedde genom att en av redaktörerna skrev en kort introducerande artikel om ungas psykiska hälsa. Vid artikelns slut fanns så en extern länk som ledde dem som läst introt till attitydundersökningen vidare, samt en förfrågan om deltagande i denna. 15

Etiska överväganden för studien Under utförandet av forskningen har de forskningsetiska principerna för Humanistiskt samhällsvetenskaplig forskning följts (Vetenskapsrådet, 1990). Vetenskapsrådets fyra krav för etisk forskning och dessa har uppfyllts på följande sätt: Informationskravet: För att uppfylla detta krav informerades deltagarna tydligt om vad som gäller på internetsajten. Samtyckeskravet: Kravet att medverka var frivilligt. Konfidentalitetskravet: Deltagarna medverkade anonymt. Nyttjandekravet: Materialet som insamlats har använts inom ramen för examensarbete. Föreliggande studie var frivillig att medverka i samt deltagarnas svar var helt anonymiserade, vilket framgick i informationen (Bolund & Frey, 2007). Att man i utformningen valde att deltagaren skulle härleda till en vän istället för till sig själv hade syftet att minska risken för ansvar vid ett eventuellt hjälpsökande från deltagaren. I föreliggande studie beaktas att resultatet är baserat på så kallad gammal eller överbliven data. Vilket betyder att studien från början var riktad och utformad för en grupp tonåringar men att man här tagit tillvara på överbliven data där äldre informanter svarat. Viktigt är att detta tydliggörs i studien och att man har det i beaktande. Databearbetning Den statistiska bearbetningen gjordes med hjälp av SPSS 11.0. Data analyserades med ANOVA samt t-test. Resultat Först redovisas resultatet av hur preferenserna för de olika behandlingsmetoderna fördelar sig mellan könen. Därefter redovisas resultatet av tillitssskattningarna som innefattar fem olika skattningsfrågor för var och en av de olika behandlingarna. Slutligen redovisas resultatet av behandlingspreferens för de olika åldrarna och för de olika behandlingsformerna uppdelat på kön. 16

Reliabilitet Cronbach s alpha räknas ut för trovärdighetsfrågorna. Alpha var hög för PDT (α=.95), för KBT(α=.95), och för farmakologiskbehandling (α=.95). Följaktligen hade trovärdighetsfrågorna god reliabilitet. Resultat för den totala credibilityskalan Skillnader i totalpoäng på trovärdighetsskalan analyserades med upprepad mätning av ANO- VA. Eftersom trovärdighetsskalan innehåller 5 items som slås ihop undersöktes även frågorna separat. Medan kön interagerade med resultatet för totalpoängen valdes samma analys, det vill säga en 2 x 3 ANOVA. S ignifikanta skillnader erhölls F(2,403)=73.3, p=0.0001. Resultatet integrerade dock inte med kön F(2,403)=0.45, p=0.0001, men det fanns en könseffekt F (1,404) = 29.0, p< 0.0001. Skillnader i totalpoäng mellan de tre vinjetterna undersöktes för att se var skillnader fanns och detta gjordes med parade t-test. Resultatet visade en skillnad mellan Dynamisk mot KBT, t(405)=-3.38, p=0.001, där KBT skattades högre. Det fanns även en skillnad mellan dynamisk och medicin, t(405)=10.04, p=0.001, med högre skattning för dynamisk terapi. Signifikant skillnad fanns mellan KBT och medicin, t(405)=12.88, p=0.001. 17

Tabell 1 Medelvärde och standardavvikelse på de sammantagna poäng som flickor, pojkar samt det totala antalet deltagare svarat gällande behandlingspreferens (n=406). Poängen sträcker sig från 5-50, där den högre siffran indikerar större preferens Behandlingsmetod Kön M SD PDT Kvinnor 33.99 11.29 Män 29.45 13.02 Total 32.74 11.95 KBT Kvinnor 36.21 11.03 Män 32.01 13.40 Total 35.05 11.87 Farmakologisk behandling Kvinnor 26.00 13.18 Män 20.06 12.96 Total 24.36 13.37 Delfråga 1 För första frågan Hur rätt tror du att X är för att hjälpa din kompis med sina problem? upptäcktes en signifikant huvudeffekt av terapiinriktning F(2,403)=66.8, p<0.0001. Även en signifikant huvudeffekt av kön upptäcktes F (1,404)=20.0, p<0,0001 och i likhet med totalskalan en signifikant interaktion, F(2,403)=1.02, p<0.32. Samma mönster som vid totalskalan gällde, det vill säga både PDT och KBT skattades högre än farmakologisk behandling. KBT skattades högre än PDT (p=.0001). Vad gäller könsskillnaden påträffades samma mönster, det vill säga kvinnorna skattade högre på både psykoterapierna och farmakologisk behandling. 18

Tabell 2 Medelvärde och standardavvikelse på de sammantagna poäng som kvinnor, män samt det totala antalet deltagare svarat gällande första enkätfrågan för de olika behandlingarna (n=406). Poängen sträcker sig från 1-10, där den högre siffran indikerar större preferens. Behandlingsmetod Kön M SD n Hur rätt tror du att PDT är för att Kvinna 6.65 (2.43) 294 hjälpa din kompis med sina problem? Man 5.92 (2.83) 112 Total 6.45 (2.58) 406 Hur rätt tror du att KBT är för att Kvinna 7.18 (2.40) 294 hjälpa din kompis med sina problem? Man 6.50 (2.83) 112 Total 6.99 (2.54) 406 Hur rätt tror du att farmakologisk Kvinna 5.21 (2.76) 294 behandling är för att hjälpa din kompis med sina problem? Man 4.01 (2.82) 112 Total 4.88 (2.82) 406 Delfråga 2 För nästa fråga Hur bra tror du att X skulle vara för din kompis? visade ANOVAN återigen en huvudeffekt av terapiform F(2,403)=72.31, p<0.0001, en huvudeffekt för kön F(1,404)=26.5, p<0,0001 och slutligen en interaktionseffekt F(2,403)=0.89, p<.041. Eftertest med Bonferroni korrigerade t-test visade samma mönster som i tidigare analyser. Även här skattades KBT högre än PDT (p=.0001). där KBT skattades något högre. I övrigt var mönstret identiskt med tidigare analyser. Psykoterapierna skattades högre än medicin och männen hade lägre skattningar än kvinnorna. 19

Tabell 3 Medelvärde och standardavvikelse på de sammantagna poäng som kvinnor, män samt det totala antalet deltagare svarat gällande andra enkätfrågan för de olika behandlingarna (n=406). Poängen sträcker sig från 1-10, där den högre siffran indikerar större preferens Behandlingsmetod Kön M SD n Hur bra tror du att PDT skulle vara Kvinnor 6.93 (2.42) 294 för din kompis? Män 6.03 (2.74) 112 Total 6.68 (2.54) 406 Hur bra tror du att KBT skulle Kvinnor 7.41 (2.31) 294 vara för din kompis? Män 6.63 (2.80) 112 Total 7.19 (2.50) 406 Hur bra tror du att farmakologisk Kvinnor 5.32 (2.88) 294 behandling skulle vara för din kompis? Män 4.02 (2.77) 112 Total 4.96 (2.91) 406 Delfråga 3 För nästa fråga Skulle du rekommendera X till din kompis? visade ANOVAN återigen en huvudeffekt av terapiform F(2,403)=68,53, p<0.0001, en huvudeffekt för kön F(1,404)=33.61, p< 0,0001 och slutligen en interaktionseffekt F(2,403)=0.89, p<041. Eftertest med Bonferronikorrigerade t-test visade samma mönster som i tidigare analyser. PDT och KBT skiljde sig åt (p=.006), d v s KBT skattades högre. I övrigt så skattades Psykoterapierna högre och männen hade lägre skattningar än kvinnorna på samtliga behandlingar 20

Tabell 4 Medelvärde och standardavvikelse på de sammantagna poäng som kvinnor, män samt det totala antalet deltagare svarat gällande fjärde enkätfrågan för de olika behandlingarna (n=406). Poängen sträcker sig från 1-10, där den högre siffran indikerar större preferens. Behandlingsmetod Kön M SD N Hur bra tror du att PDT skulle Kvinnor 6.73 (2.38) 294 funka för andra psykologiska problem än de din kompis har? Män 5.79 (2.64) 112 Total 6.47 (2.48) 406 Hur bra tror du att KBT skulle Kvinnor 7.18 (2.27) 294 funka för andra psykologiska problem än de din kompis har? Män 6.30 (2.80) 112 Total 6.48 (2.55) 1918 Hur bra tror du att farmakologisk Kvinnor 5.29 (2.75) 294 behandling skulle funka för andra psykologiska problem än de din Män 4.50 (2.92) 112 kompis har? Total 5.07 (2.82) 406 Delfråga 4 För frågan Hur förbättrad tror du att du skulle bli av X om du hade liknande problem som din kompis? visade ANOVAN återigen en huvudeffekt av terapiform F(2,403)=50,21, p<0.0001, en huvudeffekt för kön F(1,404)=22,02, p<0,0001 och slutligen interaktionseffekt F(2,403)=0.95, p<0,39. Eftertest med Bonferronikorrigerade t-test visade samma mönster som i tidigare analyser. Dock var skillnaden mellan PDT och KBT inte riktigt signifikant efter Bonferronikorrektion (p=.025). I övrigt var mönstret identiskt med tidigare analyser. Psykoterapierna skattades högre och männen hade lägre skattningar. 21

Tabell 5 Medelvärde och standardavvikelse på de sammantagna poäng som kvinnor, män samt det totala antalet deltagare svarat gällande femte enkätfrågan för de olika behandlingarna (n=406). Poängen sträcker sig från 1-10, där den högre siffran indikerar större preferens Behandlingsmetod Kön M SD n Hur förbättrad tror du att du skulle Kvinnor 6.70 (2.45) 294 bli av PDT om du hadeliknade problem som din kompis? Män 6.03 (2.95) 112 Total 6.51 (2.61) 406 Hur förbättrad tror du att du skulle Kvinnor 7.11 (2.43) 294 bli av KBT om du hade liknade problem som din kompis? Män 6.16 (3.13) 112 Total 6.85 (2.67) 406 Hur förbättrad tror du att du skulle Kvinnor 5.18 (2.90) 294 bli av farmakologisk behandling om du hade liknande problem som din Män 3.97 (3.99) 112 kompis? Total 4.76 (2.91) 1918 22

Diskussion Metoddiskussion Artikelsökningen gjordes i ett flertal databaser, bland annat genom Linköping Universitets hemsida för elektroniska fulltexter. Tydligt blev att det fanns mer forskningsstudier om KBTbehandling och psykofarmaka än om PDT så tillgången på vetenskapliga artiklar blev något ojämn mellan de olika behandlingsmetoderna. Vid artikelsökningen gjordes inte någon viss begränsning då det gäller artiklarnas publiceringsår och det förutsattes att valda artiklar var etiskt godkända eftersom de var vetenskapligt granskade. Valet av en internetbaserad enkät som undersökningsmetod har ofta det generella syftet att nå ut till ett så stort antal personer som möjligt. Det finns många fördelar med internet men det kan även finnas nackdelar att ta med i beaktande. Exempelvis genom att använda sig av en, i detta explicita fall, en öppen enkätundersökning på internet kan ge deltagarna en möjlighet att inte svara sanningsenligt eller att helt enkelt svara på frågorna utan närmare eftertanke. För att undvika dilemman av detta slag skulle ett alternativ vara att lämna ut enkäten i ett annat sammanhang, i en annan typ av miljö. Samtidigt får man då räkna med att det inte blir lika många deltagare genom att diverse kriterier inte uppfylls och det således blir en hel del bortfall. Ett annat beaktande som kan tas med i beräkningen är att ett begränsat antal intervjupersoner, som i föreliggande studie kan göra det svårt att i någon större utsträckning generalisera resultaten. Även det faktum att försökspersonerna på av egen vilja valde att medverka kan påverka resultatet. Med tanke på uppsatsens syfte, känns enkät som metod anses vara ett lämpligt val. Vilka personer var det då som ville delta i studien? En tanke är att de som har mest åsikter om psykisk ohälsa, positiva eller negativa, är de som vill medverka. De som tycker varken eller och därmed inte känner sig engagerade känner sig möjligen inte motiverade att delta. Personer som vanligen inte kan eller vågar prata om psykisk ohälsa med andra i sin omgivning ges här en 23