Dnr LiU-2015-01823 Miljöutredning Linköpings universitet 2015
- 2 - Innehåll 1. Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte och mål... 4 1.3 Struktur på miljöutredningen... 5 A. Kartläggning av verksamhetens miljösituation och dess miljöpåverkan... 5 B. Underlag för inriktningen av det fortsatta miljöarbetet... 5 1.4 Genomförande... 5 2. Om Linköpings universitet... 5 2.1. Organisation... 6 2.2. Miljöarbetet på Linköpings universitet... 6 2.3 Så är miljöarbetet vid LiU organiserat... 7 2.4 Miljöarbetet i praktiken... 8 3. Metod för nulägesanalys av miljöaspekter... 10 3.1 Avgränsningar... 10 3.2 Miljöaspekt... 10 3.3 Miljökvalitetsmålen... 11 4. Verksamhetens direkta miljöaspekter... 12 4.1 Elenergianvändning... 12 4.2 Energianvändning för uppvärmning... 13 4.3 Vattenanvändning... 14 4.4 Tjänsteresor... 15 4.5 Transporter... 16 4.6 Pappersförbrukning... 17 4.7 Genererande av vanligt avfall... 18 4.8 Genererande av farligt avfall... 19 4.9 Kemikalieanvändning... 20 4.10 Användning av Kontorsmaskiner... 22 4.12 Upphandling... 23 5. Verksamhetens indirekta miljöaspekter... 24 5.1 Identifiering av indirekta miljöaspekter vid Linköpings universitet... 24 5.2 Utbildning... 24 5.3 Forskning... 25 5.4 Samverkan med det omgivande samhället... 25 6. Sammanfattning och fortsatt arbete... 27 6.1 Förslag på fortsatt arbete:... 27 Bilaga 1 Intervjuade personer och källor till miljöutredningen... 29 Intervjuade personer vid personligt möte... 29 Telefonintervjuer... 29 Internet... 29
- 3 - E-postkorrespondens... 30 Övriga källor... 30 Bilaga 2 Miljöaspektlista... 31 Direkt miljöpåverkan... 31 Indirekt miljöpåverkan... 37 Bilaga 3 Värdering av miljöaspekter... 40 Direkta miljöaspekter... 40 Indirekta miljöaspekter... 40 Direkt miljöpåverkan... 42 Indirekt miljöpåverkan... 47
- 4-1. Inledning 1.1 Bakgrund År 1996 beslutade regeringen att den offentliga sektorn skulle vara förebild i utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle (SOU 1996:112). Universitet och högskolor, liksom andra myndigheter med miljöledningsuppdrag, ska genomföra en miljöutredning och ta fram sina betydande miljöaspekter. Linköpings universitet har utifrån förordning om miljöledningssystem i statliga myndigheter, SFS 2009:907, upprättat en miljöutredning år 2010 och identifierat sina betydande miljöaspekter. Miljöutredningen ska uppdateras minst vart femte år. Miljöutredning 4 Miljöledningssystemet ska innebära att den miljöpåverkan som verksamhetens interna och externa verksamhet kan ge upphov till är utredd (miljöutredning). Miljöutredningen ska hållas aktuell genom att den ses över och uppdateras vid väsentliga förändringar i verksamheten eller minst vart femte år. Utredningen ska innehålla uppgifter om de miljökrav i lag och annan författning som rör verksamheten. 5 Miljöutredningen ska ligga till grund för miljöledningssystemets inriktning och utformning. Faktaruta 1. Krav på miljöutredning enligt SFS 2009:907 Linköpings universitet lyder under Utbildningsdepartementet och är en av 186 myndigheter som har krav på sig i Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter att utreda miljöpåverkan i verksamheten genom upprättande av en miljöutredning. Linköpings universitet har sedan 2006 arbetat med och enligt ett miljöledningssystem. Ledningssystemet integrerar miljöhänsyn i verksamheten så att hänsyn tas till dess direkta och indirekta miljöpåverkan på ett systematiskt sätt. Inom ramen för miljöledningssystemet utfördes en miljöutredning 2010. Den låg till grund för de miljömål som gällde för år 2011-2012 samt även för de mål som gäller för perioden 2013-2015. Linköpings universitet ser nu ett behov av att utveckla och uppdatera sin miljöutredning på nytt. 1.2 Syfte och mål Syftet med miljöutredningen är att kartlägga Linköpings universitets miljöpåverkan och identifiera universitetets miljöaspekter samt att utifrån en modell för värdering av miljöaspekter bedöma vilka miljöaspekter som är betydande. Utredningen baseras på 2014 års miljöpåverkan. Målet med miljöutredningen är att visa på de miljöfrågor som är de viktigaste för Linköpings Universitet. Utredningen ska också fungera som ett beslutsunderlag för det fortsatta miljöarbetet. Miljöutredning kommer att ligga till grund för miljömålsperioden 2016-2018. Universitetets miljöledningssystem ska bli certifierbart enligt ISO 14 001. I denna miljöutredning har detta tagits i beaktande. Utredningen omfattar samtliga campusområden (campus Valla, campus Norrköping, campus Universitetssjukhuset och campus Lidingö).
- 5-1.3 Struktur på miljöutredningen Miljöutredningen består av två delar: A. Kartläggning av verksamhetens miljösituation och dess miljöpåverkan Detta görs genom att de aktiviteter som påverkar miljön identifieras, beskrivs och kvantifieras med fokus på direkt- och indirekt miljöpåverkan (s.k. direkta och indirekta miljöaspekter). B. Underlag för inriktningen av det fortsatta miljöarbetet Miljöutredningen innehåller en modell för att värdera de identifierade miljöaspekterna. De aktiviteter som har stor miljöpåverkan ska identifieras (s.k. betydande miljöaspekter) och prioriteras för att bland annat ligga till grund för miljömål, miljöpolicy, handlingsplaner, verksamhetsstyrning mm. 1.4 Genomförande Miljöutredningen har genomförts av konsultbolaget Goodpoint AB på uppdrag av Linköpings universitet. Arbetet har utförts av Caroline Rosenberg och Hanna Cedervall på Goodpoint i samarbete med AnnaKarin Unger och Anna-Lena Vejdal vid Linköpings universitet. De aktiviteter som ger upphov till miljöpåverkan kan delas upp i direkta miljöaspekter och indirekta miljöaspekter. De direkta miljöaspekterna är t ex tjänsteresor och användning av el och värme. För att kvantifiera de direkta miljöaspekterna har data avseende dessa samlats in. För att kartlägga hur Linköpings universitet arbetar med de direkta miljöaspekterna har ett antal nyckelpersoner vid universitetsförvaltningens enheter intervjuats, se Bilaga 1. De indirekta miljöaspekterna är mer tydligt kopplade till Linköpings universitets kärnverksamhet. Universitetets tre uppdrag; utbildning, forskning och samverkan med näringsliv och samhälle leder indirekt till miljöpåverkan från olika intressenter. För att kartlägga de indirekta miljöaspekterna och få aktuell information om miljöarbetet har nyckelpersoner vid Linköpings universitet intervjuats, se Bilaga 1. 2. Om Linköpings universitet Linköpings universitet (LiU) är ett av Sveriges större lärosäten. Sedan starten i slutet på 60-talet har LiU varit en förnyare som skapat nya utbildningar och nya sätt att angripa forskningsproblem. LiU var först i Sverige med temaforskning och problembaserat lärande. Studenterna vid LiU kommer från hela världen och universitetet har flera internationella och nationella samarbeten med universitet, samhälle och näringsliv. Universitetet har ca 27 000 studenter, vilket ger ca 18 000 helårsstudenter då alla studenter inte läser på heltid. Dessa studenter är fördelade på campusområdena Campus Valla, Campus Universitetssjukhuset, Campus Norrköping, Campus Lidingö samt distansstudenter. Universitetet har ca 4000 medarbetare och ca 1300 doktorander.
- 6-2.1. Organisation Figur 1. Linköpings universitets organisation (http://www.liu.se/om-liu/organisation?l=sv) Linköpings universitet har en för svenskt högskoleväsen speciell organisation i och med att forskning och utbildning bedrivs vid 14 storinstitutioner där närliggande ämnen och teman är samlade. Institutionerna tillhör inte en enskild fakultet utan kan bedriva utbildning och forskning på uppdrag av flera fakulteter. Universitetets främste företrädare och ledare är rektor, som i likhet med alla rektorer på svenska universitet och högskolor är utsedd av regeringen. Rektors mandatperiod är sex år. Universitetsstyrelsen är universitetets högsta beslutande organ. Styrelsen ansvarar bland annat för budget och policyfrågor samt leder de fyra fakulteten som i sin tur ansvarar för utbildning och forskning inom sina områden. Det fyra fakulteterna är: Filosofiska fakulteten, Medicinska fakulteten, Tekniska högskolan (även kallad Tekniska fakulteten), samt Utbildningsvetenskap. Under rektor finns, förutom Linköpings Universitets kärnverksamhet, Universitetsförvaltningen, Universitetsbiblioteket och fyra olika råd vilka är Ledningsrådet, Forskningsstrategiskt råd, Utbildningsstrategiskt råd och Samverkansstrategiskt råd. Universitetsförvaltningen består av ledning, rådsdirektörer, kansli samt åtta olika avdelningar som i sin tur är är indelade i enheter. 2014 omsatte LiU ca 3,5 miljarder kronor där 44 procent stod för utbildning och 56 procent för forskning. 2.2. Miljöarbetet på Linköpings universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter ska alla myndigheter inom ramen för sitt ordinarie uppdrag ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet på ett systematiskt sätt. Förordningen innebär bland annat att den miljöpåverkan som
- 7 - verksamhetens interna och externa verksamhet ger upphov till är utredd. Både positiv och negativ miljöpåverkan ska kartläggas, både direkta (t ex tjänsteresor och användning av el och värme) och indirekta (t ex utbildning, forskning och samverkan) miljöaspekter ska identifieras. Utöver miljöledningsförordningen omfattas lärosäten av högskolelagen som i 1 kap 5 säger att högskolorna i sin verksamhet ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer ska tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Linköpings universitet har alltså en skyldighet att genom ett miljöledningssystem systematiskt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. LiU har sedan 2006 haft ett miljöledningssystem. LiUs miljöledningssystem är inte certifierat av tredje part men LiU har fastställt att miljöledningssystemet ska vara certifierbart enligt ISO 14 001. Däremot har LiU Serviceenheten, som är organiserade under Universitetsförvaltningen, certifierat miljö- och kvalitetsledningssystem enligt ISO 14 001 och 9001 sedan 2009. I naturvårdsverkets rapport om miljöledning inom statliga myndigheter poängsattes myndigheterna där 10 var det bästa betyget och 0 det sämsta utifrån kvaliteten på myndighetens miljöpolicy, miljömål och måluppfyllelse. Linköpings Universitet fick 8 poäng medan andra universitet och högskolor som KTH, Göteborgs universitet, med flera fick 10 poäng. 2.3 Så är miljöarbetet vid LiU organiserat Rektor för Linköpings Universitet är ytterst ansvarig för miljöarbetet som bedrivs på LiU. Rektor beslutar om miljömål och större förändringar i LiUs miljöledningssystem. Det löpande miljöarbetet är delegerat till Universitetsdirektören som i sin tur ansvar för Universitetsförvaltningen där personal på Miljö- och säkerhetsenheten (MoS) arbetar. De olika ansvarsområdena på MoS-enheten är: Miljöstrateg Koordinator revision och uppföljning Koordinator kemikaliehantering Koordinator biosäkerhet Koordinator miljö- och laboratoriesäkerhet Miljö- och säkerhetsenheten arbetar med att ta fram målförslag och förslag till större förändringar kopplat till miljöarbetet. Dessa förslag går sedan på remiss till de andra enheternas och institutionernas miljösamordnare, prefekter samt Centrala Samverkansgruppen. Utifrån LiUs miljöpolicy som innebär att verksamheten ska bedrivas med hänsyn till hälsa och miljö, med god marginal ska uppfylla gällande hälsoskydds- och miljölagstiftning och ständigt ska förbättras för att minska belastningen på hälsa och miljö, har fyra målområden gällande miljöpåverkan prioriterats. Dessa målområden formulerades utifrån den miljöutredning som genomfördes 2010. De fyra prioriterade områdena innebär att verksamheten ska arbeta för att: Öka kunskapen om miljödimensionen av hållbar utveckling Begränsa klimatpåverkan
- 8 - Effektivisera naturresursanvändningen Minimera spridningen av skadliga och smittsamma ämnen från verksamheten. Målområdena är nedbrutna i kvantifierbara, tidsatta och mätbara mål där ansvarig för utförande och uppföljning är angivet. Målen gäller mellan 2013-2015, nya mål som baseras på aktuell miljöutredning skall fastställas för 2016-2018. Arbetet med miljömålen pågår på central nivå och på institutionsnivå. Uppföljning och rapportering av måluppfyllnad sker en gång varje år och redovisas i universitetets årsredovisning, i miljörapport till Naturvårdsverket och Utbildningsdepartementet samt rapport till Energimyndigheten. Miljöledningssystemet revideras varje år av interna miljörevisorer från enheterna och institutionerna. 2.4 Miljöarbetet i praktiken När det gäller utbildning har Linköpings universitet ett antal utbildningar med miljöinriktning och ett flertal forskargrupper som fokuserar på miljö- och hållbarutveckling. Ett av miljömålen för att öka kunskapen om miljödimensionen i hållbar utveckling är att samtliga studenter skall få en grundläggande kännedom om miljödimensionen i hållbar utveckling inom sina utbildningar. Arbete för att tydligare integrera miljödimensionen av hållbar utveckling i utbildningar är initierat på central nivå och detta arbete kommer att fortsätta under 2015. Organiserat under rektor finns ledningsrådet. Under ledningsrådet finns tre särskilda rådgivandefunktioner för ärendeberedning vid universitet. Råden finns inom utbildning, forskning och samverkan. Dessa råd bildades i januari 2012 och har mandatperioder på tre år. Senaste mandatperioden började i januari 2015. I samband med påbörjan av nuvarande mandatperiod uppdaterades anvisningarna för dessa råd. Råden har i uppgift att ge rektor eller universitetsstyrelsen råd inom utbildning, samverkan och forskning. I ledningsrådet finns möjlighet att behandla de övergripande frågorna gällande hållbarutveckling inom respektive kärnverksamhetsområde för universitet. Ordförande för utbildningsrådet är prorektor. Övriga medlemmar i utbildningsrådet är fyra prodekaner och tre företrädare för utbildningsverksamheten inom universitetet och tre företrädare för studenterna, vilka sistnämnda utses av universitetets studentkårer. Föredragande i rådet är normalt utbildningsdirektören. För samverkansrådet är vicerektor för samverkan ordförande. I övrigt består rådet av fakultets/områdesstyrelserna nominerade företrädare samt företrädare för institutionerna, universitetsförvaltningen, LiU Holding AB samt tre företrädare för studenterna, vilka sistnämnda utses av universitetets studentkårer. Föredragande i rådet är normalt samverkansdirektören. Ordförande för forskningsrådet är prorektor, tillika rektors ställföreträdare. I övrigt består rådet av fyra prodekaner och ytterligare tre företrädare för forskningsverksamheten vid universitetet, en företrädare för Junior Faculty och en företrädare för de forskarstuderande viken utses av studentkårerna. Till rådet är även knutna tre ledamöter på distans. Föredragande på rådet är normalt forskningsdirektören. Ett annat miljömål för att öka kunskapen har varit att anordna en miljödag samt en permanent utställning för att kommunicera det miljöarbete som bedrivs internt på LiU. Information om LiUs miljöarbete ges både till studenter och nyanställda. Universitetet ska även minska miljöpåverkan från sin egen verksamhet. De miljömål som är relaterade till direkta miljöaspekter gäller begränsa klimatpåverkan, effektivisera användning av naturresurser,
- 9 - samt minimera skadliga och smittsamma ämnen från verksamheten dessa beskrivs i kapitlet direkta miljöaspekter. Lokalvårdsenheten, post och husserviceenheten och tryckerienheten är alla nyckelenheter då det kommer till direkta miljöaspekter. Dessa enheter är viktiga i ett miljöförbättringsarbete. Husserviceenheten och tryckerienheten beskriver att de har en viktig roll när det kommer till samordning av resurser. Ett initiativ har genomförts för trycksaker som är gemensamma för hela universitet. Flera olika lager av trycksaker har samordnats till ett vilket leder till mycket mer effektivt resursutnyttjande. Nu undersöks ett gemensamt möbelsystem. I dagsläget ägs möblerna av institutionerna. Detta leder till ett ineffektivt nyttjande av resurser, då alla möbler kanske inte används samtidigt som en institution kan köpa in nya möbler eftersom det där råder brist på möbler. Enheterna har uttryckt att de gärna är involverade tidigare vid förändringsarbete för att kunna vara med att bidra med kunskap och erfarenhet inom respektive expertisområde för att skapa så bra beslutsunderlag som möjligt med avsikt att minimera miljöpåverkan. Representanter från enheterna poängterar vikten av en god dialog och tycker i många fall att den fungerar bra. Lokalvårdsenheten uttryckte en risk i att miljöarbetet som bedrivs idag på serviceenheten är persondrivet och bygger på engagemang snarare än att miljöarbetet finns angivet i rollbeskrivningen eller i uppdragsbeskrivningen för enheten eller avdelningen. Lokalvårdsenheten, post och husenheten samt tryckerienheten ser sig själva som ambassadörer för miljöarbetet och ser vikten i att utbilda och sprida kunskap i kontakt med sina kunder och uppdragsgivare. För att komma till rätta med att viss information inte når fram till de berörda inom serviceenheten föreslås ett mer strukturerat arbetssätt där varje funktion måste ha en representant på samordningsträffar, forum etc istället för att det ska vara personberoende. Idag beskrivs det att en person blir kallad snarare än en enhet. Om enheten kallas istället för en person säkras att informationen når enheterna och att kunskapsöverföring och viktiga perspektiv ur miljöhänseende behandlas vid beslutsfattande och förändringsarbete. Miljömål är fastställt gällande att samtliga nybyggnadsprojekt på LiUs campus områden ska resultera i energi- och resurseffektiva byggnader. För att uppnå dessa mål krävs samverkan med både nyttjare och hyresvärdar. Lokalförsörjningsenheten uppger att expertkunskapen om de tekniska lösningarna för att skapa energi- och resursförbättringar ofta kan hyras in från fastighetsägaren, dock kräver till exempel det gröna hyresavtalet hos fastighetsägaren Klövern även en rad beteendeförändringar hos studenter och anställda. Fastighetsavdelningen upplever att de saknar kompetens och resurser för att arbeta effektivt med beteendeförändringar. Fastighetsavdelningen beskriver att det idag inte finns checklistor eller systematiserade arbetssätt för att säkra en minskad miljöpåverkan vid en ombyggnation eller renovering. Däremot så ställs miljökrav i samband med en dialog med hyresvärden vid om- och nybyggnationer dock inte på befintliga hyreskontrakt som gäller äldre lokaler. Risken med att miljökrav endast ställs i samband med ny eller ombyggnation är att resurseffektivisering av befintliga hyreskontrakt kan missas. Avsaknandet av checklistor och rutiner i samband med ombyggnationer och nybyggnad menar fastighetsavdelningen beror på att verksamheterna skiljer sig åt. LiU har allt från forskning, som ofta är resursintensiv i form av energianvändning/elförbrukning, till restauranger och vanliga lektionssalar i sin verksamhet. Fastighetsavdelningen beskriver också att det är svårt att få tillförlitliga uppgifter på energi, vattenförbrukning och avfall från vissa av hyresvärdarna. Lokalplaneringen undersöker för närvarande vilka krav de kan ställa på sina hyresgäster. Ett krav skulle kunna vara att om en restaurang har tillgång till kök ska maten serveras på porslinstallrikar och riktiga bestick.
- 10 - Både arbetet med indirekta och direkta aspekter avgör hur studenterna upplever LiUs miljöarbete. År 2010-2013 utsågs LiU till det universitet i världen med bäst eco-friendly attitude av den internationella studentbarometern. Mätningen 2014 rankades LiU på tredje plats. Studenter hade kommenterat i undersökningen att tentor behövde lämnas in i pappersformat eftersom digital inlämning inte var giltig samt att vissa restauranger serverade maten på papperstallrikar. 3. Metod för nulägesanalys av miljöaspekter 3.1 Avgränsningar Miljöutredningen avgränsas till de medel, beslut och processer som Linköpings universitet ansvarar för. Utredningen inkluderar direkta och indirekta aspekter och innefattar både positiva och negativa effekter. Miljöutredningen omfattar inte utredning av miljöpåverkan från Linköpings universitets leverantörer. 3.2 Miljöaspekt En miljöaspekt är en aktivitet i Linköpings universitets verksamhet som ger, eller kan ge upphov till, positiv eller negativ påverkan på den yttre miljön. Verksamheterna har delats in i olika aktiviteter och för varje aktivitet redovisas de viktigaste orsakerna till miljöpåverkan. En aktivitet som påverkar miljön och aktivitetens miljöpåverkan benämns miljöaspekt. Linköpings universitets miljöaspekter har identifierats och sammanställts i en miljöaspektförteckning, se bilaga 1. Verksamhetens miljöaspekter kan beskrivas som direkta, det vill säga påverkan som sker kopplat till aktiviteter i den egna verksamheten, och som indirekta, vilket innebär att miljöpåverkan sker utanför LiUs direkta kontroll, exempelvis genom påverkan till följd av de myndighetsbeslut som fattas. Linköpings universitets verksamhet Direkt miljöpåverkan Indirekt miljöpåverkan LiUs direkta miljöpåverkan handlar exempelvis om hur tjänsteresor, energiförbrukning och pappersförbrukning påverkar miljön. LiU har en indirekt miljöpåverkan genom till exempel den forskning, utbildning och samverkan som bedrivs. Figur 2. Direkt och indirekt miljöpåverkan Utifrån tillgänglig information görs en värdering av de miljöaspekter som identifieras. Miljöutredningen innehåller en modell för att göra denna värdering. Modellen omfattar både direkta och indirekta miljöaspekter och beskrivs närmare i bilaga 2. De aktiviteter som har stor miljöpåverkan (s.k. betydande miljöaspekter) ska identifieras och prioriteras för att bland annat ligga till grund för miljömål,
- 11 - miljöpolicy, handlingsplaner, verksamhetsstyrning mm. De identifierade miljöaspekterna och modellen för att identifiera och bedöma miljöaspekter byggs in i det miljöledningssystem som införs i verksamheten. 3.3 Miljökvalitetsmålen En översiktlig bedömning av de direkta miljöaspekternas koppling till de 16 nationella miljökvalitetsmålen har också gjorts. Nr Sveriges Miljökvalitetsmål 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 4 Giftfri miljö 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Ingen övergödning 8 Levande sjöar och vattendrag 9 Grundvatten av god kvalitet 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 11 Myllrande våtmarker 12 Levande skogar 13 Ett rikt odlingslandskap 14 Storslagen fjällmiljö 15 God bebyggd miljö 16 Ett rikt växt- och djurliv Tabell: Sveriges miljökvalitetsmål Varje avsnitt avslutas med en sammanställning av identifierade miljöaspekter. Här ges en kortare förklaring till aspekten samt för de direkta aspekterna en hänvisning till vilket eller vilka nationella miljökvalitetsmål som berör miljöaspekten.
- 12-4. Verksamhetens direkta miljöaspekter De direkta miljöaspekter som har identifierats är: Elenergianvändning Energianvändning för uppvärmning Vattenanvändning Tjänsteresor Pappersförbrukning Genererande av vanligt avfall Genererande av farligt avfall Kemikalieanvändning Användning av kontorsmaskiner 4.1 Elenergianvändning Produktion av elenergi medför alltid miljöpåverkan. Påverkan på miljön varierar dock beroende på hur energin produceras. Linköpings universitet köper 100 % vatten och vindkraft, och anses därmed vara klimatneutral. Under 2014 förbrukade Linköpings universitet 37 268 MWh el. Motsvarande utsläpp av CO2 är 0 ton då all el kommer från förnyelsebara energikällor. Centralt på LiU är målet att minska elförbrukningen med 5% per anställt och student till 2015 jämfört med 2011. Årlig elenergianvändning i kwh totalt, per årsarbetskraft och per m 2 kwh totalt kwh/å.a. kwh/ m 2 Verksamhetsel 28 345 077 7 254 101 Fastighetsel 8 922 428 1 957 32 Summa 37 267 505 9 211 133 Antal årsarbetskrafter: 3 675 Antal kvadratmeter lokalyta: 279 697 Källa uppgifter: Redovisning av 2014 års miljöledningsarbete enligt SFS 2009:907 En nybyggnation invigdes i oktober 2014 och en ombyggnation sker på campusområdet i Norrköping Ambitionen är att få den nybyggda byggnaden klassad som Miljöbyggnad Guld och ombyggnationen klassad som miljöbyggnad Silver då Guld inte är möjlig att uppnå för en ombyggnation. Först efter två år efter att byggnaden tas i bruk kan det avgöras om målsättningen har uppnåtts. För att uppnå
- 13 - klassningen krävs insatser för att minimera energianvändningen. Fastigheten har ett sedumtak som består av fetbladsväxter. Växterna tar upp koldioxid från luften och omvandlar det till syre. Sedumtaket har dessutom en kylande effekt under sommaren. Detta kan få till följd att energiförbrukning för att kyla ner fastigheten under varmare perioder kan minimeras. Även solpaneler har installerats på taket. Energin som solpanelerna genererar kommer att täcka delar av fastighetselen kopplat till byggnaden. LEDbelysning har integrerats i taket för en energieffektiv ljussättning. Under andra halvan av 2014 stod fastigheten klar för inflyttning. Det ställs inga generella krav på energieffektivitet från fastighetsavdelningen som uppger flera skäl till det. Det främsta är att verksamheterna är så olika. En del verksamheter är väldigt energiintensiva exempelvis biolab som nu är i stånd att få nya lokaler. De förbrukar mycket el och framförallt kyla. Ett annat skäl som beskrivs är att i vissa fall så finns flera hyresgäster i samma fastighet och samma elmätare. Ett exempel på det är att universitetet i sjukhuset hyr i samma lokaler som landstinget. Fastighetsavdelningen beskriver att det kan vara svårt att märka effekten på energibesparande åtgärder i de fall då flera verksamheter hyr i samma fastighet. Om inte båda parter jobbar mot samma mål blir effekten inte så stor. Angreppssättet är istället att anpassa sig efter rådande förutsättningar som hyresvärd och verksamhet. I samverkan med fastighetsägaren anlitas specialistfunktioner med teknisk kompetens för att tillsammans hitta energitjuvar och på så sätt minska energiåtgången. Därefter är det upp till fastighetsavdelningen att arbeta med hyresgästernas beteenden. Beteendevetarkompetens finns dock inte inom fastighetsavdelningen och anlitas heller inte externt om behov skulle uppstå. Sammanfattning av miljöaspekt M I L J Ö A S P E K T Elenergianvändning Elektricitet förbrukas till belysning, uppvärmning av kontor och fastigheter mm. Miljöpåverkan från elproduktion beror på hur elektriciteten har producerats. Eldas fossila bränslen blir det luftutsläpp av främst koldioxid (växthuseffekt) och kväveoxider (försurning av mark och vatten, övergödning och marknära ozon). Produceras elen i kärnkraftverk eller vattenkraftverk är miljöpåverkan framförallt produktion av radioaktivt avfall och risken för radioaktiva utsläpp vid ett kärnkraftshaveri respektive lokala effekter på naturmiljöer från reglerade vattendrag. M I L J Ö M Å L 1,2,3,6,8,16 Till förnyelsebar energiproduktion räknas i huvudsak vattenkraft, vindkraft, energi från biomassa och solenergi. 4.2 Energianvändning för uppvärmning Årlig energianvändning i kwh totalt, per årsarbetskraft och per m 2. kwh totalt kwh/å.a kwh/m 2 Uppvärmning fjärrvärme 25 584 032 6 880 90 Kyla 9 597 351 2 612 34 Summa 35 181 383 9 492 124 Antal årsarbetskrafter: 3 675 Antal kvadratmeter lokalyta: 279 697
- 14 - Källa uppgifter: Redovisning av 2014 års miljöledningsarbete enligt SFS 2009:907 Linköpings universitet köper fjärrvärme och fjärrkyla från tekniska verken och E.ON där andelen förnyelsebart uppgår till ca 85 % beroende på bränslemixen i avfallspannorna. Bränslemixen hos Tekniska verken bestod 2014 i en mix av avfall, trä, olja och kol. Under 2014 förbrukade Linköpings universitet 35 181 MWh fjärrvärme/kyla på alla sina campus. Enligt uppgifter från Tekniska verken ger fjärrvärmen upphov till 99 g koldioxid/kwh såld fjärrvärme. Detta ger ett koldioxidutsläpp på 3 483 ton CO2 under 2014. Utsläppen av koldioxid per såld kwh är beräknad enligt den metod som Svensk Fjärrvärme och Värmemarknadskommittén förordar (alternativproduktionsmetoden). Källa tekniska verken, www.tekniskaverken.se Sammanfattning av miljöaspekt M I L J Ö A S P E K T Värmeenergianvändning Fjärrvärme står för ca 50 % av uppvärmningen av bostäder och lokaler i Sverige. M I L J Ö M Å L 1,2,3,5, 7 Miljöeffekterna är främst utsläpp av koldioxid från icke-förnyelsebar energi som t ex olja och gasol (växthuseffekt), utsläpp av kväveoxider (försurning och övergödning) samt svaveldioxid (försurning). Fjärrvärme produceras i huvudsak av förnyelsebar råvara samt olika typer av avfall. Olja, kol eller gas tillsätts för att förbättra förbränningen. 4.3 Vattenanvändning Linköpings universitets vattenförbrukning upp går till 63 987 m 3 2014. Vattenförbrukningen gäller de lokaler som Linköpings universitet hyr av Akademiska Hus, vilket är den största hyresvärden men också den hyresvärd som kan ge tillförlitliga siffror för vattenförbrukningen. Förbrukningen avser avlopp, kranvatten, labbverksamhet med mera, dock ej för kyla och värme. Genom att LiU övergick till fjärrkyla minskades vattenförbrukningen. Minskningen var särskilt stor i A-husets hydrauliklaboratorium vid Campus Valla som minskade sin vattenförbrukning från ca 35 000 m³ till ca 10 000 m³. Totalt, m 3 Årlig vattenanvändning 63 987 Antal årsarbetskrafter: 3 675 Antal kvadratmeter lokalyta: 279 697 Källa uppgifter: Kenneth Sigfridsson, VVS-ingenjör, Akademiska Hus, maj 2015
- 15 - Sammanfattning av miljöaspekt M I L J Ö A S P E K T Vattenanvändning I Sverige är färskvattentillgången god och vattenanvändning bedöms inte vara ett miljöproblem i sig. I många delar av världen är vatten en bristvara, men inte heller den goda tillgång vi har i Sverige är självklar i framtiden. Användningen av naturgrus ökar grundvattnets sårbarhet, utsläpp av miljöfarliga ämnen kan förorena grundvattnet, överuttag i kustnära områden kan ge saltvatteninträngning, byggarbeten och trafik kan påverka grundvattnet i känsliga områden m.m. Direkt miljöpåverkan härstammar främst från förbrukning av energi och kemiska produkter vid rening samt vid hantering av avloppsvatten i reningsverk. M I L J Ö M Å L 4, 9 4.4 Tjänsteresor Förbrukningen av fossila bränslen vid tjänsteresor med bil och flyg genererar utsläpp till luft av främst koldioxid (växthuseffekt) och kväveoxider (försurning av mark och vatten, övergödning och marknära ozon). Avgaserna innehåller dessutom partiklar och andra hälsoskadliga ämnen. Utsläpp av koldioxid Totalt kg CO2 Flygresor under 50 mil 145 405 Flygresor över 50 mil 3 407 547 Bilresor som görs i tjänsten (hyrbil) 1 358 LiU-bil 40 265 Egen bil 94 428 Taxi 2 289 Tågresor 9,29 SUMMA 3 691 301 Källa: AnnaKarin Unger, Enhetschef, miljöstrateg, Linköpings universitet, maj 2015 Statistiken kommer från LiUs egna uppföljningssystem på resor i tjänster samt uppgifter från de resebyråer som LiU använder sig av. I statistiken ingår inte de resor som sker utan kontakt med den resebyrå som LiU är knuten till. universitetet kan genom sitt nya inrapporteringssystem inte inom rimliga gränser urskilja vilka resor som skett via tåg/flyg/buss som skett genom privata utlägg. Beräkning av Co2 utsläpp har gjort hos leverantörer och av LiU enligt den Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller. Flera insatser har gjorts för att minimera utsläppen från tjänsteresor. Först och främst har de anställda tillgång till IT-utrustning och utbildning för resfria möten. Däremot förs ingen statistik på hur många resfria möten som hittills genomförts. Ett miljömål kopplat till att minska utsläppen från tjänsteresor är att minska andelen resor som sker med egen bil i tjänsten och istället nyttja LiUs hyrbilar där målet är att bilparken ska bestå till 100 % av bilar som drivs på el, etanol eller biogas. Post- och husserviceenheten är ansvarig för att uppfylla miljömålet gällande LiUs egen bilpark. Målet är nu uppnått men de spelar en viktig roll även gällande målet för att användningen av egen bil i tjänsten skall minska till 20 % av totala antalet kilometer för tjänsteresa med bil till 2015. Målet är ännu inte uppnått, 2014 uppgick andelen körda mil med LiU bil till 60 %. Post och
- 16 - service enheten faciliterar att bilar finns tillgängliga och fulltankade. Dessutom uppmuntrar de till samåkning när de ser att detta är möjligt. Mellan Campus Valla i Linköping och Campus Norrköping går en linjebuss som även kan nyttjas för tjänsteresor. Linköpings universitet har mål som säger att andelen flygresor som är kortare än 500 km ska minska och i förhållande till långa flygresor ska CO2-utsläppen vara mindre än 2 % av de totala CO2-utsläppenfrån flygresor senast år 2015 4.5 Transporter För interna transporter finns en lastbil som Post- och Husservice har i sin verksamhet. I enhetens transportplan finns samlastning som en central punkt. I planen ingår även rutiner för var gods ställs som ska transporteras, fasta körtider och rutiner för kommunikation. Det är planerat att byta ut lastbilen till förmån för en mindre bil med halverad bränsleåtgång. Post- och husservice nämner att andelen transporter med el-truckar kommer öka för att avlasta den nya bilen för transporter. Utsläpp av koldioxid Totalt kg CO2 Interna transporter med lastbil 8 889 SUMMA 8 889 Källa: AnnaKarin Unger, Enhetschef, Miljöstrateg, Linköpings universitet, maj 2015 Sammanfattning av miljöaspekt MILJÖASPEKT Resor i tjänsten och transporter Miljöpåverkan härstammar främst från miljöstörande ämnen från avgaser och förslitning av däck och bromsar beroende på vilket transportsätt som väljs. MILJÖMÅL 1,2,3,4,7 Miljöstörande ämnen från förbränning av fossilt bränsle genererar utsläpp till luft av främst koldioxid och kväveoxider, vilket har en stor global/regional/lokal påverkan i form av klimatförändring, försurning, övergödning, marknära ozon, påverkan från metaller, buller etc. Avgaserna innehåller dessutom partiklar och andra hälsoskadliga ämnen.
- 17-4.6 Pappersförbrukning Pappersförbrukningen för 2014 uppskattas till ca 100 ton och fördelas enligt nedan: Pappersförbrukning i kg Städ/Hygienpapper 16 320 Kontorspapper 64 699 Papper i egentryckeriverksamhet 18 860 Summa (kg) 99 879 Källa: AnnaKarin Unger, Enhetschef, miljöstrateg, Linköpings universitet, maj 2015, www.torebrings.se för beräkning av vikt hygienpapper Pappersförbrukningen för städ- och hygienpapper angavs i kostnad där kostanden 2014 uppgick till 935 736 kronor. För att omvandla kostnaden av hygien och städpapper till förbrukning i kg uppskattades varje förpackning papper uppskattades kosta 430 kronor och väga 7,5 kg. Detta gav en förbrukning av hygienpapper på 16 320 kg. LiU har som mål att minska förbrukningen av kopiator-/skrivarpapper per anställd och student med 10 % till år 2015 jämfört med år 2011. För att det ska uppnås är universitetets skrivare inställda på dubbelsidig utskrift. Vid tryckerienheten genomfördes en förändring i arbetssätt som möjliggjorde förhandsgranskning av beställt material. Detta har genererat en minskning av pappersförbrukning. På ett universitet finns mycket tryckt material i form av marknadsföring och information. Mycket av materialet är gemensamt för hela universitet. Trots det var det tidigare varje fakultet som beställde nytt tryckmaterial från tryckeriet. Det resulterade i att mycket av materialen kasserades eftersom det inte fanns någon samordning eller överblick över vilket material som redan fanns upptryckt. Idag är det istället post- och Husservice som beställer tryckmaterial från tryckeriet och fakulteten kontaktar Postoch husservice vid behov av tryckt material. Åtgärden har gett som resultat att mindre volym trycks och även volymen outnyttjade trycksaker som kasseras har minskat. Sammanfattning av miljöaspekt MILJÖASPEKT Pappersförbrukning Papper tillverkas av en förnyelsebar resurs. Skogsavverkningen är idag i nivå med eller över nivån som är långsiktigt hållbar. Vid tillverkningen, som är energikrävande, uppkommer utsläpp till vatten och luft. Syreförbrukande substans (påverkar ekosystem och kan leda till döda bottnar), kväve och fosfor (övergödning) släpps ut i avloppet. Svavel (försurning), koldioxid (växthuseffekt) och kväveoxider (övergödning och försurning) är de största luftutsläppen. MILJÖMÅL 4
- 18-4.7 Genererande av vanligt avfall Linköpings universitets verksamheter genererar ett antal avfallsslag som källsorteras. Nedanstående fraktioner och mängder avfall uppkom från verksamheten under perioden 2014: Vanligt avfall, Fraktion i kg Campus Valla Campus Norrköping Campus Lidingö Summa Kontorspapper 52 650 6 943 250 59 843 Tidningar 7 036 1 940 365 9 341 Wellpapp/förp kartong 16 800 1 540 289 18 692 Färgat glas 956 34 55 1 045 Ofärgat glas 955 43 55 1 053 Metall förpackningar 271 0 118 389 Plastförpackningar 566 14 99 679 Krymp/sträckfilm/LDPE 1 505 104 0 609 Metallskrot 0 1 720 0 1 720 Grovsopor 0 2 040 0 2 040 Trä 47 960 0 0 47 960 Deponi 366 0 0 366 Osorterat 17 600 4 642 8 410 30 652 Brännbart 2 080 9 677 0 11 757 Blandat avfall 11 620 3 896 4 730 20 246 Totalt 160 365 32 593 14 371 207 329
- 19 - Källa: Malin Lidéhn, Projektsamordnare, Linköpings universitet, juli 2015 LiU har som mål att minska mängden avfall som går till förbränning från LiUs verksamheter med 10 % mellan år 2013-2015. För att minska andelen avfall som bränns har ett pilotförsök genomförts på campus Valla tillsammans med Tekniska verken gällande sortering av matavfall som omvandlas till biogas. Pilotstudien föll väl ut och ska implementeras i större skala. Avfallssorteringskärl finns tillgängligt på hela campusområdet. Universitet har flera internationella studenter, forskare, professorer och andra anställda och därför är information kring avfallshantering en central fråga. Samtliga nyanlända och nyanställda utbildas och informeras om sitt ansvar och LiUs avfallshantering. Det avfall som blir över efter källsortering kan antingen deponeras, rötas eller förbrännas. Deponier kan ge upphov till förorenat lakvatten och metangas (bidrar till växthuseffekten). Deponier innebär också att landområden tas i anspråk. Vid förbränning av avfall tas energin tillvara. Förbränningen orsakar dock utsläpp som kan vara giftiga, övergödande och försurande och bidrar till växthuseffekten. Askan innehåller olika miljöskadliga metaller. Sammanfattning av miljöaspekt MILJÖASPEKT Genererande av vanligt avfall Miljöpåverkan härstammar främst från brutna kretslopp och förbrukning av naturresurser vid förbränning. MILJÖMÅL 2, 3, 4, 7 Deponier kan ge upphov till förorenat lakvatten och metangas (bidrar till växthuseffekten). Deponier innebär också att landområden tas i anspråk. Vid förbränning av avfall tas energin tillvara. Förbränningen orsakar dock utsläpp som kan vara giftiga, övergödande och försurande och bidrar till växthuseffekten. Askan innehåller olika miljöskadliga metaller. 4.8 Genererande av farligt avfall Avfallsförordningen definierar vad som är farligt avfall. Av det avfall som genereras vid Linköpings universitets tre Campus är följande avfall farligt avfall: Farligt avfall, Fraktion i kg Campus Valla Campus Norrköping Campus Lidingö Summa Batterier 0 0 3 3 Lysrör 50 0 2 52 Glödlampor/halog 0 10 0 10 en Lågenergilampor 0 70 0 70 Elektronikavfall 11 627 2 101 34 13 762 Kylskåp/frysar 195 0 0 195 Smittförorenande 0 0 1 1 sjukhusavfall Färgburkar 0 0 67 67 Toner/färgpatron 0 0 3 3
- 20 - Aerosoler, 0 0 14 14 brandfarliga Småkem 0 0 13 13 Totalt 11 872 2 181 137 14 190 Källa: Malin Lidéhn, Projektsamordnare, Linköpings universitet, juli 2015 Farligt avfall kan ha en rad negativa miljöeffekter, t ex ackumuleras tungmetaller och stabila ämnen i näringskedjan. Det är därför viktigt med en korrekt hantering av farligt avfall. Sammanfattning av miljöaspekt MILJÖASPEKT Farligt avfall Miljöpåverkan härstammar främst från farligt avfall som inte sorteras och hanteras på rätt sätt och därigenom kommer ut i miljön. Förbränning eller deponi av farligt avfall ger upphov till utsläpp av förbränningsgaser samt eventuellt läckage av farliga ämnen till mark, vatten och luft. Farligt avfall som tungmetaller (kvicksilver m.m.) och andra giftiga och stabila ämnen kan ackumuleras i näringskedjan. MILJÖMÅL 4,5 4.9 Kemikalieanvändning Kemikalier som används på Linköpings universitet angavs endast för Serviceenhetens förbrukning. Uppgifter om mängden kemikalieanvändning för utbildnings- och forskningsverksamheten inkluderades inte i denna utredning. LiU har som mål att ersätta eller minska användningen av miljö- och hälsofarliga ämnen inom laboratoriemiljö där så är möjligt genom substitution och metodbyten under perioden 2013-2015. Var tredje år sänds en substitutionsenkät ut till verksamheterna för att undersöka hur utvalda ämnen används och om de går att byta ut eller eliminera. Aktiviteten genomförs med syfte att medvetandegöra och driva på utfasning av hälsofarliga ämnen. Serviceenheten arbetar efter divisen att minska antalet kemikalier och när det är möjligt byta mot mer miljövänliga kemikalier. Dessutom tittar de på alternativa städmetoder för att undvika användning av kemikalier så mycket som möjligt. Deras utgångspunkt är att använda så lite kemikalier och så lite vatten som möjligt. Städpersonalen genomgår en internutbildning där de får yrkesbevis. Utbildningen syftar till att ökamedvetenheten om kemikaliers inverkan på hälsa och miljö. Även doseringsövningar genomförs för att använda rätt mängd rengöringsmedel till rätt ändamål. De större skurmaskinerna har dessutom automatisk dosering för att minimera risken för överdosering av kemikalier. Lokalvårdsenheten är också med som experter i processer för renovering eller nybyggnation i fråga om materialval. Lokalvårdsenheten delar med sig av erfarenhet när det gäller underhåll av ytor och också vilka konsekvenser vissa materialval får med sig i form av kemikalieanvändning och arbetsinsatser gällande underhåll.
- 21 - Under 2014 utfördes ett antal åtgärder för att minska kemikalieanvändningen. Dessa är beskrivna i listan nedan. Utökad användning av fönsterduk har minimerat förbrukningen av glasrent Förbättrad rutin och utbildning kring rengöring av whiteboard-tavlor har begränsat inköp av Whiteboard-rengöringsmedel Kraftigt reducerade inköp av polish och vaxprodukter till förmån för polering av befintliga golvytor Stengolvsprodukter har ersatts i stor utsträckning av maskinell rengöring med Twisterrondell, en produkt som är impregnerad mer mikroskopiska diamanter. Underhållet kan utföras med enbart vatten. Källa: Kompletterande bilaga till lokalvårdsenhetens miljömål, Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen, enheten för lokalvård, 2014-12-05/SA Mängden kemikalier i tabellen avser inköpt och inventerad mängd kemikalier under år 2014. Typer av kemikalier är diskmedel, tvättmedel, rengöringsmedel, tvål, handkräm, oljor, smörjmedel, samt övriga kemikalier. Kemikalievolymerna var från källan mestadels angivna i liter men för bedömning av miljöaspekt omvandlades mängderna i kg. Kemikalierna antas ha en densitet nära 1 kg/liter. Kemikalier Mängd (kg) Totalt 5 678 Källa: Kristina Orselius, Koordinator Kemikaliefrågor, Linköpings universitet, maj 2015 Rengöringsmedel innehåller bl. a komplexbildare i form av fosfater, samt tensider. Fosfater fälls ut i reningsverken. Tensider har ganska låg giftighet för människan som får i sig tensider från exempelvis diskmedel. Däremot är de giftiga för många organismer i naturen, t ex fisk. De mest miljöanpassade tensiderna bryts ner snabbt till koldioxid och vatten men det finns även svårnedbrytbara tensider.
- 22 - Sammanfattning av miljöaspekt MILJÖASPEKT Användning av kemikalier/rengöringsmedel Miljöpåverkan härstammar från kemikaliers effekter på djur och växter efter att de kommer ut i miljön. Vissa kemikalier påverkar fortplantning hos djur och andra tillväxt hos djur och växter. MILJÖMÅL 4, 7, 8, 16 Rengöringsmedel innehåller bl.a. komplexbildare i form av fosfater samt tensider. Fosfater fälls ut i reningsverken. Tensider har ganska låg giftighet för människan. Däremot är de giftiga för många organismer i naturen, t ex fisk. De mest miljöanpassade tensiderna bryts ner snabbt till koldioxid och vatten men det finns även svårnedbrytbara tensider. Maskindiskmedel är starkt frätande och innebär en arbetsmiljörisk om ämnet hamnar på huden eller i ögonen. Ur ett yttre miljöperspektiv är miljöpåverkan låg om produkten hanteras på rätt sätt. 4.10 Användning av Kontorsmaskiner Produktion av IT-produkter innebär flera olika slags miljöeffekter, såsom uttag av naturresurser, utsläpp vid produktion av råvaror och komponenter, kemikalieanvändning, betydande avfallsmängder etc. All elektronisk utrustning kräver elektricitet. Utöver energibehovet innehåller elektronisk utrustning ofta en rad miljöskadliga ämnen som kadmium, arsenik, kvicksilver och bly, samt olika typer av flamskyddsmedel. Utöver telefoner, datorer och skrivare/kopiatorer finns en mängd annan elektronisk utrustning i verksamheten. Denna elektroniska utrustning är inte medräknad. Översikt över kontorsmaskiner Utrustning Antal enheter Telefoner 2884 Datorer 8000 Skrivare/kopiatorer 416 Tonerkassetter och resttoner (antal/år) 1348 Källa: Mattias Eklund, Teleservice, Linköpings universitet, Maj 2015, Therese Mellberg, Servicekordinator / Administratör, Koneo Ab, AnnaKarin Unger, enhetschef, miljöstrateg, Linköpings universitet, maj 2015
- 23 - Sammanfattning av miljöaspekt MILJÖASPEKT Användning av kontorsmaskiner Elektronik påverkar miljön under apparaternas hela livslängd, från utvinning av mineraler, till tillverkning, användning och till slut avfall. Elektronisk utrustning innehåller många kemikalier och tungmetaller som förorenar miljön under produktion, användning och skrotning. Kemikalierna kan göra stor skada på människor och miljö när elektroniken blir till avfall och ska förstöras. MILJÖMÅL 4, 16 4.12 Upphandling På LiU finns en upphandlingsenhet som har till uppdrag att genomföra upphandlingar och ge råd och information i upphandlingsfrågor till hela universitet. Enheten fungerar även som inköpshandläggare för Universitetsförvaltningen. Av anskaffningarna under 2014 genomfördes 59 % anskaffningar med miljökrav vilket motsvarar 91 % av det totala värdet för anskaffningarna. Dessa uppgifter gäller där LiU bedömt att miljökrav har varit rimliga att ställa. Forskningsutrustning är inte inkluderat i denna statistik.
- 24-5. Verksamhetens indirekta miljöaspekter Utifrån högskolelagen SFS 1992:1434 har högskolor följande uppgifter: 1) Utbildning 2) Forskning 3) Samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Högskolelagen fastställer också att högskolorna i sin verksamhet skall främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. De indirekta miljöaspekterna för en myndighet är ofta starkare kopplade till kärnverksamheten än de direkta. I många fall är det dessutom genom de indirekta miljöaspekterna en myndighet har störst möjlighet att påverka miljön. Genom en systematisk integrering av miljöarbete i myndighetens kärnverksamhet kan därmed en positiv miljöpåverkan uppnås. 5.1 Identifiering av indirekta miljöaspekter vid Linköpings universitet Vid framtagandet miljöutredningen gjordes en gruppintervju med nyckelpersoner för att identifiera de indirekta miljöaspekterna. De indirekta miljöaspekterna som identifierades var Utbildning, Forskning och Samverkan. Se bilaga 1 för intervjuade personer. Utöver intervjuerna har information hämtats i dokumentation, framförallt på Linköpings universitets websida och årsredovisning. 5.2 Utbildning Linköpings universitets (LiUs) strategiska mål för utbildningen på grundnivå och avancerad nivå är att attrahera och examinera studenter för ett hållbart samhälle i en föränderlig värld. Antalet helårsstudenter 2014 var 17 600, varav 5 900 inom Filosofiska fakulteten, 2 300 inom Utbildningsvetenskap, 2 600 inom Medicinska fakulteten och 6 800 inom Tekniska fakulteten. Drygt 80% av antalet helårsstudenter studerar ett utbildningsprogram. Det totala antalet helårsstudenter motsvarar cirka 27 000 individer. År 2013 fattade rektor beslut om att alla studenter ska få grundläggande kännedom om och förståelse för miljödimensionen av hållbar utveckling inom och genom sina utbildningsprogram. För att få in eller förtydliga miljödimensionen av hållbar utveckling i utbildningar har ett arbete initierats på central nivå inom universitetet. Ett antal utbildningsprogram har redan ett tydligt hållbarhetsperspektiv i utbildningarna och kurser med miljöinriktning finns inom många program. Med en systematisk integrering av hållbar utveckling i utbildningen kan LiU bidra till en positiv miljöpåverkan, som en följd av de kunskaper och värderingar som förvärvas genom utbildningen och som kan påverka studentens framtida handlande. Med hjälp av lärandemål uttrycks vad en student
- 25 - förväntas kunna, förstå, förhålla sig till eller utföra vid slutet av en viss kurs eller utbildning. Att frågor som rör hållbar utveckling uttrycks i lärandemål i utbildningsplaner och kursplaner är därför centralt. I den konkreta undervisningen kan hållbar utveckling integreras på en rad sätt, t.ex. genom val av litteratur, i föreläsningar, seminarier, fördjupningsuppgifter, uppsatser och examinationer. Arbetet med att integrera hållbar utveckling behöver vara långsiktigt och utvecklas kontinuerligt. 5.3 Forskning Indirekt miljöpåverkan som blir följden av användningen av forskningsresultat framtagna vid Linköpings universitet kan vara stor. Att inrikta forskningen så att den kan bidra till så positiv miljöpåverkan som möjligt i samhället är därmed viktigt. LiU bedriver forskning inom humaniora, medicin och vård, samhälls- och beteendevetenskap, teknik och naturvetenskap samt utbildningsvetenskap. Ett ämnesövergripande och tvärvetenskapligt perspektiv präglar forskningen. Miljö är ett av 8 strategiska forskningsområden inom LiU, men även inom andra strategiska forskningsområden såsom till exempel Teknik och naturvetenskap samt Samhälle, bedrivs miljörelaterad forskning. Forskning inom miljöområdet bedrivs vid alla fakulteter inom LiU. Den miljörelaterade forskningen och samarbetet mellan institutioner och avdelningar kring miljörelaterade frågor vid LiU är omfattande. Utmärkande för Linköpings universitets miljöforskning är helhetssynen och systemtänkandet. LiU Sustainable är ett nätverk för närmare 300 forskare på LiU som är verksamma inom miljö- och hållbarhetsområdet. Här samverkar tekniker, naturvetare, samhällsvetare, humanister, medicinare och didaktiker för att genom helhetsgrepp anta några av vår tids stora mänskliga utmaningar inom klimat, miljö och hållbarhet. Indirekt miljöpåverkan som blir följden av användningen av forskningsresultat framtagna vid LiU kan vara stor. Att inrikta forskningen så att den kan bidra till så positiv miljöpåverkan som möjligt i samhället är därmed viktigt. 5.4 Samverkan med det omgivande samhället LiU har redan sedan sin tillkomst karaktäriserats av en god samverkanskultur, en mångfald av samarbeten och goda relationer med sin omvärld. Under senare år har samverkansuppgiften rönt allt större uppmärksamhet i sin betydelse för utbildnings- och forskningskvalitetens och tillskrivs dessutom ökad betydelse för universitetets förmåga att sprida och nyttiggöra den kunskap som genereras. För att möta kommande utmaningar och ytterligare tydliggöra vikten av uppdraget har LiU utvecklat en samverkanspolicy som fastställdes 2014. Samverkanspolicyn ingår i LiUs nyligen framtagna strategikarta, se figur 3. Samverkanspolicyn definierar samverkansuppdraget samt innehålla övergripande samverkansmål. Baserat på samverkanspolicyn ska konkreta och uppföljningsbara och mätbara delmål och handlingsplaner tas fram. Samverkanspolicyn och handlingsplanerna kopplat till denna ska främst syfta till att föreslå former och incitament som ska stimulera och uppmuntra verksamheten till att bedriva samverkansarbete. En viktig del i detta är att utreda vilka indikatorer inom samverkan, kunskapsutbyte och nyttiggörande som är lämpliga att använda vid uppföljning och målstyrning. Även en plan för kommunikation för att säkerställa en löpande och givande dialog med verksamhetens alla intressenter ska utvecklas. Det finns flera exempel på samverkan med miljöperspektiv som LiU deltar aktivt i.