Västra Kommundelarna - Handlingsplan

BILAGA Västra Kommundelarna - Handlingsplan KOMMUNALEKONOMISK BEDÖMNING 2008-02-22

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 ANALYSMETODIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR BEFOLKNINGSUTVECKLING INVESTERINGAR DRIFTKOSTNADER INTÄKTER 4 UTBYGGNAD ENLIGT FÖRSLAG TILL HANDLINGSPLAN UTBYGGNADSOMRÅDE INFRASTRUKTUR LOKALER BOSTÄDER 5 EKONOMISK ANALYS OCH BEDÖMNING EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR INVESTERINGSKOSTNADER EKONOMISK KONSEKVENSANALYS 6 UNDERLAG

1 0 SAMMANFATTNING I denna rapport försöker vi bedöma vilken effekt en tänkt utbyggnad av de Västra Kommundelarna har på kommunens ekonomi. Analysen visar vilken inverkan utbyggnaden av t ex infrastruktur, bostäder och social service har på den kommunala ekonomin. Det innebär att det är marginaleffekten, d v s kostnader och intäkter genererade enbart av utbyggnaden, som i första hand kommenteras. Detta för att ge kommunen det strategiska beslutsunderlag som krävs innan beslut kan fattas om områdets framtid. Avsikten är att så långt möjligt belysa de totala ekonomiska effekterna på ett överskådligt och lättfattligt sätt. Analysen skall ses som ett resonemang utifrån givna antaganden och inte som en exakt förutsägelse om framtiden. Om andra antaganden förutsätts beträffande utbyggnadsvolymer, utbyggnadstakt, servicegrad etc blir naturligtvis resultatet ett annat. Vår analys bygger på de scenarior som handlingsplanen anger d v s ett mini scenario och ett max scenario. Analysperioden är från 2008 2023 d v s ca 15 år. I mini scenariot som bygger på förutsättningen att ingen ny infrastruktur i form av nya vägar tillskapas och då kan det byggas mellan 100 200 bostäder i områdena 1 och 3. Detta alternativ innehåller så få bostäder så att det är inte meningsfullt att göra en kommunalekonomisk bedömning. I max scenariot så antar vi att det under tidsperioden 2008-2023 kommer att byggas ca 2100 bostäder i områdena 1, 2 och 3 varav ca 1500 i flerbostadshus och ca 600 i småhus. Detta genererar en befolkningsökning i de Västra kommundelarna på ca 5 100 nya invånare jämfört med dagens läge. För max alternativet har vi analyserat vilka åtaganden det kommer att generera på förskolan, skolan, gymnasiet, särskilt boende, hemtjänst, infrastrukturområdet, individ- och familjeomsorg, kultur/fritid mm fram till 2023. För att detta alternativ överhuvud skall vara möjligt så måste en förutsättning uppfyllas nämligen väginvsteringar på ca 52 Milj kr i 2007 års prisläge. Va-investeringarna uppgår till ca 22,5 Milj kr men dessa belastar vakollektivet och inte skattekollektivet. När man summerar vad de 5 100 nya invånarna innebär i intäkter och kostnader så kan de sammanfattas enligt följande. Intäkterna år 2023 (i 2007 års prisläge) är drygt 200 Milj kr och kostnaderna för kommunens åtagande 2023 (i 2007 års prislage) är drygt 160 Milj kr d v s ett överskott på ca 40 Milj kr. Detta innebär att denna kalkyl tål en del förändringar innan den visar ett underskott. Vår bedömning är att en utbyggnad med 2100 bostäder fram till 2023 är förenligt med en kommunal ekonomi i balans enligt dagens förutsättningar. 1 INLEDNING

2 Västra Kommundelarna och dess samband med övrig planering och service inom kommunen är en väsentlig kommunal angelägenhet. Det har bedömts viktigt att åstadkomma en helhetssyn i planeringen och utvecklingen av Västra Kommundelarna. Föreliggande rapport, har utarbetats av Gösta Norén, Stadsarkitektkontoret och Björn Lundin Kommunledningskontoret i samarbete med Essi Bagheri, Teknik&Service, och Mats Olsson Stadsarkitektkontoret, kommenterar och belyser ekonomiska konsekvenser i anslutning till en utveckling av Västra Kommundelarna enligt ovanstående. Underlagsmaterial har erhållits från Jan Hedman, Kommunledningskontoret om befolkningsutvecklingen samt från Barn- och ungdomsförvaltningen och Social- och äldreförvaltningen vad gäller respektive verksamhetsområde. Analysen visar vilken inverkan utbyggnaden av infrastruktur, bostäder och social service har på den kommunala ekonomin. Det innebär att det är marginaleffekten, dvs kostnader och intäkter genererade enbart av utbyggnaden, som i första hand kommenteras. Detta för att ge kommunen det strategiska beslutsunderlag som krävs innan beslut kan fattas om områdets framtid. Avsikten är att så långt möjligt belysa de totala ekonomiska effekterna på ett överskådligt och lättfattligt sätt. Analysen skall ses som ett resonemang utifrån givna antaganden och inte som en exakt förutsägelse om framtiden. Om andra antaganden förutsätts beträffande utbyggnadsvolymer, utbyggnadstakt, servicegrad etc blir naturligtvis resultatet ett annat.

3 2 ANALYSMETODIK Utgångspunkten för analysen är ett resonemang kring kostnader, intäkter och kommunalekonomiska konsekvenser baserad på redovisade underlag och erfarenheter. Någon utarbetad analysmetod baserad på vetenskaplig grund har inte utnyttjats och det är väsentligt att påpeka att resonemanget inte gör anspråk på att visa verkligt utfall utan skall ses som utgångspunkt för diskussion kring mer detaljerade analyser. Analysen beaktar följande väsentliga effekter vid föreslagen förändring av bebyggelsestrukturen: * Investeringskostnader för områdets omvandling * Kommunala direkta investeringskostnader i anslutning till området * Områdets ekonomiska förusättningar beträffande dagens befolkning och antagen befolkning år 2023 belyses * Kommunala kostnadskonsekvenser för förskola, skola, gymnasium, äldre- och handikappomsorg, kultur/fritid, samt för infrastruktur och dess förvaltningar. * Kommunala intäkter vid försäljning av exploaterbar mark för bostäder och lokaler * Kommunala skatteintäkter * Samhällsekonomisk påverkan för kommunen vid ökad efterfrågan inom området (multiplikatoreffekten)

4 3 FÖRUTSÄTTNINGAR Förutsättningarna har delats upp i investeringar, drift och befolkning. I de fall inget annat anges baseras de på dagens kvalitets- och ambitionsnivåer inom samtliga verksamheter. Dagens ekonomiska situation i kommunen antas gälla även under den studerade perioden i de fall inget annat anges. BEFOLKNINGSUTVECKLING Befolkningsutvecklingen fördelad på åldersgrupper och med hänsyn tagen till planerad utbyggnad inom kommunens visas i nedanstående figur. År 0 1-5 6-15 16-18 19-24 25-64 65-79 80-w Summa 2006 74 348 733 257 470 3 487 652 212 6 233 2007 72 343 701 268 485 3 437 679 207 6 192 2008 70 335 665 274 515 3 447 707 204 6 218 2009 68 328 635 267 545 3 391 745 205 6 185 2010 70 351 632 274 588 3 456 778 202 6 353 2011 74 363 648 257 651 3 572 810 206 6 581 2012 79 379 671 246 698 3 671 857 214 6 816 2013 85 397 687 240 743 3 796 891 215 7 054 2014 99 476 789 240 798 4 202 1 004 227 7 836 2015 113 530 863 249 822 4 546 1 083 251 8 457 2016 125 588 942 244 855 4 881 1 154 286 9 075 2017 138 652 1 020 274 855 5 283 1 247 326 9 796 2018 154 748 1 142 308 872 5 767 1 284 354 10 629 2019 172 838 1 279 341 862 6 233 1 340 399 11 464 2020 174 828 1 301 339 792 6 253 1 321 418 11 426 2021 172 816 1 321 338 745 6 259 1 302 428 11 380 2022 169 802 1 340 342 693 6 241 1 290 448 11 326

5 INVESTERINGAR Byggnader När det gäller kostnader för investeringar av eventuella byggnader för kommunal verksamhet så för vi endast ett resonemang om det kan behövas några sådana. När det gäller kostnader för driften av den kommunala verksamheten så ingår lokalkostnader i dessa kostnadsberäkningar. Mark, gata och park Beräkningen av kostnader för väginvesteringar har gjorts av Stadsarkitektkontoret med hjälp av Teknik & Service. När det gäller eventuella kostnader för park mm så antas dessa ingå i kostnaden för infrastruktur. Teknisk försörjning Investeringarna för vatten och avlopp förutsätts täckas helt av VA-taxans anläggnings och brukningsavgifter och således inte kräva någon skattefinansiering. Skola Gäller för åldrarna 6-15 år. Här antas 100% behöva skolplats. I denna analys utgår vi från att alla tillkommande barn i västra kommundelarna skall beredas plats i västra kommundelarna. I verkligheten kommer dock en del av eleverna att gå i de centrala delarna eller på annan plats likväl som en del från andra kommundelar och kommuner kan antas gå i skolorna i våra västra kommundelar. När det gäller nuläget så kan vi konstatera att det finns ca 800 elevplatser i Runbyskolan för Förskoleklas till Årskurs 9 samt ca 25 elevplatser i Edsskolan (B-skoleform). Utvecklingen visar på en ökning om ca 640 elever till år 2023 jämfört med idag. Förskola Behovet av barnomsorg baseras på beslut om full behovstäckning, vilket innebär att ca 92 procent av barnen i åldern 1-5 år skall beredas plats. Även i detta fall bör det påpekas att en del förskolebarn går i andra kommundelar likväl som några förskolebarn från andra kommundelar kommer att gå i förskola i de Västra Kommundelarna. I nuläget finns det i Västra kommundelarna ca 380 platser i förskolan. Utvecklingen till år 2023 visar på en ökning med ca 430 platser i förskolan jämfört med idag. Särskilt boende När det gäller särskilt boende så kommer utvecklingen i de Västra kommundelarna generera ett behov av sådana. Antalet människor över 65 kommer att fördubblas i de västra kommundelarna från idag (ca 860) till 2023 (ca 1730). När det gäller särskilt vårdbehövande d v s de som är över 80 år och äldre så kommer de mer än fördubblas under denna tidsperiod.

6 DRIFTKOSTNADER Teknisk försörjning Drift- och underhållskostnader för exempelvis VA, el, fjärrvärme förutsätts till 100 procent vara taxefinansierade och således inte belasta skattekollektivet. Skola Kostnader och intäkter avseende skolan är baserad på kommunens ekonomiska redovisning. Social service Kostnader och intäkter avseende förskola, hemtjänst och särkilda boenden är baserad på kommunens ekonomiska redovisning. Övrig kommunal service Kostnader och intäkter avseende fritid, kultur, infrastruktur, individ- och familjeomsorg, handikappomsorg mm grundar sig på kommunens faktiska kostnader och intäkter per invånare enligt redovisning hos Statistiska Centralbyrån (SCB) 2006. INTÄKTER Försäljningar Det finns möjligheter till intäkter från tänkbara försäljningar av exploateringsklara tomter. Kommunen äger dock inte så mycket mark i berörda områden så att dessa kan generera några stora intäkter. Skatteintäkter inkl statsbidrag Tillkommande befolkning i nyproducerade bostäder förutsättes generera lika stor intäkt per innevånare som genomsnittet för kommunen år 2007. Statsbidrag Eventuella framtida förändringar av statsbidrag mm har inte beaktats i analysen.

7 4 UTBYGGNAD ENLIGT FÖRSLAG TILL HANDLINGSPLAN UTBYGGNADSOMRÅDE De berörda utbyggnadsområdena framgår av handlinsplanen sid 32. Planförslag Förslaget till handlingsplan för en utveckling av Västra Kommundelarna karaktäriseras med följande punkter. Det är fyra större utvecklingsområden som pekas ut. En förutsättning för en bostadsutbyggnad som omfattar mer än 100-200 bostäder är att man genomför nyinvesteringar och upprustning av vägar för ca 52 milj kr i 2007 års prisläge. INFRASTRUKTUR Förslaget innebär investeringsbehov för följande "infrastrukturella" delar. Ny väg från Mälarvägen till Sättra. Upprustning av Runsavägen och nybyggnad av Harvavägen. Se handlingsplan sidorna 37-38. LOKALER Om man som vi gör i denna analys betraktar Västra kommundelen som en egen kommun och som skall lösa behoven inom sin kommundel så innebär detta att vårt sk maxalternativ i sin tur genererar ett lokaltillskott enligt följande: Det kan komma att behövas ca 4 nya förskolor fram till 2023 med fem avdelningar per förskola d v s förskola för ca 400 nya förskoleelever. Det kan också komma att behövas en ny skola för ca 750 elever i ett max alternativ vilket mostvarar dagens Runbyskola. I verkligheten så blir inte effekten denna, utan en del elever kommer att välja förskolor och skolor i andra kommundelar där det troligtvis kommer att finnas utrymme för en stor del av de tillkommande eleverna i de västra kommundelarna. Däremot är det troligt att om man bygger ut ett sk maxalternativ så kommer det att behövas någon ny förskola och en del klassrum framförallt i klasserna F-årskurs 3 i våra västra komundelar. Denna fråga behöver analyseras vidare i den fortsatta planeringen. Det kommer också att behövas ett antal särskilda boenden i de västra kommundelarna under denna tidsperiod. Antalet människor över 65 år kommer att fördubdlas ifrån idag (ca 860) till 2023 (ca 1730). Hur många nya särskilda boenden som behöver byggas får studeras senare. BOSTÄDER

8 Förslaget innebär följande bostadstillskott i antal lägenheter och inflyttningsår. Under hela perioden från 2008-2023 så tillkommer i max alternativet ca 2100 bostäder varav 600 småhus och ca 1 500 flerbostadshus i områdena 1,2 och 3. I min alternativet som vi inte kostnadsberäknar i denna rapport tillkommer ca 100-200 bostäder. Skälet till att vi betecknar detta som min alternativet är att vi bedömer att nuvarande Runsaväg och Harvaväg inte klarar mer än 100 nya bostäder innan man måste investera i en ny Runsaväg resp Harvaväg. 5. EKONOMISK ANALYS EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Befolkning Upplands Väsby har en befolkning på totalt 37 848 invånare (20061231). Folkmängdens åldersfördelning, som framgår av nedanstående tabell. Tabell 1 Antal invånare, Upplands Väsby kommun 2006-12-31 Ålder Antal 0-5 år 6-15 år 16-18 år 19-64 år 65-79 år 80- år Totalt Befolkningsutvecklingen för Västra Kommundelarna 2008-2023 fördelad på åldersgrupper - med hänsyn tagen till den förslagna utbyggnaden av ca 2100 bostäder vilket framgår av tidigare tabell på sid 4. Den allmänna kommunalskatteintäkten för 2007 var xxx Mkr. Skattekraften i kommunen är lägre än Stockholms läns skattekraft men bättre än skattekraften i riket som helhet. Investeringar

9 Investeringsbehovet i anslutning till ett genomförande av den föreslagna handlingsplanen har schablonberäknats för att ge en uppfattning om kostnadernas storlek. I dagsläget föreligger inget kalkylerbart underlag mer än förslag på nya vägar upprustningar av vägar, tänkbara nybyggnadsytor, antal bostäder samt va. I nedanstående sammanställning visas att under den genomförandeperioden 2008-2023 som föreslagits investeras är ca 50-75 Mkr exkl ev nybyggnad av lokaler för förskola, skola, eller omsorg. VÄSTRA KOMMUNDELARNA, INVESTERINGSVOLYM 2009-2023 Vägar Utbyggnad av ny väg till Sättra ca 32 milj kr samt upprustning av Runsavägen ca 8,5 milj kr. Dessa åtgärder omfattar då ca 40,5 milj kr i 2007 års prisläge. Kostnaden för en ny Harvaväg bedöms ligga i storleksordningen 11,5 milj kr. Detta skulle innebära ca 52 milj kr i investeringar i nya allmänna vägar för att försörja en tänkt utbyggnad. När det gäller finansieringen av dessa kostnader så bör man betänka att Runsavägen är en statlig väg och skall normalt finansieras via statliga anslag. Detta förhållande kan innebära att både staten och berörda exploatörer inkl kommunen deltar i finansieringen av denna infrastruktur. Va Teknik och Service har gjort en kostnadsuppskattning vad avser ev vainvesteringar i områdena 1,2,3. Teknik och Service bedömer att kostnaderna för att va-försörja dessa områden ligger runt 22,5 milj kr i 2007 års prisläge. Denna kostnad kommer att belasta va-kollektivet och inte skattekollektivet. Förskolor I kostnaderna per elev tas det hänsyn till lokalkostnader. Om det behövs byggas nya förskolor i Västra kommundelarna får bedömas i kommande planering. Skola I kostnaderna per elev tas det hänsyn till lokalkostnader. Om det behövs byggas nya grundskolor i Västra kommundelarna får bedömas i kommande planering. Äldreomsorg I kostnaderna per plats i särskilt boende tas det hänsyn till lokalkostnader. Om det ev behöver byggas nya särskilda boenden i Västra kommundelarna får bedömas i kommande planering. Fritid/kultur

10 Ev investeringar som kan behövas får bedömas vidare i kommande planering. Det kan t ex komma att handla om en flytt av Kairobadet mm. EKONOMISK KONSEKVENSANALYS I det följande kommenteras och belyses översiktligt ekonomiska konsekvenser i anslutning till en utveckling av Västra Kommundelarna enligt handlingsplanens förslag. Utgångspunkten för analysen är ett resonemang kring kostnader, intäkter och kommunalekonomiska konsekvenser. När det gäller analysens innehåll och uppbyggnad se sid 2. De kommunala investeringarna enligt ovanstående bedömning omfattar totalt 52 milj kronor för vägar samt 22,5 milj kr för va som finansieras via taxa. Investeringskostnader för teknisk försörjning liksom drift- och underhållskostnader för exempelvis va, el, och fjärrvärme förutsätts till 100 procent vara taxefinansierade och således inte belasta skattekollektivet. Beträffande skolan antas 100% täckning för 6-15 åringarna. Behovet av förskola baseras på beslut om full behovstäckning, vilket innebär att ca 92 procent av barnen i åldern 1-5 år erbjuds förskola. För åldersgruppen 0-64 år så bedöms ca 0,04% ha behov av särskilt boende och ca 0,0? ha behov av hemtjänst. För åldersgruppen 65-79 år så bedöms ca 2% ha behov av särskilt boende och ca 4,3% ha behov av hemtjänst samt för åldersgruppen 80- och äldre så bedöms ca 13% ha behov av särskilt boende och ca 29% ha behov av hemtjänst. Tillkommande befolkning i nyproducerade bostäder förutsättes generera lika stor intäkt netto per innevånare som genomsnittet för kommunen idag. Här följer en beräkning av kommunens åtaganden vad gäller driftkostnader.

11 Min Alternativ Max Alternativ Nettobefolkningsökning 2008-2023 antal personer Ca 5 100 inv Antal förvärvsarbetande ökning antal personer Ca 2 000 2008-2023 Disponibel bruttoinkomst (2007=kommunsnittet är ca 254 000 kr/inv) Varje kommuninvånare inbringar ca 39 660 netto. Vi antar att de nya invånarna i Västra kommundelarna har samma inkomstnivå som kommunsnittet. Mkr 202 Mkr Eventuella förändringar av statsbidrag har inte beaktats i gjorda analyser. Kommunens merkostnad för tillkommande anläggningar och tillkommande befolkning i de nyproducerade bostäderna har uppskattats till ca 156 Mkr i alternativ max i årliga driftkostnader och 4 Mkr i årliga kapitalkostnader enligt nedanstående räkneexempel, baserat på nyckeltal hämtade från 2007 års årsredovisning och från SCBs redovisning avseende år 2006.

12 Skolan (grundskolan) Tillskott av elever på årsbasis ger Alt min: x = Alt max: 640 nya elever x = 60 000 kr Skolan (gymnasium) Tillskott av gymnasieelever, antag Alt min: x = Alt max: 74 elever x 70 000 kr = Förskola Alt min: x = Alt max: Av ett tillskott om xxx barn 1-5 år antas 92 % av 1-5-åringarna (0,92 x 465 =430 st) utnyttja förskolan enligt följande: 430 förskoleplatser x 92 000 kr = Alternativ min Alternativ max 38,5 Mkr 5,2 Mkr 39,6 Mkr Bruttokostnaden minskas med föräldraavgifter om xxx % = yyyyyyy. Särskilt boende/äldreomsorg Antag en viss ökning även för särskilt boende/ äldreomsorgen enligt följande: Alt max: För särskilt boende antag 0,04% för 0-64 år = 2 nya gruppboendeplatser, 2% för 65-79 år = 12 nya gruppboendeplatser samt 80- år och äldre 13% = 31 nya gruppboende vilket ger totalt ca 45 x 700 000 kr = 31 500 000 kr För hemtjänst antag 318 timmar hemtjänst per inv över 65 år (utfall 2007): antag kostnad 288 kr/hemtjänsttimme (utfall 2007): detta ger om vi antar att 4,3% av 65-79-åringarna skall ha hemtjänst och 29% av 80 år och äldre skall ha hemtjänst följande utfall för Västra Kommundelarna år 2023: ökningen är 96 st är över 65 år och i behov av hemtjänst * 318 timmar= 30 528 timmar * 288 kr/tim=8,8 Mkr Kultur och fritid Antag 1394 kr/inv * 5100 inv = 7,1 mkr i ökade kostnader/år 31,5 Mkr 8,8 Mkr 7,1 Mkr

13 Infrastruktur (park, väg, gata mm etc) Antag 5100 inv * 2270 kr/inv (enligt SCB)= 11,6 11,6 Mkr Social omsorg/ifo 5 100 inv * 2614 kr/inv (enligt SCB)= 13,3 Mkr 13,3 Mkr SUMMA 155,6 Mkr Avskrivningar och räntor för de kommunala väginvsteringarna på ca 50 Mkr i anslutning till ett genomförande av planförslaget kan med en ränta på 5 % och 30 års avskrivning uppskattas till ca 4 Mkr året + ökade driftskostnader om ca 1 Mkr d v s ca 5 Mkr skall tillföras utgiftssidan vilket skulle innebära ca 161 Mkr i ökade kostnader år 2023 (i 2007 års prisläge) för den antagna utbyggnaden emedan intäkten skulle bli ca 202 Mkr (i 2007 års prisläge). Projektet ger en ekonomisk injektion - en efterfrågeökning i ekonomin som skapar ökad omsättning (ökad BNP) inom kommunen - som ger ökad skatt som ger upphov till ökade inkomster som i sin tur ger upphov till efterfrågeökning och inkomstökning i en lång kedja. Dessa indirekta effekter (multiplikatoreffekten) skall läggas till den direkta effekten. Denna effekt är mycket svår att bedöma men kan ge några Mkr per år för kommunen i ökad skatteintäkt. Med utgångspunkt från ovanstående räkneexempel, så visar den mycket grovt och översiktligt, att denna utbyggnad skulle kunna klaras inom ramen för den den kommunala ekonomin (såsom den ser ut 2007). Överskottet år 2023 ligger för den antagna utbyggnaden (ca 2100 bostäder) runt ca 40 Mkr i fasta priser. Det som möjligen inte räknats med fullt ut är om eventuella investeringar i nya lokaler för skola, förskola och fritid genererar kostnadsökningar utöver dagens för resp elev eftersom kostnader för lokaler redan är inräknade i kalkylerna ovan. Å andra sidan har vi inte räknat några intäkter för föräldraavgifter inom förskolans område. Detta innebär att denna bedömning tål en del förändringar av kostnaderna alt på intäktssidan innan den skulle visa på underskott. 6. UNDERLAG Årsredovisning 2007, Upplands Väsby kommun. Befolkningsprognos 2007-2023, dec 2007, KLK Jan Hedman, Upplands Väsby kommun. Västra kommundelarna förslag till handlingsplan SCB- så mycket kostar din verksamhet 2006