HULTSFRED Analysgruppens presentation

Relevanta dokument
Analysgruppens presentation Ansvariga: Mona Fridell Bengt-Olof Knutsson

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016

ÖSTRA GÖINGE Analysgruppens presentation Peter Sjöqvist och Christine Feuk

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

KRAMFORS Analysgruppens presentation Kommunanalysen

MARKARYD Analysgruppens presentation

Analysgruppens presentation

Var kommer kommunens pengar ifrån? miljoner kronor och andel i procent 2013

Var kommer kommunens pengar ifrån? Miljoner kronor och andel i procent 2016

Analysgruppens presentation

Vår grundanalys. Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? Framtidsanalys av ekonomin

Några övergripande nyckeltal

Analysgruppens presentation Analysgruppen SKL i Pajala Fredrik Holmström Bengt-Olof Knutsson

Budgetrapport

Var kommer kommunens pengar ifrån? Miljoner kronor och andel i procent 2015

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kristinehamn

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

Några övergripande nyckeltal

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Introduktion ny mandatperiod

Budget 2018 och plan

Politikerutbildning. Ekonomi

Preliminär budget 2015

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år

Budgetprocessen och förslagen från SKL:s analysgrupp Vännäs kommun

Några övergripande nyckeltal Mora kommun

BUDGET 2011, PLAN ÄLVDALENS KOMMUN

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Analysansvariga: Fredrik Holmström Bengt-Olof Knutsson Signild Östgren. Analysgruppens presentation Överkalix

Boksluts- kommuniké 2007

Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet

Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut

Ekonomisk rapport april 2019

Bokslutsprognos

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Utbildning Oxelösunds kommun

Timrå kommun. Jämförelsetal för år 2012 Revisionsrapport. KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

Information om preliminär bokslutrapport 2017

Resultat och resurser jämförelse över tid och med andra kommuner

Välkomna till integrationsrådet! Sammanträde den 7 maj 2019

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

Granskning av delårsrapport 2016

Kommun- och landstingsdatabasen

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

Budget Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

105 Dnr 2011/ KS

3 Försörjningsbalans åren Procentuell förändring från föregående år

Granskning av delårsrapport 2016

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Budgetberedning inför oktober Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Granskning av delårsrapport 2014

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2015

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

Översiktlig granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport

Extern analys Hallsbergs kommun Johan Skeri Agenda

100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Revisionsrapport. Delårsrapport Mora kommun Hans Stark Hans Gåsste. Certifierade kommunala revisorer

Finansiell analys kommunen

HÖGSBY KOMMUN Kommunledningskontoret Martin Nilsson

Finansiell analys kommunen

Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021

Budget 2015 med plan

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: Dnr: ATVKS

Analysgruppens dokumentation

Delårsrapport 31 augusti 2011

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Granskning av delårsrapport

Budget 2019, plan KF

Granskning av delårsrapport 2014

Ekonomi. Ekonomi i allmänhet och Uddevallas ekonomi i synnerhet. Bengt Adolfsson Ekonomichef

Översiktlig granskning av delårsrapport 2016

För att förbättra service och tillgänglighet i plan- bygg och miljöfrågor inrättas en särskild reception på samhällsbyggnadsförvaltningen.

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Delårsrapport. För perioden

Vad har dina skattepengar använts till?

Ledningsenheten (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Granskning av årsredovisning 2009

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Transkript:

HULTSFRED Analysgruppens presentation 2019-02-11

Innehåll: 1. Skattesats, befolkning 2. Finansiering 3. Resultaträkning 4. Balansräkning 5. Investeringar 6. Verksamheterna a. Övergripande b. Förskola, pedagogisk omsorg samt fritidshem c. Grundskola d. Gymnasieskola e. Äldreomsorg f. Funktionshinder g. Individ- och familjeomsorg 7. Demografisk framskrivning 8. Resultatprognos 9. Ekonomistyrning

God ekonomisk hushållning - Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet Löpande intäkter täcker löpande kostnader Att inte finansiera löpande drift med lån Att vårda tillgångar, ha god framförhållning i den fysiska planeringen och ha en effektiv organisation Balanskravet är en miniminivå, resultatet bör konsolidera ekonomin Investeringar på lång sikt ska kunna göras utan upplåning Inte bara ett ekonomiskt perspektiv, annat som måste beaktas är framtida investeringsplaner, befolkningsutveckling, riskexponering etc.

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Strategiskt långsiktigt perspektiv: - Ska slå fast principer och avse det mer strategiska, långsiktiga perspektivet - Bör innehålla en uttolkning av vad god ekonomisk hushållning betyder för den enskilda kommunen och hur det konkret kan uppnås - Dessa ska vara utgångspunkt för mål och riktlinjer med betydelse för god ekonomisk hushållning

Antal personer Hultsfred, ackumulerade befolkningsförändringar 4 000 3 000 2 920 3 437 2 000 1 000 0-1 000-2 000-3 000 1 924 1 315 689 0 314-221 -59-108 -461-186 -224-259 -268-903 -1 298-1 572-2 139 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Ackumulerat utrikes flyttnetto, 2013-2017 Ackumulerad inrikes flyttnetto, 2013-2017 Ackumulerat födelsenetto, 2013-2017

Procent Förändringar i åldersklasser senaste 6 åren 50% 40% 30% 40% 34% Invånare 1-5 år, antal Invånare 6-15 år, antal 20% Invånare 16-19 år, antal 10% 0% 4% 6% 1% Invånare 20-64 år, antal Invånare 65-79 år, antal Invånare 80+, antal -10% -20% -14% Hultsfred

Kr/inv Verksamhetens intäkter 22 000 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Hultsfred Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

Kr/inv Finansnetto kommun 1 200 1 000 800 600 400 200 0-200 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Hultsfred Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

Procent Resultat före eo poster som andel av skatter och bidrag 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0-10,0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Hultsfred Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

Kr/inv Årets resultat kommun och företag (företagen exkl koncernkonsolideringar) 3 000 2 000 1 000 0 121 272 70 1 564 156 2 017 131 180 1 242 3 433 328 1 153-1 000-2 000-4 361-3 000-4 000-5 000 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Årets resultat kommun, kr/inv Årets resultat företagen, kr/inv

Kr/inv Nettoinvesteringar 6 år, kr/inv 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 2012 2013 2014 2015 2016 2017 5 000 0 Hultsfred Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

Kr/inv 70 000 Balansräkning, 2017 Korta Långa Avsättningar Övrigt Eget kapital 60 000 2 530 3 353 50 000 16 129 31 447 40 000 33 843 44 834 30 000 14 947 20 000 13 825 10 000 0 22 787 22 210 15 213 15 673-10 000 Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Hultsfred Jämförbara kommuner

Sammanfattning av ekonomin 1. Relativt hög skatt jämfört med andra. 2. Låga resultat 2013-2017 HKIAB 2014 påverkar. 3. Resultatet 2018 betydligt bättre än prognos 4. Positivt finansnetto hjälper upp resultatet, risker 1. Högre räntor och ökad upplåning? 2. Sämre utveckling på börsen? 5. Soliditeten inkl. pensioner är negativ men riktningen positiv. 6. Resultaten under senare år har legat i underkant mot era långsiktiga finansiella mål undantag 2013 och 2018. 2019-02-11 24

HULTSFRED Analysgruppens presentation 2019-02-11

Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika HULTSFRED Det beror på om man vill göra en övergripande jämförelse eller om det är en specifik verksamhet man vill jämföra sig med. Nr Jfr övergripande Jfr frh Jfr fsk Jfr grsk Jfr gysk Jfr äo Jfr Ifo Jfr LSS 1 Bjuv Lysekil Östra Göinge Säffle Säffle Åmål Fagersta Hallstahammar 2 Töreboda Åtvidaberg Mönsterås Strömsund Habo Olofström Heby Lindesberg 3 Örkelljunga Leksand Hallstahammar Tibro Hallsberg Lycksele Lysekil Berg 4 Hörby Vara Säter Osby Vara Uppvidinge Tibro Haparanda 5 Säffle Smedjebacken Tidaholm Vara Älvkarleby Sunne Kalix Valdemarsvik 6 Tomelilla Heby Eksjö Hörby Vårgårda Oxelösund Oxelösund Härnösand 7 Sunne Mönsterås Tranemo Älvsbyn Kramfors Sunne Sollefteå Åmål Samtliga uppgifter är hämtade från www.kolada.se

Liknande kommuner integration

Liknande kommuner socioekonomi (2016)

- 13,2-11,0-7,4-7,2-8,1-7,4-6,3-6,7-8 - 5,9-6,5-3,5-4,5-3,5-4,0-2,0-2,8-0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,9 0,4 1,1 PROCENT 1,9 3,9 5,9 5,4 6,9 7,8 7,8 9,2 10,0 12,7 12,4 13,7 13,8 14,0 26,3 HULTSFRED, AVVIKELSE NETTOKOSTNAD OCH REFERENSKOSTNAD 2012 2013 2014 2015 2016 2017 F R I TI D SHEM F Ö R S K OLA GR UN D S K OLA GYMN A S I ES KOLAÄ LDREO MS ORG I F O LS S

Avvikelse nettokostnad och referenskostnad FRH FSK GRSK GYM ÄO IFO LSS TOTALT Nettokostnad, kr per inv 1 163 5 875 9 614 4 538 13 889 3 909 7 151 46 139 Referenskostnad, kr per inv 1 120 5 996 10 798 3 990 14 390 3 428 7 126 46 848 Skillnad, kr/inv 43-121 -1 185 548-500 481 25-708 Skillnad, mnkr 0,6-1,8-17,3 8,0-7,3 7,0 0,4-10,3 Avvikelse procent 4% -2% -11% 14% -3% 14% 0% -2%

Antal barn Hultsfred, antal invånare 1-5 år 602 633 655 682 786 841 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Antal invånare Hultsfred, Invånare 6-15 år, antal 1 194 1 267 1 300 1 384 1 581 1 605 2012 2013 2014 2015 2016 2017

procent Andel barn 6-12 år inskrivna i fritidshem, % 55 50 45 40 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Hultsfred Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket

kr/elev 120 000 Hultsfred, grundskolans delar, skolkommun 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Övrigt 20 645 14 637 12 381 8 135 13 666 11 631 Läromedel 3 592 3 818 3 028 3 420 4 994 5 305 Elevvård 4 522 3 800 2 252 2 703 2 795 2 724 Skolmåltider 6 350 6 258 6 994 5 440 6 023 7 471 Lokaler 14 605 14 562 14 876 19 391 16 455 11 707 Undervisning 46 630 47 031 49 743 51 167 61 623 68 656 Totalt grundskola 96 344 90 106 89 272 90 256 105 556 107 494

kr/elev Hultsfred, grundskolans delar, skolkommun 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Hultsfred Jämförbara kommuner Genomsnitt för länet Genomsnitt för riket Övrigt 11 631 19 474 13 410 17 846 Läromedel 5 305 5 490 5 057 4 574 Elevvård 2 724 2 828 3 367 3 570 Skolmåltider 7 471 7 052 7 281 6 648 Lokaler 11 707 16 935 15 241 17 421 Undervisning 68 656 61 382 64 938 61 619 Totalt grundskola 107 494 113 161 109 294 111 678

Elevernas resultat grundskola

Antal invånare Hultsfred, Invånare 16-19 år, antal 741 659 613 578 641 636 2012 2013 2014 2015 2016 2017

kr/elev Hultsfred, gymnasieskolans delar, skolkommun 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Övrigt 13 859 12 852 9 619 7 990 13 701 16 604 Läromedel 5 475 6 481 8 211 6 454 7 769 8 284 Elevvård 2 025 2 093 2 373 2 614 3 095 2 571 Skolmåltider 5 664 6 380 6 795 7 274 7 479 4 932 Lokaler 20 752 21 660 23 807 22 363 23 119 19 626 Undervisning 55 870 55 124 61 084 64 687 70 218 79 387 Totalt gymnasieskola 103 645 104 590 111 889 111 381 125 380 131 404

Resultatnyckeltal - Hemkommun (elever folkbokförda i kommunen) 2015 2016 2017 2018 Gymnasieelever med examen inom 3 år, hemkommun, andel (%) 69,7 62,9 66,7 60,3 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, hemkommun, andel (%) 77,2 71,0 72,9 65,4 Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) 72,7 75,2 65,3 69,0 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) 80,9 83,4 75,8 77,5 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, hemkommun, andel (%) 49,7 49,2 60,5 44,1 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, hemkommun, andel (%) 53,1 52,4 49,2 62,0 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning hemkommun, genomsnitt 13,7 14,0 15,3 14,4 Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, hemkommun, a 77,0 83,4 Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, hemkommun, andel (%) 32,9 48,3 Ungdomar som studerar på högskola/universitet 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, hemkommun, andel (%) 35,5 30,5 Ungdomar som studerar på annan studiemedelsberättigad utbildning än högskola 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning 8,6 4,6 Gymnasieelever som gått över till universitet/högskola direkt efter avslutad gymnasieutbildning, hemkommun, andel (% 17,9 21,8 26,3

Hultsfred, Invånare äldreomsorg, antal 3 449 3 539 3 588 3 602 3 654 3 680 3 700 2 390 2 495 2 537 2 546 2 606 2 632 2 648 1 059 1 044 1 051 1 056 1 048 1 048 1 052 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Invånare 65+, antal Invånare 65-79 år, antal Invånare 80+, antal

kr/inv Hultsfred, Jämförelse IFO-verksamheter över tid, kr/inv 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Barn o unga 1 860 2 621 2 649 2 293 2 606 2 915 Familjerätt 38 22 17 119 122 174 Vuxna övr 131 141 183 145 253 492 Vuxna missbr 342 375 261 528 617 523 Ek bistånd 484 513 581 653 628 575 IFO 2 855 3 672 3 691 3 738 4 226 4 679

Kr/invånare Hultsfred, Nettokostnader infrastruktur och skydd, kr/inv 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0-1 000 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Fysisk teknisk planering mm 132 544 563 457 354 356 Miljö 211 249 94-292 266 319 Gator, vägar o parkering 1 430 1 517 1 192 1 494 1 622 1 541 Parker 386 321 444 401 333 358 Räddningstjänst 1 310 1 165 1 134 1 214 1 086 1 313 Övrigt 878 1 025 1 388 337 1 132 1 012 Infrastruktur 4 348 4 820 4 815 3 610 4 794 4 900

Kr/invånare Hultsfred, Nettokostnader affärsverksamhet, kr/inv, 2017 600 500 400 300 200 100 0-100 -200-300 -400-500 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Energi, vatten o avfall -12 4-411 161 72 66 Kommunikationer 39 13 5 3 2-45 Näringsliv o bostäder 230 307 141 293 5 5 Affärsvks 258 324-266 458 79 26

Sammanfattning verksamheten - De faktiska kostnaderna för gymnasieskola och IFO är väsentligt högre än vad strukturen kräver enligt den modellberäknade referenskostnaden 2017. Med några få undantag har det varit så under hela perioden 2012-2016 också. Grundskolan och äldreomsorgen har lägre kostnader än de strukturella behoven enligt referenskostnaden. - Jämfört med liknande kommuner har Hultsfred ett lägre kostnadsläge inom grundskolan och äldreomsorgen. Förskolan, gymnasieskolan, infrastruktur, IFO och omsorg om personer med funktionsnedsättning har högre kostnader än liknande kommuner. Kommunen har också högre skattesats än dessa kommuner.

Kalkyl för Hultsfreds kommun 2018-2024 Kalkylen består av två delar En framskrivning av de demografiskt betingade behoven utifrån kommunens befolkningsprognos. Beräkningen görs i fasta priser. En prognos av det kommunalekonomiska resultatet. Prognosen baserar sig på den demografiska framskrivningen och SKL:s bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen. Beräkningen görs i löpande priser.

Förutsättningar för kalkylen 1 Vi utgår från räkenskaperna 2017 Vi räknar med oförändrad servicenivå Skatteunderlag, löner samt priser utvecklas enligt vår senaste samhällsekonomiska bedömning. Vi antar samma löneutveckling i kommunen som på arbetsmarknaden i stort Kostnader för pensioner, avskrivningar och räntor baseras på uppgifter från kommunen

Förutsättningar för kalkylen 2 Vi antar att statsbidragen är värdesäkras Kostnaderna skrivs fram med de demografiska förändringarna, dvs. befolkningsutvecklingen enligt kommunens egen prognos. Kalkylen bygger på full anpassning till demografiska förändringar. I genomsnitt skrivs 71 procent av kostnaderna fram med löneutvecklingen och 29 procent med prisutvecklingen.

Befolkning 2017 och framskrivning 2018-2024 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Förändr. Förändr. i % 1-5 841 817 821 804 791 785 775 765-76 -9,0 6-15 1 605 1 562 1 570 1 556 1 564 1 539 1 504 1 504-101 -6,3 16-19 636 624 595 603 568 579 604 577-59 -9,3 20-64 7 635 7 478 7 298 7 144 7 039 6 866 6 697 6 574-1 061-13,9 65-79 2 648 2 677 2 714 2 741 2 720 2 740 2 742 2 723 75 2,8 80-1 052 1 074 1 083 1 091 1 105 1 134 1 174 1 206 154 14,6 Summa 14 579 14 374 14 224 14 074 13 924 13 774 13 624 13 474-1 105-7,6

79

Verksamhetens kostnader 2017 och 2024 Exklusive affärsverksamhet miljoner kr, fasta priser 2017 2024 Förändring Mkr Mkr Mkr % Grundskola 161 153-8,5-5,3% Gymnasieskola 75 70-5,7-7,6% Barnomsorg 125 114-10,9-8,7% Äldreomsorg 230 241 10,9 4,7% Funktionshindrade 133 117-15,9-12,0% Övrigt 309 288-21,3-6,9% Totalt 1034 983-51,3-5,0%

Resultaträkning 2017 2024 vid full demografisk anpassning, miljoner kr (värdesäkrade statsbidrag) 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Verksamhetens intäkter 247 271 272 277 282 286 291 295 Verksamhetens kostnader 1 094 1 133 1 161 1 187 1 214 1 246 1 277 1 310 Avskrivningar 26 28 32 41 47 50 53 56 Verksamhetens nettokostnader -873-890 -921-951 -979-1 010-1 040-1 070 Skatteintäkter 566 571 585 603 611 623 635 647 Generella statsbidrag och utjämning 312 301 320 320 329 332 337 347 Finansnetto 12 10-1 -1-1 -1-1 -1 Resultat före extraordinära poster 17-8 -18-30 -40-56 -69-77 Extraordinära intäkter 36 26 16 0 Extraordinära kostnader Årets resultat 17 28 8-14 -40-56 -69-77

Besparingskrav (mnkr) utöver behovet av demografisk anpassning vid värdesäkrade statsbidrag Finansiell målsättning: Nettokostnaden får ej överstiga 98 procent av intäkterna från skatter och bidrag. Resultat före eo-poster, % 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Resultat om 2%, mkr 17 18 18 19 19 19 20 Prognos/framskrivning, mkr 28 8-14 -40-56 -69-77 Besparingskrav, mkr -10 6 32 59 75 88 97

Slutsatser prognos 2018-2024 1. Observera att vår prognos utgår från bokslut 2017 samt vissa justeringar 2018. Inför 2019 har vi inte tagit hänsyn till nettokostnadsutvecklingen i kommunens budget. 2. Under förutsättning att statsbidragen värdesäkras beräknas kommunens verksamheter ge ett underskott med 77 mnkr år 2024. (Om statsbidragen inte värdesäkras beräknas ett underskott på 95 mnkr). 3. För att kommunen ska leva upp till god ekonomisk hushållning under planeringsperioden krävs ett resultat på 20 mnkr år 2024, vilket innebär att kostnaderna behöver reduceras med 97 mnkr. (Om statsbidragen ej är säkrade uppstår ett besparingskrav på 115 mnkr för att balanskravet uppnås). 4. I beräkningarna ovan ingår kostnadsminskningar på -51 mnkr som följer av förändringar i befolkningens storlek och sammansättning. De demografiska behoven minskar inom alla verksamheter. I prognosen förutsätts att kommunen lyckas anpassa verksamheten i takt med behovsförändringarna.

Analys av ekonomistyrningen - Hur fungerar den idag? - Förbättringsmöjligheter?

Uppdraget Hur styra?

Roller Vilket uppdrag/ansvar har jag som politiker? Politisk nivå Vad? När? Verksamhetsnivå Hur? Vem? Vilket uppdrag/ansvar har jag som tjänsteman?

Krav på ett styrsystem - Tydliga idéer om vad man vill med verksamheten - Tydlig finansiell målsättning som ger en långsiktigt hållbar ram för verksamheten - Begripligt och stödjande resursfördelningssystem - Vilken organisatorisk nivå beslutar om vad - Löpande uppföljning som markerar ansvar och ger vägledning - Tydliga signaler - Politiskt beredda att sätta ramar i linje med ekonomiska mål - Tilldelade ramar läggs till grund för verksamhetsplaneringen - Önskemål utöver ram bromsas politiskt - Budgeten skall hållas omprioriteringar inom ram

Några centrala lärdomar - Fokus på pengar är viktigt Men måste kompletteras med kvalitativa resultat - Fokus på verksamhetsmål och -planering är viktigt Men måste kompletteras med mätning av resultat - Fokus på system och procedurer är viktigt Men måste kompletteras med incitament Kultur styr mer än organisation och system 89

Ekonomin i Hultsfred hösten 2018, vad vår enkätundersökningen visade. Individ och familjeoms. Grundskola Äldreomsorg Infrastruktur Kultur & fritid Mycket dåligt Varken eller Mycket bra -3-2 -1 0 1 2 3 Funktionshindrade Gymnasieverksamhet Förskola, skolbarnoms. Kommunen som helhet Företagen

Er egen bedömning av organisation och budgetprocess Hultsfred - hur den fungerat de senaste åren (gröna markeringar) Stämmer: Mycket Bra/viktigt Bra Ganska bra Ganska dåligt Dåligt Mycket Dåligt/oviktigt Kommunens organisation Budgetprocessen är av stor betydelse Realistisk budgetär av stor betydelse Planeringär av stor betydelse Uppföljning är av stor betydelse Åtgärder vid Budgetavvikelser t Ansvarsutkrävandet vid budgetavvikelser Ledarskapet 91 91

Styrningskultur i Hultsfred, vad enkätundersökningen visade. Vision som styr Budgeten är ett åtagande Kommunens bästa för ögonen Mycket dåligt Varken eller Mycket bra -3-2 -1 0 1 2 3 Tydliga finansiella mål Bra prioriteringsdialog Verksamhetsmål Förtroende mellan pol o tjm

Enkäten, vad påverkar ekonomi mest Hultsfreds kommun 1. Politiken är överens om behov av verksamhetsanpassningar 2. Tydlig modell för resursfördelning till verksamheterna 3. Fattade beslut följs och genomförs 4. Ansvarsfördelning mellan politik och tjänstemän fungerar 5. Politisk handlingskraft finns

Enkätsvaren indikerar - Ekonomin upplevs som stark. - Nöjda med organisation och process. - Styrningskulturen är mycket god. - Jämfört med andra kommuner vi besökt har ni ett mycket bra resultat, ni har även förbättrat er jämfört med den analys vi gjorde år 2011. Obs, enkätunderlaget är litet, så tolkningen bör ses som indikationer och inte som sanning!

Tkr 235000 230000 225000 220000 215000 210000 205000 200000 195000 190000 185000 Budgetföljsamhet, Kommunstyrelse 2016 2017 2018 2019 Budget Bokslut

Tkr 310000 290000 270000 250000 Budgetföljsamhet, Barn o utbildningsnämnden 230000 210000 190000 170000 150000 2016 2017 2018 2019 Budget Bokslut

Tke Budgetföljsamhet, Socialnämnd 360000 350000 340000 330000 320000 310000 300000 290000 2016 2017 2018 2019 Budget Bokslut

Budgetföljsamheten i Hultsfred - Följsamheten kan förbättras i kommunen. - Trots frekventa underskott i driften har kommunen som helhet ändå nått ekonomiska överskott. - Det är mycket viktigt att ni sammantaget har god budgetdisciplin! - Det som i regel kännetecknar kommuner med svag ekonomi är dålig budgetdisciplin.

När fattas beslut om nya resurser till Barn o utb. samt soc. nämnderna. ( Tidig ram framräknas i förhållande till kostnad i bokslutet året innan) 2016 2017 2018 2019 Tidig ram -10-27 -27-35 Budget KF 2 18 23 35 Budget TA 23 16 27 Bokslut 14 18 6 Summa 29 25 29 99

Reflektioner om styrprinciper Lös ram Skapar oklarhet om var ansvaret ligger Inbyggs förväntan nya tillskott Ständig anpassning (t ex nya skatteprognoser) Fast ram Tydlig ansvarsfördelning Stabila förutsättning Ej spekulativ Förskjuten anpassning (t ex nya skatteprognoser) Inriktningsplanering Central styrning Decentraliserad styrning 100

Hur vill ni att budgetstyrningen ska gå till? - Ni har en styrning som är både Fast och Lös. Det verkar fungera relativt bra utifrån ett helhetsperspektiv. -(demografimodell, befolkningsförändring och kundstyrd) - Vad innebär valet för rollfördelning mellan olika organisatoriska nivåer? - Hur styrande ska budget och budgetramar vara under arbetet med planeringen? Vad innebär detta utifrån ett ansvarsperspektiv? 101

Ekonomistyrning våra iakttagelser - Ni har de väsentligaste delarna på plats i styrningen. Ert styrsystem fungerar ur ett centralt perspektiv. - Budget har dock inte varit helt styrande. - Mycket hög grad av tillit inom politiken och med tjänstemännen på central nivå. - dialogen mellan olika nivåer verkar fungera bra. - Styrningen av resurserna runt flyktingmottagandet verkar fungera på ett praktiskt sätt utifrån ett verksamhetsperspektiv. 102

Er utmaning - Att långsiktigt och strategiskt och anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna samt till befolkningsförändringar. - Ni har relativt stora investeringsbehov/-ambitioner. - Bestäm hur förändringsarbetet ska gå till. Ska det styras centralt eller decentralt, vilka roller ska politik och tjänstemännen ha? - Skapa incitament för effektivisera verksamheten med fortsatt hög verksamhetsmässig kvalitet. 103

Några varningslampor som blinkar - All verksamhet utom Äldreomsorg behöver minskas - Ni är åter igen en kommun vars befolkning minskar. - Ni har relativ hög skatt, kan vara svårt att höja? - Att krympa kan vara påfrestande för arbetsklimatet. - Vissa verksamheter behöver höja sin verksamhetsmässiga resultat. - Ett besparings-/effektiviserings-/ anpassningspaket ligger runt hörnet. (- allmän återhållsamhet, strukturella förändringar?)

Strategiska tips för att genomföra förändringar - Ge en positiv bild av kommunen med en ekonomi i balans. - råd med offensiva satsningar - klarar oförutsedda påfrestningar, mer långsiktighet - mindre vardagsgnissel i kommunen - ökat självförtroende, vi klarar vårt uppdrag och gör rätt för oss. - Inte bara besparingar, informera även satsningar med positiv klang, som t ex kvalitetsmätningar. - Informera invånarna om förutsättningarna.

Några råd från oss - Förändringar som sparar pengar behöver inte innebära försämrad service (något blir sämre och annat blir bättre). - Samförstånd om spelregler, nejsägare måste finansiera ett nej! - Kom ihåg att ni har mer resurser till verksamhet än de allra flesta kommuner, pga er skattesats.

Fem viktiga punkter för er, enligt oss. 1. Skapa en gemensam bild av nuläget, över parti- och förvaltningsgränser. Acceptera konsekvenserna. 2. Behåll greppet om ekonomin och gör de finansiella målen styrande. 3. Prioritera arbetet med anpassningar/effektiviseringar, glöm inte bort bolagen. 4. Motverka stuprörs- och revirkulturer. 5. Ni har en mycket god organisations- och styrningskultur, fortsätt att vårda den! 107