Miljöchefen NMC-enkäten 2012

Miljöchefen NMC-enkäten 2012

Innehåll MILJÖCHEFEN - NMC-ENKÄT 2012 3 NMC:S MEDLEMMAR 2012 4 MEDLEMMARNAS BAKGRUND 8 MEDLEMMARNAS ARBETSUPPGIFTER 10 MILJÖCHEFENS ROLL 15 MEDLEMMARNAS ARBETSSITUATION 17 MEDLEMSFÖRETAGENS MILJÖ- OCH HÅLLBARHETSARBETE 19 MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING I SAMHÄLLET 26 MEDLEMSKAPET I NMC 28 Sida 2 av 29

Miljöchefen - NMC-enkät 2012 Vartannat år genomför Näringslivets Miljöchefer (NMC) en enkätundersökning om miljöchefen (bakgrund, arbetsuppgifter, roll, arbetets utveckling, lön etc.). 2012 var det för tolfte gången. 45% av NMC:s medlemmar, 124 personer, svarade på enkäten. NMC är en förening där företag/organisationer är medlemmar. De som ombetts svara på enkäten hos medlemsorganisationerna har varit NMCs kontaktperson hos respektive medlemsorganisation, vilken i de flesta fall har varit miljö/hållbarhetschefen Några av slutsatserna från årets enkät: Stödet från VD har minskat, vilket har varit fallet i de två senaste enkäterna. Ca en femtedel av alla svaranden ingår i ledningsgruppen och ungefär hälften rapporterar direkt till VD. En majoritet av de svarande anser att tillräckliga ekonomiska resurser finns för att bedriva sitt arbete. Färre jobbar heltid inom miljö- och hållbar utveckling än tidigare. En ökning har skett av ansvaret för fler områden utöver miljö- och hållbar utveckling. De viktigaste arbetsuppgifterna ses som att utveckla strategiska planer, policys, program eller mål samt att engagera de anställda. De största utmaningarna anses vara att integrera arbetet med miljö, ekonomi och sociala aspekter samt att engagera ledningen. En stor majoritet är nöjda med sin arbetssituation och upplever att deras arbete bidrar till miljöförbättringar och en mer hållbar utveckling. Önskvärda förändringar i arbetet är att vara närmare ledningsgruppen samt att mer resurser frigörs. Som troliga förändringar framöver ser de svarande utökade krav och lagstiftning samt integrering av miljö- och hållbarhetsarbetet i hela verksamheten. Störst betydelse för att driva miljö- och hållbarhetsfrågor anses politiker, myndigheter och massmedia ha. Många ser även att politiker bör bli bättre på att driva dessa frågor. Enkätresultaten finns också att läsa på NMC:s hemsida (www.nmc.a.se). De allmänna kapitlen finns tillgängliga för allmänheten på den externa delen av hemsidan, medan resultaten i lönedelen finns på de lösenordsskyddade medlemssidorna. Om du undrar över något, hör av dig till NMC:s kansli. Trevlig läsning! Sida 3 av 29

NMC:s medlemmar 2012 Medlemmar (företag/organisationer) från olika branscher NMC hade vid undersökningstillfället för enkäten 275 medlemmar. Över 65% av medlemmarna har varit medlemmar i 4 år eller längre. Medlemmarnas inträdesår 15% 10% 12% 10% 3% 1% 5% 3% 3% 5% 5% 3% 1% 6% 0% 5% 4% 7% 5% (2010 års siffror inom parentes.) De svarande representerar till stor del svenskt näringsliv 75% (76%), men också stat, kommun och landsting 13% (15%), konsulter 6% (2%), organisationer och föreningar 4% (3%), samt 2% (4%) i annan verksamhet, däribland bank, varumärkesbyrå och forskning och utbildning. Verksamhetstyp 2012 4% 2% 6% Näringsliv 13% Stat/kommun/landsting Konsultverksamhet Organisation/förening 75% Annan typ av verksamhet Sida 4 av 29

Föreningen har medlemmar från ett brett spektrum av branscher. Jämfört med 2010 har tillväxt av nya medlemmar skett inom alla branscher utom IT och telekom, livsmedel, transport, kemi/läkemedel, verkstad/metall/elektronik, bygg/fastigheter samt Övriga. Under rubriken Övriga finns medlemmar inom bl.a. PR, miljöcertifiering, facility management, service, vatten och avlopp samt grafisk industri. 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Branscher 2010 2012 Sida 5 av 29

Förutom en branschspridning finns även en geografisk spridning av medlemsföretagen. Av de medlemmar som svarat på enkäten finns de flesta i Stockholmsregionen; 67% tillhör detta område. Därefter följer Västra Götaland (20%) och Skåne (13%). Fördelningen för övriga regioner framgår av diagrammet nedan. Gotland, Jämtland, Kalmar, Norrbotten, Värmland och Västernorrland saknade svarsfrekvens i enkätundersökningen. 67% Geografisk spridning 20% 13% 5% 3% 2% 2% 2% 2% 1% 1% 1% 1% 1% 1% Sida 6 av 29

En relativt jämn fördelning av antalet anställda hos medlemmarna Nedan visas storleksfördelningen för NMC:s medlemsföretag. Fortfarande finns en balans mellan de som arbetar i större företag (>500 anställda) och de som arbetar i små och medelstora företag, med undantag för de allra minsta företagen som är underrepresenterade. Antal anställda 2012 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% <10 10-200 201-500 501-5000 >5000 2004 2006 2008 2010 2012 Majoriteten är miljö- eller hållbarhetschefer på koncern- eller företagsnivå Cirka 75% av de svarande har chefsbefattningar på koncern- eller företagsnivå. Den tydligaste förändringen jämfört med 2010 är att kategorin Annan befattning har ökat markant. Bland de som svarat Annan befattning finns bl.a. projektledare, miljökoordinator, specialist/expert, CSR-ansvarig, miljöstrateg och miljöanalytiker. Huvudsaklig befattning för respondenterna 2012 2010 Chef / samordnare för ett företag Chef / samordnare på koncernnivå Samordnare för en del av ett företag / ett Konsult Samordnare för en branschorganisation / VD / företagsledare Teknisk ansvarig / utvecklingschef Annan befattning 7% 8% 5% 3% 2% 4% 2% 1% 2% 1% 12% 3% 35% 35% 38% 42% 0% 10% 20% 30% 40% Sida 7 av 29

Fortsatt spridd åldersfördelning och jämn könsfördelning Andelen kvinnor har ökat succesivt från 42% 1998 till 65% 2010 men har 2012 minskat till 52%. Åldersfördelningen är liksom tidigare spridd, men toppen har skjutits uppåt från 41-45 år 2010 till 46-50 år 2012. Samtidigt har den äldsta kategorin ökat och de yngsta kategorierna minskat. Åldersfördelning 2010 2012 24% 26% 3% 2% 13% 8% 15% 15% 20% 18% 13% 12% 9% 7% 6% 10% <30 år 30-35 år 36-40 år 41-45 år 46-50 år 51-55 år 56-60 år >60 år Medlemmarnas bakgrund Akademisk examen och mångårig erfarenhet av miljö- och hållbarhetsfrågor (2010 års siffror inom parentes.) 85% (87%) av de svarande har akademisk examen, varav 7%-enheter (5%-enheter) av dessa har licentierat och/eller doktorerat inom antingen naturvetenskap eller teknik. 10% (9%) har avslutat sina studier med en gymnasieutbildning. 5% (4%) har annan utbildning, t.ex. eftergymnasiala kurser utan högskolestatus. Andelen med akademisk examen (exklusive licentiater/doktorer) är 2012 78% (82%), jämfört med 67%-73% åren 2000-2008. De flesta har en naturvetenskaplig examen, 48% (49%), eller en civilingenjörsexamen, 35% (29%). Sida 8 av 29

Högsta avslutade utbildning 2012 10% 5% 7% Licentierat/doktorerat Akademisk examen Gymnasieutbildning Annan utbildning 78% Akademisk examen 2012 11% 6% Examen inom naturvetenskap 48% Civilingenjör 35% Examen inom humaniora / samhällsvetenskap Civilekonom Runt 85% av respondenterna har arbetat med miljö- och/eller hållbarhetsfrågor i mer än 5 år, vilket är något mer än 2010. 80% 60% 40% 20% 0% 4% 3% 2% 1% 1% Erfarenhet av miljö- och/eller hållbarhetsfrågor 7% 7% 6% 8% 11% 19% 16% 9% 8% 6% 30% 29% 30% 26% 19% 53% 54% 44% 41% 0-1 år 2-3 år 4-5 år 6-10 år >10 år 68% 2004 2006 2008 2010 2012 Sida 9 av 29

Medlemmarnas arbetsuppgifter Hälften arbetar heltid med miljö och hållbar utveckling En majoritet av de svarande (69%) ägnar 75% eller mer tid åt frågor som rör miljö och/eller hållbar utveckling. Denna siffra har ökat från 2006 (58%), 2008 (70%) och 2010 (74%) för att 2012 backa tillbaka 6 procentenheter. Hälften av de svarande arbetar heltid (40 h/vecka) med miljö och/eller hållbar utveckling. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 27% Andel av heltidstjänst som ägnas åt miljö- och/eller hållbarhetsfrågor 19% 18% 14% 16% 13% 14% 11% 23% 20% 19% 14% 38% 47% 60% 25% 50% 75% 100% Andel av heltidstjänst 50% 2006 2008 2010 2012 57% (41% 2010) angav att de arbetade både med miljö- och hållbarhetsfrågor, medan 41% (59% 2010) svarade att de arbetar enbart med miljöfrågor. Det har alltså blivit större fokus på hållbarhetsfrågor. Sida 10 av 29

Fördelningen av ytterligare ansvarsområden, förutom miljö och/eller hållbar utveckling framgår nedan. De ansvarsområden som ökat mest jämfört med 2010 är information/kommunikation och tekniska frågor. Svarskategorin Andra ansvarsområden innefattade bland annat omvärldsbevakning, koordination mellan olika avdelningar, kemikalielagstiftning, miljölagstiftning och efterlevnadsfrågor, CSR och affärsutveckling. I årets mätning hade 28% personalansvar och 20% angav att de inte hade några ytterligare ansvarsområden förutom miljö och hållbar utveckling. 2010 var denna siffra 27%. Ansvarsområden utöver miljö och hållbar utveckling Risk och säkerhet Hälsa Tekniska frågor Information/kommunikation Kvalitetsfrågor Arbetsmiljöfrågor Forskning och utveckling Personalfrågor (HR) Andra ansvarsområden/befattningar 2% 3% 7% 7% 5% 6% 9% 11% 10% 11% 14% 16% 13% 15% 15% 18% 19% 21% 2012 2010 0% 5% 10% 15% 20% 25% Sida 11 av 29

I enkäten tillfrågades medlemmarna också om hur många som har ansvar för miljö- och hållbarhetsfrågor i respektive företag/organisation. Det vanligaste svaret på denna fråga, vilket utgjorde 33%, var att ett fåtal kollegor, utspridda i organisationen, har miljö och hållbarhet inom sitt arbetsområde. Efter detta följde svaret som 25% av de svarande gav; att ett större antal utspridda medarbetare sysslar med miljö- och hållbarhetsarbete i den egna organisationen. 19% svarade att de själva var den ende med detta ansvar. 10% svarade att alla verksamheten har ett tydligt fördelat ansvar för miljö och hållbar utveckling. Hur många i verksamheten har miljö och hållbarhet i sitt arbetsområde? Bara jag 10% 19% Ett fåtal på min avdelning 25% 9% Ett fåtal utspridda i organisationen Ett större antal på min avdelning 3% 33% Ett större antal utspridda i verksamheten Alla inom verksamheten har ett tydligt ansvar för miljö och hållbar utveckling Sida 12 av 29

De viktigaste arbetsuppgifterna Utveckla strategiska planer m.m. Medlemmarna tillfrågades om vad de ansåg var deras viktigaste arbetsuppgifter. Nedan syns en jämförelse mellan de fem högst placerade svaren 1998, 2010 och 2012. Kvar i topp hamnar Utveckla strategiska planer, policys, program eller mål (något omformulerat sedan 2010). Svaret Engagera de anställda är tillbaka på listan och ligger nu på andra plats. Ge stöd till företagsledningen har klättrat en placering sedan 2010. Svaren Driva organisationens miljöledningssystem eller ledningssystem för socialt ansvarstagande och Ge strategisk rådgivning till företagsledningen har halkat ner och återfinns på delad femteplats. Topp 5-1998 Topp 5-2010 Topp 5-2012 1. Utveckla miljöstrategisk plan, policy, program 2. Implementera EMAS/ISO 14001 eller motsvarande 3. Ge stöd till företagsledningen 4. Engagera de anställda 5. Arbeta med affärsutveckling och produktutveckling 1. Utveckla miljöstrategisk plan, policy, program 2. Driva organisationens miljöledningssystem 3. Ge strategisk rådgivning till företagsledningen 4. Ge stöd till företagsledningen 5. Bevaka ny lagstiftning 1. Utveckla strategiska planer, policys, program eller mål 2. Engagera de anställda 3. Ge stöd till företags-ledningen 4. Ha en rådgivande funktion 5. Driva organisationens miljöledningssystem eller ledningssystem för socialt ansvarstagande 5. Ge strategisk rådgivning till företagsledningen Övriga arbetsuppgifter 2012 var i fallande skala: bevaka ny lagstiftning; svara för miljörevision; genomföra utbildning; ta fram en miljö- och/eller hållbarhetsredovisning; arbeta med affärsutveckling; informera omvärlden; implementera EMAS/ISO 14001 eller motsvarande; svara för miljötillstånd; samt arbeta med produktutveckling. Bland övriga svar finns bl.a. kvalitetsarbete och bevakning för många tekniska program; KPI:er, mål och måluppfyllnad, EHS standards; expertstöd till sälj- och marknad; sköta om miljöundersökningar och saneringar; och bygga reningsverk. Sida 13 av 29

De största utmaningarna Integrera arbetet Medlemmarna tillfrågades även om de största utmaningarna i arbetet med miljö och hållbar utveckling. Att integrera arbetet med miljö, ekonomi och sociala aspekter ses som den största utmaningen och har seglat upp från femte till första plats. Att kommunicera inom företaget anses inte längre vara ett lika stort problem och det svaret har därför ramlat ner från första till femte plats. Platserna 2-4 är oförändrade. Topp 5-1998 Topp 5-2010 Topp 5-2012 1. Utveckla miljöstrategisk plan, policy, program 2. Implementera EMAS/ISO 14001 eller motsvarande 3. Ge stöd till företagsledningen 4. Engagera de anställda 5. Arbeta med affärsutveckling och produktutveckling 1. Kommunicera inom företaget 2. Engagera ledningen 3. Skapa insikt hos företagsledningen om hållbarhetsfrågans betydelse 4. Ändra attityder hos de anställda 5. Integrera arbetet med miljö, ekonomi och sociala aspekter 1. Integrera arbetet med miljö, ekonomi och sociala aspekter 2. Engagera ledningen 3. Skapa insikt hos företagsledningen om hållbarhetsfrågans betydelse 4. Ändra attityden hos de anställda 5. Kommunicera inom företaget Andra svar inkluderade (i fallande ordning): arbeta med de olika delarna av hållbar utveckling i organisationen, balansera hållbarhetsprofilering med kostnader, bedöma olika alternativ ur hållbarhetssynpunkt, bevaka ny information inom hållbarhetsområdet, förklara innebörden av begreppet hållbar utveckling och att engagera ägarna. Sida 14 av 29

Miljöchefens roll Något ökad kontakt med företagsledningen 17% av de svarande ingår i organisationens ledningsgrupp. Detta är en ökning jämfört med den lägsta nivån över tid som för 2010 år var 13%. Andelen som rapporterar direkt till ledningen ligger stabilt fast vid ca hälften av alla svarande. 36% av de som medverkat i enkäten rapporterar till en annan person utanför ledningsgruppen, till exempel HR-chef, strategichef, utvecklingschef, marknadschef eller säkerhetschef. Denna andel har legat ganska fast över tid. Position i företaget Ingår i företagsledningen/ledningsgruppen 17% 13% 23% 22% 23% 2012 2010 Rapporterar direkt till ledningen/vd 47% 50% 46% 47% 46% 2008 2006 Rapporterar till annan 36% 38% 31% 30% 31% 2004 Sida 15 av 29

En minskning av stödet från VD för miljöfrågor och hållbar utveckling Den andel som år 2012 känner stort eller mycket stort stöd från VD:n i miljö och hållbarhetsfrågor är 44%, jämfört med 56% för 2010. Samma minskande tendens fanns även mellan åren 2008 och 2010. En ökning har även skett för de som känner väldigt lite stöd från VD:n; år 2012 är denna andel 11% mot 2% år 2010. 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 1% 2% 11% Väldigt litet stöd 7% 14% 14% Litet stöd Stöd från VD 29% 28% Varken stort eller litet stöd 37% 32% 32% 33% 32% Stort stöd 19% 11% Mycket stort stöd 2008 2010 2012 Tillräckliga resurser och kunskap Andelen svaranden som anger att de har tillräckliga ekonomiska resurser för att sköta sitt arbete har ökat från 41% 2010 till 58% 2012. En ökning har även skett jämfört med 2010 gällande att de svarande uppfattar att de har tillräckliga kunskaper för att kunna driva miljöoch/eller hållbarhetsarbetet; från 87% till 92%. På frågan om tillräckligt med tid finns till förfogande svarade 49% ja på frågan, medan 51% svarade nej. Tillräckliga ekonomiska resurser till förfogande? Tillräckliga kunskaper för att bedriva miljöarbetet/hållbarhetsarbetet? Nej 8% Nej 42% Ja 58% Ja 92% Sida 16 av 29

Medlemmarnas arbetssituation Arbetet uppfattas ge resultat för miljö och medverka till ett hållbart samhälle 92% upplever att deras eget arbete leder till en förbättrad miljö. Detta är en liten minskning från 2010 då samma siffra var 96%. En stor ökning har skett gällande hur de svarande upplever att deras konkreta arbete utmynnar i en mer hållbar utveckling. År 2012 anser 90% detta, jämfört mot 77% för år 2010. Upplevelse av att arbetet leder till miljöförbättringar Nej 8% Upplevelse av att arbetet leder till att vi närmar oss hållbar utveckling Nej 10% Ja 92% Ja 90% Sida 17 av 29

En stor majoritet nöjda med sin arbetssituation 81% är mycket nöjda eller i huvudsak tillfreds med sin arbetssituation, vilket är i princip lika mot 2010 (83%). En minskning från 12% till 6% har skett mellan 2012 och 2012 för de som känner sig hopplösa inför deras arbetssituation. Ett nytt frågealternativ för 2012 var om man kände sig likgiltig inför sitt arbete, vilket 6% svarade. Bland de 7% som valt ett eget svar återfinns uppfattningar om att man känner sig överbelastad, frustrerad och att inga resurser finns. Andelen som upplever att arbetet leder till att man närmar sig hållbar utveckling har ökat från 77% till 90% jämfört med 2010. Välbefinnande i arbetet Jag är hopplös inför min arbetssituation 6% 12% Jag är likgiltig inför min arbetssituation (Ny fråga 2012) Jag är i huvudsak tillfreds med min arbetssituation Jag är mycket nöjd med min arbetssituation Inget av ovanstående 6% 7% 4% 16% 15% 65% 68% 2012 2010 Önskvärda förändringar närmare ledningsgruppen och mer resurser Frågan om vad medlemmarna önskade förändra i sin roll som miljö- eller hållbarhetschef resulterade i ett antal gemensamma punkter. En önskan som flest delar är att ingå i ledningsgruppen och att direktrapportera till VD:n. En annan är att se till att tillräckligt med personella, ekonomiska och tidsmässiga resurser finns för att främja arbetet med miljö och hållbarhet, detta för att ett ansvarstagande och en delaktighet ska kunna skapas i stora delar av organisationen. Detta innefattar också att jobba mer långsiktigt med miljö och hållbarhet genom att göra detta fält till en integrerad del av organisationens verksamhet. Några andra exempel på svar angående önskvärda förändringar innefattade: Tydligare ansvarsfördelning och befogenheter Att jobba mer proaktivt snarare än reaktivt Ett mer systematiskt fokus på hållbarhet Troliga förändringar i framtiden utökade krav och lagstiftning samt integrering av miljöoch hållbarhetsarbetet i hela verksamheten Medlemmarna blev tillfrågade om vad de tror påverkar och kommer att förändra miljö- och hållbarhetschefens roll i framtiden. Det vanligaste svaret var att en ökning av kund- och leverantörskrav är att vänta, liksom att lagstiftningen kommer att skärpas. Bakom dessa två förändringar finns en större medvetenhet i samhället om hållbarhetsfrågor vilket gör att förväntningarna på företag och organisationer gällande detta kommer att öka. Detta kan i Sida 18 av 29

sin tur betyda att företagsledningar kommer att integrera miljö- och hållbarhetsarbetet mer i den övriga verksamheten så att hållbarhetsfrågor ses som en självklar del i strategisk affärsutveckling och i den ekonomiska redovisningen. På så sätt kan miljöcheferna ingå mer i beslutande funktioner i ledningsgruppen med bieffekten att miljöcheferna får samma status i ledningsgruppen som andra chefer. I och med detta kommer behovet av ett separat ansvarsområde för miljö/hållbarhet att minska. Andra svar som framkom om troliga förändringar var: Att miljöchefer måste ha kunskaper både i företagsekonomi, kommunikation liksom i naturvetenskap/teknik Att mer visa på lönsamheten kopplat till miljödrivna strategier Att miljöchefen ska kunna föra diskussioner om hur värde definieras Att sprida trovärdig och resultatinriktad information. Sida 19 av 29

Medlemsföretagens miljö- och hållbarhetsarbete En ökning för alla policys jämfört med 2010 Nedanstående diagram visar antal procent av alla svarande som har policy inom respektive område. Utfallet jämförs mot svaren för 2010 års enkät. Under rubriken Annat finns mänskliga rättigheter, arbetsmiljö, kvalitet, kulturarv, brand, säkerhet och risker, hälsa, whistleblowing samt affärsetik. Resultatet visar att en ökning skett för samtliga policys sedan år 2010. Störst ökning har skett av policys för korruption samt för resor. Policys för miljö och jämställdhet är, liksom för år 2010, den vanligaste policyn. Policies finns inom... 98% 92% 85% 83% 79% 80% 78% 68% 75% 62% 61% 58% 52% 59% 2010 2012 15% 15% För enkäten 2010 hade 89% av de representerade företagen någon typ av ledningssystem. För 2012 är denna andel 83%. Av de som svarat att de har ett annat miljöledningssystem än ISO 14001 svarade flera att delar av verksamheten täcks av ISO 14001. Andra svar var EMAS, OHSAS 18001, Svensk Miljöbas och HN-modellen. 68% av de som svarat har miljöledningssystemet integrerat med andra ledningssystem som t.ex. kvalitet, arbetsmiljö och/eller säkerhet. För år 2010 var denna siffra 66%. Miljöledningssystem 2010 2012 77% 73% 12% 10% 11% 17% Ja, ISO 14001 Ja, annat system Nej Sida 20 av 29

Redovisning av miljö- och hållbarhet sker till stor del Nästan hälften (45%) av de svarande angav att företaget/organisationen publicerar en miljö- /hållbarhetsredovisning tillgänglig för allmänheten. 43% angav också att redovisningen sker enligt ramverket GRI (Global Reporting Initiative). Att resultaten rörande miljö och hållbarhet är integrerade i årsredovisningen är fallet i 40% av medlemsföretagen. 14% av de svarande saknar redovisning för miljö och hållbarhet. Redovisning Miljö/hållbarhetsredovisningen är publicerad Verksamheten redovisar enligt GRI Miljö/hållbarhetsresultaten är integrerade i årsredovisningen 40% 45% 43% Verksamheten redovisar inte enligt någon standard 20% Verksamheten redovisar inte miljö/hållbarhet Verksamheten redovisar bara för internt bruk 14% 13% Enligt annan standard än angivet ovan 7% Miljö- och hållbarhetsarbetet gör skillnad Precis som för år 2010 visar enkätresultatet att miljö- och hållbarhetsarbete gör skillnad, dock är andelen som tycker detta något mindre. 87% svarar att miljö- och hållbarhetsarbetet har positiv påverkan på organisationens miljöpåverkan, mot 98% från föregående enkät. Att kundrelationerna påverkas positivt av miljö- och hållbarhetsarbetet tycker 75%, mot 85% år 2010. En majoritet tycker även att en positiv påverkan finns på personalens trivsel, på företagets konkurrensfördelar och som förutsättning för nyrekrytering av att jobba med miljö- och hållbarhetsfrågor. Ingen av de svarande anser att miljö- och hållbarhetsarbete har negativ påverkan på andra delar av företaget eller organisationen. Hur företagets miljö- och hållbarhetsarbete har påverkat... Organisationens miljöpåverkan 87% 12% 1% Kundrelationerna Personalens trivsel/stämningen 55% 75% 40% 20% 4% 5% Positivt Oförändrat Konkurrensfördelar 60% 31% 7% Negativt Förutsättningen för nyrekrytering 50% 33% 15% Ingen åsikt Uppmärksamheten i media 48% 47% 4% Sida 21 av 29

Respondenterna fick också redogöra för om organisationens arbete inom miljö- och hållbarhet har påverkat något som inte omfattas av svarsalternativen ovan. Denna påverkan var av positiv art och handlade bland annat om att därigenom förbättra: Finansieringsmöjligheter Affärsutveckling Leverantörsrelationer Lönsamhet Kollegors medvetenhet om miljö- och hållbarhetsfrågorna Att miljö- hållbarhetsarbetet ger effekt visas även i svaren till nästa fråga. Denna handlade om hur respondenterna upplevde att koldioxidutsläpp, energiförbrukning och vattenförbrukning förändrats de senaste tre åren. 77% anger att koldioxidutsläppen har minskat under denna tid, och 75% säger att energiförbrukningen även gått ned. Lika stora siffror och säkerhet på svarets giltighet gäller inte för minskningen av vattenförbrukningen. För denna svarspost fördelade sig ungefär en tredjedel av svarsalternativen på ja, nej eller vet inte. Om verksamheten de senaste tre åren har minskat sin... 13% 11% 10% 14% 35% 77% 75% 30% Vet inte Nej Ja 35% Koldioxidutsläpp Energiförbrukning Vattenförbrukning Klimatdebatten påverkar arbetet men har varit avtagande Att klimatdebattens betydelse för miljö- och hållbarhetsarbetet är stor framkom i svaren till en fråga rörande om miljö- och hållbarhetsarbetet har påverkats av klimatdebatten. De svarande kunde också ange en kommentar till frågan. Svaren på denna handlade bland annat om att flera ansåg att klimatdebatten minskat betydligt under de senaste åren men att en påverkan över längre tid definitivt har skett. Detta kan förklara varför 77% svarade ja på denna fråga år 2012 mot 88% år 2010. Det beskrevs vidare att påverkan från klimatdebatten bland annat inneburit förändringar kring fordonsinköp och att ett större fokus riktats mot Sida 22 av 29

energieffektivitet. En annan påverkan var också att ett tydliggörande och en fastslagning av klimatmål gjorts som konsekvens av klimatdebatten samt att klimatmålen även brutits ned på flera sektioner inom organisationen. Några svaranden har även märkt av en ökad förfrågning av tjänster som effekt av klimatdebatten. Gällande hur den ekonomiska krisen påverkat miljö- och hållbarhetsarbetet menade 61% att detta inte haft betydelse, mot 39% som menade tvärtom. Utfallet var lika svaren för samma enkätfråga för 2010 (36% ja, 64% nej ). Hos de som svarade nej var de få som angav orsakerna. Dessa var i de fallen de angav bland annat att man inte sett en minskning av de miljötjänster man erbjuder och att man fortsätter arbetet som tidigare trots krisen. De som svarade ja angav mer och fler svar angående hur krisen påverkat. Dessa menade att den ekonomiska krisen haft som effekt att minska resurserna till miljö- och hållbarhetsarbetet. Miljö- och hållbarhetsarbetet anses inte vara lika lönsamt som andra verksamhetsområden. Till detta tillkommer också krav på kortare återbetalningstid av investerat kapital. Vidare menade de som ansåg att den ekonomiska krisen haft effekt att detta lett till nedskärningar och omorganisationer vilket påverkat miljö- och hållbarhetsarbetet negativt då miljöfrågorna nedprioriteras för att ledningen inte ser sambanden och vinsterna med att långsiktigt jobba med miljö- och hållbarhetsfrågor. Påverkan på miljö/hållbarhetsarbetet av klimatdebatten Påverkan på miljö/hållbarhetsarbetet av den ekonomiska krisen Nej 23% Ja 39% Ja 77% Nej 61% Sida 23 av 29

Lagstiftning, kundtryck och varumärkesbyggnad är de största drivkrafterna för företagen För att undersäka drivkrafterna bakom företagens miljö- och hållbarhetsarbete ställdes frågan Vad får ditt företag att driva miljö- och hållbarhetsåtgärder?. På en fyrdelad skala från obetydlig till mycket hög fick respondenterna bedöma olika drivkrafters betydelse. Resultatet liknar mycket svarsmönstret från enkäten 2010. Detta betyder att lagstiftning, kundtryck och varumärkesbyggnad toppar drivkraftslistan. Drivkrafter som nämndes utöver svarsalternativen var till exempel ökad försäljning, att arbeta resurssnålt, engagerad personal, internationella krav utanför EU som OECD, Världsbanken och miljöledningssystemscertifiering. Drivkrafter Lagstiftning Kundtryck Varumärkesbyggnad Good-will VD personligen Konkurrensfördelar Ägare Medarbetare Konkurrenters initiativ Debatt i massmedia Attrahera nya medarbetare Undvika miljöskandaler Bad-will pga miljöhändelse Globala initiativ Leverantörers önskemål Ideella organisationer Obetydlig Låg Hög Mycket hög 0% 20% 40% 60% 80% 100% Sida 24 av 29

Hög integration av miljö- och hållbarhetsarbetet i den övriga verksamheten En fråga riktad mot mer affärsmässiga påverkansområden handlade om miljö- och hållbarhetsarbetets betydelse för inköps- och försäljningsarbete samt för affärsstrategier. Svaren visar klart att en påverkan finns på alla de tre områdena, där denna sker (i fallande ordning) till viss del, i hög grad eller i mycket hög grad. Relativt hög grad av integration av miljö- och hållbarhetsarbetet i den övriga verksamheten kan därför sägas prägla medlemmarnas företag. Hur företagets miljö- och/eller hållbarhetsarbete har påverkat verksamhetens... Inte alls Till viss del I hög grad I mycket hög grad Vet ej Affärsstrategi 11% 53% 17% 15% 2% Marknadsföring/försäljningsarbete 9% 47% 27% 13% 4% Inköpsarbete 9% 50% 25% 13% 3% Sida 25 av 29

Miljö och hållbar utveckling i samhället För att undersöka olika aktörers betydelse för miljö- och hållbarhetsarbete ställdes frågan Vilken betydelse anser du följande aktörer har för att driva miljö- och hållbarhetsarbetet framåt?. Betydelsen bedömdes på skalan Obetydlig, Liten, Stor eller Mycket stor. Medlemmarna fick sedan svara på vilka aktörer de skulle vilja se agerade mer kraftfullt på miljö- och hållbarhetsområdet. De olika färgfälten anger procent av de svarande på enkäten som valde detta alternativ. Störst betydelse för att driva miljö- och hållbarhetsfrågor anses politiker, myndigheter och massmedia ha. Därefter kommer näringslivsorganisationer på ungefär samma nivå som ideella organisationer. Fackförbunden bedöms ha en liten betydelse. Resultatet är mycket likt det som presenterades 2010. En minskad tro på att skolor/universitet och högskolor kommer att vara drivande är den största skillnaden. Drivande aktörer inom miljö- och hållbar utveckling (2012) Allmänheten EU Skolor/universitet/högskolor Fackförbund Näringslivsorganisationer Ideella organisationer Massmedia Myndigheter Politiker 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Obetydlig Liten Stor Mycket stor Sida 26 av 29

En följdfråga ställdes sedan om vilken aktör som de svarande tyckte borde vara mer pådrivande i miljö- och hållbarhetsfrågor. Man fick fylla i ett svarsalternativ av tio olika. Resultatet pekar på, liksom i enkäten för år 2010, att politiker bör vara mer aktiva inom miljö och hållbarhetsområdet. 44% av de svarande ansåg detta. Därefter ser man att näringslivsorganisationer följt av myndigheter är de viktigaste aktörerna att driva dessa frågor. Under svarskategorin Annat svarade alla som valt denna kategori att flera eller alla av svarsalternativen borde agera mer kraftfullt. Aktörer som borde agera mer kraftfullt inom miljö- och hållbarhetsområdet 2012 44% 6% 0% 1% 6% 3% 7% 8% 10% 13% Sida 27 av 29

Medlemskapet i NMC Personliga kontakter sprider i huvudsak information om NMC Information om NMC sprids framför allt från mun till mun. 62% av de svarande har för första gången hört talas om NMC antingen via kollegor inom eller utom den egna organisationen, eller via personliga kontakter. En tydlig trend utifrån jämfört med tidigare enkätundersökningar är att Internet ökat i betydelse för att sprida information kring NMC. En ny fråga för 2012 års enkät var om information spridits via Sustainability Day eller via högskola/universitet. 2% respektive 1% svarade detta i årets undersökning. Under svarsalternativet Annat är det vanligaste att respondenten inte minns hur man första gången hörde talas om NMC. Spridningsvägar för information om NMC Sustainability Day Universitet/högskola Kollega på egna företaget/organisationen Person på annat företag/organisation Personlig kontakt Internet Tidning/tidskrift/nyhetsbrev 2012 2010 2008 2006 2004 Seminarium/konferens/utbildning Annat 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Sida 28 av 29

Medeltal Fortsatt höga betyg för verksamheten De svarande ger även 2012 NMC:s arrangemang och nätverk gott betyg. På en femgradig skala blev medelvärdet 4,1. 5 Övergripande intryck av verksamheten 4 4 4,2 4,1 3,9 4,1 3 2 1 0 2004 2006 2008 2010 2012 Det som de svarande lyfter fram som positiva egenskaper hos NMC är bland annat: Kontaktnätet Utbytet av erfarenheter och kunskap Öppenhet för nya intryck Intressanta områden och arrangemang Blandning av breda, djupa och aktuella ämnen Möjlighet att hänga med trender och uppdatera kunskap Informationskälla och inspirationskälla I enkäten ställdes ytterligare mera detaljerade frågor om verksamheten vilka inte redovisas här. Dessa utvärderas separat inom ramen för styrelsens och kansliets förbättringsarbete. Sida 29 av 29