Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever för Bergeforsens förskoleklass, grundskola, särskola och fritidshem Läsåret 2016-2017 Postadress: 861 82 Timrå Besöksadress: Köpmangatan 14 Telefon: 060-16 31 00 Bankgiro: 5672-9387 Organisationsnummer: 212000-2395 Fax: 060-57 36 78 Hemsida: www.timra.se E-post: info@timra.se
Vår vision Inför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva förväntningar och glädje. TILL DIG SOM ELEV På Bergeforsens skola ska alla elever trivas, känna sig trygga och känna att man hör hemma på skolan tillsammans med de som jobbar här och med de andra eleverna på skolan. Det är viktigt för att man ska kunna lära sig nya saker. Om du någon gång känner att det är elever som inte är snälla mot dig, som inte slutar även om du säger ifrån, att någon gör illa dig, hotar dig eller kränker dig, vill vi att du pratar med någon av oss vuxna på en gång. Om du vet om någon annan elev som blir retad ska du också säga till någon vuxen på en gång. Om du känner att du inte riktigt törs säga till en vuxen, kan du lämna en lapp i vår Bry-sig-om-låda som finns vid rektorsexpeditionen. Det är bara de vuxna som är med i skolans Trygghetsgrupp som får titta i lådan och de tittar i lådan varje vecka. TILL DIG SOM FÖRÄLDER Om du misstänker att ditt eller något annat barn på skolan utsätts för kränkande behandling kontakta ditt barns lärare eller skolans rektor. Det är svårt att ta till sig om ens eget barn mobbar andra. Men om det är så måste du göra något åt det. Om du misstänker att ditt barn utsätter andra för kränkande behandling råder vi dig att som förälder göra klart för barnet att du inte accepterar mobbning och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. Vad är kränkande behandling/mobbning? Inledning Det är viktigt att alla i skolan känner sig trygga i sin miljö och inte riskerar att utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. Vår skola tar tydligt avstånd från alla former av kränkande beteende eller diskriminering. Under den policyn jobbar all personal aktivt med förebyggande arbete och sätter tydliga gränser. Alla elever och vuxna skall veta att det är olagligt att kränka någon. Se bilaga 1, Viktiga lagar och bestämmelser mot diskriminering och annan kränkande behandling. Vad står begreppen för? Alla i skolan ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet
eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, och meddelanden på olika webbcommunities).
Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. I den här skriften inryms begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Kränkande behandling Är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande
Diskrimineringsgrunderna Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering i samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och könsuttryck samt ålder. Kön Att bli sämre behandlad på grund av sin könstillhörighet. Inkluderar även transsexualism. Etnisk tillhörighet Att bli sämre behandlad på grund av sin hudfärg, sitt etniska eller nationella ursprung eller, i vissa sammanhang, sitt språk eller sitt namn. Religion och annan trosuppfattning Att bli sämre behandlad på grund av sin religion eller trosuppfattning. Funktionsnedsättning Att bli sämre behandlad på grund av varaktiga nedsättningar av sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga. Sexuell läggning Att bli sämre behandlad på grund av att en är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. Könsöverskridandeidentitet och könsuttryck Att bli sämre behandlad på grund av hur man uppfattar sitt kön eller hur man uttrycker eller uppfattas uttrycka sig i relation till kön, d.v.s. hur någon beter sig eller hur någon ser ut kopplat till kön. Ålder Att bli sämre behandlad på grund av sin ålder, d.v.s. sin uppnådda levnadslängd.
Främjande och förebyggande insatser för samtliga diskrimineringsgrunder Enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen ska huvudmannen varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de elever som deltar i eller söker till verksamheten oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och könsuttryck samt ålder. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Ansvarig grupp och personer Trygghetsgruppen består av rektor, representanter för elevhälsa och pedagoger. Gruppen träffas flera gånger per termin. Dess ansvarsområden är att tillsammans med berörd personal utreda misstänkta mobbingärenden eller grövre trakasserier, samt att dokumentera och i förekommande fall åtgärda. Vara ett stöd för personal runt innehållet i det främjande och det förebyggande arbetet, hålla Likabehandlingsplanen uppdaterad. Så arbetar vi mot kränkande behandling: Se bilaga 2, Aktuella mål för läsåret 2016-17 Vi ska få en positiv utveckling på de svar i arbetsmiljörondens frågeenkät som rör normer och värden. Alla ska ha kännedom och följa skolans Likabehandlingsplan. Alla klasser har regelbundet återkommande aktiviteter med syfte att förebygga kränkande beteende. För att främja det positiva arbetsklimatet på skolan ska vi förstärka värdegrunds- och livskunskapsarbetet. Främjande och förebyggande arbete: Rastvärdssystem med minst två vuxna ute på de raster då många elever är på skolgården. Rastvärdarna initierar positiva aktiviteter. Rastvärdarna känns igen genom att de bär gula västar. Återkommande aktiviteter som främjar kamratskap, konfliktlösningsförmåga, självkänsla, empatisk förmåga i alla klasser. Stämningen i klassen checkas av vid utvecklingssamtal och följs upp en gång till per termin. Elever får ta del av resultatet av trygghetsenkäten för att tillsammans med pedagogerna påbörja eventuella insatser. Trygghetsgruppen med rektor, elevhälsa och pedagoger från alla skolans verksamheter träffas regelbundet för att leda, stödja och följa upp arbetet mot kränkningar. Skolans elever engageras via klassråd och elevråd för att stärka elevernas inflytande över inne- och utemiljö (fysisk) samt psykisk miljö. Information om Likabehandlingsplanen och dess innehåll ges på höstterminen till
samtliga elever samt föräldrar av klasslärarna. Föräldrarna i skolans föräldraråd bildar tillsammans med rektor diskussionsgrupp för att en gång per år diskutera och revidera Likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen finns också tillgänglig på skolans hemsida samt lärplattform. Skolans ordningsregler är ett stöd för elever och vuxna för att åstadkomma en trygg miljö. Faddersystem mellan årskurserna med återkommande gemensamma aktiviteter. Samverkan mellan särskola och grundskola. Hela skolan har gemensamma aktivitetsdagar där elever från olika årskurser tränar på att samarbeta samt får tillfälle att lära känna varandra. Kartläggning: Kartläggning av verksamheten skall ske tillsammans med elever varje läsår. Detta sker: Genom den årliga enkätundersökningen. Den utvärderas och utmynnar i konkreta mål för eventuella förbättringsområden. Genom att eleverna markerar på en kartbild över skolans fysiska miljö, de platser som känns otrygga. Genom att elever kan beskriva beteenden hos elever och vuxna som de anser vara otrygga. Åtgärder: Rutiner vid incidenter: Den som uppger att han/hon blivit kränkt/utsatt, tas alltid på allvar. Vi agerar alltid omedelbart på kränkande behandling, förtryck och dåligt språkbruk. Efter samtal med ansvarig pedagog kring händelsen vidtas åtgärder. Vid behov kontaktas vårdnadshavare. Om situationen inte kan lösas av ansvarig pedagog engageras Lärteamet (F-3, 4-6 samt Särskolan). Därefter kan ärendet lyftas till Trygghetsgruppen som tillsammans med klasslärarna hanterar ärendet. Rutiner vid misstanke om fortsatt kränkning: Trygghetsgruppen informeras. Ansvarig pedagog med stöd av person ur Trygghetsgruppen tar hand om ärendet. Omständigheterna kring fallet utreds skyndsamt. Vuxna tar reda på fakta och kartlägger vad som hänt genom enskilda samtal med inblandade elever och personal. Den kränktes utsatthet beaktas i utredningen. Det är viktigt att den kränkte känner att han/hon tas på allvar och får stöd.
Ett strukturerat samtal med den/de som kränkt där vi bl.a. tydligt talar om vad skolan anser om kränkningarna och vad skolan tänker göra. Överenskommelser görs. Rutiner för ärendegång till Trygghetsgruppen: Föräldrarna underrättas samma dag som de enskilda samtalen skett och erbjuds att komma till skolan för ytterligare samtal. Eleven ges möjlighet att först berätta innan skolan kontaktar hemmet. Övrig personal informeras för att kunna vara vaksamma på raster m.m. Uppföljningssamtal sker redan påföljande skoldag med den utsatte. Därefter kontinuerliga uppföljningssamtal med den kränkte och de som kränkt så länge det känns nödvändigt. Om rutinerna inte ger effekt kallar rektor till samtal med den som kränker samt vårdnadshavare. De fall som behandlas dokumenteras så att man ser vad utredningen kommit fram till och vilka samtal som genomförts. Dokumenten skickas till och förvaras på expeditionen. Rutiner vid vuxenkränkningar: När vuxna är inblandade i kränkning av barn/elev skall ett tydligt och snabbt agerande vara lika självklart som när det gäller barn och elever. När rektor informerats om misstänkt kränkning skall situationen omedelbart utredas. Rektor samt elevhälsa ska ansvara för utredningen. Om kränkning konstateras kallas personen som kränker till samtal med rektor. Anmälan till huvudman sker. Till detta samtal kan också facklig representant kallas. Uppföljande samtal och stöd ska ges i likhet med elevkränkningar. Uppföljning och utvärdering: I samband med utvärderingsdag i juni ska planen och dess åtgärder utvärderas och följas upp. Arbetsmiljöronden utgör del av underlaget. Den kompletteras med att elever samt vårdnadshavare får ge synpunkter på resultatet. I maj utvärderar vi de uppsatta målen tillsammans med eleverna. Trygghetsgruppen utvärderar sitt arbete. Planen revideras därefter. En ny riskanalys/kartläggning görs kommande termin utifrån de olika verksamheterna.
Bilaga 1 Viktiga lagar och bestämmelser mot diskriminering och annan kränkande behandling. Skollagen säger: Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skollagens 1 kap. 5 Läroplanen säger: Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. Läroplan för grundskola, Lgr 11, om Skolans värdegrund och uppdrag. Barnkonventionens grundläggande principer säger: De fyra grundläggande och vägledande principerna lyder:
Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som berör barn. Alla barn har rätt till liv och utveckling. Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Barnkonventionen Se länk till hela barnkonventionen: http://unicef.se/barnkonventionen?gclid=ckw3gjx2nmecfesmcwodqiu Avw Diskrimineringslagen säger: Lagens ändamål: 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:958) Diskrimineringslagen Kap 1., 1
Bilaga 2 Resultat av enkätsvar 2015-16 samt mål för läsåret 2016-17 Sammanfattning av resultat av enkätsvar från elever 2015-16. Elever uppger vissa platser som otrygga. De platserna är: bakom idrottshallen, på berget och i parken. Trygghetsenkäten är ett bra redskap för att inventera trygghetsfrågor och hitta sådant som elever anser vara otryggt. Mål för läsåret 2016-17 Rastvaktsschemat utformas så att det alltid är minst två vuxna ute. Vissa elever behöver en egen vuxen person vid sin sida. Rastvakterna skapar positiva upplevelser för eleverna varje dag. Målet är att vi i Trygghetsenkäten ht. -16 kommer att få färre elever som uppger att det är hårt språkbruk på skolan. Vi arbetar med språkbruket för att få bort nedsättande ord och svordomar. Under läsåret 16-17 ska vi genomföra Trygghetsenkäten en gång per termin och utifrån den sätta nya mål för trygghetsarbetet på skolan. Trygghetsenkäten mäter otryggt beteende. Vi kommer även låta elever ge exempel på trygga miljöer i/kring skolan samt ge exempel på tryggt beteende. Fadderverksamheten ska leda till ökad trivsel och trygghet. Vi övar på etiska dilemman, både personal och elever. Detta för att ge större handlingskraft om något händer. Sexorna kommer under läsåret att implementera likabehandlingsplanen i övriga klasser. Förebyggande och främjande aktiviteter Kartläggning av verksamheten skall ske tillsammans med elever varje läsår. Detta sker bl.a.: Genom den årliga enkätundersökningen. Den utvärderas och utmynnar i konkreta mål för eventuella förbättringsområden. Detta görs i varje klass. Genom att elever kan beskriva beteenden hos elever och vuxna som de anser vara otrygga. Förskoleklass: Arbetar med kompistema samt diskussioner därtill. Massage för att främja empati. Gruppstärkande styrda lekar och aktiviteter. Resultatet utvärderas tillsammans med barnen. Grundskola: Fadderverksamhet några gånger per termin med start på en lägervecka. De äldre eleverna hjälper de yngre vid maten. Fasta platser vid lunchen för att skapa trygghet. Gruppverksamhet med
samarbetsövningar. Resultatet av höstens målsättning efter trygghetsenkät utvärderas tillsammans med barnen i slutet av terminen. Särskola: På särskolan finns ytterligare rastvakter pga barnens behov. Viktigt att arbeta med att eleverna ska kunna beskriva sig själv och andra. Arbeta visuellt för att förstå sin egen del i en omvärld. Delar av särskolan har verksamhet tillsammans med grundskolans elever för att gynna förståelse och empati. Träningsklassens pedagoger arbetar mycket med att vara uppmärksam på elevers reaktioner och förstå deras signaler och på så sätt hjälpa eleverna att hitta sin del i ett sammanhang. Fritidshem: Gemensamma aktiviteter: Skoljoggen FN-vecka Nobellunch Fadderverksamhet med jultema Alla hjärtans dag Friluftsdagar