1 (17) Genomförd regelbunden tillsyn i Ängelholms kommun Inledning Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn i Ängelholms kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 7 oktober till den 4 november 2008. Vid regelbunden tillsyn tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen behandlar tre områden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Beslutet syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande information om den regelbundna tillsynen finns publicerade på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn) Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som granskats och hur tillsynen genomförts, samt de bedömningar som gjorts. Dessa skriftliga rapporter kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för Skolinspektionens bedömningar av kommunens ansvarstagande är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Beslutet grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Ängelholms kommun genomfördes intervjuer med representanter för barn- och utbildningsnämnden samt nämndens förvaltning. Samtliga grundskolor och gymnasieskolor samt vissa delar av särskolan och vuxenutbildningen har besökts, men däremot inte förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever, personal och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i beslutet.
Verksamhetsform Verksamhetens omfattning och organisation vid den regelbundna tillsynen Beslut 2 (17) Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 1 500 Skolbarnsomsorg 1 400 Förskoleklass 350 Grundskola 3 900 Obligatorisk särskola 70 Gymnasieskola 1 200 Gymnasiesärskola 30 Kommunal vuxenutbildning 250 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 30 Svenskundervisning för invandrare 100 Källa: Uppgifter från kommunen, 2008-11-24 Ängelholms kommun ligger i nordvästra Skåne och har cirka 39 000 invånare. Kommunens näringsliv kännetecknas av små och medelstora företag. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning är något lägre än riksgenomsnittet och andelen invånare som är födda utrikes är 8 procent vilket är betydligt under riksgenomsnittet (13 procent). Barn- och utbildningsnämnden är kommunens styrelse för barnomsorg och utbildning. Nämnden leder verksamheten genom en förvaltning vilken leds av en förvaltningschef. I kommunen finns 25 förskolor, 27 familjedaghem, 19 fritidshem, 12 grundskolor, en gymnasieskola samt vuxenutbildning som omfattar kommunal vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare och vuxenutbildning för utvecklingsstörda. Kommunens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och grundskolor är organiserade i tre nätverk. Eleverna i den obligatoriska särskolan är placerade dels på Sockerbruksskolan för årskurs 1-6 och på Nyhemsskolan för årskurs 7-10. Gymnasieskolan erbjuder 12 nationella program, ett specialutformat program, gymnasieskolans individuella program samt gymnasiesärskola. Ett kommunövergripande elevhälsoteam ansvarar för kommunens kuratorer, skolhälsovården, ett pedagogiskt och psykologiskt resursteam där psykologer och specialpedagoger ingår samt den så kallade skolresursen som omfattar två kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper vilka tar emot elever från hela kommunen. I kommunen finns fem fristående skolor. Fyra av dessa skolor har inspekterats i samband med kommuninspektionen och bedöms i särskilda rapporter. Den fristående PEAB-skolan som erbjuder gymnasieutbildning inom byggprogrammet startades 2007 och kommer att inspekteras senare.
3 (17) Helhetsbedömning Barn- och utbildningsnämnden har enligt Skolinspektionens bedömning god kännedom om de nationella målen för olika verksamheter. Styrning av verksamheten utgår dels från de nationella målen och dels från kommunens skolplan för åren 2007-2010. Nämndens ambition med skolplanen är att den inte skall vara en upprepning av de statliga styrdokumenten utan stå för lokala politiska ställningstaganden. Skolplanen anger därför ett antal lokala politiska viljeinriktningar men i liten utsträckning vilka åtgärder kommunen avser att vidta för en ökad måluppfyllelse i relation till de nationella målen och lever därmed inte upp till skollagens krav på preciserade åtgärder för en ökad måluppfyllelse. Skolplanen bör vara en viktig del i styrningen av kommunens samlade kvalitetsarbete och bör tydligt riktas mot de nationella målen men dess nuvarande utformning gör att den styrande effekten blir svag, särskilt avseende kunskapsmålen. Förskoleverksamheten bedriver ett målinriktat arbete som utgår från målen i läroplanen. Förskolorna erbjuder också en miljö som ger goda förutsättningar för utveckling och lärande hos barnen. Inspektionen visar dock att fritidshemmen i varierande grad lever upp till de nationella målen. Kunskapsresultaten för eleverna i Ängelholms grundskolor år 2008 ligger under såväl riksgenomsnittet som de nivåer som beräknats i Skolverkets modellberäknade värde, SALSA, där bland annat hänsyn tas till andel pojkar, andel elever med utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå. Statistiken för den senaste femårsperioden visar att resultaten har varierat nära riksgenomsnittet, vissa år något över och andra år något under. Variationen i kunskapsresultat mellan olika grundskolor i kommunen är dock betydande och har inte minskat under den senaste femårsperioden. Såväl kommunens barn- och utbildningsnämnd som dess förvaltning är väl medvetna om kunskapsresultaten och den variation som finns mellan skolorna. Insatser i form av ett nytt resursfördelningssystem, som i högre grad tar hänsyn till skolor där en hög andel av eleverna har behov av särskilt stöd, och ett kommunövergripande resursteam med pedagogisk och psykologisk kompetens är några insatser som enligt kommunen förväntas minska variationerna. Kommunen kan dock genom att vidta åtgärder inom de områden som bedöms i rapporten skapa ytterligare förutsättningar för förbättrade kunskapsresultat, exempelvis genom att elevernas kunskapsutveckling följs upp mer systematiskt samt att denna uppföljning tydligare bildar underlag för beslut om åtgärder i syfte att öka måluppfyllelsen. Kunskapsresultaten för eleverna i kommunens gymnasieskola ligget totalt sett över riksgenomsnittet. Kommunen har under de senaste åren genomfört omfattande satsningar inom gymnasieskolan, dels i form av ombyggnationer och dels i form av ett aktivt pedagogiskt utvecklingsarbete. Detta arbete syftar till en ökad måluppfyllelse samt en ökad fokusering på programmålen, något som kan ge eleverna på respektive program en bättre helhet i utbildningen. Huvuddelen av gymnasieskolans elever har genomgått grundskolan i kommunen och en jämförelse mellan resultaten för grundskola och gymnasieskola visar att eleverna går från en resultatnivå under riksgenomsnittet före gymnasiestudierna till en nivå över riksgenomsnittet efter genomförd gymnasieut-
4 (17) bildning. Relationen mellan grundskolans och gymnasieskolans resultat borde enligt Skolinspektionens bedömning vara ytterligare en indikation på behovet av utvidgad uppföljning, utvärdering och analys i kommunen av vilka faktorer som gett upphov till denna skillnad och vilka åtgärder som borde vidtas för en ökad måluppfyllelse, särskilt i grundskolan. Inspektionen i kommunens grundskolor visar att det finns brister i lärarnas och skolornas uppföljning och dokumentation av elevernas kunskapsutveckling, särskilt i de årskurser där betyg inte sätts. Denna bristande uppföljning leder i många fall till att enskilda lärare har ett alltför begränsat underlag för upprättande dels av elevernas individuella utvecklingsplaner och dels av åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Skolrapporterna visar i flera fall att kvaliteten på såväl åtgärdsprogram som individuella utvecklingsplaner bör förbättras genom tydligare åtgärder som kopplas till måluppfyllelse i relation till nationella mål, särskilt kursplanemål. Kommunen genomför en rad utvärderings- och uppföljningsinsatser, bland annat använder sig kommunen av certifieringsmodellen Qualis i sitt kvalitetsarbete. Insatser görs också för att förbättra lärares och skolors uppföljning av elevernas kunskapsutveckling men dessa var vid tiden för inspektionen ännu under utveckling. Trots de insatser och utvärderingar som görs leder den tidigare beskrivna bristen på kunskapsuppföljning i alla ämnen till att kommunen saknar en heltäckande bild av måluppfyllelsen i relation till de nationella kunskapsmålen i grundskolan. Mot bakgrund av variationen i kunskapsresultaten mellan kommunens grundskolor är detta underlag av stor betydelse för beslut om åtgärder för ökad måluppfyllelse. Avsaknad av ett heltäckande underlag för beslut om vilka insatser kommunen väljer att sätta in för att öka måluppfyllelsen gör att det finns risk för att åtgärderna inte riktas mot de områden som är i störst behov av åtgärder. Kommunen saknar också en samlad bild av måluppfyllelsen i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, särskolan och vuxenutbildningen. Kommunen har under senare år satsat på att utveckla rektorernas roll i verksamheternas arbete, bland annat genom fleråriga kompetensutvecklingsinsatser riktade mot rektorerna i syfte att stärka det pedagogiska ledarskapet. Skolplanen anger också ledarskapet och rektorernas roll som en av kommunens tre viktiga inriktningar under 2007-2010. Flertalet av skolornas rektorer är väl förtrogna med verksamheten och leder denna genom en aktiv pedagogisk ledning som inriktas mot de nationella målen. Även förskoleverksamheten, särskolan och vuxenutbildningen leds på ett målinriktat och aktivt sätt av rektorerna. Kommunens vuxenutbildning erbjuder utbildning inom alla skolformer men den verksamhet som bedrivs inom särvux har en alltför låg tidsomfattning för att kunna uppfylla skollagens syfte om en utbildning som motsvarar den obligatoriska särskolan respektive gymnasiesärskolan. Även för studerande inom svenskundervisning för invandrare (sfi) görs inte tillräckliga kommunala insatser för att möjliggöra en språkträning i arbetslivet kombinerat med utbildningen. Inspektionen visar att skolor och verksamheter i Ängelholms kommun erbjuder en i huvudsak trygg miljö för barn, elever och studerande. På flertalet skolor bedrivs ett värdegrundsarbete i enlighet med lagen om likabehandling och likabehandlingsplaner
5 (17) upprättas på alla skolor. Likabehandlingsplanerna utgår dock inte från en aktuell kartläggning av skolornas behov och innehåller inte konkreta, tidsatta åtgärder som utgår från denna kartläggning. Inspektionen visar att likabehandlingsplanerna behöver förbättras på samtliga skolor. Likabehandlingsplaner saknas också i fritidshemmen, i några förskoleverksamheter och för vuxenutbildningen. Kommunen skapar förutsättningar för en god kvalitet i den pedagogiska verksamheten genom att en hög andel av personalen har en pedagogisk högskoleutbildning. Detta gäller både förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan och gymnasieskolan. För samtliga dessa skolformer ligger andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning över eller mycket över riksgenomsnittet. Goda förutsättningar skapas också genom lokaler som i huvudsak är ändamålsenliga och erbjuder goda lärmiljöer. Som exempel kan nämnas en satsning på skolbibliotek i kommunen som lett till god tillgång för eleverna. Sammanfattningsvis erbjuder Ängelholms kommun i huvudsak barn, elever och studerande en god miljö för lärande och utveckling. Positiva faktorer som bidrar är till exempel många rektorer som fokuserar på det pedagogiska utvecklingsarbetet, hög andel högskoleutbildad personal och god tillgång till en trygg miljö. Kommunens systematiska kvalitetsarbete behöver dock förbättras, särskilt avseende uppföljning och utvärdering. Kommunen bör som ett led i detta kvalitetsarbete vidta ytterligare åtgärder för en ökad måluppfyllelse inom de områden som beskrivs i rapporten, särskilt avseende måluppfyllelsen i relation till de nationella kunskapsmålen. I bedömningarna nedan och i skol/verksamhetsrapporter redovisas inom vilka områden kommunen behöver vidta åtgärder. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 17 mars 2009 ska Ängelholms kommun redovisa till Skolinspektionen, avdelningen i Lund vilka åtgärder som vidtagits. Bedömningar srutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 1 Kunskaper, utveckling och lärande Inom detta granskningsområde behandlas skolornas kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas hur kommunen följer upp och utvärderar resultaten.
6 (17) 1.1 Resultat som har uppnåtts i kommunens olika verksamheter Kommentar och bedömning: I Ängelholms kommun utgår omsorg och lärande i förskoleverksamheten från målen för verksamheten, som återfinns i läroplanen för förskolan. Verksamheten är målinriktad och planerad men utgår samtidigt från varje barns individuella behov och intressen. Miljön i förskolorna stimulerar till en allsidig utveckling hos barnen och personalrepresentanterna betonar vikten av lek, olika former av skapande verksamhet, rim och ramsor med mera, i syfte att stimulera varje enskilt barn till ett lustfyllt lärande. Kommunen saknar dock en samlad bild av måluppfyllelsen i förskoleverksamheten. Ängelhoms kommun saknar också en samlad bild av i vilken grad skolbarnsomsorgen når de nationella målen. Kommunen gör ingen uppföljning och utvärdering av hur fritidshemmen arbetar i relation till de nationella målen i skollag och läroplan. Inspektionen visar dock att fritidshemmen i varierande grad lever upp till de nationella målen. Tabell 1 visar att kunskapsresultaten för 2008 i form av betyg för kommunens grundskoleelever ligger något under riksgenomsnittet avseende genomsnittligt meritvärde och andel elever som ej nått målen i alla ämnen medan andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program ligger något över riksgenomsnittet. Statistiken för den senaste femårsperioden visar att grundskoleelevernas kunskapsresultat har varierat nära riksgenomsnittet, vissa år något över och andra år något under. En närmare analys av de enskilda skolornas resultat visar att det finns en betydande variation i resultatnivåerna mellan kommunens sex betygssättande skolor. Denna variation har inte minskat under den senaste femårsperioden. En resultatjämförelse baserad på skolverkets modellberäknade värden i SALSA, där bland annat hänsyn tas till andel pojkar, andel elever med utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå visar också att kommunens grundskoleelever presterar lägre resultat än de modellberäknade värdena. Såväl betygssresultaten som variationen mellan skolorna är väl kända av nämnd och förvaltning och åtgärder för att öka måluppfyllelsen vidtas kontinuerligt. Skolinspektionen bedömer dock att kommunen behöver vidta ytterligare åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Tabell 2 visar att resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 9 ligger över riksgenomsnittet i alla ämnen utom svenska som andraspråk, resultatet i detta ämne baserar sig dock på ett litet antal elever vilket kan förklara den stora variationen mellan olika år. Elevernas sammantagna resultat på de nationella proven 2007 visar en god överensstämmelse med de betyg som sattes samma år. Tabell 3 visar att kunskapsresultaten för gymnasieskolans elever ligger över riksgenomsnittet för samtliga redovisade variabler. Resultatnivån har dessutom varit relativt stabil under den senaste femårsperioden.
7 (17) Resultaten i vuxenutbildningen visar att de studerande inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning når goda kunskapsresultat i de ämnen som redovisas i den nationella statistiken medan andelen som fullföljer sina studier är i nivå med riksgenomsnittet. Resultaten för kommunens sfi-studerande visar dock att andelen studerande som slutfört utbildningen med godkänt i kurs D två år efter påbörjad utbildning har minskat successivt under den senaste femårsperioden och låg 2007 något under riksgenomsnittet. Inspektionen visar att måluppfyllelsen för denna grupp kan förbättras genom att kommunen kompletterar utbildningen med språkträning i arbetslivet för flertalet studerande. Tabell 1: Resultat för elever i årskurs 9 Ängelholms kommun Samtliga skolor i kommunen 1 Enligt intervjuer med personal och skolledare i särskolan når eleverna goda kunskapsresultat utifrån sina individuella förutsättningar. Verksamheten lyckas förena en god omsorg om eleverna med utmaningar så att eleverna kan utvecklas så långt det är möjligt. Kommungrupp Riket 3 2 2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen 209,1 205,2 207,9 200,7 208,3 210,1 204,3 209,3 22 26 24 26 25 22 24 23 Andel (%) behöriga till nationellt program Källa: Skolverkets kommunsammanställning, 2008-11-06 91 89 90 89 91 92 89 89 1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen. 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket
8 (17) Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 Ängelholms kommun Samtliga skolor i kommunen 4 Kommun- grupp 5 6 Riket 2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007 2007 Andel (%) elever som uppnått minst Godkänt i: Engelska.. 98 95 96 96. 95 Matematik 94 96 90 91. 84 Svenska.. 96 96 97 97. 96.. 64 94 75... 81 Källa: Skolverkets kommunsammanställning, 2008-11-06. = Uppgift saknas.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer Tabell 3: Resultat för elever i gymnasieskolans årskurs tre Ängelholms kommun Samtliga skolor i kommunen 7 Svenska som andraspråk Kommungrupp Riket 9 8 2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007 2007 Genomsnittlig betygspoäng Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier 14,3 14,6 14,4 14,4 14,4 14,5 13,8 14,1 92 95 94 92 91 91. 89 Andel (%) som fullföljde utbildningen inom fyra 85 81 83 83 81 81 75 76 år 10 Källa: Skolverkets kommunsammanställning, 2008-11-06. = Uppgift saknas 4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 6 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket 7 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 8 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 9 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket 10 Från och med 2006 års officiella statistik inkluderas elever på Individuella programmets introduktionskurs för invandrare (IVIK) i den här variabeln. Detta gör att tidsserien bryts och kan resultera i oväntade trendbrott.
9 (17) 1.2 Uppföljning av kunskapsresultat Bedömningspunkter 1.2.1 Kommunen följer upp och utvärderar kunskapsresultaten i samtliga skolformer och resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Enligt läroplanen ska läraren utifrån kursplanerna allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. Huvudmannen är enligt skollagen och kommunallagen ansvarig för att utbildningen bedrivs i enlighet med författningarna och har en tillfredsställande kvalitet. För att kommunen ska kunna ta ansvar för utbildningens kvalitet krävs att kommunen, genom uppföljning och utvärdering, skaffar sig en bred och god bild av verksamheternas måluppfyllelse i relation till nationella mål och vid behov vidtar åtgärder i syfte att öka måluppfyllelsen. Lärarna i årskurserna 1-6 i Ängelholms kommun utvärderar ännu inte på något systematiskt sett elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Därmed saknas det på såväl skol- som kommunnivå sammanställningar av de yngre elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen, förutom i de nämnda ämnena. Barn- och utbildningsförvaltningen har vidtagit åtgärder och ett instrument för uppföljning av de yngre elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen finns framtaget men är ännu inte i bruk. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver följa upp och utvärdera grundskoleelevernas kunskapsresultat i alla ämnen i de icke-betygssättande årskurserna. 2 Normer och värden Inom detta granskningsområde behandlas kommunens arbete för att ge eleverna en trygg miljö. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Bedömningspunkter 2.1.1 Kommunens samtliga verksamheter utgör trygga miljöer.
10 (17) 2.1.2 Kommunen ser till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller annan kränkande behandling i alla verksamheter.. 2.1.3 Kommunen ser till att det finns en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna i alla verksamheter. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska planen årligen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Ansvaret för upprättande av likabehandlingsplaner är inte delegerat till rektorerna på skolorna och i verksamheterna, vilket gör att ansvaret för upprättandet ligger på nämnden. Flertalet verksamheter och skolor i Ängelholms kommun har upprättat likabehandlingsplaner. Planerna är i huvudsak kända bland personal och elever och upplevs som en hjälp i arbetet för att skapa en god miljö för barn och elever. Tonvikten i planerna ligger på generella åtgärder för ett förbyggande arbete mot kränkningar över längre tid. Planerna bygger däremot inte på en kartläggning av den enskilda verksamhetens behov vilket leder till att de åtgärder som finns beskrivna i flertalet fall är alltför oprecisa och inte tillräckligt konkreta. Beskrivna åtgärder är dessutom inte preciserade i tid vilket försvårar
uppföljningen av huruvida de vidtagna åtgärderna har gett önskad effekt. Vid upprättandet och revideringen av likabehandlingsplanerna har inte barnen och eleverna i verksamheterna medverkat mer än undantagsvis. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att likabehandlingsplanerna inte överensstämmer med kraven i lagen samt att barn och elever måste medverka i det kontinuerliga arbetet med dessa. Beslut 11 (17) 2.1.4 Kommunen ser till att likabehandlingsplanerna följs upp och utvärderas och ser till att skolor och verksamheter följer upp och utvärderar att miljön i samtliga verksamheter är trygg. 3 Kommunens ledning och kvalitetsarbete Inom detta granskningsområde behandlas kommunens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur kommunens kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Den regelbundna tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal och hur kommunen följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. 3.1 Tillgång till plats och tillgång till likvärdig utbildning Bedömningspunkter 3.1.1 Kommunen erbjuder den omsorg, den undervisning och de valmöjligheter barn, elever och studerande har rätt till. Enligt grundskoleförordningen har elever och vårdnadshavare rätt att, förutom franska, spanska och tyska, önska en rad andra alternativ som språkval. En kommun är skyldig att anordna undervisning i ett språk som har erbjudits eller önskats om minst fem elever i kommunen väljer språket. För att vårdnadshavare och elever ska kunna nyttja denna rätt att önska ett språkval krävs det att skolan informerar om de möjligheter som finns. Inspektionen har visat att flera av kommunens skolor inte informerar om de möjligheter som kan erbjudas.
12 (17) För sfi-verksamheten anger skollagen att kommunen i samarbete med arbetsförmedlingen ska verka för att de studerande ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet. I Ängelhoms kommun ges ett fåtal studerande med introduktionsersättning möjlighet till praktik i arbetslivet kombinerat med sfistudier. Det finns också exempel på studerande som kombinerar arbete med sfistudier och på detta sätt får språkträning i arbetslivet. För övriga studerande finns det inga aktiva kommunala insatser som syftar till att ge studerande en möjlighet till språkträning i arbetslivet. Enligt skollagen ska särvux syfta till att ge kunskaper och färdigheter motsvarande den obligatoriska särskolan och nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskolan. Särvux i Ängelholm bedrivs på en nivå som motsvarar grundsärskolan. Någon utbildning som motsvarar hela nationella kurser ges inte och Skolinspektionen bedömer att utbildningen har karaktären av att underhålla de studerandes kunskaper snarare än att genomföra nationella kurser. De studerande studerar i en omfattning av cirka tre timmar per vecka i genomsnitt. Denna tidsomfattning är alltför begränsad för att möjliggöra en undervisning som uppfyller skollagens syfte för särvux. Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder så att alla elever i grundskolan ges en korrekt information om vilka valmöjligheter som finns inom ramen för språkvalet. Kommunen behöver vidare utöka möjligheterna till språkträning i arbetslivet för sfi-studerande samt erbjuda särvux i en omfattning som gör det möjligt att nå utbildningsmålen samt skollagens syfte. 3.1.2 Lokala utformningar av utbildningen i gymnasieskolan och vuxenutbildningen överensstämmer med författningarnas krav. 3.2 Resurser Bedömningspunkter 3.2.1 Rektor, lärare och övrig personal i kommunen har utbildning för den verksamhet, respektive undervisning, de i huvudsak bedriver.
13 (17) 3.2.2 Lärare och övrig personal får och genomgår kompetensutveckling utifrån respektive verksamhets behov. 3.2.3 Utbildningen är avgiftsfri. 3.3 Styrning och ledning Bedömningspunkter 3.3.1 Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna. 3.3.2 Kommunen ser till att lärare, förskollärare och fritidspedagoger som undervisar har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet.
14 (17) 3.3.3 Kommunen har en aktuell skolplan som redovisar vilka åtgärder kommunen avser att vidta för att uppnå nationella bestämmelser. Enligt skollagen ska det i alla kommuner finnas en skolplan som visar hur kommunens skolväsende ska gestaltas och utvecklas. Av skolplanen ska särskilt framgå de åtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för skolan. Skolplanen i Ängelholms kommun innehåller tre riktningar som ska genomsyra organisationen. Dessa tre riktningar är ledarskap och kreativitet, inflytande och trygghet samt skolor med tydlig profil och vision. Inom inriktningarna anges ett antal förväntningar som ställs på organisationen. Förväntningarna täcker in en del av de centrala nationella målområdena som trygghet och elevinflytande. Av skolplanen framgår dock inte vilka åtgärder kommunen avser vidta för att uppnå andra viktiga målområden, särskilt avseende kunskapsuppdraget. Med tanke på kunskapsresultaten för grundskoleeleverna i Ängelholms kommun framstår det som centralt att skolplanen anger vilka åtgärder som ska vidtas för att öka grundskoleelevernas måluppfyllelse i relation till kursplanemålen. Skolplanen saknar också åtgärder riktade mot förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, särskola samt vuxenutbildning. Skolinspektionen bedömer att kommunens skolplan behöver revideras så att det tydligt framgår vilka åtgärder kommunen avser vidta för att nå de nationella målen. 3.3.4 Kommunen följer upp att skolplikten fullgörs och informerar sig om hur ungdomar 16 20 år, som inte fullgjort utbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan, är sysselsatta. 3.3.5 Kommunen ansvarar för att lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs.
15 (17) 3.3.6 Kommunen utövar tillsyn över enskilda förskolor och fritidshem i kommunen. 3.4 Kvalitetsarbete Bedömningspunkter 3.4.1 Kommunen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Den som är huvudman för det offentliga skolväsendet ansvarar enligt skollagen för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna. Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Kommunens skolplan innehåller inte några åtgärder för att nå de nationella kunskapsmålen. Kommunen har dock genom olika uppföljnings- och utvärderingsinsatser en bild av hur väl skolor och verksamheter uppfyller de nationella läroplansmålen på några utvalda områden. Betygsresultat i grundskolans högre årskurser, gymnasieskolan och vuxenutbildningen ger en bild av hur väl dessa elever uppfyller kursplanemålen. Den tidigare påtalade bristen på kunskapsuppföljning i alla ämnen under de tidigare åren i grundskolan samt avsaknad av utvärderingar som visar hur väl skolbarnsomsorgen och förskoleverksamheten uppfyller det nationella uppdraget leder dock till att det underlag som bildas av utvärderings- och uppföljningsinsatserna inte ger en tillräckligt god bild av kommunens samlade resultat. Kommunen gör inte heller någon uppföljning och utvärdering av i vilken grad insatta stödåtgärder har lett till önskat resultat, vare sig på skolnivå eller i de kommunövergripande särskilda undervisningsgrup-
perna. Detta kan sammantaget innebära att kommunens beslut om åtgärder för en ökad måluppfyllelse grundar sig på ett otillräckligt underlag vilket innebär att kommunen inte säkert vet att insatserna riktas mot de områden som är i störst behov av åtgärder. Beslut 16 (17) Skolinspektionen bedömer att kommunens systematiska kvalitetsarbete behöver förbättras, särskilt avseende uppföljning och utvärdering av måluppfyllelsen i relation till de nationella målen. 3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje kommun årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Kommunens kvalitetsredovisning ska omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen avser vidta för en ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen för Ängelholms kommun innehåller en fyllig beskrivning av verksamheternas förutsättningar samt nyckeltal för olika verksamheter. Kunskapsresultat redovisas i några ämnen för grundskolan och gymnasieskolan men inte för vuxenutbildningen. I kvalitetsredovisningen finns bedömningar av måluppfyllelsen för centrala nationella målområden som gäller grundskola och gymnasieskola men en tydlig analys av orsakerna bakom redovisade resultat finns i alltför begränsad omfattning. Åtgärder för en ökad måluppfyllelse är inte tydligt framskrivna i redovisningen, vilket kan vara en följd av den begränsade analysen. Kvalitetsredovisningen omfattar inte bedömningar av måluppfyllelsen och åtgärder för ökad måluppfyllelse som avser förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, särskola och vuxenutbildning. Skolinspektionen bedömer att kommunen måste upprätta en kvalitetsredovisning som tydligt bedömer måluppfyllelsen i relation till de nationella målen för alla verksamhets- och skolformer samt vilka åtgärder kommunen avser vidta för en ökad måluppfyllelse inom dessa områden.
17 (17) På Skolinspektionens vägnar Björn Persson Avdelningschef Peter Ekborg Enhetschef I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsråden Per-Joel Jarlunger, Ebba Svartz, Birgitta Knutsson-Rohdin, Helena Plantin och Cecilia Hanö. Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilagor Skol- och verksamhetsrapporter