Utredning av brandskyddskontroller i räddningstjänstens regi Sammanställning av frågor till andra räddningstjänster som har/funderar på att ha brandskyddskontrollerna i egen regi. Räddningstjänster som har tillfrågats: Södertörns räddningstjänstförbund Storgöteborgs räddningstjänstförbund SÖRF (Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund) Höglandets räddningstjänstförbund Flens räddningstjänst 1. Vad är anledningen/fördelen för en kommun att ta över brandskyddskontrollen i egen regi? För det första så är brandskyddskontrollen en myndighetsutövning som man borde ha bättre kontroll över. Det är ändå så att ett föreläggande är ett ingrepp i fastighetsägarens rätt och borde då utföras med kvalité, följas upp och om åtgärd inte vidtas ett nyttjandeförbud eller ett vite. Tillträde till privata hushåll kan man endast få i större mängd genom brandskyddskontroll. När man får ordning på sin brandskyddskontroll så förebygger man verkligen bränder! Det är även viktigt att ta reda på hur bra sotningen sköts och då framförallt rengöring av imkanaler. Vi har upptäckt många starkt nedsmutsade imkanaler, där vi till och med har varit tvungna till nyttjandeförbud. Att koppla ihop tillsynen och brandskyddskontrollen är väldigt värdefullt. Vi har mycket att lära av varandra. Vi ser ett antal fördelar med att ha brandskyddskontrollen i egen regi. Det är en myndighetsutövning som vi kan få mycket bättre styrning och kontroll över när vi har den i egen regi. Vi skaffar oss en mycket bättre sakkunskap och har lättare att ta huvudmannaskapet för sotningen samt styrning och uppföljning av sotning/rengöring när vi har kontrollen i egen regi. De nya reglerna i kommunallagen (3 kap 19 b ) ställer högre krav på styrning och kontroll av verksamheter som ligger på privata utförare och vi får lättare att leva upp till de nya kraven. Vi kan också bättre samordna all vår tillsynsverksamhet och i framtiden ev integrera dessa verksamheter. Vi ser att det är en pedagogisk poäng/fördel att det inte är samma organisation som gör rent och kontrollerar (även om kontrollen inte är en kontroll av sotningstjänstens utförande utan av eldstadens status). Vi ser också en ökad möjlighet att nå ut till nya målgrupper i vårt förebyggande arbete mot brand och informera fler om förebyggande brandskydd. Utöver dessa fördelar så anser vi att myndighetsutövningen i detta fall är en sådan verksamhet
med myndighetsbeslut som förelägganden och förbud som rent principiellt ska hanteras i enlighet med huvudregeln som anges i Regeringsformen, nämligen att myndighetsutövningen ska utföras av myndighet och inte av ett privat företag. (Här väljer jag att använda ett ``lånat politiskt svar) Brandskyddskontroll bör utföras i kommunens egen regi. Förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning ska, som huvudregel enligt regeringsformen, utföras av en myndighet. Därigenom får den direkt ansvarige, d.v.s. kommunen, en större möjlighet att säkra att gällande lagstiftning inom området följs och att intressekonflikter inte uppstår i samband med brandskyddskontroll. Genom att klart skilja på vem som utför brandskyddskontrollen och den verksamhet som ska granskas säkrar man i möjligaste mån att brandskyddskontrollen blir den handling som ger fastighetsägaren en garanti för brandskydd, egen säkerhet och skydd mot olyckor. Införandet av möjligheten till egensotning ökar i detta sammanhang vikten av en oberoende genomförd brandskyddskontroll. Installatör och/eller sotare bör således inte själva granska eget utfört arbete. Helt klart tycker vi detta är bra. Utifrån lagstiftningen och myndighetsutövning skall detta ligga på kommunerna och dess räddningstjänst. Vad har vi vunnit? Vi har fått sätta in oss i denna verksamhet (både sotning och BSK) och skaffat oss både kunskap och erfarenheter. Vi har idag mycket bättre insyn i verksamheten och då även inom vår sotningsverksamhet som ligger kvar på privat entreprenör. Tidigare kan man nog säga (och det är vi inte ensamma om) att vi mer eller mindre hade noll koll. Den största anledningen till att kommunen tog över sotningsverksameten var ett långvarigt missnöje med entreprenören som utförde tjänsten, utifrån kundernas perspektiv. Till och med inom politiken så var man överens om att man skulle kommunalisera sotningsväsendet. Sedan blir det billigare för brukaren då momsen faller ifrån på myndighetsutövning. Vidare anser vi att kvalitén har ökat. Det finns inget incitament för att göra kontrollerna snabbare då det inte finns en potentiell vinst i att hafsa fram. Kunden har betalt 45 minuter brandskyddskontroll och om det går snabbare så går sotarmästaren igenom eldningsanordningen med kunden. Hur man kan elda bättre, effektivt och miljömässigt, förbättringar på anläggningen och övriga säkerhetfrågor i hemmet med bäring på brand. I och med att sotningen ligger under räddningstjänsten så använder vi brandmännen även för ventilationsrengöringar vid tillfällen med hög belastning. Det får som konsekvens att brandpersonalen lär sig mer om objekten och också om ventilationsanläggningar, brandspridning och annan direkt kunskap som de egentligen borde kunna.
Sotarna för även statistik på hur många som har fungerande brandvarnare i hemmet. Ser vi saker som kan förbättras påtalas det naturligtvis. Projektet i Karlstad, där man försöker sprida kunskaper mellan brandsidan och sotarna blir en naturlig del av vår verksamhet. Om det skett en soteld så meddelar vi direkt sotarmästaren och han kan direkt planera in en kontroll för att syna objektet. Kunskapsöverföringen sker över kaffekoppen och det krävs inget speciellt projekt för att åstadkomma detta. Det är värt att nämna att sotarna och tekinker är de som verkar mest ute i samhället och ser vad som händer. Kan bli rätt bra erfarenhetsöverföringar. 2. Finns det problem för kommunen att ta över? Vilka i så fall? Det stora problemet är kontrollboken som man får som exellfil och det är ganska så värdelöst i en större kommun. Det saknas mycket viktig information som man behöver för att kunna avisera bra. Det är mycket administration i början och det gäller att komma igång i ett program. Vi kommer att starta i Daedalos. Vi har sagt nej till Ritz för det är inte byggd för våra syften. Sedan är det kunderna som måste informeras och som måste vänja sig vid att brandskyddskontrollen sköts av brandförsvaret. Det är många som ringer och frågar. Det positiva är att det är lättare att komma in till restauranger dom vågar inte säga nej när vi säger att vi ska komma. Vi är mitt inne i en pågående process och uppbyggnad av en ny organisation för brandskyddskontroll. Det är from 1 jan 2016 som vi kör i egen regi. Jag skulle inte uttrycka det som att vi har fått några problem men det innebär givetvis ett antal utmaningar med en ny verksamhet. Mycket hänger på hur det har fungerat tidigare. Har kontrollen utförts i samband med sotningsbesöken eller har den utförts vid enskilde besök. Vilken nivå har det varit på brandskyddskontrollerna tidigare?
För vår del var det inga bekymmer. BSK i Vetlanda tog vi över 2007 och anställde två tekniker från tidigare entreprenör som gick i pension. 2012 tog vi även över BSK i Nässjö kommun. Dessa rekryterade vi från andra sotningsföretag utan några större problem. Det största problemet var att vi inte fick register eller arbetsboken av den tidigare sotarmästaren i rätt tid. Den fick vi 2 månader efter att vi anställt personal med stilleståndskostnader till följd. Detta blev ett ärende för tingsrätten. Utifrån våra bedömningar så var registret kommunens och arbetsboken är den förre sotarmästarens arbetsmaterial. Detta har SKL rett ut än tydligare nu. En annan negativ del var att den tidigare entreprenören, som sista del av sitt engagemang hos oss, var att köra igenom de enkla, snabba objekten på någon månad. Han var inte speciellt intresserad av kvalitén vid kontrollerna utan enkom av kvantitet. Den åtgärden blev en obalans i vår arbetsplanering framledes. Vi i Flen har ett problem med faktureringen som egentligen är onödigt. Vi får inte använda oss av SSR:s faktureringstjänst utan det skall ske via kommunen. Dessutom får vi inte ha ett eget konto för sotningsväsendet. Vidare så finns det i dagens datasystem problem med att skicka över data mellan sotningsprogrammet och kommunens ekonomisystem. Detta gör att vi får bokföra fakturorna dubbelt med ett relativt onödigt arbete. ( 15 % tjänst) 3. Hur är det med rekrytering av skorstensfejarmästare/sotningstekniker nu och i framtiden? Hopplöst. Man måste ha arbetat som sotare i tre år för att få studera till tekniker. Vi har tillskrivit MSB och påtalat att det måste finnas möjlighet för andra kompetenser men det ser inte ut att bli en förändring. Sotningsdistrikten är väldigt oroliga för att vi ska ta deras tekniker som de har betalat utbildningen för. Vi ser att vi ska rekrytera ett antal brandskyddskontrollanter men ser inte att det skulle vara ett problem. Skillnaden för dem blir att om de vill utvecklas till tekniker eller fortsätta med ett sådant jobb får de söka till oss framöver. Vi har också börjat prata så smått med MSB om det uppdrag de fått (Ds 2009:47 Reformen skydd mot olyckor en uppföljning med förslag till utveckling) att utreda hur kompetenskraven på brandskyddskontrollanter borde utformas så att även andra kategorier än skorstensfejartekniker skulle kunna utnyttjas efter viss kompletteringsutbildning, där man tar som exempel personal som är utbildad i tillsyn mot
brand (se sid 89). Det framförs viss kritik av nuvarande system se sid 88 om att man i nuvarande utbildning har för lite förvaltningskunskap och att det fattas förhållandevis få förelägganden (vilket kan vara en rättsäkerhetsbrist). Utbildningen till skorstensfejartekniker har länge varit och är fulltecknad. Problemet i många fall är att du måste vara sotare för att vara behörig till teknikerutbildningen. Har ni koll på de personerna som arbetar med brandskyddskontrollerna idag, har ni visat dem ert intresse? Rekrytering kan nog framledes bli ett problem. Här gäller det som vi har jobbat efter, att utföra ett bra arbete och självklart ge förutsättningar för teknikerna att utföra dessa på ett bra sätt. Budningarna ligger per brandskyddskontrollant mellan 7-8 kontroller per dag. Så tidsmässigt i de flesta fall ligger varje kontroll på ca 45 min+ 10 min för tillsyn enligt LSO 2:2. (bostadstillsyn) Nu. Den rekryteringen som genomfördes under första delen av 2010 blev förhållandevis enkel för oss. De hade tidigare jobbat för den förre entreprenören och var missnöjda med hans arbetsledning. Egentligen har vi endast tjänst för två sotare men vi utför ventilationsrengöring på alla kommunala objekt vilket medför att timuttaget överensstämmer med antalet arbetstimmar. Framtid. Att rekrytera sotare beror mycket på den lokala arbetsmarknaden, likaså tekniker. Vi kommer att söka en sotare nu i dagarna och vi tror att det inte går att få tag på en full utbildad för tillfället. Vi kommer därför anställa en sotarlärling efter sommaren för att täcka kommande pensionering. Ett problem för oss då är att vi under ett år har extra kostnader för en lärling som inte fullt ut täcker sin egen lön. Sotningstaxan täcker inte dessa utgifter för tillfället. Kommunen har dessutom beslutat att vi inte får spara överskott från sotningsverksamheten utan den skall regleras via taxekonstruktionen. Ett besvärligt beslut för oss som inte är nödvändigt. Man kan lägga på hög enligt KL (3 år) och gå lite back något år för att motverka fluktuationer. Vidare är tjänsten som sotarmästare/tekniker underdimensionerad på det sättet vi anordnat arbetsledningen. Den delen täcker vi genom att köpa in en sotaringenjör per timme för att nå, i stort sett 100 %, fristuppfyllnad. Fungerar mycket bra då han enbart kostar oss när han drar in inkomster, t.o.m. med ett litet överskott.
4. Är det någon som har fått med tillsyn enligt LSO i kontrollerna? I viken omfattning? Nej det har vi inte än. Det vi har sett är att vissa tillsyner har varit felaktiga när man har gjort en brandskyddskontroll. Dock har vi lyckats att skicka med de förelägganden som fanns på en större anläggning när en tillsyn skulle göras (stor arena) och det fanns förelägganden på alla restauranger, så att vi inte kommer två gånger. Det är viktigt att vi får en helhetssyn på brandförebyggande och inte bara ser vår lilla del. Då verksamheten inte gått igång än har vi inte utrett frågan. Nej, men vi tittar just för tillfället intensivt på Karlstadsmodellen som ett första steg i den riktningen. Ja. Vi utför i samband med BSK även tillsyn enl 2:2. Detta har utfallit på ett mycket bra sätt. Våra kontrollanter har bara positiva erfarenheter från denna. De 10 minuter som vi tar betalt för räcker i många fall inte till. Fastighetsägarna är intresserade och man får en oftast en mycket bra dialog. Vi tittar på förekomst av brandvarnare (kollar dessa), behov av handbrandsläckare, brandfiltar, mm. Tar även upp frågor kring förekomst om brandfarliga varor, risker med elektriska apparater, elkablar mm. Nej, enbart rengöring försöker vi få till att den blir gjord samtidigt vilket uppskattas mycket av kunderna. De slipper öppna sitt hem en gång mindre vid varje samkörning och kostnaden blir lägre på grund av bilersättning För vissa objekt är det tidseffektivt om man är två, speciellt för brandskyddskontrollerna. 5. Sotningen, hur har ni gjort där? Har den följt med eller är det andra som ombesörjer detta? Sotningen kommer vi inte att ägna oss åt. Den kommer, hoppas vi i framtiden att avregleras och då ska vi inte lägga ner någon tid på det.
Vi har en pågående upphandling av sotningstjänster. Vi delar gärna med oss av info om ni önskar när upphandlingen är avslutad. Vi har gjort ett stort arbete med att ta fram förfrågningsunderlag och ett avtal. Kommunen är oavsett vem som utför sotningen ansvarig för att den blir utförd. Vi utför både sotningen och brandskyddskontroller inom SÖRF för tillfället. Det var vid vårt övertagande av verksamheten inte genomförbart att bara välja det ena. Vi har inte tänkt överta sotningen/rengöringen. Ligger idag på privat entreprenad. Ja, den är med.