Ett öppnare Värmland Steg II 2012-03-22 BoL 1(13) Projekt Ett Öppnare Värmland, steg II Denna projektbeskrivning vänder sig till parterna - Arbetsförmedlingen - Länsstyrelsen - Projekt Sigrid/Europeiska Socialfonden - Region Värmland Ett Öppnare Värmland vänder sig dessutom till ett antal andra partners. I dessa fall kommer vid behov särskilda delprojektplaner att upprättas. Det hindrar inte att det i föreliggande projektbeskrivning sker viss redovisning av dessa sidoprojekt då dessa är viktiga för helhetsbedömningen av Ett Öppnare Värmland. Problembild Inom Värmland sker, liksom inom alla andra regioner i Sverige, betydande förändringar i befolkningssammansättningen. De närmaste åren kommer ett stort antal individer att gå över i pension. Enligt en rapport från Region Värmland förutses ca 24 000 lediga jobb inom de närmaste tio åren p g a pensionsavgångar. De lediga jobben finns inom alla sektorer. Kompetensförsörjning blir därför en avgörande faktor för regionens utveckling. För att möta denna utveckling krävs att nya grupper ges tillträde. Dessa grupper inkluderar - personer utanför Sverige och då inte minst med utomeuropeisk härkomst - personer som idag av skilda skäl befinner sig i olika former av utanförskap; långtidsarbetslösa, utförsäkrade, försörjningsstödstagare m fl Våra värderingar om och attityder till individer i dessa grupper bygger i många fall på okunskap och rädslor. Vi tenderar att se individerna som annorlunda. Vår kännedom baseras ofta på vad vi ser i media eller hör av andra. Skäl som dessa försvårar för individerna att komma in i såväl arbetsliv som i sociala sammanhang. Vi sammanför ofta dessa grupper och individer under begreppet utanförskap; utanför arbetsmarknaden, utanför sociala sammanhang. Likaväl som Värmland varit ett utvandringslän är Värmland idag en region dit människor också flyttar in. Visserligen färre än de som flyttar ut. Hur möter vi dessa?
2(13) Känner de sig inkluderade? Arbete har varit och kommer fortsättningsvis att vara den mest effektiva vägen in i samhället. I arbetet ligger det ekonomiska utbytet, känslan av att vara behövd och inte minst ett socialt sammanhang. Enligt SCB:s statistik (Befolkningsförändringar 1 jan 30 juni 2011) gäller för Värmland: Inflyttning från övriga Sverige från utlandet 2 230 1 039 Utflyttning till övriga Sverige till utlandet 2 610 961 Netto - 380 + 78 Totalt 302 Födelsenettot för Värmland var samtidigt 209. D v s totalt så förlorade länet mer än 500 innevånare under första halvåret 2011. Situationen blir särskilt bekymmersam i de delar av Värmland som sedan länge har en minskande befolkning. Värmland är inte och har heller inte varit en region som, totalt sett, dragit till sig individer från övriga Sverige. Tillskottet år 2011 kommer ur inflyttningen från utlandet. Totalt fanns år 2010 19 172 personer i åldern 15 64 år som var utrikes födda. Många individer står utanför arbetsmarknaden. Enligt statistik från Arbetsförmedlingen (aug-11) fanns det 11 650 personer registrerade som arbetslösa och i program av olika slag. I diskussioner används ofta begreppet utanförskap för att beteckna det tillstånd som många individer uppfattar sig leva i som långtidsarbetslösa, sjukskrivna eller utförsäkrade, beroende av kommunalt försörjningsstöd m m. Enligt vissa källor utgör antalet individer i utanförskap ca fem % av befolkningen vilket för Värmlands del innebär 13 14 000 individer. Sammantaget kan vi alltså konstatera att det finns ett stort behov av människor på den framtida värmländska arbetsmarknaden. Lösningen kommer enbart till en begränsad del att bestå i inflyttade personer, sannolikt mest inom vissa specialiserade yrkesområden. Regionen kommer också att förlora människor, oftast yngre och välutbildade, som väljer att söka sin framtid på annat håll. Lösningar måste därför också sökas i de grupper som idag står utanför arbetsmarknaden. Det innebär alltså att resurserna finns ibland de som är arbetslösa, utförsäkrade, försörjningsstödstagare och andra. Ibland dessa är många utrikes födda, andra har varit utanför arbetsmarknaden under lång tid, många är unga. En
3(13) gemensam upplevelse hos dessa olika grupper kan sägas vara en brist på tilltro till samhället. När bristen på arbetskraft förs på tal handlar det ofta om specialiserade yrkesområden, strategiska för privat och offentlig sektor. Det kan gälla specialister inom sjukvården, produktionsledare inom industrin eller högre tjänstemän inom offentlig sektor. I ett fungerande samhälle krävs dock arbetskraft på alla nivåer. Städpersonalen på ett sjukhus eller chaufförerna inom kollektivtrafiken är också strategiska resurser. Det behövs ett antal specialister men många fler som fyller övriga luckor. När individer och grupper upplever ett utanförskap, att inte bli sedda eller efterfrågade, när människor känner av ekonomisk press och försämringar, är det lätt att se orsaken till dessa problem i andra grupper. Andra grupper tros tjäna på den egna utsattheten. Politiskt har detta återigen blivet en grogrund för vissa aktörer som söker ställa grupper emot grupper. Det finns en längtan efter enkla lösningar. I denna utveckling finns en stark och negativ sprängkraft. Att bemöta denna grumliga politik är viktigt. Att genom åtgärder ta människor ur utanförskap, skapa förutsättningar för egen utveckling är ännu viktigare. Med detta sagt får vi samtidigt inte blunda för att vi i dagsläget har vissa systemproblem som tenderar låsa fast individer. I vissa fall även en inlärd och ärvd hjälplöshet. Det finns individer som missbrukar stödsystemen. Regler som är till för att skydda individer kan bli hinder för andra. Kortsiktigt ekonomiskt tänkande omöjliggör mer långsiktiga satsningar såväl inom offentlig som privat sektor. Vid sidan av de självklara insatser som krävs inom utbildningsområdet, på arbetsmarknaden i form av matchning och kompetenshöjning och flexibilitet, kommer en avgörande fråga att vara hur vi kan förändra våra attityder. Vi kan rationellt säga att vi inte har fördomar, men trots det blir ett utomnordiskt namn i högen av ansökningshandlingar lätt ett skäl för att lägga vederbörande åt sidan. Kraven på kompetens ökar inom alla yrkesområden och det gör det lättare att tacka nej till något mer omständliga lösningar. Personer som inte i förstone passar vår förutbestämda bild får inte chansen att visa upp sin kompetens. Det är lätt att fastna på en nationell eller regional nivå när det gäller statistik och problembeskrivning. Vad gäller attityder måste dessa påverkas i den dagliga dialogen människor emellan, på det lokala planet i butiken, i föreningen på arbetsplatsen osv.
4(13) Aktörerna inom offentlig sektor liksom inom den privata sektorn arbetar med kompetensförsörjning söker motverka utanförskap och finna vägar för tillväxt. Ser vi på vad som hittills åstadkommits räcker inte detta till. Ytterligare krafter måste mobiliseras för att påverka attityder och därmed samhällsutvecklingen. Här spelar studieförbund, ideella organisationer, föreningsliv m fl en viktig och unik roll genom sin sammantaget breda kontaktyta med medborgarna. Ett Öppnare Värmland handlar om att skapa insikt om problemen, att engagera många på lokal nivå i dialog och aktiviteter. Att kort sagt bidra till strategisk påverkan utifrån ett underifrånperspektiv. Att delta i denna process blir också ett sätt att utveckla sin egen verksamhet. Projektets steg II Under år 2011 har en omfattande uppsökande dialog förts i enlighet med förstudien, Ett Öppnare Värmland. Förstudien, som utfördes av ABF, erhöll finansiering av länsstyrelsen och Region Värmland. Ett stort antal företrädare för föreningsliv, studieförbund, politiska organisationer, arbetsmarknadens parter, kommuner m fl har informerats om tankarna i Ett öppnare Värmland. Många värdefulla kommentarer till hur processen kan gå vidare har lämnats. Den 29 november arrangerades en konferens med representanter för de organisationer som deltagit i dialogen. Från konferensen kan noteras en stor uppslutning kring betydelsen av att arbeta vidare. Mot fördomar och för en ökad insikt om vilka resurser människorna i det s k utanförskapet representerar. Under hösten 2011 har ABF fört samtal med fler studieförbund om ett möjligt delat huvudmannaskap för en fortsättning. Från många håll anses det avgörande att den fortsatta processen ligger inom civilsamhället för att få så bred förankring som möjligt. Ett öppnare Värmland steg II kommer starta 2012-09-01 och pågå under tiden t o m 2014-06-30. Projektägare Folkbildarna i Värmland* är en sammanslutning av de olika studieförbunden. Vid styrelsesammanträde den 31 jan 2012 uttalade man genom en gemensam avsiktsförklaring sin vilja att stå bakom projektet. Det innebär att varje organisation kommer informera och på sitt sätt söka bidra till genomförandet av olika aktiviteter. De skilda medlemsförbunden har olika ekonomiska förutsättningar varför insatserna kommer variera. En kommande referensgrupp för projektet kommer huvudsakligen besättas med representanter från förbunden. ABF Värmland kommer på de andras uppdrag att vara formell projektägare och ta personalansvar. *Folkbildarna i Värmland består av följande medlemsförbund: ABF Värmland, Bilda, Folkuniversitetet, NBV, Sensus, Medborgarskolan, Studiefrämjandet, Ibn Rushd, Studieförbundet Vuxenskolan, SISU
5(13) Syfte Att genom en bred och lokal process påverka och bidra till förändrade värderingar visavi människor i utanförskap. Att lyfta fram de resurser som människor har och ge exempel på hur utanförskap kan brytas. Att på så sätt medverka till att fler kommer in i arbetslivet och därmed på sikt fyller nödvändiga luckor i den värmländska arbetsmarknaden. Mål Att deltagare i lokal verkstad, minimum 20 personer, uppnår: - unga deltagare; 75% eller fler går till arbete eller studier - personer 50+; 50% eller fler går till arbete eller studier - utomnordisk bakgrund; 30% eller fler går till arbete eller studier - att av de som inte går till arbete eller studier 50% eller fler upplever en förbättrad situation tack vare medverkan Att projektet skall ha medverkat till aktiviteter i alla länets kommuner. Att i direkta aktiviteter nått ut till minst 10 000 personer. Att utöver egen aktivitet på sociala medier medverkat till minst 50 debattinlägg, reportage o d i press eller etermedia. Målgrupper Projektet vänder sig i genomförandet till: - i princip alla boende i Värmland - företrädare för studieförbund, föreningsliv, arbetsgivare och arbetstagare m fl - företrädare för det offentliga Värmland i form av politiker och tjänstemän - företrädare för statliga myndigheter I genomförandet kommer projektet fokusera mycket kring våra värderingar och attityder rörande arbete och arbetsmarknad. Därför blir de grupper som står utanför arbetsmarknaden viktiga att nå fram till i syfte att inkludera och inspirera. Slutligen kommer projektet anställa personer ur det s k utanförskapet. Dessa personer, beräknade till totalt minst 20 personer, kommer att uppfylla de kriterier som gäller för deltagande i projekt inom programområde två, Socialfonden. Horisontella perspektiv Jämställdhet Projektet vänder sig till såväl kvinnor som män. Rekryteringen av personal kommer att inriktas på att uppnå 50/50 fördelning.
6(13) Tillgänglighet Som redovisats i problembilden ingår många grupper i utanförskapet. Projektet riktar sig till alla dessa grupper med primära syftet att visa på resurserna och kraften som finns i olika individer. Projektet skall erbjuda alla deltagare oavsett funktionsnedsättning möjlighet att delta i projektets aktiviteter på likvärdiga grunder. Detsamma gäller att information om projektet skall utformas genom tillgång till lättläst information. Miljö Projektet kan betraktas som neutralt ur miljösynpunkt. Inom ABF pågår ett miljöcertifieringsarbete. Ett samarbetsprojekt tillsammans med andra organisationer initierat av Karlstad kommun. Processledningen kommer att ta utgångspunkt i de planer för jämställdhet och tillgänglighet som projekt Sigrid upprättat för sitt arbete.
Projektuppläggning Följande principskiss visar tänkt upplägg: 7(13) Refgrupp ur projektägar kretsen Folkbildarna Proj Sigrid Styrgrupp P R O C E S S L E D N I N G Kartläggning utanförskap Förebilder/ goda exempel Lokal mobilisering Deje Strategiska temagrupper K o m m u n i k a t i o n Ref grupp Lokal verkstad ambassadörer Delprojekt A, B ev flera
8 (13) Partners i det planerade projektet: Region Värmland, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Finansiella samordningsförbunden Arvika kommun Forshaga kommun Projekt Sigrid (ESF) Studieförbund mfl Swedbank/Alfastiftelsen och andra privata aktörer kan tillkomma efterhand Utöver ovannämnda partners kommer projektet söka samverkan med andra aktörer, såsom Värmlandskooperativet, Communicare, och också projektaktörer som Attraktiva Värmland, Lärling 2,0 m fl. Projektet drivs utifrån ett folkrörelseperspektiv riktat till medborgare och samhällsrepresentanter. Det utgår ifrån ett underifrånperspektiv där dialog och samtal är verktyg för att påverka attityder och skapa insikt. Perspektivet är långsiktigt och utgår ifrån konkreta insatser. Projektet Ett Öppnare Värmland kommer att vara ett initierande och samverkande projekt där olika parter blir antingen medpartners eller driver eget projekt med stöd från Ett Öppnare Värmland. Kartläggning av grupper inom utanförskapet Idag för vi gärna samman en mängd grupper och individer under begreppet utanförskap. Detta tenderar till att skapa ett avstånd och dessutom stigmatisera individerna. Det handlar ju faktiskt om i storleksordningen 15 000 människor här i Värmland. För att kunna förstå och också se till dessa människors resurser behövs mycket mer kunskap och kännedom. Idag finns förvisso en mängd information men den är oftast knuten till varje berörd part och upprättad för dess syften. Vi behöver veta mycket mer kring dessa individer, bl a: - vilken utbildningsnivå - vilken yrkeserfarenhet - vad fattas oftast för att individer skall kunna gå vidare Detta ställt emot kön, ålder och etnicitet. Själva kartläggningens utformning kommer att penetreras ytterligare. Projektet vill inledningsvis göra en djupare kartläggning i samverkan med Arvika kommun. Kommunen representerar ca 10% av Värmlands befolkning och utifrån kartläggningen bör vissa slutsatser kunna dras för andra kommuner och för hela länet. Kartläggningen kommer att ske snarast möjligt då den ger strategisk kunskap för såväl kommunikation som övriga aktiviteter.
9(13) Goda exempel Bland oss i vardagen finns ständigt människor som gör det som många av oss bara pratar om. Det är personer som på en arbetsplats står upp emot kränkande beteenden, oriktigheter och fördomar. Ungdomar som tar sitt öde i egna händer och skapar egen försörjning eller kreativa sociala nätverk. Företagare som anställer personer som inte i förstone svarar upp emot gängse krav men som visar sig vara mycket värdefulla på sikt. Människor med politiska uppdrag som vågar gå utanför den föreskrivna ordningen och bidrar till nya lösningar. Listan kan göras lång. För att påverka fördomar och lyfta fram exempel på hur är dessa personer avgjort viktiga. Projektet vill genom sina kontakter och lokala ambassadörer identifiera och synliggöra dessa exempel. I kommunikationsarbetet blir detta en hörnsten. Detta delprojektet kan komma att genomföras i samverkan med Swedbank/Alfastiftelsen. Kommunikation/information Idag luftas åsikter och sprids fördomar om grupper och individer i den virtuella världen på ett oftast oemotsagt sätt. När enstaka debattörer söker gå i svaromål dränks dessa i förolämpningar. Det finns en lättillgänglighet som uppmuntrar till anonymitet. Även i den mer officiella debatten behövs kompletterande information och fakta. Inte minst behövs exempel på hur individer och organisationer har hittat egna lösningar på hur man kan bryta utanförskap. Projektet vill därför bygga upp en stark kommunikationsplattform som kan aktivt anlägga moteld och sprida information och fakta. Dessa insatser kommer att vara ett stöd för alla andra aktiviteter i processen och också för aktörer på andra plan inom polititiken, i föreningsliv, för enskilda m fl. Arbetet innebär att bedriva spaning lokalt och regionalt för att identifiera och bemöta propaganda och felaktiga påståenden. Att med fakta och argument söka föra en dialog. Att arbeta via många kanaler. Att från tid till annan driva vissa teman. Kring kommunikationsresursen länkas ett antal erfarna och kunniga debattörer och informationsmänniskor som ger inspel och stöd. Lokala ambassadörer/lokal verkstad länet Resursinsatsen i basarbetet skall huvudsakligen ske via personer som själva kommer ur utanförskap lokala ambassadörer. Detta skapar trovärdighet och ger dessa en egen utvecklingsmöjlighet. Vi är helt övertygade om att vi kan finna ett antal personer som får bli projektets lokala ambassadörer. De kommer att arbeta lokalt i nära samverkan med ortens studieförbund, föreningsliv, kommun, enskilda eldsjälar m fl. Deras uppgift är att stödja redan pågående aktiviteter, inspirera till diskussioner och möten, arrangera sådana aktiviteter mm.
10(13) Bland basaktiviteter ligger också att utnyttja kulturens kraft. Att via musik, teater, dans mm lyfta fram upplevelser, andra kulturers identiteter, problematisera vardagshändelser, väcka nyfikenhet mm. Det handlar också om att i dialogens form, via föredrag, författarbesök mm sprida insikter och skapa intresse för människor med annan bakgrund och då inte bara etniskt sådan. Skolan är en viktig arena. Den lokala arbetsmarknaden är en viktig utgångspunkt för att finna goda exempel och inspirera till nytänkande. Att samverka med det lokala folkbildningsarbetet kring värdegrundsfrågor är naturligt. Denna projektresurs blir den mest påtagliga genom att den sker och utvecklas lokalt. Samverkande partners i denna del blir projekt Sigrid. Arbetsförmedling och de Finansiella Samordningsförbunden är bland flera tänkta motfinansiärer. Strategiska temagrupper Projektet kommer att bilda tematiska grupper som sätts samman med individer som har bred kompetens och hög integritet. Gruppernas syfte är att föra fria och kreativa samtal kring frågor som är viktiga i arbetet med att bryta utanförskap. Några exempel på sådana ämnesområden: - Lagen om anställningsskydd, arbetsmarknadens parter; behov inom eller i utkanten av ordinarie arbetsuppgifter, nya tjänsteföretag, socialt företagande mm - Folkbildningsrollen i förändring - Frikommuner ; behovet av nya offentliga lösningar mm Deltagande personer kan komma dels från medverkande partners, dels vara oberoende och engagerade personer. Idéen med grupperna är att få igång en dialog som kan vara framåtsyftande och ge uppslag till förändringar i regler och leda till förändrade arbetssätt. Lokal mobilisering En grundläggande strategi är att arbeta så lokalt som möjligt, att möta människor i vardaglig dialog. Därför är lokal mobilisering/kraftsamling på några orter ett konkret sätt. Så här långt finns ett klart förslag, Deje, samt ett möjligt Nordvärmland/Ambjörby. Lokal mobilisering i Deje sker i samverkan med Forshaga kommun och kring frågan om hur bl a möta ensamkommande flyktingbarn/ungdomar. Exemplet kan tjäna som illustration för hur en liknande ansats kan ske på annat ställe. Ett antal steg kommer att genomföras: - medborgarkonvent; ett urval innevånare bjuds in till samtal under flera tillfällen för att komma med synpunkter och förslag - ett antal personer väljs ut som blir gode män, mentorer för respektive individ
11(13) - ett antal ungdomar väljs ut som blir coacher för resp individ - kontakter etableras med föreningar och studieförbund; idrott, fritidsaktiviteter, kyrka och samfund m fl - support för studiecirklar - aktiviteter och illustration av barnens/ungdomarnas kulturella bakgrund, förstå och skapa intresse kring deras kulturella identitet - mm Rent genomförandemässigt blir projektet en stödjande och inspirerande resurs till kommunen och ett antal frivilligorganisationer och föreningar. Det lokala exemplet Nordvärmland/Ambjörby utgår ifrån idrotten/fotbollens påverkan och ingrepp på en rad områden. Utvecklas senare! Ytterligare projekt Utvecklas senare. Transnationellt utbyte I dagsläget finns inledande kontakter med Holland och Wales. Utvärdering Samverkan kommer att sökas med Karlstads Universitet. Inledande kontakt föreligger med Gunnel Kardemark, Cerut. Preliminär projektorganisation Projektet kommer formellt att läggas under ABF. Inom ABF finns såväl administrativ som ekonomisk kompetens att tillgå. Projektet kommer att följas av en referensgrupp med företrädare främst ur kretsen studieförbund. Externa deltagare kan tillkomma. En mindre arbetsgrupp ur referensgruppen kommer att fungera som mer löpande stöd för projektledningen. För det större delprojektet Lokala ambassadörer/lokal verkstad gäller att Projekt Sigrids styrgrupp formellt utgör styrgrupp. För övriga delprojekt kommer anpassade styrformer att bli aktuella. Processledningen kommer bestå av två personer: A. Ansvarar för löpande coachning av lokala ambassadörer. Detta inkluderar även löpande rekrytering. Aktivitetsplanering, avrapportering mm B. Ansvarar för samverkan med andra projektpartners, strategiska temagrupper, aktivitetsplanering, avrapportering mm
12(13) Därtill kommer en kommunikatör vars uppgift är att dels följa och kommunicera externt vad som pågår inom projektet, dels utgöra en röst och debattör i externa mediesammanhang inklusive sociala medier. Detta kommer vara en utsatt position. Kommunikatören kommer att få en egen professionell referensgrupp av erfarna skribenter, debattörer som kan stödja och också i eget namn delta.