Infektionssjukdomar för Hygienombud. RSV, Influensa, C. difficile Av Signar Mäkitalo

Relevanta dokument
Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Clostridium difficile i sjukvården

Influensa. Fredrik Idving

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Behandling och förebyggande av influensa

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Influensa. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken

Influensa och vinterkräksjuka

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 :00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset

Vilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan?

Vaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare

Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet

Influensa A och B samt RS-virus

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

INFLUENSA. Utbildning Hygienombud Hösten regiongavleborg.se

Tarminfektioner, inledning

Influensavaccinationen 2011

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Behandling av influensa

Lunginflammation och vaccinering

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Streptokockinfektioner

Influensavaccinationen Vem? Varför? När? Hur?

Clostridium Difficile

Nya städrutiner vid Clostridium

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Karin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska

Anne Tideholm Nylén Luftvägsinfektioner. Influensa Pneumokocker Kikhosta Tuberkulos Legionella

Mässling och Kikhosta Finns de?

Myter att krossa om influensa och influensavaccination. Fritt efter 4 Influenza Myths Debunked. Medscape. Mar 10, 2017 (Talbot & Talbot).

Karolina Fischerström Tuberkulos. Förekomst och sjukdomsfakta

Vaccination mot influensa

Tillhör du en riskgrupp?

Virusinfektioner. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

Myter att krossa om influensa och influensavaccination. Fritt efter 4 Influenza Myths Debunked. Medscape. Mar 10, 2017 (Talbot & Talbot).

Kikhosta- smittspårning

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Vid stort utbrott av influensa Lägesrapport

Lunginflammation och vaccinering

Vaccination mot influensa

Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland

Utredning av utlandsresenär

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Rekommendationer för profylax och behandling av influensa

Smitt. Smittskyddsenheten NR 6. DECEMBER 2015 INNEHÅLL INFLUENSA

PM Medicinskt. Gastroenterit

GUTESMITTU NR 3. Influensan är här men brist på influensavaccin. Shigella

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna

Hur ser sjukdomarna ut?

Delexamen 4 Infektion FACIT

Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne

Pneumoni på vårdcentral

Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?

Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka?

Smittspårning mag-tarm sjukdomar

Vaccination mot influensa

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Influensa - Handläggning av patient med misstänkt eller säkerställd influensa

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Upptaktsmöte inför influensasäsongen Per Hagstam Smittskydd Skåne

KURSKOD OBM039 TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR. Lycka till! MÄLAllllALEllS llösskola -1-

Influensasäsongen snart här Vaccinationsstart den 9 november

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

Pandemi vad innebär r det?

Influensa Förra säsongen och nytt för i år. Malin Bengnér Bitr. smittskyddsläkare

Perspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne

Rekommendationer för profylax och behandling av influensa. Reviderad

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Influensasäsongen i Östergötland

HEPATIT. Personalföreläsning Lars Goyeryd

Blodsmitta Luftburen smitta

Det nya influensan och hur det blev. Annika Linde Statsepidemiolog

Legionella - smittspårning

Personalskydd och smitta

Influensa- och pneumokockvaccination säsongen 2018/2019 i Västmanland - Kampanjstart tisdag den 6 november 2018

Riktlinjer vid exposition av mässling

Influensa A H1N1. WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5. Om pandemin (grad 6) blir ett faktum

Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder

Upprättare: Monica Halldén, Ylva Rahm, Karin Medin, Anita Johansson, Birgitta Lönnberg, Signar Mäkitalo

Rådgivningssjuksköterskor

Ordinera influensa- och Pneumokockvaccin

PNEUMOKOCK- SJUKDOM ÄR DU I RISKZONEN?

Magsjuka och influensa Säsongen Helena Palmgren Johan Hedlund Smittskyddsenheten Region Uppsala

Transkript:

Infektionssjukdomar för Hygienombud RSV, Influensa, C. difficile Av Signar Mäkitalo

RSV - Respiratory syncytial virus RS-virus är ett paramyxovirus som orsakar akut luftvägsinfektion med symptom från lindrig förkylning till allvarlig lunginflammation eller bronkiolit.

Spridning av RSV RS-virus sprids med luftvägssekret vid nära kontakt med infekterade personer eller genom kontakt med kontaminerade föremål. Viruspartiklarna kan överleva åtminstone ett halvt dygn på hårda ytor såsom bord och handtag och kortare tid på mjuka ytor som händer och näsdukar. Viruspartiklarna inaktiveras lätt av desinfektionsmedel samt av tvål och vatten. Infektion uppstår framför allt när viruset kommer i kontakt med slemhinnor i näsa, mun, ögon och möjligen genom inandning av små droppar (aerosol) från hosta och nysningar. För aerosolsmitta krävs mycket stora virusmängder. RS-virus sprids mest bland små barn och de flesta barn i tvåårsåldern har antikroppar mot RS-virus som tecken på genomgången infektion. Dessa antikroppar ger dock ingen bestående immunitet. Man kan få infektionen många gånger

De första sjukdomssymtomen är vanligen feber, snuva, hosta och ibland pipande andningsljud Vid det första infektionstillfället får drygt en fjärdedel av barnen tecken på lunginflammation eller obstruktiva besvär som vid astma (bronkiolit). De flesta av infektionerna läker ut på en till två veckor. Hos 1 2 procent av spädbarnen blir symtomen så svåra att sjukhusvård krävs.

Diagnos och behandling av RSV RS-virus diagnostiseras med olika diagnostiska snabbmetoder som ger svar samma dag. Provmaterial är sekret från nässvalget. Vid mild infektion krävs inte någon specifik behandling. Svåra luftvägssymtom kan kräva behandling med syrgas, och i vissa fall respiratorbehandling. Svår infektion behandlas ibland med antivirala läkemedel i inhalationsform, men dessa har ingen bevisad positiv effekt.

Särskild behandling till riskgrupper Något vaccin är ännu inte tillgängligt. Monoklonala antikroppar kan ges förebyggande Denna behandling är mycket dyr och reserveras för barn under 2 år i riskgrupper (för tidigt födda barn med kronisk lungsjukdom) under RS-virussäsongen.

Influensa samt vaccination Influensavirus finns i flera varianter exempelvis A och B och även olika subtyper som Influensa A H1N1 och Influensa A H3N2.

Influensa klinik Inkubationstid 1-3 dagar Smittsamhet Droppsmitta 1 dag före och ca. 5 dagar efter insjuknandet upp till 7 dagar med Influensa A (H1N1) 2009 Små barn symtom Slöhet, ovilja att äta, kräkning, diarré Unga och vuxna symtom Plötsligt, hög feber, kroppsvärk, hosta och smärta bakom bröstbenet Åldringar symtom Ofta diffus bild, inte så akut, lägre feber, sjukdomskänsla, förvirring, diarré. 8

9 Diagnos Sjukdoms symtom Provtagning PCR nasofarynx När det är indicerat Blodprov för diagnos

10 Laborationsprov CRP Lågt knappt 200 vid mycket svår sjukdom LPK vita Normala till låga

11 Komplikationer med risk för svår sjukdom och död Lunginflammation Sällan encefalit eller pneumonit Störst risk för Hjärtsjuka (oavsett ålder) Lungsjuka (oavsett ålder) 65 åringar och äldre Även ökad risk för Diabetiker Njursjuka Immunbrist patienter Gravida. som inte har en kronisk sjukdom. i 2:a och 3:e trimestern Med flera riskgrupper

12 Svår sjukdom Hög feber som kvarstår mer än 3 dygn Andnöd, förhöjd andningsfrekvens (vuxna 30/min.) Blodig eller färgad upphostning Frekventa kräkningar och svårighet att få i sig vätska Tecken på uttorkning (muntorrhet, liten urinmängd) Förvirring: nytillkommen desorientering/sänkt medvetandegrad Krampanfall Lågt blodtryck: systoliskt blodtryck < 90 mm Hg och/eller diastoliskt blodtryck 60 mm Hg Blåaktig färgförändring av huden (cyanos) Bröstsmärtor

ECMO_ Extra Corporeal Membran Oxygenering En slags hjärt lung maskin Avlastar lungan som får vila från Höga tryck Skadar lungvävnad och kärl Hög syrgas halt Toxiskt för lungan Ger kroppens organ rätt mängd syre 13

14 ECMO vid Influensa Pre ECMO respiratortid (1-4 dagar) Långvarig behandlingstid (17.5 dagar) Korttidsöverlevnad bra (78.5 %) Vaccination? Transportberedskap 365 dagar/år, tidig kontakt vid hypoxi Bernhard Holzgraefe Karolinska

15 Förebygga och/eller Behandla Vaccination Fluenz eller injektions vaccin Viruset förändras så därför behövs nytt vaccin varje år Läkemedelsprofylax/behandling Profylax förhindra insjuknande av riskperson Profylax 2 veckor i väntan på vaccinsvar Behandla för att minska sjukdomstid och minska svårighetsgraden

16 Möjliggöra tidig behandling Svårt sjuk eller riskgrupp vid risk för insjuknande även om vaccinerad Ej fått vaccination Åtgärder Kunna kontakta sjukvården snabbt Klinisk bedömning Täta kontakter Erfarenhet Telefonkonsultation

Behandling inom 48 timmar (Svårt sjuk = även senare) Neuraminidashämmare Tablett Tamiflu (oseltamivir) 75,45,30 mg 1x2xV Se Fass Inhalation Relenza (zanamivir) 5 mg 2x2xV Från 5 år Se Fass 17

Riskgrupper 18 Individer oavsett ålder med underliggande kroniska sjukdomar, det vill säga personer som har regelbunden läkarkontakt på grund av: Kronisk lungsjukdom Extrem fetma (störst risk vid BMI>40) eller neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen Kronisk hjärtkärlsjukdom (endast förhöjt blodtryck utgör ingen ökad risk) Immunsupprimerade personer oavsett genes, inklusive HIV Kronisk lever- eller njursvikt Svårinställd diabetes mellitus Personer med kontinuerligt behov av läkemedel mot astma under de senaste tre åren Barn med CP/multifunktionshandikapp Gravida kvinnor utan kronisk sjukdom från vecka 16 Grupp som bör vaccineras Hushållskontakter (och personal som vårdar) till personer med mycket dåligt infektionsförsvar. Exempelvis organ- och stamcellstransplanterade. Minska risk för sjukdom enligt AFS och spridning till sjuk Sjukvårdspersonal och omvårdnadspersonal

Åtgärder inom vården Undvik spridning till andra patienter Isolering När? Hur? Vaccination Undvik spridning till personal Skyddsutrustning Vaccin

Clostridioides difficile infektion Clostridium difficile har bytt namn till Clostridioides difficile : C. difficile En orsak till diarre

Orsaker till diarré C. difficile Antibiotika-associerad diarré av annan orsak än C. difficile Annan läkemedelsinducerad enterit, t ex NSAID Infektiös diarré av annan orsak, t ex Shigella, EHEC, Salmonella, Campylobacter, Yersinia Inflammatorisk tarmsjukdom Malignitet i kolon Ischemisk kolit Funktionell diarré, IBS

Orsaker och förlopp - Patogenes C. difficile koloniserar tarmen eller tidigare bärarskap Antibiotika undertrycker normalfloran Alternativt sker detta utan antibiotika i enstaka fall C. difficile växer till och producerar toxinerna A och B Inflammation av colonslemhinnan, ev pseudomembraner Diarré Bakteriesporer kan spridas till omgivningen, t ex via sjukvårdspersonal Vårdrelaterad smittspridning

Bakgrund 1 Cirka 25 % av fall med antibiotika-associerad diarré (AAD) och nästan alla fall med AAD och påvisad kolit orsakas av Clostridioides difficile tidigare (Clostridium difficile). Alla antibiotika kan utlösa C. difficile-infektion (CDI) men framför allt bör cefalosporiner, klindamycin och fluorokinoloner användas med försiktighet C. difficile är jämte norovirus den vanligaste vårdrelaterade tarmpatogenen. På senare år har även samhällsförvärvad sjukdom hos yngre personer och gravida samt fall utan föregående antibiotikaterapi uppmärksammats.

Bakgrund 2 Bakteriens förmåga att bilda sporer gör att den lätt sprids inom och är svår att eliminera från t ex vårdmiljöer. Antal patienter som koloniseras av C. difficile under sjukhusvistelse har i olika studier varierat mellan 3 och 30 %. Framför allt drabbas äldre och kroniskt sjuka. Konsekvenserna av infektionen är betydande: Ökad mortalitet, förlängd vårdtid, ökade sjukvårdskostnader och vårdrelaterad smitta.

C. difficile 2-5 % av befolkningen bär på bakterien i tarmen utan sjukdom Ännu större andel av spädbarn är bärare Sporbildande bakterie som kan överleva i omgivningen runt smittade personer under lång tid. Bakterien kan bilda gifter som irriterar tarmslemhinnan.

Riskfaktorer Antibiotika, framför allt cefalosporiner, klindamycin och fluorokinoloner Hög ålder Underliggande sjukdomar, t ex malignitet, uremi Långvariga sjukhusvistelser Cytostatikaterapi Tarminterventioner, t ex kirurgi, sonder, skopier Laxering eller behandling med andra tarmreglerande preparat PPI (protonpumpshämmare)

Symtom Symtomen debuterar vanligen under pågående antibiotikaterapi, men kan komma lång tid (vanligen dock inom sex veckor) efter avslutad behandling. Asymtomatiskt bärarskap (framför allt neonatalt och hos äldre och kroniskt sjuka individer). Milda/måttliga diarrébesvär är vanligast. Enterokolit: feber, blodig diarré, buksmärtor och ofta betydande leukocytos, Pseudomembranös kolit (endoskopisk diagnos), ca 10 % av fallen. Fulminant kolit med eventuellt ileus, toxisk dilatation, 1-3 % av fallen. Extraintestinala manifestationer - ovanligt. 15 25 % av patienterna får recidiv efter behandling.

Diagnostik och utredning Anamnes (antibiotikabehandling?) Buköversikt/datortomografi buk om misstanke ileus/toxisk dilatation Endoskopi om differentialdiagnostiska problem Vätskebalansstatus, CRP och LPK vid behov

Laboratorie diagnostik Detektion av nukleinsyra (NAAT) med PCR-teknik för påvisning av toxingener. Analys av toxin A och B i feces med EIA. Odling av C. difficile ökar den diagnostiska säkerheten och är nödvändig för molekylärbiologisk typning av bakteriestammar. Odling särskiljer dock ej toxinnegativa stammar. Vid positivt odlingsfynd bör stammen därför testas avseende toxinproduktion. Molekylärbiologisk typning av bakterieisolat för epidemiologisk utredning. Viktigt vid svåra sjukdomsfall eller anhopning av fall.

Åtgärder vid olika symtom Lindrig diarré sluta med antibiotika Svårare diarré sluta med antibiotika, diet (?), eventuellt antibiotika mot C. difficile Stormande sjukdom med hög feber, blodig diarré och buksmärtor Uttalade skador på tjocktarmslemhinnan 20 % dödlighet Behandling Sluta med eventuellt antibiotika som orsakat sjukdom Ge antibiotika mot C. difficile (metronidazol, vancomycin i kombination) Vätsketerapi Eventuell bortoperation av tjocktarmen

Användbara läkemedel mot C-difficile Metronidazol resistenta stammar finns Vancomycin per oralt Fidaxomicin (Diflicir ) sägs minska risken för recidiv - dyr Minskar risken för recidiv används väldigt lite mycket dyr Bezlotoxumab (Zinplava ) monoklonal antikropp

Utbrott av C. difficile Stammar med ökad virulens, t ex PCR-ribotyp 027, har de senaste åren uppträtt i Kanada, USA och flera länder i Europa. Detta manar till ökad uppmärksamhet på svåra sjukdomsfall eller anhopning av fall, då odling av C. difficle och genotypning (PCR-ribotypning) bör utföras. Utbrott med C. difficile ribotyp 027 inträffade på ett sjukhus i södra Sverige under vintern 2013/2014 med ett 30-tal insjuknade och flera dödsfall. För övrigt har endast enstaka sporadiska fall med denna ribotyp rapporterats inom landet.

Åtgärder för att förhindra smitta i vård http://www.regiongavleborg.se/a-o/smittskydd/a-y/c/clostridium-difficile/ Isoleringsrum med eget hygienutrymme God hygien i vården God lokalvård Desinfektionsmedel som även påverkar sporer

regiongavleborg.se