Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-03-27 Ert datum Sida 1(1) Referens Diarienummer 150241 Landstingsstyrelsen Rapport uppsökande verksamhet munhälsobedömning 2014 Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen noterar rapporten över uppsökande verksamhet med munhälsobedömning för 2014 till protokollet. Bakgrund Beställarenheten för tandvård redovisar i rapport en uppföljning av den uppsökande verksamheten med munhälsobedömning 2014. Landstinget har sedan 1999 ansvar för att vissa äldre och funktionshindrade personer blir uppsökta av tandvårdspersonal för munhälsobedömning och individuell rådgivning avseende munhygien. Den uppsökande verksamheten utförs av tandhygienister enligt avtal mellan landstinget och privata vårdgivare samt Folktandvården. I avtalet ingår även att vårdgivaren ska erbjuda och genomföra utbildning till all personal som ger omsorg. Christina Edward Enhetschef, planeringsenheten Bilaga Uppsökande verksamhet med munhälsobedömning - Uppföljning av verksamheten 2014 Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 391 26 Kalmar Telefon 0480-810 00 vx Bankgiro 833-3007
UPPSÖKANDE VERKSAMHET MED MUNHÄLSOBEDÖMNING Uppföljning av verksamheten 2014 Landstinget i Kalmar län Beställarenheten för tandvård Mars 2015 Camilla Ohlsson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 UPPSÖKANDE VERKSAMHET MED MUNHÄLSOBEDÖMNING I KALMAR LÄN 2014... 3 UPPSÖKANDE VERKSAMHET... 3 LANDSTINGET I KALMAR LÄN... 4 HÄLSODATA LANDSTINGET I KALMAR LÄN... 6 Avvikelsehantering... 7 Tandhälsa... 8 Utbildning... 11 Svårigheter att nå de intygsberättigade för munhälsobedömning... 14 SLUTSATS... 15 HÖGSBY KOMMUN... 20 VIMMERBY KOMMUN...... 23 MÖNSTERÅS KOMMUN... 26 HULTSFREDS KOMMUN... 29 OSKARSHAMNS KOMMUN... 32 TORSÅS KOMMUN...... 35 EMMABODA KOMMUN...... 38 MÖRBYLÅNGA KOMMUN... 41 KALMAR KOMMUN...... 44 VÄSTERVIKS KOMMUN...... 47 NYBRO KOMMUN...... 50 BORGHOLMS KOMMUN... 53 1
SAMMANFATTNING Då tandvårdslagen och lagen om allmän försäkring ändrades genomfördes den 1 januari 1999 en förändring av landstingens och regionernas stöd till tandvård för vuxna. Denna reform innebar att landstingen fick ett utökat ansvar för vissa personer och patientgrupper. Landstingen ska bland annat svara för att avgiftsfri uppsökande verksamhet bedrivs bland personer med omfattande omsorgsbehov på särskilda samt i ordinära boenden. Dessa personer har även rätt till nödvändig tandvård med vårdavgifter som för öppen hälso- och sjukvård. Den uppsökande verksamheten utförs av tandhygienister enligt avtal mellan landstinget och berörda vårdgivare. I avtalet ingår även att vårdgivaren ska erbjuda och genomföra utbildning till all personal som ger omsorg. Om man uppfyller villkoren för nödvändig tandvård får man ett N-kort som bevis och blir erbjuden en årlig munhälsobedömning. Munhälsobedömningen ska genomföras inom två månader efter att besked har nått uppdragstagaren om att ett erbjudande har accepterats. N-kortet utfärdas av en särskilt utbildad intygsutfärdare. Antalet personer med utfärdat intyg den 31 december 2014 var 4 647. Av dessa har 3 997 tackat ja till en munhälsobedömning och 650 tackade nej. De som fått en munhälsobedömning utförd och som hälsodata har lämnats för är 3 029 personer. Det motsvarar 75,8 % av de som tackat ja till en munhälsobedömning. Att alla inte hann få en munhälsobedömning beror till stor del på att de tillkom i slutet på året och hann därför inte bli uppsökta innan årsskiftet. Vid besöket för munhälsobedömningen registrerar tandhygienisterna vissa hälsodata. Resultaten av dessa hälsodata ska ses som hjälpmedel i utvärderingen av omvårdnaden och vara mått på hur stora insatser som krävs för en god daglig munvård. Vid munhälsobedömningen får personen frågor om bl.a. upplevd smärta och tuggförmåga. Antalet tänder räknas och eventuell protes eller implantat noteras. I avtalet med vårdgivarna ingår också att de ska utbilda, såväl speciellt utsedda munvårdsombud som all omsorgspersonal, i munvård. Syftet med denna munvårdsutbildning är att ge de inblandade sådan motivation samt teoretisk och praktisk kunskap att munvård blir en självklar del av helhetsvården. Totalt har 1 362 personer deltagit vid utbildningstillfällena 2014. Det är märkbart att flertalet av kommunerna och den uppsökande personalen måste arbeta vidare med att få en högre andel utbildade. En stor anledning till att fokus bör läggas på detta är att enligt det regionala styrdokumentet 2015 Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård står det att det preventiva arbetet gällande munhälsobedömningar ska förstärkas. Genomförare till detta är länets alla tolv kommuner och landstinget. Berörda samarbetspartners är all personal inom vård och omsorg som möter äldre, patienter, brukare, närstående samt organisationer. För att förbättra den uppsökande verksamheten har vi identifierat följande åtgärder; Förstärka det preventiva arbetet i enlighet med regionala styrdokumentet - 2015 Deluppföljningar av utbildningsinsatser för omsorgspersonal, är inplanerade 2015 Implementera säker inloggning för intygsutfärdare samt uppsökande personal Fördjupa och utöka samarbetet med involverade aktörer, möten är inbokade 2015 2
UPPSÖKANDE VERKSAMHET MED MUNHÄLSOBEDÖMNING I KALMAR LÄN 2014 Uppsökande verksamhet Då tandvårdslagen och lagen om allmän försäkring ändrades genomfördes den 1 januari 1999 en förändring av landstingens och regionernas stöd till tandvård för vuxna. Ett huvudsakligt inslag i denna reform var att landstingen fick ett utökat ansvar för vissa personer och patientgrupper. Landstingen ska bland annat svara för att avgiftsfri uppsökande verksamhet bedrivs bland personer med omfattande omsorgsbehov på särskilda boenden samt i ordinära. Dessa personer har även rätt till nödvändig tandvård med vårdavgifter som för öppen hälso- och sjukvård. Den uppsökande verksamheten utförs av tandhygienister enligt avtal mellan landstinget och privata vårdgivare samt Folktandvården. I avtalet ingår även att vårdgivaren ska erbjuda och genomföra utbildning till all personal som ger omsorg. Den uppsökande verksamheten består i att patienten erbjuds en munhälsobedömning av tandvårdspersonal där individuell instruktion om hur den dagliga munhygienen ska utföras ges till patienten. Munhälsobedömningen är avgiftsfri för den enskilda individen och ska genomföras inom två månader efter att besked har nått uppdragstagaren om att ett erbjudande har accepterats. Dessa personer ska också vid behov erbjudas kontakt med tandläkare eller tandhygienist för att få nödvändig tandvård utförd enligt öppna hälso- och sjukvårdens avgiftsregler. Personen med intyg behöver inte tacka ja till en munhälsobedömning för att ha rätt till nödvändig tandvård. De personer som utför munhälsobedömningarna har ett ansvar att utbilda vård- och omsorgspersonal i munvård. Syftet med denna utbildning är att ge munvårdsombud och övrig omsorgspersonal motivation samt praktisk och teoretisk kunskap så att munvård blir en naturlig del av helhetsvården. Utbildningen ska medverka till att miniminera besvär från tänder och munslemhinna, bibehålla viktig tuggförmåga och utseende, att munhälsotillståndet inte försämrar allmäntillståndet och att munsituationen inte ger upphov till ett ökat behandlingsbehov. Mot bakgrund av brister som konstaterats vid tidigare landstingsuppföljningar beslutade Sveriges Kommuner och Landsting att under år 2013 göra en särskild och utökad satsning på att försöka kvalitetssäkra detta. Datainsamlingen till SKL skedde genom ett webbenkätverktyg med manuell inmatning av värden. Då den uppsökande verksamheten bedrivs på varierande sätt av de olika landstingen förekommer skillnader i hur rapporteringen sker. Detta osäkrar underlaget för SKL vid sammanställningen så de jämför samtliga landstings uppgifter under begränsade former för att kunna utläsa trender i utvecklingen. Denna rapport färdigställdes tidigare än SKL önskade få in sina uppgifter vilket innebär att inkomna uppgifter inte hinner bearbetas av SKL för att kunna införas i 2014-års uppföljning av verksamheten i Kalmar län. Sveriges Kommuner och Landsting bedömer att det krävs ett fortsatt utvecklings- och kvalitetsarbete för att möjliggöra högre kvalitet i inrapportering av data vad gäller det särskilda tandvårdsstödet. De önskar att landsting och regioner ser över och kvalitetssäkrar rutinerna för exempelvis identifiering av personkrets, utfärdande av bevis för rätt till nödvändig tandvård (N-kort), hantering av erbjudande och svar om munhälsobedömning, uppföljning av de som tackar nej till en munhälsobedömning samt följer upp de som accepterat erbjudandet. 3
Landstinget i Kalmar län I landstinget i Kalmar län fanns 2014, 4 647 personer med N-kort. Av dessa har 3 997 tackat ja till en munhälsobedömning och 650 har tackat nej. För den uppsökande verksamheten med en årlig avgiftsfri munhälsobedömning gäller inte fritt val av vårdgivare. Den uppsökande verksamheten som är avgiftsfri för vårdtagaren upphandlas av Beställarenheten för tandvård. Den avgiftsfria munhälsobedömningen utförs av tandhygienist/tandläkare som landstinget anvisar. Varje person som innehar ett N-kort ska erbjudas en munhälsobedömning. Diagram 1: Antalet personer som 2014 tackat ja till en munhälsobedömning fördelat på länets alla kommuner. Ko mmun Hö gsby Vimmerby M ö nsterås Hultsfred To rsås Emmabo da M ö rbylånga Kalmar Västervik Nybro Oskarshamn B o rgho lm Kv inna 73 129 161 134 79 46 175 537 426 186 243 108 M a n 58 104 109 108 56 43 105 427 285 143 169 93 Tabell 1: Antalet personer i siffror som tackat ja till munhälsobedömning fördelat på länets alla kommuner. Om en person tackar nej till erbjudandet om munhälsobedömning ska han/hon på nytt erbjudas förmånen en gång per år. Detta sker genom att det från Beställarenheten för tandvård skickas ett nytt erbjudande till personen året därpå. Personen har då tillfälle att ändra ställningstagande och få en munhälsobedömning. Diagram 2: Antalet personer som 2014 tackat nej till en munhälsobedömning fördelat på länets alla kommuner. Ko mmun Hö gsby Vimmerby M ö nsterås Hultsfred To rsås Emmabo da M ö rbylånga Kalmar Västervik Nybro Oskarshamn B o rgho lm Kv inna 0 12 8 16 14 18 16 147 33 29 18 17 M a n 4 11 14 18 18 26 10 115 31 45 17 13 Tabell 2: Antalet personer i siffror som tackat nej till munhälsobedömning fördelat på länets alla kommuner. 4
3 029 personer har blivit uppsökta och fått en munhälsobedömning utförd under 2014 varav 61 % var kvinnor och 39 % män. Dessutom har 695 personer blivit uppsökta och erbjudna en munhälsobedömning men avböjt vid tillfället. Detta uppsök som inte resulterar i en munhälsobedömning registreras som en avvikelse och orsakerna till att de tackar nej vid tillfället kan bero på att de inte vill just då eller att de inte orkar vid tidpunkten. Det kan även vara så att de inte är hemma när tandhygienisten kommer på itt inplanerade besök. Diagram 3: Antal utförda munhälsobedömningar i Landstinget i Kalmar län under 2014 fördelat på ålder och kön. Medelåldern för hela målgruppen är 77 år. 1 938 (66 % kvinnor och 34 % män) av de uppsökta finns i kommunernas särskilda boenden, 141 (65 % kvinnor och 35 % män) av de uppsökta har hemsjukvård, 589 (44 % kvinnor och 56 % män) omfattas av LSS (Lagen om stöd och service), 361 (58 % kvinnor och 42 % män) är personer som bor i ordinärt boende och som sköts om av hemtjänsten eller av en anhörig samt allvarligt psykiskt funktionsnedsatta personer med motsvarande omsorgsbehov. Flest andel kvinnor återfinns i gruppen som bor på kommunernas särskilda boende. Även i gruppen som har hemsjukvård är det fler procent kvinnor än män. När det gäller gruppen som omfattas av Lagen om stöd och service (LSS) är förhållandet omvänt, där finns det fler män än kvinnor. Bland de personer som bor i ordinärt boende samt inom psykiatrin ordinärt boende är det även här en större andel kvinnor än män. 5
Totalt i procent Totalt i hela länet Borgholms kommun Nybro kommun Västerviks kommun Kalmar kommun Mörbylånga kommun Emmaboda kommun Torsås kommun Oskarshamns kommun Hultsfreds kommun Mönsterås kommun Vimmerby kommun Högsby kommun Hälsodata Landstinget i Kalmar län Vid besöket för munhälsobedömningen registrerar tandvårdsutföraren vissa hälsodata. Dessa data avser smärta, tuggförmåga, antalet tänder, om personen bär protes och/eller implantat eller inte och munhygien. Data avser även tandvårdsbehov pga. karies (hål i tänderna), parodontit (tandlossning) och om behandlingsbehov finns för slemhinna och protes. Tandvårdsutföraren frågar också om personen önskar få sina tänder/munhåla åtgärdad. Resultaten av dessa hälsodata ska ses som hjälpmedel i utvärderingen av omvårdnaden och vara mått på oral vårdtyngd. I tabellen nedan redovisas resultaten per kommun samt även totalt för länet. (Hälsodata fastställda i den nationella mätningen) Landstinget i Kalmar län 2014 Antal utfärdade intyg 2014-12-31 135 256 292 276 447 167 133 306 1226 775 403 231 4647 Antal utfärdade intyg ja-tack 2014-12-31 131 233 270 242 412 135 89 280 964 711 329 201 3997 86,0% Antal utfärdade intyg nej-tack 2014-12-31 4 23 22 34 35 32 44 26 262 64 74 30 650 14,0% Antal uppsökta och munhälsobedömda personer 119 196 183 206 317 120 58 206 598 566 265 195 3029 75,8% Har ont/känner smärta, tänder eller munhåla är orsak till detta 1 2 4 2 1 7 1 2 33 9 10 1 73 2,4% Tuggförmåga, kan ej äta pga bristande mun- och tandstatus 0 5 5 6 7 17 1 13 48 7 10 1 120 4,0% Helt tandlösa 22 31 36 49 78 30 9 45 159 111 61 36 667 22,0% 1-6 tänder 18 16 23 20 39 21 14 23 61 65 29 20 349 11,5% 7> tänder 79 149 124 137 200 69 35 138 378 390 175 139 2013 66,5% Antal egna tänder 1 515 3 095 2 466 2 798 3 973 1469 776 2 744 7 775 7 905 3 667 2 912 41 095 Protesbärare 42 52 62 67 109 32 18 106 166 183 87 47 971 32,1% Personer med implantat 10 5 10 16 11 2 5 52 60 27 10 17 225 7,4% Munhygienen, bra 90 130 140 144 231 95 52 149 309 332 147 123 1 942 64,1% Munhygienen, dålig 29 66 43 62 86 25 6 57 289 234 118 72 1087 35,9% Karies som behöver åtgärdas 26 40 45 43 60 37 0 17 172 145 73 38 696 23,0% Parodontit 11 10 11 11 14 41 0 37 152 115 62 5 469 15,5% Slemhinna behov av behandling 14 10 2 0 4 15 4 17 49 20 12 1 148 4,9% Avtagbar protes behandlingsbehov 1 8 8 11 10 8 0 17 52 22 24 3 164 5,4% Önskemål om behandling 8 51 44 36 51 26 3 82 197 434 74 19 1025 33,8% Tabell 3: Uppsökande verksamhet med munhälsobedömning inom Landstinget i Kalmar län 2014. Antalet utfärdade intyg den 31 december 2014 blev 4 647 stycken. Av dessa 4 647 intygsinnehavare har 3 997 stycken tackat ja till en munhälsobedömning och 650 tackade nej till detta erbjudande. I Kalmar län år 2014 har 3 724 personer blivit uppsökta. 3 029 av dessa har fått en munhälsobedömning medan 695 stycken av olika orsaker inte fått någon utförd. De som erhållit en munhälsobedömning och som hälsodata har lämnats för är 3 029 personer. Att alla inte nåtts av munhälsobedömningen beror i stor utsträckning på att det tillkommit ett stort antal personer i slutet av året som, när hälsodata lämnades, inte hade hunnit bli uppsökta. 6
Avvikelsehantering Leverantören, dvs. den uppsökande personal som gör uppsök och utför munhälsobedömningarna, ska till Beställarenheten fortlöpande lämna in avvikelserapportering. Till avvikelser räknas de personer som tackat ja till en munhälsobedömning men ångrat sig eller av annan orsak vill vänta med att få en sådan. De olika avvikelseorsakerna som går att åberopa är avflyttad, avliden, ej hemma, svårt sjuk eller vill ej. En person kan ha fler än en avvikelse under ett verksamhetsår, 1 januari till 31 december. Förhoppningen är dock att en avvikelserapportering resulterar i att personen får en munhälsobedömning längre fram under året. När den uppsökande personalen får in en avvikelse ska den bearbetas. När det gäller en person som inte är hemma när tandhygienisten kommer kan besök bokas vid senare tillfälle. Gällande avflyttning kan kontakt tas med Beställarenheten som letar fram den nya adressen och besök kan bokas. När det kommer till avvikelseorsakerna avliden och svårt sjuk går det inte att påverka resultatet. Orsaken vill ej är lättare att inverka på. Antalet registrerade avvikelser (uppsök), i diagrammet nedan, har inte resulterat i en munhälsobedömning längre fram under 2014. 250 Avvikelser 2014 200 150 Avflyttad 100 50 Avliden Ej hemma Svårt sjuk 0 Vill ej Högsby Vimmerby Mönsterås Hultsfred Torsås Emmaboda Mörbylånga Kalmar Västervik Nybro Oskarshamn Borgholm Diagram 4: Antal avvikelser och orsaker till dessa i Kalmar län 2014. Av de 695 personer (avvikelser) som uppsökts men inte fått någon munhälsobedömning utförd har 5,2 % flyttat utan att någon adressändring gjorts till Beställarenheten för tandvård, 2 % har avlidit, 7,6 % var inte hemma när tandhygienisten kom på besök, 2,7 % var för sjuka för att orka gå igenom en munhälsobedömning och 82,4 % ville inte få någon munhälsobedömning utförd just då. 7
Diagram 5: Antal avvikelser per patientkategori i Kalmar län 2014. Antalet inrapporterade avvikelser har blivit färre sedan året innan, en minskning med 201 personer. Av de personer som inte ville ha en munhälsobedömning gjord under 2014 tillhör de flesta patientkategori N3 vilket är de som omfattas av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387). Tandhälsa Av de personer som fått en munhälsobedömning var det 2,4 % som kände smärta där tänderna eller munhålan var orsak till detta. Gällande tuggförmågan var det 4 % som hade svårigheter att äta normalkost, exempelvis köttbullar, potatis och smörgås, pga. dåligt munstatus. 667 personer i hela länet var helt tandlösa, dvs. 22 % av de personer som fick en munhälsobedömning utförd. Av de uppsökta var 32,1 % av dessa protesbärare. 7,4 % av de som fick en munhälsobedömning har implantat. 349 personer (11,5 %) hade mindre än sju egna tänder kvar i munnen medan de som har fler än sju egna tänder uppgår till 2 013 personer (66,5 %). Fler och fler personer har sina egna tänder kvar allt högre upp i ålder. Dessa tänder kräver noggrann rengöring dagligen. Av antalet (41 095) tänder kan man beräkna vilka resurser som behövs för tandborstningen. Om munhygienen ska bedömas som bra önskas en ren mun men det får finnas små/måttliga, för ögat synliga, mängder beläggningar (plack och matrester). Finns det antydan till tveksamhet vid bedömning ska tandvårdsutföraren hellre välja dålig munhygien så att man kan jobba för en förbättring. Vid dålig munhygien finns det rikligt med beläggningar och matrester på tänder, slemhinnor och eventuella proteser. Uppföljningen visar att personerna med bra munhygien uppgår till 64,1 % medan de med dålig munhygien utgör 35,9 %. 8
Gällande åtgärder och behandlingsbehov är det 696 (23 %) personer med karies som behöver åtgärdas och 469 (15,5 %) stycken har parodontit (tandlossning). 4,9 % har slemhinnor med behandlingsbehov och 5,4 % har proteser som behöver översyn av tandläkare. Av de med behandlingsbehov är det 33,8 % som önskar få behandling för sina besvär. Diagram 6: Hälsodata, jämförelse mellan åren 2013 och 2014. Det finns vissa svårigheter med att jämföra kommunernas resultat sinsemellan, och även den enskilda kommunens resultat, genom åren. Det beror bl.a. på att de personer som blir uppsökta och munhälsobedömda kan variera år från år. De personer som återkommer varje år kan dessutom ha fått ett försämrat allmäntillstånd och därmed kanske också försämrat munstatus. Variationen av personkretsen kan också bero på dödsfall, nyinflyttning och utflyttning från respektive boende och kommun. Av diagrammet ovan kan vi se att andelen uppsökta 2013 och 2014 nästan var identisk. En minskning med 0,2 % sedan året innan vilket innebär i personantal att det var enbart fem fler personer som blev uppsökta och fick sin munhåla bedömd 2013. Denna lilla skillnad på antal personer gör att det lättare går att se till minskning och ökning av hälsodata mellan de båda åren då det samlade underlagets storlek är väldigt lika mellan de båda åren. Andelen munhälsobedömda som känner smärta, där tänder och munhåla är en trolig orsak, har minskat sedan året innan med 17 %. När det gäller tuggförmågan där personerna inte, fullt eller delvis, kan tugga exempelvis en smörgås, har dessa minskat med hela 44 stycken i antal. De personer som är helt tandlösa har ökat med drygt 12 % vid jämförelse med året innan. Däremot har antalet protesbärare minskat sedan 2013 vilket kan innebära färre problem med proteserna. Detta märks också i statistiken då antalet personer med ett behandlingsbehov gällande sin protes har minskat med över 20 %. Sitter protesen dåligt kan det medföra svårigheter vid tuggning och tal för personen som bär protesen. Med en fungerande protes som sitter bra sönderdelas maten bättre och man kan på ett bättre sätt tillgodogöra sig näringen. Med 9
protes räknas såväl hel- som delprotes in. De personer som är helt tandlösa bär helprotes, emedan de personer som har ett fåtal tänder kvar i munnen kan bära en delprotes. Jämförs 2013 med 2014 gällande personerna med slemhinnebesvär i form av irritationer, rodnader, svampväxt eller sår, kan konstateras att antalet har minskat med nästan 12 %. Denna minskning är positiv då det kan vara ett tecken på förbättring gällande munhygienen. Både hel- och delproteser vilar på det slemhinneklädda käkbenet. Eftersom käkbenet förändras med åldern behöver protesen kontrolleras regelbundet för att undvika skavsår om käkbenet krympt. Även muntorrhet kan ställa till det för personer som bär protes, den ökar risken för skavsår, inflammerad slemhinna och att protesen får sämre passform. När det gäller munhygienen åren emellan ser det oroväckande ut då de med bra munhygien har minskat i antal med över 300 personer samtidigt som de med dålig munhygien har ökat med nästan samma antal. Försämringarna fortsätter även 2014 efter de förändringar som skedde i anvisningarna gällande bedömning av munhygienen från 1 januari 2013. Tidigare har det varit fyra olika nivåer att välja emellan då tandvårdsutföraren ska bedöma personens munhygien. Nivåerna har varit bra, acceptabel, dålig och går ej att avgöra. Numera är nivåerna endast två, bra och dålig. Denna förändring har kommit av att det ska vara så lika som möjligt i bedömningen mellan landstingen för att lättare kunna jämföra nationellt. De som tidigare bedömts ha en acceptabel munhygien inkluderas numera i gruppen bra munhygien. Personer där det är svårt att avgöra vilken grupp de ska tillhöra, ingår i gruppen med dålig munhygien. Vid tveksamhet i bedömning väljer tandvårdsutföraren nivån dålig, detta för att man ska kunna arbeta med en förbättring. Antalet personer med implantat har minskat med över 30 % sedan året innan. För implantatbärare är det mycket viktigt att få hjälp och stöd med sin munhygien. Detta medför ett större ansvar för personen själv och/eller anhörig eller hemtjänstpersonal gällande munhygienen. Tandersättningar med implantatskruvar behöver rengöras grundligt varje dag om de ska räcka länge. Framtidens utmaning blir bland annat att hålla slemhinnor och käkben kring implantatkonstruktioner rena och friska. Inflammationer kring ett implantat innebär ett stort användande av vårdresurser. Att exempelvis avlägsna en vanlig tand är oftast inte lika komplicerat som att avlägsna en tandersättning med implantatskruvar i ben. Det senare kräver nästan alltid en operation. Detta tillvägagångssätt orsakar både större lidande för personen och blir mer kostsamt för samhället. För att undvika detta förfarande är det således enormt viktigt att implantat omhändertas på bästa sätt. Här ligger ett stort ansvar på tandvårdspersonal att lära ut skötsel av implantat. Det har skett en mindre ökning av personer med hål i tänderna som behöver åtgärdas. Däremot har det skett en minskning av de personerna med besvär av tandlossning. Antalet personer som har önskemål om behandling har ökat avsevärt. Som i bedömningen gällande munhygienen har det även här skett en förändring i anvisningarna. Tidigare har tandvårdsutföraren kunnat välja mellan tre olika nivåer gällande patientens önskemål. De har kunnat bestämma sig för att patienten inte har några subjektiva och/eller objektiva vårdbehov, patienten vill få sina tänder/munhåla åtgärdad eller så vill inte patienten få något gjort för att de inte orkar, vill inte eller tycker det är onödigt. Med de ändrade anvisningarna som skedde 1 januari 2013 har tandvårdsutförarna nu två nivåer att välja emellan utifrån de fynd som gjorts i munnen på patienten gällande karies, parodontit, slemhinna och protes. De kan antingen välja ja eller nej i de fall ett behov av akut tandvård har konstaterats. Att vilja göra något åt sina akuta besvär kan vara ett tecken på en ökad medvetenhet. Nu kanske personen orkar och vill ta tag i sitt behov av vård gällande tänderna. En del personer har tidigare kanske tyckt att det 10
varit onödigt att göra något åt sina problem. För dessa personer med karies, tandlossningsproblem och protetiska vårdbehov krävs operativ vård eller fortsatt undersökning på tandklinik. Hälsodata i Kalmar län 2013 2014 Ökning/minskning Förändring Procentandel Antal personer som fått en munhälsobedömning 3034 3029 Minskning 5 0,2% Antal personer med smärta 88 73 Minskning 15 17,0% Antal personer med försämrad tuggförmåga 164 120 Minskning 44 26,8% Antal personer som är helt tandlösa 595 667 Ökning 72 12,1% Antal personer med 1-6 tänder i munnen 352 349 Minskning 3 0,9% Antal personer med 7 och fler tänder i munnen 2015 2013 Minskning 2 0,1% Antal personer med protes 1088 971 Minskning 117 10,8% Antal personer med implantat 342 225 Minskning 117 34,2% Antal personer med en bra munhygien 2264 1942 Minskning 322 14,2% Antal personer med en dålig munhygien 770 1087 Ökning 317 41,2% Antal personer med karies som behöver åtgärdas 677 696 Ökning 19 2,8% Antal personer med parodontit 569 469 Minskning 100 17,6% Antal personer med besvär från slemhinnan 168 148 Minskning 20 11,9% Antal personer med protesproblem 206 164 Minskning 42 20,4% Antal personer med önskemål om behandling 790 1025 Ökning 235 29,7% Tabell 4: Förändringar hälsodata antal personer 2013-2014. Utbildning Samtliga anställda inom kommunernas omsorgsverksamhet ska årligen få en munvårdsutbildning och denna ges av den leverantör som har avtal med Beställarenheten för tandvård om uppsökande verksamhet. Av kommunerna utses särskilda munvårdsombud som blir första instansen för munvårdsfrågor och håller kontakten mellan det särskilda boendet och tandvården. Munvårdsombuden ges en första mera omfattande utbildning om högst fyra timmar vid två tillfällen. Därefter får de årligen en uppföljande utbildning om högst fyra timmar i munvårdsfrågor. Övrig omsorgspersonal ges utbildning en gång per år och ska omfatta en till två timmar. Syftet med denna munvårdsutbildning är att ge såväl munvårdsombud som all övrig omsorgs- personal sådan motivation samt teoretisk och praktisk kunskap att munvård blir en självklar del av helhetsvården. De måste kunna identifiera problem som kräver tandvårdsbehandling. Munvårdsutbildningen ska medverka till att, minimera besvär från munhålan, bevara relevant tuggförmåga, munhälsotillståndet inte försämrar allmäntillståndet och att munsituationen inte ger upphov till ett utökat omvårdnadsbehov. Kommun Vårdgivare Antal utbildade 2014 Högsby Privat vårdgivare 44 Vimmerby Privat vårdgivare 211 Mönsterås Privat vårdgivare 63 Hultsfred Privat vårdgivare 93 Oskarshamn Privat vårdgivare 151 Torsås Folktandvården 18 Emmaboda Folktandvården 0 Mörbylånga Folktandvården 85 Kalmar Folktandvården 308 Västervik Folktandvården 255 Nybro Folktandvården 102 Borgholm Folktandvården 32 Totalt 1362 Tabell 5: Antal utbildade i munhälsovård 2014. 11
Utbildningstillfällena bokas genom att utbildningsledaren dvs. den privata vårdgivaren och Folktandvårdens tandhygienist, tar kontakt med enhetschefen i respektive kommun för att bestämma tid och plats. Detta sker antingen genom telefonkontakt eller via e-post. Totalt har 1 362 personer deltagit vid utbildningstillfällena 2014. Det är en minskning vad gäller utbildningsdeltagare med 3 % jämfört med året innan. De privata vårdgivarna stod för 41 % av utbildningarna och Folktandvårdens tandhygienister för 59 %. 2012 2013 2014 Högsby 0 55 44 Vimmerby 157 100 211 Mönsterås 43 0 63 Hultsfred 117 36 93 Oskarshamn 81 244 151 Torsås 28 27 18 Emmaboda 0 29 0 Mörbylånga 206 224 85 Kalmar 268 191 308 Västervik 547 303 255 Nybro 265 162 102 Borgholm 177 29 32 Totalt 1889 1400 1362 Tabell 6: Antal utbildade i munhälsovård 2012-2014. En minskning av antalet utbildade jämfört med föregående år, har skett i flertalet kommuner. Det har däremot ökat i Vimmerby, Mönsterås, Hultsfred, Kalmar och Borgholms kommun. Orsakerna till det minskade antalet utbildningsdeltagare varierar. Utbildningar har utförts i alla de kommuner den privata vårdgivaren är ansvarig för men med stora variationer i antal timmar och deltagare. Gällande de kommuner som Folktandvården ansvarar för var det endast i Emmaboda kommun som utbildningarna uteblev. Orsaken till detta är att den nya tandhygienisten som utför munhälsobedömningarna i Emmaboda kommun inte insett att munvårdsutbildningarna är obligatoriska. Flertalet utbildningstillfällen är nu inplanerade och väntas ske under våren 2015. Behovet av och intresset för utbildningar från personalens sida är stort men det är många av kommunernas enhetschefer som inte svarar på förfrågan om utbildningar när tandhygienisterna skickar ut förfrågan om det. Flertalet av kommunerna hade många utbildningar under 2013 vilket medförde att man inte klarade av att ta emot ett större antal under 2014. Det har även inkommit sena återbud under hösten 2014 vilket gör att dessa utbildningar kommer att ske först under 2015. Efter samtal med den uppsökande personalen kan det vara svårt att få personal att delta i munvårdsutbildning som sträcker sig över två tillfällen. Det beror på svårigheter att få vikarier tillsatta när personal deltar vid utbildningarna. Det är även svårt att nå all personal med munvårdsinformation då deltagande personal är de som arbetar just det tillfället när arbetsplatsträffarna sker. Dessa arbetsplatsträffar är också färre än tidigare. Vid tidigare års redovisningar av antalet utbildad vårdpersonal har siffrorna endast redovisats rakt av. Det som förändrats i denna, 2014-års rapport, är att nu relateras antalet utbildade till antalet vårdanställda se nästa sida. 12
Diagram 7: Jämförelse andel vårdanställda som deltagit i en munvårdsutbildning 2012-2014. Antalet vårdanställda är hämtade från Kolada Kommun- och landstingsdatabasen. Framtagna uppgifter är baserade på de personer som är anställda med månadslön inom vård och omsorg november 2013. De personalgrupper som inkluderas är sjuksköterskor, undersköterskor, skötare, vårdbiträden samt vårdare. De som exkluderats ur denna grupp är personliga assistenter samt anställda i övrig vård och omsorg. Inför denna statistik togs kontakt med samtliga av länets medicinskt ansvariga sjuksköterskor för att få reda på antalet anställda inom vård och omsorg som omfattas av munvårdsutbildning. Då svar fattas från ett antal av kommunerna valdes alternativet att använda Kolada som underlag. Detta för att redovisningen ska vara så enhetlig som möjligt och för att säkerställa att underlaget grundar sig på lika förutsättningar. Siffrorna från Kolada är inte någon absolut sanning utan ska mer ses som ett hjälpmedel för att urskilja skillnaderna mellan kommunerna när det gäller antalet utbildade i relation till antalet anställda. För att styrka tillförlitligheten gällande Kolada sattes antalet munvårdsutbildade 2014 i relation till antalet utfärdade intyg 141231. Det diagrammet fick i princip samma utseende som diagrammet ovan vilket påvisar att de kommuner som visar en hög andel utbildade verkligen har det och tvärtom. 13
Svårigheter att nå de intygsberättigade för munhälsobedömning Otillräckliga kontaktuppgifter (telefonnummer och adress) från intygsutfärdarna gör, att den uppsökande verksamheten har svårigheter att nå de berättigade som är identifierade. Detta gäller särskilt för de som bor i eget boende. Intygsinnehavarens kontaktuppgifter uppdateras inte i den utsträckning som krävs. Det är ofta tandhygienisten kommer till ett boende för att göra en munhälsobedömning och upptäcker att personen inte längre finns kvar på samma adress som tidigare. Det är svårt att koordinera en tid för besök som även passar anhörig/hemtjänstpersonal. Brister i information till de personer som är aktuella för förmånen om erbjudandet om munhälsobedömning och nödvändig tandvård. Gällande de psykiskt funktionshindrade kan det vara så att deras gode män anser att de behöver en munhälsobedömning och tackar ja till en men intygsinnehavaren själv vill inte. De personer som har hemsjukvård och i behov av en munhälsobedömning kan missas då anhörigvårdare kan tycka att ett hembesök är ett extra störningsmoment, trots att den berättigade tackat ja. En boendeenhet kan av vårdgivarna få ett erbjudande om ett besök för att utföra munhälsobedömningar men hör inte av sig för att planera in ett besök. Detta försvårar för vårdgivaren då denna inte vet om personerna på boendet får den tandvård de behöver eller om det hela glöms bort. Vårdgivaren har enligt avtal ansvar för att alla ja-tackare uppsöks och måste kontakta boendet tills alla munhälsobedömningarna är gjorda. För att se detaljstudie över respektive kommuns resultat se Bilaga sida 20 och framåt. 14
Slutsats Resultaten av uppföljningen visar att under år 2014 blev andelen uppsökta och munhälsobedömda personer 75,8 % för hela landstinget i Kalmar län. Det är en sänkning med 1,3 % sedan året innan. Andelen munhälsobedömda varierar från kommun till kommun där spannet ligger mellan 62 % och 97 %. Det finns ett antal områden, exempelvis när det gäller uppsök, N-kort och omsorgsutbildning, där problem kan uppstå. För att lättare hitta dessa problem och åtgärda dem är avvikelserapporteringen viktig. Avvikelser redovisas numera i en mer utförlig form och det går att utröna varför de personer som tackat ja till en munhälsobedömning ändå inte får den utförd under verksamhetsåret. Avvikelseorsakerna kan vara att personen inte vill, är svårt sjuk, inte hemma, är avflyttad eller avliden. 2014 hade Beställarenheten fått in 695 stycken avvikelser vilket ger en antalsminskning med 201 stycken jämfört med föregående år. Beställarenheten för tandvård har funnit det viktigt att inkludera detta för att göra statistiken så rättvis som möjligt. Det är av yttersta vikt att adressändringar meddelas så att ansvarig för den uppsökande verksamheten informeras. Rutinerna har förbättrats, man kan se en minskning i förhållande till totala antalet avvikelser jämfört med föregående år och förbättringsarbetet fortsätter under 2015. Avvikelserna i samband med den uppsökande verksamheten är svåra att styra och kommer alltid att förekomma i olika mängd. Personerna som blir uppsökta har tackat ja till en munhälsobedömning men vill, av någon orsak, inte ha en när tandhygienisten kommer på besök. Det kan bl.a. bero på att man för tillfället inte orkar med besök, man känner sig rädd eller helt en- kelt inte vill släppa in någon i bostaden. Det kan även vara så att personen inte är hemma vid tillfället för munhälsobedömningen, trots avtalad tid. Bland dessa avvikelser fanns det 573 personer (82,4 %) som inte ville ha en munhälsobedömning utförd när tandhygienisten kom på det avtalade besöket under 2014. Det är en minskning i antal sedan året innan. När det gäller personer som inte vill är det extra viktigt att all berörd personal informerar om hur viktigt det är med en munhälsobedömning vid kontakt med intygsinnehavaren och anhöriga. Detta för att öka intresset för en munhälsobedömning. Ett annat sätt att bemästra problemet med de som inte vill är att finna orsaken till varför och försöka bemöta detta. En möjlighet är att man noterar i munhälsoprotokollet orsaken till vill ej. Ett annat område där det finns svårigheter gäller intygen (N-kort). En vanlig brist är att intygsutfärdaren inte kombinerar rätt boende med grupptillhörighet vilket missvisar statistiken. Efter införandet av den webbaserade utbildningen har Beställarenheten märkt att färre personer drabbas av denna felaktighet. Tidigare i denna rapport har avvikelser per patientkategori redovisats. Anledningen till detta är just att fånga upp den största gruppen som inte vill ha en munhälsobedömning trots att de är registrerade som ja-tackare. Vi kan urskilja att denna grupp består av de äldre som bor i särskilda boenden, de som omfattas av LSS, samt de i egna boenden med hemtjänst eller som har ett allvarligt psykiskt funktionshinder och bor hemma i eget boende. Den absolut största andelen rör personer omfattade av LSS, patientkategori N3. Under 2013 framkom problem gällande personer som omfattas av LSS. För att en person som omfattas av Lagen om stöd och service ska ha rätt till ett tandvårdsstödsintyg i Kalmar län krävs en godkänd insats från kommunen där personen är folkbokförd. En ansökan om insats 15
enligt LSS skickas till kommunens LSS-handläggare som sedan beslutar om ansökan blir godkänd eller inte. Blir den det ska LSS-handläggaren utfärda ett tandvårdsstödsintyg. Intyget gäller i åtta år. Om intygsinnehavaren inte längre har någon pågående insats ska intyget makuleras. Problem har noterats tidigare då personer flyttar mellan kommuner i länet. Insatsen följer inte med personen med automatik till den kommun man flyttar till, utan en ansökan måste på nytt skickas in. Rutiner har utarbetas och en modell för att säkerställa hanteringen finns idag För en fungerande intygsprocess är det nödvändigt att samtliga aktörer samarbetar och utför sin del av intygsförfarandet. Personal inom kommunen har, inom sitt ansvarsområde, ansvar för att identifiera personer som har rätt till N-kort, utfärda kortet, informera om den uppsökande verksamheten och erbjuda en munhälsobedömning. Personalen ska också delta i utbildningsinsatser och följa munvårdsinstruktioner. Personal som ska utfärda N-kort utses av Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS). Identifieringen av personer med rätt till N-kort gäller inte bara de inom kommunen. Det finns även personal inom landstinget och den privata verksamheten som utfärdar intyg och ansvaret ligger även hos dessa när det gäller identifiering. Beställarenheten skickar månadsvis listor till tandhygienisterna över vilka personer som tackat ja till en munhälsobedömning. Listorna är grunden till vilka personer som ska kontaktas och sökas upp för en munhälsobedömning. Munhälsobedömningen ska genomföras inom två månader efter att besked har nått uppdragstagaren om att ett erbjudande har accepterats. N- kortet utfärdas av en särskilt utbildad intygsutfärdare. Det är väldigt viktigt att kommunerna identifierar vilka personer som ska ha ett tandvårdsstödsintyg så att dessa kommer med på listorna. Antalet personer som tackade nej till en munhälsobedömning var 650 stycken av 4 647 utfärdade intyg 2014. Det är en minskning sedan året innan. Varje år görs ett utskick till samtliga personer som tackat nej till en munhälsobedömning. I detta brev ges en möjlighet att ändra sig och tacka ja. Under 2014 togs diskussion om vad vi skulle kunna göra för att få fler att ompröva sitt beslut och tacka ja till en munhälsobedömning. Efter ett antal förslag tog vi beslutet att utforma en broschyr som ska följa med det årliga erbjudandet om munhälsobedömning. Denna broschyr kommer att gå ut med utskicket 2015. Syftet med broschyren är att informera om hur hur viktigt det är att få en munhälsobedömning. Landstingets strävan är att få så få nej-tackare som möjligt då munhälsobedömningen är ett bra instrument för att förbättra eller bibehålla en god munhälsa. Ibland vill personer som i tidigare skede tackat nej till en munhälsobedömning ändra sig när tandhygienisterna är på plats. En registrering av hälsodata kan ske först när personen omregistrerats till ja-tackare. Den administrativa hanteringen har förenklats och administrationen kan ha medfört att nej-tackarna har minskat i antal sedan 2013. Beställarenheten har märkt att de personer som bott i eget boende när N-kortet utfärdades och då sagt nej till en munhälsobedömning ofta ändrar sig när de kommer till ett särskilt boende. Det är extra viktigt med munhygienen då en person flyttat till ett särskilt boende eftersom man kanske inte längre på egen hand är kapabel till adekvat munvård. Då är det relevant med en kontroll innan situationen kanske blir förvärrad. Gällande de svårigheter som finns för att nå ut till de som har rätt till ett N-kort befarar Beställarenheten för tandvård att de personer som är aktuella för förmånen inte alltid informeras om den. Den största gruppen av personer finns inom eget boende där omsorgen sköts av antingen hemtjänst eller anhöriga. Ett sätt att övervinna problemet kan vara att biståndshandläggarna, som beslutar om insatser, vid mötena med anhöriga och personen det berör talar om 16
förmånen och aktivt delar ut landstingets broschyr om tandvårdsstöd. Även tandvårdspersonalen kan, när personen besöker dem för tandvård, bidra till identifiering av intygsberättigade. De har informationsplikt kring alla tandvårdsstöd. Genom att få mer information och kunskap om vad som krävs för att uppfylla villkoren för ett tandvårdsstödsintyg kan även tandvårdspersonalen vara en länk mellan patient och utfärdare. Utifrån kontakter med tandvårdspersonal verkar medvetenheten ökat. Ett annat sätt är att ta kontakt med representanter för de anhöriga. De anhöriga känner inte alltid till denna förmån. Genom mer vetskap kan den totala hälsan bli bättre för samtliga inblandade. Kontakt kan ske genom anhörigföreningar, anhörigstödjare samt demensföreningar. Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister som används av vård- och omsorgspersonal för att registrera äldre patienters och brukares risk och status när det gäller fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Gällande munhälsan finns denna som tillval i Senior Alert då den har en naturlig koppling till de övriga ovan nämnda områden. För detta används riskbedömningsinstrumentet ROAG. Senior Alert använder sig av ett preventivt arbetssätt. Att vara delaktig i detta innebär att sjukhuspersonal och övriga bedriver ett förbättringsarbete med ett förebyggande syfte. De personer som är över 65 år och skrivs in eller ankommer till sjukhus, särskilt boende, korttidsverksamhet, hemsjukvård, hemtjänst etc. registreras. Samtliga kommuner i Kalmar län är med i detta kvalitetsregister men det är inte alla av dem som ännu använder sig av ROAG. Detta riskbedömningsinstrument kan i förlängningen bli en hjälp att hitta personer som är berättigade till intyg om nödvändig tandvård. Anvisningarna som används till grund för munhälsobedömningen blev justerade 2013. När det gäller bedömning av munhygienen fanns det innan justeringen fyra nivåer att bedöma uti- från numera är det antingen bra eller dålig munhygien för de som får en munhälsobedömning, dvs. två nivåer. Sett till hela länet är resultaten bättre än 2013 då nästan alla värden i länets hälsodata har förbättrats, förutom munhygienen. I 2013-års rapport fanns svårigheter att jämföra data med föregående år då det var olika bedömningsnivåer/anvisningar. 2014 är det andra året med de nya anvisningarna så nu är det jämförbara data. En viss försämring gällande munhygienen hos de som munhälsobedömdes under 2014 kan noteras. De som anses ha en bra munhygien har blivit färre i fem av länets tolv kommuner och de med en dålig munhygien har ökat i antal i samma fem kommuner jämfört med året innan. Sett till hela länet har det skett en minskning med 14 % av de med bra munhygien och en ökning på 41 % bland de med dålig munhygien. En anledning till denna negativa utveckling kan vara just anvisningsförändringarna som skett. Vid tveksamhet registreras det i gruppen dålig munhygien, likaså om det är svårt att genomföra en ordentlig munundersökning Tidigare hamnade dessa individer i en grupp där munhygienen inte gick att avgöra och på så sätt försvann de från gruppen med dålig munhygien. Det bör vara en självklarhet att kunna äta, tugga, tala och förbli infektionsfria men det förutsätter att en god mun- och tandhälsa bibehålls. Tandhälsan kan snabbt raseras om inte en daglig munvård utförs och regelbundna undersökningar görs inom tandvården. Därför är det extra viktigt att informera om munvårdens betydelse eftersom en dålig tandhälsa medför risk för försämring och även för att undvika försvagning av ett redan nedsatt allmäntillstånd. För att hålla en god standard på munhygienen krävs kunskap. Därför är det viktigt med utbildning av omsorgspersonal. Detta måste prioriteras. Beställarenheten för tandvård ansvarar för att följa upp så att avtalsenlig utbildning ordnats. Denna uppföljning inkluderar både antalet utbildningstillfällen, personal och timmar. Vid jämförelse åren emellan ses en minskning av antalet utbildningsdeltagare. Positivt dock är att utbildningar skett i 11 av 12 kommuner 2014. 17
Enligt tandhygienisten som ansvarar för utbildningen i den kommun där inga munvårdsutbildningar skedde under förra året ska det satsas på dessa under 2015. Under 2014 utbildades 1 362 stycken och 2013 var det 1 400 som fick munvårdsutbildningar. Det är en sänkning med nästan 3 % men det är en nedåtgående trend då det skedde en sänkning med hela 26 % mellan 2012 och 2013. När utbildningstillfällen ställs in ska leverantörerna skicka in en avvikelserapport till Beställarenheten för tandvård. Beror avvikelsen på att personalen inte får ledigt för utbildning är det viktigt att kontakt tas med aktuell kommun och belyser vikten av munvårdsutbildningen. Ser man till de avvikelserapporter som skickats in till Beställarenheten under 2014 framkommer det att planerad utbildning ställs in med kort varsel då personalen inte vet om att tandhygienisten ska komma, eller att det är sjukdom bland personalen. Boendet kan även ha för många aktiviteter på gång som gör att de vill avvakta med utbildning. Det kan även vara så att boendet inte har planerat för utbildning av personal trots avtalad tid. Det är viktigt att utbildningarna ingår i den totala planering av utbildningsaktiviteter som ska genomföras under ett arbetsår och kan prioriteras för berörd personal. Det händer även att den uppsökande personalen lämnar återbud till utbildningar då det är för få anmälda. Det är viktigt att försöka samplanera utbildningsinsatser om möjligt mellan närliggande enheter för att få ett så resurseffektivt nyttjande som möjligt. 2014 är det första året vi har försökt påvisa procentuell skillnad mellan kommunerna när det gäller andelen munvårdsutbildad personal sett till antalet vårdanställda under en treårsperiod. Anledningen till denna jämförelse är att vi vill kunna relatera antalet utbildade till hur många som är potentiella kandidater till en utbildning. Genom kunskap är det lättare för personalen att identifiera redan aktiva sjukdomstillstånd samt att agera preventivt för att förhindra dessa. Därför är det viktigt att följa upp hur stor andel av berörd personal som får en adekvat utbildning. Det är stora skillnader mellan kommunerna över treårsperioden. Det är märkbart att flertalet av kommunerna och den uppsökande personalen måste arbeta vidare med detta för att få en högre andel utbildade. En stor anledning till att fokus bör läggas på detta är att enligt det regionala styrdokumentet 2015 Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård står det att det preventiva arbetet gällande munhälsobedömningar ska förstärkas. Genomförare till detta är länets alla tolv kommuner och landstinget. Berörda samarbetspartners är all personal inom vård och omsorg som möter äldre, patienter, brukare, närstående samt organisationer. Sett till detta dokument bör vi alla agera för att vårdpersonalen ska få den munvårdsutbildning som krävs. Detta för att öka motivationen och få en teoretisk samt praktisk kunskap för att en bättre helhetsvård ska kunna ges. Den webbaserade utbildningen som implementerades under 2013, som en del i förbättringsarbetet, har inneburit ett bättre intygsutfärdande. Utfärdarna har blivit bättre på vilka bedömningskriterier som gäller för att kunna utfärda intyg på rätt grunder. Idag går det inte att utfärda ett N-kort om man inte har gått utbildningen. De utfärdare som inte gått utbildningen under 2014 och således inte utfärdat något N-kort på en lång tid har inaktiverats. Genom denna uppdatering hålls registret aktuellt och mer lättarbetat. Under 2014 var det meningen att en säker inloggning med siths-kort skulle implementeras till 18
landstingets system vid intygsbeställning, webbaserad utbildning samt registrering av epidemiologiska uppgifter för den uppsökande personalen. Av olika tekniska orsaker har den säkra inloggningen inte kunnat genomföras vilket har lett till en försening. Den säkra inloggningen med siths-kort förväntas implementeras under första delen av 2015. Folktandvården övertog 2013 ansvaret från en privat vårdgivare för kommunerna Emmaboda och Torsås när det gäller den uppsökande verksamheten. Då 2012 visade ett slående bra resultat och 2013 ett klart sämre för de båda kommunerna ställdes frågan om tidigare bedömning varit för snäll eller om den senare var för hård. Gällande dessa båda kommuner är det nu lättare att jämföra då tandhygienister från Folktandvården har stått för munhälsobedömningarna två år i rad. Emmaboda kommun uppvisar ett bättre resultat 2014 vilket även Torsås gör. Utifrån detta tror vi att resultatet har stabiliserat sig och ligger nu närmare verkligheten. Deluppföljningar av utbildningsinsatser inom omsorgen ska göras under 2015 i form av kontroll vid utbetalningstillfällena som sker varje månad. Vid denna tidpunkt går att fastställa om det är någon utbildning utförd under den gångna månaden. Genom denna kontroll går det att utröna hur varje kommun ligger till gällande utbildningstillfällen. Kontakt kommer att tas med ansvarig person inom den uppsökande verksamheten. För att förbättra den uppsökande verksamheten krävs ett utökat samarbete med MAS-ar, biståndshandläggare, de uppsökande tandhygienisterna, tandvårdspersonal, sjuksköterskor samt patient- och anhörigföreningar. Under 2014 gjorde vi några besök hos bland annat MAS-ar, MAR-ar, sjuksköterskor, rehabiliteringspersonal samt Kalmar kommuns pensionärsråd. Vid dessa tillfällen informerades om vikten av identifiering, utbildningar av omsorgspersonal för att skapa förståelse för munhygien samt vissa administrativa förenklingar. Det är viktigt med kontinuerlig information. Av den anledningen fortsätter Beställarenheten att förstärka samarbetet genom inplanerade möten även under 2015. För att identifiera personer som bor i eget boende, och som har ett omfattande omvårdnadsbehov men ingen kontakt med kommunen, finns behov av intygsutfärdare på samtliga hälsocentraler. Detta för att kunna utfärda N-kort till de som är berättigade till det. 19