Jörgen Gustafsson Monika Lindh Enhetschefer AMA Arbetsmarknad Alf Uttermalm Samverkansansvarig LFC Västerås Projektägare: AMA Arbetsmarknad Dnr: 2013/7-SFV Pilotmodell Samordningsteam Västerås: Naturunderstödd rehabilitering mot arbete med kognitiv metodik på existentiell grund Sammanfattning Detta är ett förslag till en pilotmodell av ett Samordningsteam genom Integrerad VästeråsSamverkan. Betydelsefullt är att alla fyra myndigheter på ett avgörande sätt är involverat i arbetet för att få människor tillbaka till arbetslivet, arbetslinjen genomsyrar verksamheten Förslaget bygger på erfarenheter från projekten Gröna Arenor och Vägen in där resultaten tydligt visar att de gröna miljöerna stödjer rehabiliteringen. Deltagarna har vuxit genom att odla, vistas och arbeta i naturen. Olika aktiviteter och arbetsuppgifter i trädgård, växthus och andra naturnära miljöer har gett till resultat att visar att ungefär 50 % går till arbete eller utbildning vilket är ett mycket bra resultat. Till detta planerar vi en förstärkt satsning på målgruppen unga med neuropsykiatrisk och psykiatrisk problematik (FLÄTAN). Parallellt kommer erfarenheterna som gjorts att vidareutvecklas inom det kognitiva/beteendemedicinska området där naturupplevelser och aktiviteter kommer att understödja deltagarnas mentaliserings 1 förmåga. Detta kommer på ett avgörande sätt gagna det fortsatta tillfrisknandet och för återinträdet på arbetsmarknaden och i förlängning egenförsörjning. Verksamheten fyller ett tomrum där ingen av myndigheternas ordinarie verksamheter kan erbjuda något liknande. Detta ger ett mervärde för individerna och på sikt kommer ett fördjupat samarbete mellan myndigheterna att utvecklas. 1 Mentalisering är konkret ökad förståelse för hur jag som individ tänker och känner. Utifrån det också ökad förståelse hur andra tänker och känner. Brister i mentaliseringsförmåga är en avgörande faktor när det gäller utveckling av psykisk ohälsa.
Innehållsförteckning Pilotmodell Samordningsteam Västerås... 3 Pilotmodell Samordningsteam Västerås inledning... 3 Bakgrund... 3 Ångest... 4 Existentiell psykologi... 4 Syfte... 4 Mål... 5 Metod... 5 Vision... 6 Beteendemedicinskt stöd - gemensam resurs... 6 Genomförande... 7 Bemanning och kompetens... 7 Forskningsteam... 7 Volymer... 8 FLÄTAN... 8 Målgrupp... 8 Styrning av pilotmodellen... 9 Ledning av pilotmodellen... 9 Planerad period... 9 Förankring av idén hos myndigheter... 9 Deltagarprocessen... 9 Naturunderstödd rehabilitering... 10 Volymer... 10 Kompetens... 10 Kappan/paraplyet... 10 Koordinatorer... 10 Behovet... 10 Budget 2013-2016... 12 Referenser... 13 Bilagor... 14 Bilaga 1. Kartläggning SAM (Samordning för arbetsåtergång)... 14 Bilaga 2 Uppdragsavtal 2
Pilotmodell Samordningsteam Västerås Pilotmodell Samordningsteam Västerås inledning Bakgrund Inom Samordningsförbundet Västerås har projekten Vägen in och Gröna Arenor visat goda och hållbara resultat. Den naturunderstödda metodiken har stor potential som vi vill utveckla vidare för att nå en bredare målgrupp. Detta vill vi ta med in i byggandet av en pilotmodell för Integrerad Västeråssamverkan. I pilotmodellen kommer erfarenheten, samverkan och metodutvecklingen som gjort att utgöra grunden för skapandet av nya och fördjupande samverkansformer där alla myndigheter i Samordningsförbundet har avgörande betydelse för att grupper i Västerås med stora behov skall ges bästa förutsättningar att hitta sin egen förmåga och stöttas i att utifrån sin egen kraft röra sig mot arbete och egenförsörjning. Utifrån våra erfarenheter från pågående projekt och sammanföra dem, syftar vi till att utveckla en modell för hur ett samordningsteam ska arbeta för att maximera möjligheten för deltagande personer att närma sig eller ta sig till arbete eller studier. Genom att bygga en modell på en högre nivå än enskilda projekt menar vi att samordningstanken kan förverkligas på ett stabilt sätt mellan de ingående organisationerna för den enskildes bästa. Behovet av samordnad verksamhet för de personer som varit föremål för olika insatser utan önskat resultat är stor. Inte minst för personer med intellektuella, neuropsykiatriskafunktionshinder. En annan grupp är de personer som inte har någon diagnos men har valsat runt länge, där det finns anledning att misstänka att funktionshinder de facto föreligger. Dessa behov och en önskad av samordnad insats i flera led utan väntetider har pekats ut i Samordningsförbundet Västerås egen kartläggning både 2010 och 2012. Samordningstanken har i de Gröna projekten fungerat mycket bra. Ett exempel på detta är att det visat sig att det finns deltagare i Gröna Arenor som lider av PTSD syndrom 2. Personalen började då fundera över hur den bäst kan hjälpa dessa personer. I sökandet efter evidens i metodiken hamnade man i rehabiliterings trädgård i London som arbetar med PTSD drabbade soldater. Behovet av kunskap och strategi för arbetet med deltagare med PTSD lyftes till Gröna Arenors styrgrupp. Där visade det sig att Västerås stad, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget alla har att hantera personer med detta syndrom. Styrgruppen såg snart det gemensamma behovet av att hämta kunskap och bygga en gemensam strategi för målgruppen. Utifrån en gemensam grundtanke kommer representanter från ingående projekt att resa till England i september, för att hämta hem evidens kunskap och arbeta på en gemensam strategi för rehabiliterandet av målgruppen från misstanke, diagnostisering, planering, behandling, rehabilitering till arbete. Det är utifrån sådana efterenheter vi menar att vi bygger upp samordning för personer med behov som vi har goda förutsättningar att bygga vidare på och utforma en pilotmodell för Västerås, som sedan kan växlas upp för flera verksamheter under olika Samordningsteam. 2 Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, kan drabba en person som varit med om exempelvis misshandel, våldtäkt, en olycka, krig eller en naturkatastrof. PTSD kan också hittas hos personer som upplevt stark rädsla t ex i olika familjesammanhang. 3
Ångest Rädsla/stress och ångest hänger nära ihop. Enligt nyare stressteori ska ångest ses som en förstärkt form av stress/rädsloreaktion. Ångesten är en negativt upplevd stress som kan variera i styrka från oro till panik och ren skräck. En ångestreaktion kan delas in i fyra delar: Fysiologisk kan utryckas som motorisk oro Tankemässigt i centrum är katastroftankarna Beteendemässigt, i första hand undvikande eller säkerhets och flyktbeteenden Känslan kan beskrivas som oro, rädsla eller panik, ångest Intolerans för osäkerhet (Intolerance of uncertainty / IU) framstår t ex som en betydelsefull sårbarhetsfaktor i flertalet ångesttillstånd (Boelen & Reijntjes. 2009). Intolerans för osäkerhet har rimligtvis också stor påverkan när det gäller rehabilitering. När det gäller förmågan att hantera/tolerera "intolerans för osäkerhet" så är den existentiella komponenten hos individen mycket betydelsefull. Existentiell psykologi När det gäller den existentiella dimensionen för hälsa så är det givetvis sammansatt och därmed ett komplext begrepp. Det finns flera centrala koncept: Coping - som innebär en individs förmåga att hantera påfrestningar. Self-efficacy - saknar svensk översättning men handlar konkret om individens tilltro till sin egen förmåga. Upplevd self-efficancy innebär att individen har en tilltro till den egna förmågan att genom egna handlingar påverka sitt eget liv. Den existentiella dimension innebär att våra val är meningsskapande och det är utifrån valen vi bygger oss själva som individer d.v.s. vår bild av vår förmåga och våra resurser. Metoden innebär att på alla nivåer förstärka det existentiella samtalet som en väg till förändringen. Samtidigt är deltagarna i många avseenden bräckliga och behöver olika lång tid för att bearbeta och ta till sig den existentiella komponenten. Syfte Idag finns praktisk erfarenhet från insatserna Vägen in och Gröna Arenor. Projekten förrenas av att grundmetodiken är naturunderstödd rehabilitering, samt planering för FLÄTAN. Detta vill vi föra samman i en sammanhållen modell. Det viktigaste är att ta de goda erfarenheterna av samordning mellan myndigheterna kring specifika målgrupper. I modellen Samordningsteam Västerås vill vi öka rehabiliteringspotentialen hos personer i förvärvsaktiv ålder som annars har stor risk att fastna i utanförskap. Det långsiktiga målet är att deltagarna via eget arbete ska kunna försörja sig själva. Vi tar utgångspunkt i varje enskild persons behov och kapacitet. Utifrån individens position placeras denne in i verksamhets på en nivå där det finns en realistisk möjlighet för denne att lyckas. Efter hand stegras utmaningarna för personen. Det är sådan individuell stegförflyttning mot arbete och egenförsörjning som är syftet med arbetet inom Pilotmodellen. 4
Mål Målet är att varje individ som befinner sig i verksamheten skall göra en stegförflyttning mot arbetsmarknaden och ökande egenförsörjning. En sådan stegförflyttning kan bestå av många olika aspekter som förbättrad självkänsla, ökat självförtroende, bättre hälsa, ökad kompetens, ökad social förmåga. Detta leder till förbättrade möjlighet att klara arbetspraktik, studier och komma i anställning. Deltagarna är en mycket sammansatt och skör grupp. I den tidigare nationella handlingsplanen (Samanda), där deltagarna hade sjukpenningrätt och därmed var inne på arbetsmarknaden, så låg resultatet på ca 30-35 % till arbete eller utbildning. För det "Vägen in" som genomfördes 2008 så visar treårsuppföljningen att ca 50 % kvarstår i arbete eller utbildning. Resultatet för Vägen in från 2010 till 2012 är inte helt klart men visar att ca 50 procent har uppnått en viss arbetsförmåga men att nivån i en del fall kvarstår att bestämma. Även Gröna Arenor visar likande resultat. Inom Pilotmodellen kommer vi att arbeta med metodik som liknar Supported Employment 3 för att ge individen maximal stötting även sedan personen kommit i praktik eller anställning. För att kunna mäta stegförflyttning krävs mätningar som görs i tidserie och utifrån varje individ. För att ge en heltäckande bild kommer både självskattning via olika testinstrument (där den enskilde uppskattar sin hälsa, mående, relation till arbetsmarknad mm) samt skattning från omgivande professionell personal att genomföras. Effektmål: - Minst 30 % av deltagarna ska gå till arbete eller studier - Minst 80 % av deltagarna ska uppleva att man kommit närmare arbetsmarknaden - Ytterligare 10 % förväntas gå till arbete ett år efter avslut Vi vill vidare utveckla metodiken för rehabilitering, detta både fysiskt, organisatoriskt och kunskapsmässigt Metod Tät och intensiv samverkan mellan de olika myndigheterna, på plats runt individen i en naturunderstödd miljö. Deltagarna kommer att få ta del av gemensamma resurser som t. ex, arbetsförmedlare, arbetsträning, utbildning, validering, sjukgymnastik, samtalsstöd etc. Inom Pilotmodellen kommer vi att arbeta via metodik med inslag som liknar Supported employment för att ge individen maximal stöttning även sedan personen kommit i praktik eller anställning. Våra verksamheter har parallellt visat att det tydligt finns evidens i naturunderstödd rehabilitering. Detta går att läsa i rapporter från Vägen in och Gröna Arenor samt t ex Annerstedt 2012. Verksamheten kommer att ta vara på de erfarenheter som NUEVO projekten gjort. 3 Supported Employment är en metod för att ge ett personligt utformat stöd till personer med funktionsnedsättning eller andra missgynnade eller utsatta grupper som vill ha arbete. Tanken är att människor ska få det stöd och den vägledning de behöver för att hitta ett arbete som fungerar bra för dem och som är hållbart i längden. Den som får stöd behöver inga särskilda förkunskaper, ingen arbetsträning och behöver inte ha arbetat i skyddade former innan. Metoden är även ett stöd till arbetsgivaren som ska ta emot personen. 5
I NUEVO projekten har vi under flera års tid arbetat med och utvecklat vårt coachande arbete utifrån den evidensbaserade lösningsfokuserade metoden. (artiklar och forskning kring metoden finns bland annat på www.clues.se under fliken forskning) Genom det lösningsfokuserade arbetet kommer individen igång, startar sin egen process och ser sig delaktig i processen för att nå sina mål. Det uppnås genom att i samtalet fokusera på individens erfarenheter, befintliga resurser och styrkor samt tidigare erfarenheter av lösningar. Vi arbetar både med att möta individen enskilt och i grupp. Oavsett format är det en individuell inriktning med den enskilda individens resa i fokus. Erfarenheter från projektet SAM (se bilaga 1) kommer att tas tillvara. Genom utveckling av arbetssätt och metoder i grön rehabilitering skapas förutsättningar för deltagarna, att i högre utsträckning kunna påverka sina möjligheter att ta steget till arbete, studier och ett självständigt liv. Vi vill arbeta med tre moduler utifrån deltagarnas behov och förmåga. Den ena modulen är FLÄTAN som är tillgänglig för de deltagare som har minsta kapacitet. Nästa modul är den odlingsbaserad, med erfarenheter utifrån Gröna Arenor. Den tredje modulen är den upplevelsebaserade, med erfarenheter från Vägen in. Vision Vi strävar efter ett kunskapscenter för naturunderstödd rehabilitering för återgång till ett arbetsliv. Genom att bygga upp nätverk/verksamhet som innefattar forskning och praktik vill vi på sikt bygga upp ett kunskapscenter som har en tydlig inriktning på praktisk arbetslivsinriktad naturunderstödd rehabilitering. På lokalnivå innefattar detta samarbete med Mälardalens högskola (Mdh) inom sociologi, psykologi, arbetslivsvetenskap, men också inom området vårdvetenskap. Värdet med ett tätt samarbete med Mdh är flera; det handlar om att säkra evidens i det arbete och de resultat vi producerar när vi själva arbetar i rehabiliteringen, liksom det handlar om att få ett inflöde av de senaste forskningsresultaten och rönen till centret. Lokalt handlar det också om att bli knutpunkt i ett nätverk av företag och andra organisationer som i sin verksamhet arbetar med naturunderstödd rehabilitering. I dag finns spridda kontakter med sådana företag, genom att göra ett regionalt upprop till en gemensam nätverksträff, kan ett aktivt nätverk startas upp. En början till ett Nordiskt nätverk togs i samband med insatsen Vägens in (2010-2012) och dess slutkonferens. Beteendemedicinskt stöd - gemensam resurs Målgruppen kännetecknas av starka inslag av ångest, verifierat via forskningsfynd på Vägen in:s deltagare, men också starka undvikandebeteenden. Motsvarande erfarenheter har gjorts nom Gröna Arenor. Parallellt med detta finns ofta svårigheter formulera känslor nyanserat men också att uppleva den egna kroppen på ett adekvat sätt. Utifrån de behoven så är det lämpligt att inrätta ett förstärkt beteendemedicinskt stödteam som kommer att arbeta med metodutveckling inom området naturunderstöd rehabilitering och mentalisering. Tyngdpunkt kommer att vara på tre områden: Kognitiva strategier för att hantera ångest och undvikanden. Muskulär integrering och medveten närvaro. Existentiella strategier. Detta för att orka hantera besvär från olika kroppsområden som finns och delvis förstärks under individens resa mot en ny tillvaro. 6
Karaktären på insatseran syftar bland annat till att stärka deltagarnas mentalinseringsförmåga något som är avgörande för förbättring eller återhämtning utifrån psykisk ohälsa. Mentalisering innebär konkret att öka individens förmåga hur tänker eller känner jag, men också att förstå hur andra tänker och känner. Det förstärkta teamet kommer att göra kortare kognitiva insatser men också arbeta med medveten närvaro. Medveten närvaro är att styra hela sin uppmärksamhet till nuet och genom alla sinnen vara vaken för det som är i nuet utan att döma det. Medveten närvaro kan läras ut som andra färdigheter. Däremot blir individen aldrig fullärd utan måste kontinuerligt arbeta med träningen för att upprätthålla färdigheten. Viktiga steg i medveten närvaro är: Att observera. Att vara uppmärksam på händelser, tankar, känslor kroppsreaktioner i nuet. Att beskriva. Att sätta ord på det vi uppmärksammat Att inte värdera och döma. att inte resonera i kategorier som bra, dåligt, borde, borde inte osv. Ytterligare en betydelsefull komponent blir att arbeta med acceptans. Acceptans är att välja en öppen, tillåtande och icke dömande inställning till sig själv och att göra det kontinuerligt. Att kunna se att det finns ett lidande och dess orsaker, är en förutsättning för att hitta nya vägar. Det är därmed en viktig komponent för att påbörja ett förändringsarbete. Samtidigt är teamets uppgift att facilitera en förändringsprocess. Djupare terapier ska hanteras av adekvat instans inom psykiatrin. Genomförande Bemanning och kompetens För att arbeta utifrån denna process behövs 1,0 KBT terapeut, 0,2 sjukgymnast. Område planeras ha tydliga inslag av metodutveckling och delvis finansiering via rehabgarantin. Det är därför motiverat med personal med särskild kompetens och erfarenhet. Det är också befogat med en separat delprojektledare - sannolikt KBT-terapeuten. Forskningsteam Formeras utifrån disputerad psykiatriker (innehar bl.a. lektorat Mdh), en disputerad epidemiolog från Kompetenscentrum för Hälsa (KCH). De två disputerade forskarna, som arbetar och finansieras inom ramen för sjukskrivnings- och rehabgarantiprocessen, deltar forskningsteamet. Tidsmässigt belastar detta ca 5 % av deras arbetade tid. Till detta ska läggas en sjukgymnast under forskarutbildning. I planeringen finns minst en publicerbar artikel. Inom ramen för teamet planeras också två C-uppsatser. Syftet med forskningsteamet, utöver att vara en stödresurs, är att kontinuerligt utvärdera resultat och kunskapsutveckling samt också publicera nya rön. Forskningsteamet är också en förutsättning för att verksamheten ska få acceptans som tänkt kunskapscenter. 7
Utvärdering Utvärderingens design blir dels som kvantitativ observationsstudie. Mätpunkter blir projektstart, vid övergången till ordinarie arbetslivsinriktade rehabilitering mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt ett år efter start i det ordinarie samarbetet. Mätningarna sker dels genom psykometriska instrument men också genom registerdata hos Försäkringskassa och Arbetsförmedlingen, Landstinget Västmanland och Västerås stad. En särskild budget kopplas också till teamet och utvärderingen. SUS och självvärderingsmodellen (9-fältaren) kommer att användas för processutvärdering Syftet med forskningsteamet är, utöver att vara en stödresurs, att kontinuerligt utvärdera resultat och kunskapsutveckling samt också att publicera nya rön. Samarbete har etablerats med Mdh också inom bland annat implementeringsforskning. En rimlig utvärderingsbudget är ungefär 5 % av projektkostnaden. Med en projektbudget på 4,7 miljoner landar detta på 230 tkr per år. Utvärderingsbudgeten delfinansieras via rehabgarantin, ca 50 tkr per år. Tillsammans med vissa andra "kostnadsfria" insatser torde den reella utvärderingsbudgeten behöva ligga på ca 115 tkr per år utöver delfinansieringen från rehabgarantin. Det innebär totalt 165 tkr. I sammanhanget en ovanligt smal utvärderingsbudget utifrån, vad t ex ESF rekommenderar, och att projektet är en pilot. Volymer Motivations och utrednings modul, (FLÄTAN) startas upp under 2013 med 5 platser. 20 deltagare/år. Tiden i verksamheten får individens behov styra. Odlingsbaserad modul, (f.d. Gröna Arenor) 30 deltagare/år. Tiden i verksamheten maximalt 6 månader, med möjlighet till förlängning. Upplevelsebaserad modul, (f.d. Vägen In) 50 deltagare/år. 8 deltagare per gruppintag maximalt 16 veckor i verksamhet. FLÄTAN Ingång för deltagare som behöver utredning och/eller motivation inför fortsatt rehabilitering. Verksamheten ska vara tillgänglig för de som har minst kapacitet och att de får en möjlig chans att börja sin resa tillbaka. Denna grupp kan besitta avsevärda färdigheter men har inte förmågan att se sina egna talanger. Målgrupp Målgruppen är personer som bor i Västerås och som har offentligt försörjning i form av sjukpenning, aktivitetsersättning, sjukersättning, arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd eller försörjningsstöd, samt med särskilt fokus på gruppen unga vuxna med psykiatriska eller neuropsykiatriska svårigheter som eventuellt inte är kända av berörda myndigheter. 8
Utomnordiska invandrare med språksvårigheter och svårigheter att få fäste på den svenska arbetsmarknaden, kan erbjudas språkstöd. Även personer som står närmare arbetsmarknaden kan anvisas och få göra praktik med målet att komma vidare till anställning inom branschen. Projektägare Västerås stad genom AMA arbetsmarknad kommer att vara huvudman för verksamheten. AMA arbetsmarknad är Västerås stads verksamhet som utför arbetsmarknadsinsatser och har erfarenhet från ESF-projekten NUEVO och Rum för växande samt Gröna Arenor. Styrning av pilotmodellen En styrgrupp för pilotmodellen med representanter från Samordningsförbundet Västerås myndigheter samt med Samordnaren som adjungerad kommer att bildas. Ledning av pilotmodellen Bedömningsgruppen består av koordinatorerna, terapeuten samt handläggare från respektive myndighet. Planerad period 2013-11-01 2016-06-30 Förankring av idén hos myndigheter Alla i samordningsförbundets myndigheter har direkt förankring i Samordningsteamet. Se bilagt (2) Uppdragsavtal samverkande parters uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås, naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund. Deltagarprocessen Deltagaren kommer från någon av de i Samordningsförbundet Västerås ingående myndigheterna. De har med sig försörjning under sin tid i verksamheten från sin myndighet i form av t.ex. aktivitetsstöd, sjukpenning eller försörjningsstöd. I verksamheten finns en grundläggande introducerande verksamhet, FLÄTAN, som kan användas vid behov. Denna verksamhet är anpassad för två olika grupper. Den första gruppen är de som kommer från Landstinget och Försäkringskassan med psykiska funktionshinder och som bedöms kunna börja rehabiliteras mot arbetsmarknaden. För dem är verksamheten en start, där det får basalhjälp för att komma till en plats enligt schemalagd tid, att vara bland andra människor i ett sammanhang, att börja utföra mindre arbetsuppgifter. Den andra gruppen är övriga personer, som när de kommer är oklart vilken förmåga de har. För dessa fungera verksamheten utredande. När personerna från båda dessa gruppen är mogna att ingå i en mer målinriktad verksamhet slussas de vidare: till odlingsbaserad modul upplevelsebaserad modul, annan ordinarie verksamhet, eller annan insats inom Samordningsförbundets verksamheter, som bedöms som lämplig och där de kan komma vidare på sin väg mot arbetsmarknaden. Inom den odlingsbaserade modulen finns ett brett kontaktnät med den lokala arbetsmarknaden kring trädgård och markanläggning, vilket ger goda möjligheter för deltagarna att komma ut 9
på en praktikplats som i förlängningen kan leda till ett arbete och självförsörjning. I alla dessa olika övergångar är det viktigt att personerna känner sig trygga. Ett sätt att säkra detta är genom att de vet att det alltid går att backa ett steg behövs mer tid i FLÄTAN så är det inga problem. Om det var för tidigt med extern praktik kan deltagaren komma tillbaka till verksamheten. När personen gått ut i på arbetsmarkanden håller personalen kontakten löpande och personen kan när den vill kontakta sin gamla personal i verksamheten, komma och hälsa på osv. På detta sätt tänker vi arbete med Supported Employment. Naturunderstödd rehabilitering Tre olika delar: Vilda naturen (främst den upplevelsen baserade modulen), trädgårdsodling (främst odlingsbaserade modulen) och djuren (finns på Malma). Hörnstenar: Samtalet, naturpedagogiken, KASAM 4 (jag behövs vem skall annars vattna frön och höns!) Volymer Inom upplevelsemodulen finns plats för 50 deltagare på årsbasis. Inom den odlande modulen finns 30 årsplatser. FLÄTAN kan erbjuda 20 årsplatser. Kompetens Trädgårdsmästare, beteendevetare båda med lång erfarenhet av arbete med människor som lever i olika former av utanförskap, vad gäller arbetsmarknaden och god kunskap i att arbeta med rehabilitering i grön miljö. Utifrån egna erfarenhet från trädgårdsbranschen har personalen anpassat sysslor och verksamhet på Malma gård så att deltagarna på bästa sätt kvalificera sig i trädgårdsbranschen och på arbetsmarknaden. Kappan/paraplyet En övergripande organisation där funktioner samlas som arbetar inom de olika verksamhetsdelarna. Det är arbetsförmedlare, koordinatorer, steg1terapeut, fysioterapeut och pedagog. Även socialtjänsten kommer att finnas tillgänglig för övrigt stöd. Koordinatorer Bemanning med två koordinatorer bedöms nödvändigt utifrån att bevara kunskaper, hålla flödet mellan modulerna. Koordinatorerna är teamledare i modulerna, de är länken mellan samverkansmyndigheterna, håller i kvalitetssäkringen i respektive moduls verksamhet, håller styrgrupp och informerar styrelsen. Varav under år 2014 arbetar koordinatorerna 25 % i projektaktiveter. Behovet Andelen personer med funktionsnedsättning, framförallt med en psykiatrisk eller neuropsykiatrisk problematik är växande. Trenden har uppmärksammat i Sverige men ses också tydligt internationellt (2 st Nordiska arbetslivsinriktade rehab. konferenser 2012). 4 Känsla Av SAMmanhang (KASAM) är ett begrepp vilket myntades av Aaron Antonovsky (1923-1994). Han var professor i medicinsk sociologi vid Ben Gurion University of the Negev, Beersheba, Begreppet KASAM omfattar tre delkomponenter. En grundläggande upplevelse av att det som sker i och utanför individen är förutsägbara, begripliga och strukturerade (begriplighet) och att de resurser dessa skeenden kräver finns tillgängliga (hanterbarhet) samt att livets utmaningar är värda att investera sitt engagemang i (meningsfullhet). 10
I delbetänkandet från utredningen om ungdomar utanför gymnasieskolan (SOU 2013:13) framgår att ca 25 % av eleverna inte har avslutad gymnasiebehörighet 7 år efter start. Siffrorna varierar något mellan könen. Ett snitt taget 2007 visar att 21 % av kvinnorna jämfört med 27 % av männen saknar slutbetyg efter fyra år. Mönstret är oroande. Wallman et al (2007) har visat i en belysande kohortstudie att personer som tidigt hamnar i sjukersättning har kraftigt förhöjd risk för tidig död. Får personen sjukersättningen i unga år ökar risken starkt med 7 gånger att dö före ålderskamraterna. I studien är sjukdomar som medför förtida död på medicinska grunder, t ex cancer, bortsorterat. Att underlätta för personer med psykiatrisk eller muskelsmärtproblematik att antingen att få ett återinträde på arbetsmarknaden alternativt att överhuvudtaget komma in är ett utifrån det nödvändigt. Vid arbete med en komplex målgrupp som individer med psykiatriska/ neuro-psykiatrisk problematik är det en tydlig risk att utgå från "same size fits all", d.v.s. en likartad metodik fungerar för alla. Det finns därmed ett mervärde i att använda delvis olika metodik mot en psykiatrisk målgrupp. Vidare är det också riskabelt att utgå från att goda rehabresultat kan administreras fram. Naturunderstödda och kognitiva rehabinsatser (Nilsson, Simonsson & Uttermalm. 2013) har visat sitt tydliga värde i arbetet med målgruppen. Parallellt är det en ytterst skör grupp individer med låg tilltro till den egna förmågan och till samhället. Ett steg vidare är att koppla till en motivationsmodul, FLÄTAN, riktat mot unga personer med psykiatrisk problematik där bedömningen är att de behöver en mer kombinerad start. Konkret innebär det att det fortfarande finns en betydande utvecklings-potential inom området. En erfarenhet som gjort inom insatsen Vägen in är också att de individer som har ett hopp/tro på att de kommer att klara resan, i stor utsträckning också gör detta. Frågeställningen blir då hur man får deltagarna att stärka sin drivkraft mot målet. Ett konstruktivt arbetssätt är utveckla den "existentiella komponenten". 11
Budget 2013-2016 2013 2014 2015 2016 Totalt PERSONAL Antal Månadslön Po Lönekostnad 6 mån Kordinator, 1 2014. 1,5 2015-2016 1,5 29 976 11 721 41 697 500 359 773 055 398 123 1 671 538 Terapeut 0,75 20 968 8 198 29 167 350 007 360 507 185 661 896 175 Arbetsförmedlare, 1 26 360 13 180 39 541 474 492 488 727 251 694 1 214 913 Artbetsledare. 1 i 3 mån 2013 3 26 160 10 229 36 392 109 175 1 310 096 1 349 399 694 941 3 463 610 Ekonom/adm 0,5 14 977 5 856 20 834 250 002 257 502 132 614 640 118 Coach/konsulent 1 31 000 12 121 43 122 0 532 988 274 489 807 477 SUMMA 7,75 149 441 61 305 210 752 109 175 2 884 956 3 762 178 1 937 522 8 693 831 DRIFTKOSTNADER Hyra inventarier Fordon 0 167 574 182 574 91 287 441 435 Arbetsmaskiner 0 40 000 40 000 20 000 100 000 Datorer inkl nät 0 14 400 14 400 7 200 36 000 Telefoner 0 10 800 10 800 5 400 27 000 Summa hyra inventarier 0 232 774 247 774 123 887 604 435 Förbrukningsmaterial Arbetskläder 0 45 000 60 000 30 000 135 000 Drivmedel 0 40 000 40 000 20 000 100 000 Växtmaterial 0 40 000 40 000 20 000 100 000 Deltagarfrukost 0 70 000 90 000 45 000 205 000 Övrigt 0 30 000 50 000 3 000 83 000 Summa förbrukningsmaterial 0 225 000 280 000 118 000 623 000 Köp av tjänster Adm tjänster 0 19 206 19 206 9 603 48 015 Rekrytering 0 34 000 17 000 0 51 000 Djuraktiviteter 0 0 350 000 175 000 525 000 Utvärdering 0 20 000 60 000 80 000 160 000 Utbildning/handledning 0 70 000 100 000 50 000 220 000 Summa tjänster 0 143 206 546 206 314 603 1 004 015 LOKALER Lokalhyra 0 132 300 132 300 132 300 396 900 Omkostnader fastighet 0 10 000 15 000 7 500 32 500 Städning lokaler 0 8 000 8 000 4 000 20 000 Markhyra 0 26 000 26 000 13 000 65 000 El,vatten 0 68 000 68 000 34 000 170 000 Modul 0 0 65 000 65 000 130 000 Summa lokaler 0 244 300 314 300 255 800 814 400 109 175 3 730 236 5 150 458 2 749 812 11 739 681 Intäkter Landstinget Västmanland -300 000-300 000-600 000 Total 109 175 3 430 236 4 850 458 2 749 812 11 139 681 12
Referenser Annerstedt, M. (2012). Nature and Public Health, Aspects of Promotion, Prevention, and Intervention. (Avhandling för doktorsexamen, Sveriges Lantbruks Universitet) Burls, A. (2007). People and green spaces: promoting public health and mental well-being through ecotherapy. Journal of public mental health, vol 6 issue 3. Klink, van der J J L. Blonk, R, W, B. Schene, A, H. & van Dijk, F, J, H (2003). Reducing long term sickness by an activating intervention in adjustment disorders: a cluster randomised controlled design. Occupational and Environmental Medicine. 2003; 60: 429-437. Nilsson, C. Simonsson, B. & Uttermalm, A. (2013) Slutrapport Vägen in 2010-2012. Försäkringskassan. Stigsdotter, UK. & Randrup, TB. (2008) Konceptmodel terapihaven Nacadia. En model for terapihaver og haveterapi for stressramte idanmark. Skov & Landskpb, Frederikberg. Ulrich, R. (1993a). Biophilia, biophobia, and natural landscapes. The biophilia hypothesis, 73-137. Ulrich, R. (1993b). Biophilia, biophobia, and natural landscapes. In: Kellert, S., R., Wilson, E.O (Ed.) The biophilia hypothesis. pp. 73-137. Washington DC: Island Pr. 13
Bilagor Bilaga 1. Kartläggning SAM (Samordning för arbetsåtergång) Sammanfattning I slutet av mars 2010 inleddes arbetet med att kartlägga behovet av olika insatser under samordningsförbundet Västerås på uppdrag av beredningsgruppen. Två utredare har på halvtid arbetat med denna kartläggning under tre månader. Övergripande syfte med denna utredning är att kartlägga personer som finns inom Arbetsförmedlingen, Socialkontor ekonomi och Försäkringskassan som är i behov av försteg till arbetslivsinriktad rehabilitering. Målgrupp för kartläggningen är personer med fysiska och/eller psykiatriska diagnoser, neuropsykiatrisk problematik och psykiska funktionshinder i åldersgrupperna 18 29 år och 30 64 år samt personer med lindrig utvecklingsstörning som finns inom verksamheterna. Kartläggningen har skett genom personliga intervjuer med handläggare inom respektive myndighet samt studiebesök på andra samordningsförbund och verksamheter för att hämta in erfarenheter och kunskaper. Studiebesök har genomförts på olika projekt/verksamheter som arbetar med personer som tillhör ovanstående målgrupper. Informationssökning har också gjorts via SUSAMs hemsida för att hitta andra samordningsför bund med tillhörande projekt samt genomgång av skriftligt material. Regelbundna avrapporteringar har under utredningstiden skett till beredningsgruppen. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att behovet av utökade verksamheter för ovanstående målgrupper är stort. Det är viktigt att se en rehab fläta, att insatserna integreras med varandra, där målet är egen försörjning. Alla av ovanstående grupper har behov av insatser för att komma vidare till självförsörjning. Slutkommentar På uppdrag av beredningsgruppen som arbetar med att starta samordningsförbundet Västerås har denna kartläggning genomförts på Arbetsförmedlingen, Socialkontor ekonomi och Försäkringskassan. Vi kan konstatera att behovet av utökade verksamheter för målgrupperna som ingått i kartlägg ningen är stort. Alla har behov av insatser för att komma vidare till självförsörjning. Personerna har många gånger fått insatser men misslyckats i sin tidigare rehabilitering. Det är därför av stor betydelse att nya insatser är under längre period samt att det finns en möjlighet för personerna att komma igen efter ett eventuellt misslyckande. Denna åsikt framförs av flera handläggare samt bekräftas av de erfarenheter Linköpings samordningsförbund har. Den hjälp som behövs är att stärka de egna resurserna och se möjligheter framåt, många gånger finns en arbetsförmåga men dagens arbetsmarknad har för stora krav. Tydligt framkommer att det behövs direktingångar med korta eller inga kötider för vidare rehabilitering ut i arbete. Utrednings och motivationshöjande insatser bör efterföljas av praktisk arbetsträning som innehåller mycket stöd, många gånger både i privat och arbetslivet. En av erfarenheterna från Linköpings samordningsförbund är att projekt bör få kosta i början det betalar sig i längden Pay Off. 14
Förslagen från handläggarna på alla tre myndigheterna är i stort sett desamma, för alla fyra undersökningsgrupperna, med vissa undantag. Idag finns i Västerås många stödinsatser till exempel har både kommunen och landstinget verksamheter men ytterligare behov av platser och insatser föreligger. Utifrån kartläggningen kan vi se ett stort behov av både Samverkanskraft och Vägen in. Personerna som är aktuella hos respektive myndighet har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering light innan start av den rehabilitering som idag är tillgänglig. Samverkanskraft i förslaget år 2009 har en inledande screeningfas. Efter screeningen bör man tydligare kunna avgöra om det är arbetsfokus eller behandlingsfokus som gäller. Vi bedömer att behovet av den nationella handlingsplans samverkan mellan Arbetsförmedling en och Försäkringskassan eller liknande verksamhet är det som behövs. Försteget Vägen in bör vara tillgängligt för Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och Försäkringskassans ärenden. Behovet är stort av en fortsatt Rehabilitering för dem som klarat försteget. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder skulle behöva ha mer riktade insatser både i privatlivet och i praktik/arbete. Idag saknas rehabiliterande verksamhet riktat till denna grupp. När personer i vuxen ålder får sin diagnos är det viktigt att tillhandahålla stödinsatser för att de ska kunna fungera trots problemen som funktionsnedsättningen medför. 15