Projektansökan. Projektledare: Ingrid Olsson, leg. sjuksköterska, Beroendekliniken i Linköping Tel: , ingrid.olsson@lio.
|
|
- Jörgen Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dnr 1 (8) Till Linköpings Samordningsförbund Projektansökan Projektbenämning: Sammanhållen vårdkedja för personer med läkemedelsberoende med målsättning arbete och/eller studier som leder till arbete, kompetensutveckling och implementering av behandlingsmetoder för läkemedelsberoende personer, riktad mot Lambohov Vårdcentral i Linköping. Projektledare: Ingrid Olsson, leg. sjuksköterska, Beroendekliniken i Linköping Tel: , ingrid.olsson@lio.se Projektägare: Projektet ägs av Landstinget NSC, Beroendekliniken och Primärvården. Målgrupp/målgrupper: Personer med läkemedelsberoende/missbruk år. Patienter som inkluderas i projektet är del- och heltidssjukskrivna samt personer i rehabilitering via Jobbtorget. Intressenter: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Linköpings kommun, Landstinget, Närsjukvården i centrala länsdel (Beroendekliniken, Psykiatriska kliniken, Rörelse och Hälsa). Syfte: Minskad förskrivning av beroendeframkallande läkemedel, att undvika att fler patienter utvecklar ett läkemedelsberoende, samt erbjuda patienter som utvecklat läkemedelsberoende adekvat behandling för en snabbare återgång i arbete eller studier som ska leda till arbete. Projektets syfte är att utveckla en effektiv arbetsmodell som ska kunna användas av hela Primärvården, av berörda specialistklinikerna samt övriga intressenter. Metod: Att skapa en mer sammanhållen vårdkedja för patienten genom ökat samarbete mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Linköpings kommun, Lambohov Vårdcentral samt Beroendekliniken. Det blir viktigt att involvera Psykiatriska kliniken och Rörelse och Hälsa samt på sikt även Smärtkliniken. Att genom samordning och kortare kontaktvägar mellan olika aktörer öka möjligheten för patientens snabbare återgång i arbete/eller studier. Överföra kunskap till berörda instanser för ökad förståelse för den läkemedelsberoende patientens problematik genom riktade informations- och utbildningsinsatser. Medverka till metod- och kompetensutveckling om läkemedelsberoende enligt modeller utarbetade av TUB-projektet i Stockholm samt prof. Heather Ashton (Läkartidningen, volym 84, nr 41, 1987; Benzodiazepines: How they work and how to
2 Dnr 2 (8) withdraw, Heather Ashton, 2001). I inledningsskedet specifikt riktat till Lambohov Vårdcentral, Psykiatriska kliniken samt ev. Smärtkliniken. Vår avsikt är att parallellt utvärdera metoden vetenskapligt genom en klinisk studie. Projektet ägs av Landstinget, Beroendekliniken och Primärvården. Projektet involverar Lambohov Vårdcentral. Projekttid planeras till 2 år med möjlighet till förlängning ytterligare 1 år. Den långa projekttiden motiveras av den läkemedelsberoende patientens långvariga behandlingstid orsakad av läkemedelsdos, användningstid och abstinenssymtom. Implementering av behandlingsmetod och kompetensutveckling är ytterligare en faktor som påverkar projekttidens längd. 1,3 sjukskötersketjänster inrättas med anställning via Beroendekliniken. I samarbete med Rörelse och Hälsa erbjuds patienterna kompletterande rehabilitering genom att upprätta avtal som bekostas av Beroendekliniken inom projektets ram. Projektet kräver ökade resurser både på Beroendekliniken och på den vårdcentralen som involveras i projektet. Under vår/sommar 2013 påbörjar sjuksköterskorna projektet genom att tillägna sig kunskap, kartlägga behov, samt planera arbetet. Höst/vinter 2013 påbörjas arbetet på vårdcentralen. Erbjuda ca patienter/år behandling. Drygt 80 % av dessa patienter beräknas återgå i arbete och/eller studier. Beroendeklinikens resurser behöver förstärkas för att delvis ersätta projektledare och möjliggöra implementering av den nya arbetsmetoden via projektet som även ska införas på Beroendekliniken. Den nya arbetsmetoden inom projektet förväntas innebära kortare behandlingstider för den läkemedelsberoende patienten samt öka genomströmningen av patienter. Fast samverkansteam skapas där representanter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Linköpings kommun och Primärvården blir respektive verksamhets expert i gruppen och länken till övriga handläggare i den egna verksamheten. Rörelse och Hälsa har en viktig roll i sammanhanget. Kunskapsförmedling till de olika verksamheterna och en samordnad planering och uppföljning kan ske kontinuerligt. Rehabiliteringsplan utarbetas tillsammans. Varje organisation står för sin del. Patienten är aktivt deltagande. Medverka till metod- och kompetensutveckling till andra aktörer inom landsting och kommun genom återkommande seminariedagar om läkemedelsberoende. En särskild satsning kommer att riktas mot hela Primärvården. Genom närvaro av beroendesjuksköterska på Lambohov Vårdcentral ge ökad kunskap och förståelse för patienten som utvecklat ett läkemedelsberoende samt förebygga att flera patienter utvecklar ett beroende. Mål. Kortare sjukskrivningstid. Snabbare återgång till arbete och/eller studier som ska leda till arbete. Förkorta behandlingstiden för patienter i nedtrappning med utökad hjälp av t.ex. sjukgymnast Läkemedelsberoende patienter ska erbjudas behandling inom 60 dagar. När beroendeframkallande läkemedel är indicerat ska de förskrivas enligt gällande föreskrifter som innebär bl.a. kortare behandlingstider.
3 Dnr 3 (8) Läkemedelsberoende patienter ska i möjligaste mån via sin Vårdcentral erhålla adekvat hjälp. Ökad genomströmning av läkemedelsberoende patienter på Beroendekliniken. Drygt 100 patienter/år erhåller idag behandling. De samordnade insatser som via projektet även kommer att beröra Beroendekliniken förväntas minska behandlingstidens längd samt medverka till kortare väntetider. Organisation: Styrgrupp: Verksamhetschefer för Beroendekliniken, Psykiatriska kliniken, Lambohov Vårdcentral och Beredningsgruppens organisation samt ev. Rörelse och Hälsa. Varje deltagande organisation utser en chefstjänsteman som har mandat att fatta beslut. Samverkansteam: Projektledaren och representanter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Linköpings kommun, Primärvården och Psykiatriska kliniken. Projektledaren ska med stöd av samverkansteam planera och driva arbetet framåt enligt projektplanen. Det innebär bl. a att samordna, driva, förankra, informera, stödja och dokumentera resultatet. Projektledaren rapporterar till styrgruppen. Projektgrupp: Läkare, sjuksköterskor, medicinskt ansvarig för Beroendekliniken, och deltagare för varje verksamhet som aktivt arbetar med patienter träffas kontinuerligt, mer informellt för att utbyta erfarenheter från respektive organisation. Tid och aktivitetsplan: Vår 2013 Sommar/höst 2013 Projektansökan Personalrekrytering och utbildningsinsatser. Utbilda huvudmännen i projektet. Praktiska göromål: Inreda lokaler, utarbeta arbetsrutiner etc. Höst/vinter 2013 Påbörja patientarbetet enligt utarbetad behandlingsmodell. (Bil. 1) Täta, regelbundna och samordnande insatser med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Linköpings kommun, Primärvården under hela projekttiden som beräknas pågå under 2 år med möjlighet till förlängning ytterligare 1 år. Uppföljning: Kontinuerlig rapportering, samt en regelbunden utvärdering av arbetsprocessen kommer att ges på individnivå via projektledaren till Samordningsförbundets huvudmän. Uppföljning sker månadsvis via Samordningsförbundens uppföljningssystem SUS och Östgötamodellen. Utvärdering: - Antal i kö - Antal patienter i arbete/studier - Sjukskrivningstidens längd
4 Dnr 4 (8) - Ökad kompetens till fler aktörer ökar det patientinflödet? - Antal som slutför behandlingen - Patienternas försörjning före och efter projektet - Förskrivningen av beroendeframkallande läkemedel på Lambohov Vårdcentral - Påverkas förskrivningen av beroendeframkallande läkemedel i Linköpings kommun under projekttiden. Projektets framtid: - Samverkan mellan Samordningsförbundets huvudmän förblir en integrerad verksamhet i Beroendeklinikens behandlingsarbete och involverar alla patientgrupper på Beroendekliniken. - Fortsatt samverkan mellan Beroendekliniken, Primärvården, Psykiatriska kliniken och Rörelse och Hälsa samt ev. Smärtkliniken i frågor som rör själva problematiken, dess angreppssätt och utvecklingsmöjligheter. - Kunskapen om läkemedelsberoende patienters behov har ökat så att hjälp kan erbjudas i ett tidigt skede inom sjukvårdens olika enheter. - Den vårdcentral som involveras i projektet integrerar behandlingsarbete med läkemedelsberoende patienter i sin ordinarie verksamhet. - Sprida arbetsmetoden till övriga vårdcentraler inom Närsjukvården i centrala Östergötland och till berörda specialistklinikerna samt till övriga intressenter. Med vänlig hälsning Roberto Felizia Marie Andersson Verksamhetschef Verksamhetschef Beroendekliniken Lambohovs Vårdcentral Tfn: Tfn: E-post: Roberto.Felizia@lio.se E-post: Marie.Andersson@lio.se
5 Dnr 5 (8) Bilaga 1 Beräknad budget för verksamheten i fulldrift årsbasis 2012, i tkr Personalkostnader 1.3 sjusköteskor inkl. projektledare 0.25 sjukgymnast 0.1 läkare Delsumma Övriga kostnader Hyra Behandlingsrum Datorer och telefoner Handledning och utbildning Förbrukningsmaterial Provtagning medicin Broschyrer och informationsmaterial Oförutsedda utgifter Delsumma 1 Vårdcentral Delsumma Totalt Intern finansiering Uppstartkostnader i tkr Inledande utbildning, kursmaterial inkl. förberedelsetid 50 Inköp av utrustning till behandlingsrum och exp. engångskostnad 100 Delsumma 150 Äskade medel på årsbasis kronor samt kronor som engångskostnad vid uppstart. OBS: Denna budget utgår från en optimal projektsituation, men vi tror att projektet kan bedrivas lika meningsfullt och med samma mål, men med lägre ambitionsnivån när det gäller hur snabba resultat kan åstadkommas, med mindre resurser. Vi diskuterar gärna sådana möjligheter med er.
6 Dnr 6 (8) Bilaga 2 Bakgrundsinformation Läkemedelsberoende är en diagnos som uppmärksammats under senare år och kan idag betraktas som ett folkhälsoproblem. Resultatet från studien Sjukskrivna & Vanebildande läkemedel genomförd av Riksförsäkringsverket 2003 visade att nästan en femtedel av sjukskrivna, med en sjukskrivningslängd på dagar, använde smärtstillande, sömn- och lugnande medel. Personer med längre sjukskrivningstid var användare i större utsträckning än personer som varit sjukskrivna en kortare tid. Kvinnor och män använde dessa läkemedel i samma utsträckning. En tredjedel av användarna hade tagit lugnande läkemedlen och/eller sömnmedel regelbundet i mer än ett år. Detta är att betrakta som lång tid, med tanke på att rekommendationerna vid förskrivning av dessa läkemedel är att de ska förskrivas under kortast möjliga tid. Nästan en tredjedel av användarna hade utvecklat ett beroende eller en fysiologisk tillvänjning av läkemedlen. Risken att utveckla ett beroende vid användning av dessa läkemedel kan således utgöra ett allvarligt problem. Det förelåg ett klart samband mellan användningstid och beroende. Oavsett om patienterna var beroende eller inte hade de som använde smärtstillande, sömn- och lugnande medel i högre utsträckning en negativ syn på sin framtida hälsa och arbetsförmåga jämfört med dem som inte använde dessa läkemedel. De önskade sig också förtidspension i större utsträckning och hade upplevt försämringar i psykiska och sociala hänseenden under sjukskrivningstiden i högre grad jämfört med ickeanvändarna. Då tidigare studier visat att den sjukskrivnes egen förutsägelse om sin framtida arbetsförmåga har stor betydelse för återgången i arbete går det att förutsäga att användarna - med sin negativa framtidssyn - kommer att bli svåra att rehabilitera (Försäkringskassan Stockholms län, Rapport nr 15 och 19). Det är således en viktig uppgift för sjukvården att identifiera patienter som har ett läkemedelsberoende för att kunna erbjuda dem hjälp för detta och en alternativ behandling för ursprungsbesvären. Genom att vara uppmärksam på om patienten använt läkemedlen under lång tid, genomgått toleransutveckling, höjt dosen eller upplevt obehag vid minskad dosering kan patienten i ett tidigt skede erhålla adekvat hjälp. Det kan även vara en uppgift för FK att observera sjukskrivna som medicinerar med beroendeframkallande lugnande mediciner och sömnmedel för att underlätta och/eller skapa nödvändiga förutsättningar för en återgång i arbete. Hur många patienter som utvecklat ett läkemedelsberoende vet vi inte med exakthet, men studier har visat att upp till 20 % av Sveriges befolkning någon gång under ett år får lugnande eller sömnmedel utskrivet av läkare och hälften av dessa upplever att de är beroende av sina läkemedel (Nepirapport 2002). Även om patienter inte upplever sig vara beroende av sina läkemedel visar kliniskt arbete att patienter utvecklat ett läkemedelsberoende utan att vara medvetna om det. Beroendekliniken har sedan 18 år tillbaka erbjudit denna patientgrupp adekvat behandling, men då problemet mer och mer uppmärksammats har tillströmningen av patienter medfört en stor belastning på kliniken. Efter det att remisstvång infördes har drygt 700 patienter bedömts och de allra flesta av dessa patienter har tackat ja till behandling, men under de18 år som behandling erbjudits har drygt 1000 patienter erbjudits hjälp för sitt läkemedelsberoende. Flera av patienterna har sökt för alkoholproblem, men där det visat sig att läkemedelsberoende varit ytterligare en problematik har även de patienterna erbjudits
7 Dnr 7 (8) behandling även om de inte kommit via remiss. Den läkemedelsberoende patienten tillhör en patientgrupp som ofta kräver långa behandlingstider, vilket medfört att vi också varit tvingade att bortprioritera patienter från andra länsdelar. En del patienter har under väntetiden erbjudits sporadisk hjälp via telefon. Behandlingstidens längd varierar från patient till patient. När det gäller lugnande och sömnmedel har typ av preparat, dos och behandlingstidens längd avgörande betydelse. Patienten behöver stöd under hela nedtrappningstiden, men också under abstinensfasen, vilket innebär att de flesta patienter behöver stöd minst ett år efter avslutad nedtrappning. De patienter som använt lugnande och sömnmedel 30 år får räkna med en abstinensperiod på 30 månader. Står patienten dessutom i inledningsskedet av behandlingen på höga doser förklarar det varför behandlingstiden för vissa patienter kan sträcka sig upp till 4-5 år. När det gäller beroendeframkallande smärtstillande läkemedel handlar det i regel inte om långvarig nedtrappningstid, men även dessa patienter behöver stöd under minst ett år efter nedtrappningen på grund av hög återfallsrisk. I det kliniska arbetet har noterats att de läkemedelsberoende patienterna drabbas av värk i nacke, axlar, rygg, allmän muskelvärk samt muskelspänningar och erfarenheter från TUB-mottagningen i Stockholm visar att patienterna haft god hjälp av de insatser som erbjudits av sjukgymnast. Massage och avslappningstekniker är således bra komplement till den vård som erbjuds dessa patienter då det underlättar nedtrappningen, men eftersom vi saknar tillgång till sjukgymnast har vi inte haft möjlighet att erbjuda patienter detta stöd. Förskrivningsrekommendationer har inte följts och många gånger har patienten förskrivits dessa läkemedel slentrianmässigt. I stor utsträckning sker förskrivningen i en krissituation och det som en gång avsågs vara en tillfällig ordination har utmynnat i en livstidsförskrivning som i många fall medfört onödigt lidande för patienten, högkonsumtion av sjukhusvård, ökande insatser från socialtjänst, arbetsförmedling, försäkringskassa och ibland förtidspensionering. Bristande kunskap hos vårdpersonal om läkemedelsberoende har bidragit till att patienter inte fått den vård de varit i behov av. Enligt rapport från Beroendecentrum i Örebro har vårdcentralerna i Örebro mer aktivt utvecklat behandlingsmetoder riktade mot patienter med läkemedelsberoende. Detta anser man ha medverkat till minskad förskrivning av beroendeframkallande läkemedel.
8 Dnr 8 (8) Bilaga 3 Terapirekommendationer Bensodiazepiner och analoga preparat 1. Innan nedtrappningen påbörjas får patienten föra tablettdagbok. En noggrann dokumentation under en 14 dagars period är nödvändig för att patienten ska få ett bra utgångsläge. Tidpunkt för tablettintag, dosering, anledning till intaget samt effekten av preparatet ska noteras. Även andra mediciner som intas under den här perioden ska noteras. Samtidigt bruk av Treo eller andra koffeinbaserade analgetika samt beroendeframkallande analgetika förstärker bensodiazepineffekten och kan försvåra och förlänga abstinensen. Patienten bör därför i första hand sluta med analgetika innan nedtrappningen av bensodiazepiner kan påbörjas. 2. Med utgångspunkt från tablettdagboken utarbetas tillsammans med patienten ett stabiliseringsschema, med en jämn fördelning av dosen med 3-4 intag/dag och en stabiliseringsperiod på dagar. 3. Därefter påbörjas nedtrappningen. Använder patienten flera olika bensodiazepinpreparat börjar man alltid med det preparat som har kortast halveringstid. 10 % av dosen kan vara lagom att börja med, men det är viktigt att vara lyhörd för patienten. Om abstinensbesvären blir alltför påtagliga kanske nedtrappningen måste gå långsammare. Ibland kan det vara en fördel att ställa över patienten på Stesolid före nedtrappningen, då det visat sig lättare att genomföra nedtrappning på Stesolid jämfört med andra bensodiazepiner. Som regel minskas dosen med 14 dagars intervall. OBS! En sänkt dos får aldrig höjas då detta försvårar och förlänger abstinensen. 4. Patienten behöver mycket stöd under nedtrappningsperioden. Kontinuitet i behandlingen är viktig. Samtalskontakt en gång/vecka som varar under hela nedtrappningen samt fortsätter upp till ett år efter det att patienten nollats. Behandling i sluten vård kan ibland vara befogat för att bryta en negativ trend. Suicidtankar är inte ovanligt under nedtrappningen och ska alltid tas på allvar och kan kräva en tids skydd på sjukhus. Terapirekommendationer Analgetika Någon riktigt bra behandlingsmetod när det gäller nedtrappning av analgetika finns inte utan måste bedömas från fall till fall. Generellt kan nedtrappningen ske snabbare än med bensodiazepiner. Patientens motivation måste alltid vara avgörande. För patienter med en grundläggande smärtproblematik kan det vara svårt att förstå att tabletterna kan orsaka mer smärta. I dessa fall kan en långsam nedtrappning vara nödvändig. Vid nedtrappning kan man använda sig av samma behandlingsstrategi som vid bensodiazepinnedtrappning (se ovan!) Patienter med beroende/missbruk av analgetika innehållande opiater kan med fördel avgiftas med Remeron eller Catapressan, som ges efter att opiaterna är helt utsatta och tydliga abstinenssymtom observerats. Stödsamtal efter avgiftning minskar risken för återfall, som hos dessa patienter är stor speciellt under det första året efter avgiftningen.
1(5) PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM I ÖREBRO PROJEKTPLAN. Datum: 2009-03-09. Projektbenämning. LÖSA-implementering
Ansökan ställd av : ÖREBRO KOMMUN, ÖREBRO LÄNS LANDSTING, LOKALT FÖRSÄKRINGSCENTER ÖREBRO, ARBETSFÖRMEDLINGEN ÖREBRO SAMT STIFTELSEN ACTIVA ÖREBRO 1(5) PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM I
Läs merRIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Strängnäs kommun
Projektplan Strängnäs 150702 Projektnamn RIGA (Rätt insats Gemensamt Ansvar) Projektägare LSG Individ- och familjeomsorgen Datum 150702 Bakgrund Målgruppen för detta projekt är de klienter som söker ekonomiskt
Läs merProjektplan för Samverkstan
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-04-30 1(10) Projekt Samverkstan Runar Skoglund Arbetskonsulent 054-29 72 25 sms 070-691 72 39 runar.skoglund@karlstad.se Projektplan för Samverkstan Bakgrund
Läs merProjektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:
Läs merasa swenson Arbetsmaterial Utkast 2012-01-19
asa swenson Arbetsmaterial Utkast 2012-01-19 Sidan 1 av 5 Mall för Projektansökan LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND Datum: 22 juni 2011 PROJEKTPLAN Projektbenämning Snacka sig ur Kommentar [l1]: Projektbenämning
Läs merVerksamhets- och budgetplan 2015
Verksamhets- och budgetplan 2015 Antagen av förbundsstyrelsen 2014-12-05 INNEHÅLL sida 1. Verksamhet 3 1.1 Ändamål 3 1.2 Medlemmar 3 1.3 Övergripande uppdrag 3 1.4 Årscykel för styrprocess 4 2 Arbetsorganisation
Läs merSamspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-12-18 1(8) Verksamhetsplan Samspelet Stegen Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Samspelet
Läs merLOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM
LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM SAMARBETE MELLAN PRIMÄRVÅRDEN, PRIMÄRVÅRDSREHAB, BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING, LÄKARE I SÄRSKILT BOENDE
Läs merSlutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige
Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merAVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn
1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Tjörns Kommun Insatser av generell art Ja Nej X Insatser för grupper Ja X Nej
Läs merUtvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar
P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement
Läs merNEPSAM. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget:
NEPSAM Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Västerbottens läns landsting: Tegs hälsocentral Processledningen för sjukskrivningsprocessen Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun:
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Läs merRiktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn
Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga
Läs merABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut
K ungsholmens stadsdelsförvaltning Norrmalms stadsdelsförvaltning Östermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (11) 2002-11-07 Dnr 003-587-02(Kungsholmen) Dnr 003-861-02(Norrmalm) Dnr 501-1439-02(Östermalm)
Läs merRegel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Läs merPrioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser
Cancerplanen Arbetsgruppen förebyggande och tidig upptäckt 2011-03-14 Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet Syftet med arbetet och förslagen som presenteras nedan
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD
Läs merAnsökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för. DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete)
Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete) Bakgrund 2011 presenterade Rehabiliteringsrådet sitt slutbetänkande Statens Offentliga
Läs merPROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER
Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner
Läs mer1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Läs merYttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-08-30 p 14 Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om öka användningen av hälsoekonomiska
Läs merDetta gäller när jag blir sjukskriven
Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning
Läs merGranskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik
www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och
Läs merHantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och
Läs merRIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET
EDA KOMMUN RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET Reviderad 2006-03-03 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Arbetsgivarens roll... 3 2.1 Rapportering... 4 Anmälan... 4 Arbetsskadeanmälan...
Läs merÄldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Utökad dagverksamhet för personer med demenssjukdom PROJEKTPLAN Utökad dagverksamhet för personer med demenssjukdom Bakgrund I Södertälje kommun finns tre dagverksamheter
Läs merPROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR
PROJEKTANSÖKAN Datum: 2015-04-27 PROJEKTPLAN FÖR Implementering av MAC-metodiken i Pilotmodell: Samordningsteam Västerås 2015-11-01 t o m 2016-06-30 Projektägare Västerås stad, AMA Arbetsmarknad Koordinatorer
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs merDatum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.
Socialnämnden HÄBO SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Datum KOMMUN 2012-09-04 SN 86 SN 2012/44 Handlingsplan - Bättre liv för sjuka äldre Sammanfattning En arbetsgrupp med representanter från Uppsala läns landsting
Läs merUtreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund.
Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-06-30 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2015:292 20901 Kommunstyrelsen Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt
Läs merTEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION
Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050
Läs merRiktlinjer mot skadligt bruk av Alkohol, droger och spel om pengar
Kommunledningskontoret, HR-enheten Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer mot skadligt bruk av Alkohol, droger och spel om pengar Antagen av Kommunstyrelsen 2014-05-21. Kristianstads kommuns
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merSamverkansavtal. avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland.
Samverkansavtal avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland. 1 Parter Detta avtal är tecknat mellan landstinget i Östergötland, närsjukvården i östra
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merUtvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne
Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden
Läs merAtt leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs merSamverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan
Läs merSamverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län
Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna
Läs merVerksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015
Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn
Läs merKartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete
Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT
Läs merHej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?
Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merLäkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015
Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 1 (13) Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1
Läs merBetänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck
Läs merDefinition av besöks- och åtgärdsregistreringar samt exempelsamling
INSTRUKTION 1 (11) DEFINITIONER AV LÄKARBESÖK OCH ÖVRIGA ÅTGÄRDER FÖR LÄKARE EXKLUSIVE GULA TAXAN Läkarbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök Läkarbesök Öppenvårdsbesök på mottagning som innebär ett personligt
Läs mer2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006
PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund
Läs merBarns rätt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Elisabeth Johansson Aalbu Folkhälsocentrum +4616104894 2013-10-20 HBN13-023-1 Ä R E N D E G Å N G Hållbarhetsnämnden M Ö T
Läs merVerksamhetsberättelse
INLEDNING Beslutad av styrgrupp 009-06-10 Verksamhetsberättelse En lättare Framtid 008 Historik Antalet barn och vuxna med övervikt har ökat konstant de senaste decennierna och nämns som ett av de snabbast
Läs merNej. 91 - Primärvården 1. Ingen. Ingen. Ingen. Ingen. Hög. Enkel. Barnhälsovård 0-12 år inom befintliga ramar. Ingegerd (Kristina Lingman)
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Barnhälsovård 012 år inom befintliga ramar 91 Primärvården 1 ngegerd (Kristina Lingman) Vi kommer inte att kunna ta hand om barn 012 år med psykiska besvär, vilket innebär
Läs merSammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet
Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Sjukhus eller vårdorganisation Medarbetarperspektivet Evenemang Friskvård /levnadsvanor
Läs merProjektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.
Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.
Läs merVerksamhetsplan 2014-2016
Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-21 Anita Segerslätt Lars Tengryd Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Läs merPLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998
PLUS + Styrning med kvalitetsplan Verksamhet: HEMTJÄNST Omvärldsanalys Egenanalys Behovsanalys Restriktioner Vision Långa mål Version 1.7 9 juni 1998 Antagen av socialnämnden 16 juni 1998 Antagen av kommunfullmäktige
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Läs merMotion till riksdagen 1988/89:So474 av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning
Motion till riksdagen 1988/89: av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning Rationellläkemedelsanvändning innebär att rätt läkemedel fö krivs till rätt patient, på rätt indikation,
Läs merSammanträdesdatum Paragrafer Sida Tolk- och hörselrådet 2012-05-02 11 18 1(7) Plats och tid Landstingshuset, Vasagatan 27, Falun kl 09.30 12.
LANDSTINGET DALARNA SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Sida Tolk- och hörselrådet 2012-05-02 11 18 1(7) Plats och tid Landstingshuset, Vasagatan 27, Falun kl 09.30 12.00 Ordinarie ledamöter
Läs merAnsökan ambitionshöjning Ungdomshälsan
Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan Bakgrund/Problemformulering Under senare år har olika nationella utredningar visat att barns och ungdomars psykiska ohälsa har ökat, vilket utöver det psykiska lidandet
Läs merRegionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning
2012-03-19 Förbundsårsmöte lördag 21 april 2012 Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning Den 22 februari 2012 beviljade Arvsfonden
Läs merTill hjälp vid läkemedelsavstämning finns leg. Apotekare på Apoteket Farmaci
Socialtjänsten HSL Läkemedelsavstämning D.nr: 2013/71/738 Upprättad: 2013-0109 Reviderad: 2014-11-18 Riktlinje för läkemedelsavstämning I samverkan med Närhälsan, Tibro vårdcentral. Mål: en säker och ändamålsenlig
Läs mer1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2012-11-20 DNR SN 2011.069 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Slutrapport till
Läs merAvsiktsförklaring om samverkan för minskad ohälsa i Oxelösund
Avsiktsförklaring om samverkan för minskad ohälsa i Oxelösund Oxelösunds kommun, Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Svenska Kyrkan, SSAB, Hamnen och andra privata företagare vill
Läs merFastställd av Styrelsen för Finsam Degerfors/Karlskoga 2012-12-17. Senaste ändring 2012-12-17. Dnr: [ VERKSAMHETS- OCH BUDGETPLAN 2013]
Fastställd av Styrelsen för Finsam Degerfors/Karlskoga 2012-12-17. Senaste ändring 2012-12-17 Dnr: [ VERKSAMHETS- OCH BUDGETPLAN 2013] 1(15) Samordningsförbundet Degerfors/Karlskoga 1. Verksamhet 1.1 Ändamål
Läs merÄldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18
Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet
Läs merUppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005
1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merApotekare på vårdcentral
Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner
Läs merProjekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012
Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Anna Schölin Projektledare Lena Jadefeldt Slattery Projektledare Projekt Läkemedelsgenomgångar
Läs merVerksamhetsplan 2015
Verksamhetsplan 2015 2015-03-16 Verksamhetsområde Verksamhet för personer med funktionsnedsättning Diarienummer: VON 2014/1040 009 Verksamhetsområdets verksamhetsplan beslutad av vård- och omsorgsdirektör
Läs merAnsökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk
ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd
Läs merDELÅRSRAPPORT för första kvartalet 2008 (Dnr 2008:04 / 4)
SAMORDNINGSFÖRBUNDET JÖNKÖPING DELÅRSRAPPORT 2008:1 1 (6) DELÅRSRAPPORT för första kvartalet 2008 (Dnr 2008:04 / 4) 1. Inledning Samordningsförbundet Jönköping är en fristående juridisk person som är bildat
Läs merProjekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun
Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long
Läs merSamordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn
Ale Kommun Diarienr: 2014/008-01 Kungälvs kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn
Läs mer2011-11-18 Projektplan Lugna Gatan i Åre kommun
2011-11-18 Projektplan Lugna Gatan i Åre kommun ett samarbete mellan Fryshuset, Studieförbundet Vuxenskolan och Åre kommun Skriven av Anna Linde Introduktion Projekt Lugna Gatan Åre är ett långsiktigt
Läs merProjektplan för avfallsplanearbete SÖRAB
Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2
Läs merKom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Västerbottens läns landsting Halvårsrapport 2008-09-17 2008-12-31 Rapporten sammanställd av:
Läs merMålet var att förbättra romernas situation på arbetsmarknaden och i utbildningssektorn/skolan samt att minska ohälsan bland kvinnor och män.
PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR Datum: 2010-12-08 Dnr 2010/ Projektbenämning Team RIAS (Utveckling av metoder och teamarbete för att få fler vuxna romer i studier, arbete och självförsörjning) Projektledare
Läs merRehabiliteringsplan för patienter med gynekologisk cancer
Rapportmall- Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Rehabiliteringsplan för patienter med gynekologisk cancer EvaMarie Salvadores CHALMERS 1. Define (Definiera)
Läs merRemissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne
J U D A N Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården 2014-06-16 Kommunförbundet Skåne & Region Skåne Den 4 juni på Sankt Gertrud i Malmö, fick cirka
Läs merOmråde psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01
Datum: 2002-04-12 Revisionskontoret Dnr: JLL 684/01 Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv Område psykiatri Handläggare: Tfn Revisor: Ulla-Britt Halvarsson 063-14 75 26 Sid 2 (11) Innehållsförteckning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20150227 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merBilagor hemtenta. Personbeskrivningar
Bilagor hemtenta Bilaga 1 Personbeskrivningar Leif Nyberg säljare Ad Farma Leif började arbeta på Ad Farma för fem år sedan. Han arbetade tidigare själv som läkare inom allmänmedicin under 7 år, men blev
Läs merLägesrapport, arbetsmarknad s 1(2) 2007-11-23 Bilaga 1 Bakgrund Vid möte den 22 okt 2007(samordningsförbundet) diskuterades bl a arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Man lyfte även utredningen gällande navigatorcentrum.
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet Idealt Genombrott i Örebro läns landsting I Örebro läns landsting har vi jobbat med Idealt Genombrott
Läs merHandlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina
Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011
Socialförvaltningen Ann-Britt Christensen MAS Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011 Den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft 1 januari 2011. Syftet med lagen är att minska
Läs merFörtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv
Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens
Läs merDemensteam i hemtjänsten i Sundsvalls kommun Utveckling och implementering i ordinarie verksamhet
Demensteam i hemtjänsten i Sundsvalls kommun Utveckling och implementering i ordinarie verksamhet Slutrapport september 2010 Ulla Edwardsson Carina Edholm Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3
Läs merOm ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten 2014. Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland. www.lio.se/studierektorskansliet
Om ST Handledarutbildning Hösten 2014 Maria Randjelovic Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland Vad styr innehållet i ST? Tvingande: Socialstyrelsens riktlinjer och allmänna råd om läkares
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merHemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport
Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merSjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta:
Sjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta: Samordningsförbundet verkar för nytänkande och flexibilitet genom att över tid anpassa insatser till
Läs merSlutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se
Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har
Läs merHandlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015
Västra Götalandsregionen 1 (6) Datum 2015-03-25 Diarienummer HS 87-2015 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Bakgrund
Läs merSamordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5. Budget 2013
Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5 Budget 2013 I detta tjänsteutlåtande lämnas förslag till budget för Samordningsförbundet Göteborg
Läs merÄLDRECENTRUM. Ett UPPDRAG för att sätta den äldre multisjuke i centrum 2009 Ansvariga: Siw Ewers/Kerstin Eriksson NSV 2009-09-02
ÄLDRECENTRUM Ett UPPDRAG för att sätta den äldre multisjuke i centrum 2009 Ansvariga: Siw Ewers/Kerstin Eriksson NSV UPPDRAGET Uppnå en integrerad och väl sammanhållen vård och omsorg mellan kommuner,
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs mer