Skicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner



Relevanta dokument
Verktyg för Achievers

5 vanliga misstag som chefer gör

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Finns det "besvärliga människor"?

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Samtal kring känsliga frågor


Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?

Stresshantering en snabbkurs

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Enkätsvar Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Kaninen som rymde Lärarmaterial

Konsten att hitta balans i tillvaron

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Duvans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Min dag med Maj-Britt Bylund den målande undersköterskan som älskar att läsa och hålla på med olika hantverk

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Likabehandlingsplan för Gribbylunds kommunala F-9 skola

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

Hantering av problemskapande beteende

2. Bor du ensam? Ja, jag bor helt ensam Nej, jag delar hushåll med make/maka/sambo eller annan person t.ex. syskon, barn, föräldrar

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

Inledning. Övning 1: Frågestund

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs

Ångestlandet. Avdelning m 47 har låsta dörrar, främst för att gagna tryggheten i avdelningsmiljön.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

3. Goda och mindre goda samarbetskulturer

Bäckalyckans förskola

Olga hittar Finn MARIE DUEDAHL

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Kapitel 1 - Hej Hej jag heter Lisa och går på Hästskolan. Min bästa vän heter Wilma. Jag tycker att vår rektor är lite läskig. Hon heter Svea och hon

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig

Lära och utvecklas tillsammans!

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Del 1. Ett exempel: Hur rädd är du för att gå till tandläkaren?


Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen

Fågelsta skolas likabehandlingsplan

Resultatrapport. Järfälla Kommun Äldreomsorg

Har du svårt att sova?

SKRÄCK I FÖRRÅDET Jørn Jensen

Övning: Dilemmafrågor

Handledare för caset är Jaana Kurvinen och Pär Vilhelmsson.

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

I Sverige har vi många fri- och rättigheter och stor valfrihet inom de flesta områden. Det är först när vi är svårt sjuka och döden oundvikligen

Textning av avsnitt 4, Skolverkets poddradio 2016

starkare tillsammans tio röster om varför SEKO behövs

Korvettens förskola

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Varför Genomförandeplan?

Hedengrens bokhandel, Stureplan, Stockholm

meddelanden från bangladesh 2012

En liten guide till kvinnohälsa

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet

En värdegrundad skola

Likabehandlingsplan. Kunskapsskolan Nyköping. Verksamhetsår 2009/2010. Nyköping

Hej. Niklas heter jag, och detta är min oberoendeförklaring från Scientologikyrkan.

Online reträtt Vägledning vecka 26

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

vårt arbete med brukarna

Trainee. sjuksköterska. Södra Älvsborgs Sjukhus. Brämhultsvägen 53, Borås Borås Södra Älvsborgs Sjukhus Besöksadress:

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

PRAO åk 8 vecka 13 och Vecka 14 är Påsklov och eleverna är också lediga annandag Påsk vecka 15!

Dagverksamhet för äldre

Schemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012

Tag emot en sval hand på din heta och trötta panna

Trygghetsplan

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Vi är anhöriga. Är du en av oss?

Struktur Marknad Individuell

Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum:

Kapitel 1 - Hej Hej, jag heter Lisa och är 9 år. Jag har en vän som heter Julia. Vi går på samma skola, den heter Bokskolan. Det finns någon som jag

Kapitel 2 Kapitel 3 Brevet Nyckeln

VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

Mot kränkande behandling, och diskriminering FÖR PÅRYDSSKOLAN

Alkohol och droger riktlinjer

Så tycker småföretagarna om Sjuklöneansvaret - ett sjukt ansvar. Undersökning FöretagarFörbundets webbpanel januari 2010

Likabehandlingsplan Saxnäs skola

Fakta om Malala Yousafzai

Transkript:

Skicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner Med utgångspunkt från en serie intervjuer med sjukhuspersonal har jag tagit fram åtta korta fallbeskrivningar av situationer som förekommer relativt ofta på vårdarbetsplatser (framför allt just sjukhus). Dessa scenarier kan användas av personalgrupper för att diskutera hur vi bygger väl fungerande samarbetskulturer och hur vi hanterar meningsskiljaktigheter och konflikter på ett konstruktivt sätt. Välj ut det eller de fall som känns relevanta för gruppen. Varje fall är försett med ett par diskussionsfrågor för att sätta igång samtalet. Jag tar mycket gärna emot förslag på andra situationer som förtjänar att diskuteras. Sänd in en kort beskrivning till mig den kan vara till nytta för andra Kontaktinfo: E-post: thomas.jordan@av.gu.se Adress: Institutionen för arbetsvetenskap Thomas Jordan Box 705 405 30 Göteborg Telefon: 031-773 5663 Fax: 031-773 5507

1. Ska vi skriva in eller avvisa? Avdelning 34 har efter nedskärningar ont om personal, i synnerhet sjuksköterskor. Ledningen har med tanke på tillgången till personal lagt fast hur många patienter som får vara intagna på 34:an. Tillströmningen av patienter är stor och det måste göras prioriteringar. Anders är läkare på avdelningen. Han är den som gör den medicinska bedömningen och har även det medicinska ansvaret för patienterna. Sjuksköterskan Eva är avdelningsföreståndare och därmed administrativt ansvarig. De hamnar ofta i samma situation: Anders ser till patientens tillstånd och vill lägga in. Eva bromsar med hänvisning till att det redan är fullbelagt och att det inte går att ta in extra personal. Använd er fantasi för att diskutera hur denna situation kan utvecklas till en besvärlig konflikt mellan Anders och Eva. Vilka bilder kan Anders och Eva tänkas utveckla av varandra? Vad kan de säga till varandra som skärper motsättningen? Vad kan Anders och Eva säga till den andre i den akuta situationen? Hur bör de hantera situationen? Hur kan Anders, Eva och andra berörda arbeta förebyggande så att denna situation kan hanteras smidigt?

2. Läkaren som inte sköter pappersarbetet Martin är läkare på en universitetsklinik. Han har doktorerat och under flera år forskat inom sitt specialområde. Nu har han dock för den goda sakens skull skurit ner på sin egen forskning för att tjänstgöra kliniskt. Klinikens situation har varit pressad och det finns ett starkt behov av Martins kompetens i den dagliga kliniska verksamheten. Trots att Martin knappt unnar sig några raster blir väntetiderna för patienterna ofta mycket långa. Martin gör vad han kan för att hinna med så många patienter som möjligt. I denna situation kommer dokumentationen i kläm. Han sköter inte journalerna enligt föreskrifterna. Avdelningsföreståndaren Birgitta stöter upprepade gånger på honom att han ska åtgärda dokumentationen. Hon är ansvarig för att föreskrifterna följs. Martin hänvisar till tidsbrist, säger att han ska göra vad han kan, men det händer ingenting. Till saken hör att Birgitta tycker att Martin har en tendens att vara lite nedlåtande. Han gillar inte att en sjuksköterska försöker tala om för honom hur han ska sköta sitt jobb. Birgitta har därför ingen lust att själv råka ut för obehagligheter därför att Martin inte sköter sina åtaganden. När ingenting hänt på över ett år överväger hon till slut att skriftligen anmäla läkaren för tjänstefel. Använd er fantasi för att diskutera hur denna situation kan utvecklas till en besvärlig konflikt mellan Martin och Birgitta. Vilka bilder kan Anders och Eva tänkas utveckla av varandra? Vad kan de säga till varandra som skärper motsättningen? Hur skulle denna historia kunna sluta i allra värsta fall? Vad skulle vara ett skickligt sätt för Birgitta att hantera situationen, om hon har målet att lösa problemet med minsta möjliga risk för att skada deras samarbetsrelation? Vad kan vi begära av Martin i denna situation? Vilket är hans ansvar i relation till Birgitta? Hur kan sjukhuset som organisation förebygga att denna typ av problem uppkommer och leder till konflikter? Vilka stödresurser borde Birgitta och Martin ha tillgång till, t.ex. i form av högre chefers agerande, personalavdelning, medlingsprocedurer, konfliktvägledning?

3. Den kompetenta sjuksköterskan och den orutinerade underläkaren Den nyutexaminerade underläkaren Johan skriver ut en läkemedelsordination för en patient med diabetes. Anna, som är sjuksköterska med tjugo års erfarenhet av diabetespatienter, bedömer ordinationen som klart olämplig med tanke på patientens vikt, vätskeintag och särskilda omständigheter. Använd er fantasi för att diskutera hur Anna och Johan skulle kunna agera och reagera så att situationen utvecklas på ett destruktivt sätt. Vad skulle Anna säga till Johan som skulle kunna få honom att reagera häftigt? Vad skulle Johan kunna tänkas göra som skulle få Anna att bli riktigt arg och förbittrad? Om det blir en häftig ordväxling med bestående spänning, vem bör då ta ansvar för att reda ut situationen? Vad bör göras? Hur bör Anna ta upp frågan med Johan för att undvika onödiga spänningar och försvarsreaktioner? När är ett lämpligt tillfälle för en diskussion? Vad bör hon konkret säga? Hur bör nyutexaminerade läkare introduceras på en arbetsplats för att förebygga att denna typ av situationer blir konflikter? Vilka värden och normer bör genomsyra arbetsplatsen?

4. Beror symptomen på patientens livssituation eller förändringar i hjärnan? På en utredningsavdelning för demenssjuka är psykologen Christer och läkaren Ingela oense om vilken behandling en patient bör få. Christer anser att patientens förvirrade tillstånd främst beror på den situation patienten befinner sig i. Hennes man har avlidit för två månader sedan och hon har därefter varit tvungen att flytta in på ett vårdhem. Christer menar att man främst bör se till att patienten får stöd i att vänja sig vid sina nya omständigheter. Ingela har gjort en serie tester på patienten och anser att patienten behöver neuroleptika. Låt oss anta att denna meningsskiljaktighet är ett uttryck för en mer djupt rotat rivalitet mellan två helt olika synsätt där läkare och psykologer ofta hamnar i debatter om orsakssammanhang och behandlingsfilosofi. Beskriv effekterna på avdelningen av en negativ utveckling av dessa perspektivskillnader. Vad skulle kunna hända? Hur kan man inom avdelningen förebygga att det uppstår klyftor mellan olika perspektiv som leder till stridigheter kring enskilda patienters behandling? Under vilka former bör man fatta beslut om behandling? Vem eller vilka ska bestämma och vad bör göras innan ett beslut fattas? Vilket ansvar vilar på Christer och Ingela personligen vad gäller hanteringen av meningsskiljaktigheten dem emellan?

5. Överläkaren med en nedlåtande attityd Gudrun är sedan 1 1/2 år överläkare. Innan hon fick sin nuvarande tjänst var hon anställd på ett universitetssjukhus i en annan stad. Hon är otvivelaktigt mycket kompetent inom sitt specialistområde, vilket medarbetarna på hennes avdelning uppskattar. Vad de däremot retar sig på är att Gudrun har för vana att kommunicera uppifrån och ner och vänta sig att andra ska lyssna och lyda. Hon kan se på en underläkare eller sjuksköterska uppfordrande och fråga: Förstod du nu hur jag menade? Man känner tydligt på sig att det inte är meningen att man ska komma med egna synpunkter. Gör man ändå detta blir man snabbt avfärdad eller får syrliga kommentarer som är avsedda att vara avsnoppande. David är sjuksköterska på avdelningen och han är den som är mest irriterad över Gudruns attityd. De flesta av de andra tycker också det är jobbigt, men de nöjer sig med att beklaga sig i personalrummet när Gudrun är någon annanstans. Vem har ansvar för att ta itu med problemet? Hur bör det gå till? Om vi föreställer oss att sjukhuset har en allmän samarbetspolicy, hur skulle den då se ut för att den ska kunna vara verksam i fall som detta? Räkna upp fem saker som David inte bör göra och förklara varför. Om David bestämmer sig för att ta ett informellt samtal med Gudrun med anledning av den irritation han känner, hur bör han gå till väga? Vad ska hans budskap till Gudrun vara? 6. Läkaren som luktar armsvett Sjuksköterskan Amina tycker att en av avdelningens läkare, Örjan, inte sköter sin hygien som man bör. Han luktar ofta armsvett, hans kläder ser solkiga ut ibland och Amina har noterat att han inte tvättar händerna så ofta som han borde. Hon har sett anhöriga till patienter göra miner åt varandra vid flera tillfällen. Fantisera ihop ett scenario där denna situation utvecklas till en obehaglig konflikt. Vad kan de inblandade göra som förvärrar relationerna? Vad vore ett klokt sätt att agera för Amina? Hur kan man formulera sig när man ska ta upp en fråga som denna?

7. Är patienten färdigbehandlad? Läkaren Anita vill skriva ut en patient som hon betraktar som färdigbehandlad. Medicinskt har man gjort vad som kan göras och patienten behöver inte längre sjukhusvård. Det finns dessutom ett skriande behov av att frigöra platser på avdelningen för nya patienter. Kuratorn Britt-Marie menar dock att patienten inte kommer att klara sig bra hemma förrän en bättre omvårdnadslösning ordnats. Patienten är mycket ensam och periodvis förvirrad. Det finns ännu ingen som kan ta se till att patienten tar sin medicin och får den dagliga omvårdnad som är nödvändig för rehabiliteringen. Britt-Marie vill ha två dagar till på sig att ordna en lösning för patienten. Om vi tänker oss att Anita och Britt-Marie hamnar i en häftig konflikt med varandra, vad skulle det kunna bero på? Hur kan man på avdelningen förebygga att det uppstår dragkamper och besvärliga diskussioner till följd av situationer som denna? 8. Reell och formell kompetens i akuta lägen En akut operation håller på att förberedas, det är bråttom. Patienten ska sövas. Narkossjuksköterskan Ulla får dock, trots sina tjugo års erfarenhet i jobbet, problem med att placera ett rör på rätt sätt i patientens strupe. Narkosläkaren heter Ibrahim och har endast en kort tids yrkeserfarenhet som läkare. Han blir i situationen otålig, tränger undan Ulla, och försöker själv lirka röret på rätt plats. Ulla blir mycket uppbragt och vill genast efter operationen reda ut vad som hände med Ibrahim. Hon var den som hade överlägset störst erfarenhet i den här sortens situationer och hade snart löst problemet om inte Ibrahim gripit in. Ibrahim avvärjer dock samtalet och hänvisar till att det är han som är läkaren och följaktligen han som bestämmer vem som ska göra vad. Hur skulle denna situation kunna utvecklas till en långddragen och infekterad konflikt? Hur bör Ulla agera? Vems uppgift är det att reda ut situationen? Hur bör ny personal introduceras på en arbetsplats för att förebygga att denna typ av situationer uppstår?