Omsorgsförvaltningen Karlshamn
Karlshamns kommun 31 143 invånare 491 km² 63 inv/km²
Socialnämnd 7 ledamöter Omsorgsnämnd 11 ledamöter Förvaltningschef Annelie Myrbeck Medicinskt Verksamhet Verksamhet Verksamhet Verksamhet Verksamhet Verksamhet Verksamhet ansvarig Hemtjänst Särskilt LSS -Stöd individ och Hälso- & Myndighet Förvaltnings Sjuksköterska oende och Familje- Sjukvård Admin Service omsorg
Socialnämnd 7 ledamöter Omsorgsnämnd 11 ledamöter Förvaltningschef Annelie Myrbeck Medicinskt ansvarig Sjuksköterska Verksamhet Hälso- & Sjukvård Verksamhet LSS -Stöd och Service Verksamhet Särskilt oende Verksamhet Hemtjänst Verksamhetschef Ulrika J Olsson Verksamhet individ och familjeomsorg Verksamhet Myndighet Verksamhet Förvaltnings Admin Karlshamn Norra EC Gunilla Jeppsson Karlshamn Östra Ec Monika Håkansson Karlshamn Södra EC Lisbeth Johansson Asarum EC Sofia Eberhagen Mörrum EC Lena Thelin Svängsta EC Agneta Gårdesten Hällaryd & Nattpatruller EC Sara Lexler
Varför och vad? 2005: Situationen ohållbar, kräver åtgärder 2006: Processtid för organisationen 2007: Ny organisation startar i feb (6 geografiska enheter) Resursfördelning tas i bruk. Planeringsansvariga tillsätts, ny planeringsmetod tillämpas. Förstudie genomförs genom Trafikverkets projekt 2008: Planeringsverktyg implementeras 2009: Skarp drift av planeringsverktyg Införande av Portalen för biladministration (lokalt datasystem) 2010: Uppföljning av Trafikverkets förstudie 2007. Projekt Nyckelhantering/personallås påbörjas Utveckling av hantering av trygghetslarm tjänster köps internt & Portalen Ny indelning av geografiska enheter (7 st)
Varför och vad? 2011: Implementering av nytt planeringsverktyg (Laps Care) Skarp drift av ca 350 personallås (Smith Lock) Förberedelser och införande av nytt verksamhetssystem (Procapita) 2012: Nytt verksamhetssystem Procapita nu börjar uppföljning av både bedömnd tid och planerad tid. Önskad sysselsättningsgrad och tvättstugeschema införs i en enhet. Särskilt avlösarteam startas 2013: Önskad sysselsättningsgrad och tvättstugeschema införs i hela verksamheten. Projekt trygg hemgång 2014: Serviceteam Projekt Digitala trygghetslarm och Välfärdsteknologi
Utveckling av ledarskapet En utökning med 7 enhetschefer inom Hemtjänst, Särskilt boende och LSS stöd och service sedan 2007 Syfte: Inriktning mot ett processinriktat ledarskap Minskad risk för stressrelaterad ohälsa hos enhetscheferna Tid för god planering, framförhållning och reflektion Möjlighet att utveckla teamtanken i arbetslagen Tydliggöra och arbeta med verksamhetsmål och strategier Synliggöra den enskilda medarbetaren och dennes prestationer, öka delaktigheten och medarbetaransvaret. Minskade kostnader för ohälsotal, vikarier och timanställda Ökad kvalitet för brukare och närstående genom förbättrad tillgänglighet och flexibilitet
Resultat förarbeten 2006 och förstudie 2007 Förarbeten 2006 innan införandet av fördelningssystem visade mätningar: Förstudie 2007 Fördelning av tid Nuläge Hösten 2007 (%) Enhet Svängsta 10 19 57 rukartid = 52% 14 Kringtid = 48% varav 15-20% transport Förstudie 2007 Fördelning av tid potential (%) Enhet Svängsta 9 9 4 Insatstid Transporttid Planeringstid Kringtid 78
Uppföljning av arbetstid (Svängsta)
Uppföljning transporter/bilar (Svängsta) Sedan systemet infördes har biltransporterna minskat med cirka 6 400 mil /år Idag har man ett behov av 5 bilar mot tidigare 7 bilar
Resursfördelningssystemets delar 1. edömningsmallen och insatser iståndshandläggare 2. Ekonomistyrningsmodulen Ekonom Enhetschef Områdeschef 3. Planeringsverktyg Planeringsansvarig Personal
Varför göra något? Syfte och grundtankar rukarens behov ska styra resurstilldelning Samma förutsättningar för vård och omsorg oavsett var man bor i kommunen Samma förutsättningar att utföra sitt arbete
rukartid och kringtid I stort tillämpas SKLs modell för hemtjänsttimme (brukartimme) Vad är brukartid? Med brukartid eller bedömd tid avses den direkta tiden hos brukaren. Vad är kringtid? Planering, arbetsplatsträffar, dokumentation, förflyttningstid, övrigt.
Syfte med planeringsmetod Optimera den dagliga planeringen Gå från personalmetod till logistikmetod Kvalitetssäkra att brukaren får beviljad insats utförd Säkerställa personalens raster Optimera förflyttningstid
Metod för planering Personalmetod/optimerat Logistikmetod/brukaroptimerat Personal Transport Vårdtagare Vad ska göras? Var ska det göras? ska det göras? När Vårdtagare Vad ska göras? Var ska det göras? När ska det göras? Personal Ruttoptimering Transport
Tidigare arbetsmodell för en geografisk enhet med två grupper P P P P Grupp 1 Grupp 2 P P P P
Nuvarande arbetsmodell för en geografisk enhet med två grupper P P P P Grupp 1 Grupp 2 P P P P
Planeringsansvarigs områden bland annat; Planering av vikarier, omdisponering av personalresurser, översiktsscheman evakning av timmar utifrån brukarkort, rapportering och eventuell justering av brukares tid Info om utskrivningsklara brukare Framtagande av körschema
Uppföljning av resursfördelning Uppföljning sker per månad och period sammanställt och per enhet Gemensam genomgång på områdets ledningsgrupp + ekonom med analys och beslut för resp enhet Varje enhetschef har ansvar att följa utvecklingen och att öka/minska vid förändring i bedömda timmar löpande. (100 bedömda tim/mån = 1 åa/månad)
Uppföljning av resursfördelning Innehåll i uppföljningen udget enl RF Redovisning period (ek system) Förbrukning i % Antal timmar bedömd tid Antal timmar planerad tid Rapporterat antal åa Rapporterad plus/minustid för personal Summa antal åa och minus/plustim rukartid utifrån bedömd tid och planerad tid Kostnad per brukartimme Kostnad per personaltimme
Andel transporttid av arbetstid 30 28,37 25 23,12 20 18,42 15 15,33 13,88 12,28 10 9,88 5 0 Norra Östra Södra Asarum Mörrum Svängsta Hällaryd
Transporter/bilar Portalen följer upp alla bilar, körsträckor och förbrukning Överfört ansvar för bilar från områdeschef till enhetschef Antalet bilar har minskat (48 st 2008 till 37 st i sept 2011) Utbildning i sparsam körning (eco-driving) Antal ton CO² beräknas 2011 minska med cirka 50 ton per år jämfört med 2009. Detta innebär en 30% minskning.
Transporter/bilar Kostnader har ej minskat till följd av färre bilar och mindre transporter på grund av: Dyrare nyleasing vid nya upphandlingar Policy om gasdrivna bilar. Leasingkostnad blir för närvarande högre än för bilar med andra drivmedel Val av fyrhjulsdrivna bilar på grund av säkerhet medför högre leasingkostnader Högre drivmedelspriser Under 2010 återlämnades ett antal bilar med reparationer som följd, vilket medförde extra höga kostnader
mil Utveckling mil och kostnader tkr 60 000 2 500 2 052 50 000 48 384 45 114 2 000 42 002 42 308 40 000 1 409 1 381 35 227 1 428 1 500 1 486 30 000 1 000 20 000 500 10 000 0 halvår 1 2009 halvår 2 2009 halvår 1 2010 halvår 2 2010 halvår 1 2011 0 Antal mil Kostnad (tkr)
Så här tycker vi rukare: Lär känna personalen ra att det är samma personal Hjälpen har blivit bättre Personal i verksamheten: Ökad kontinuitet Ökad trygghet hos både personal och brukare Närmare relation till brukare Planeringsansvariga: Körschema upplevs mycket positivt Eliminerade konfliktsituationer Stressen har minskat kraftigt Mer tid hos brukarna på grund av bättre utnyttjande av tiden Enhetschef: Kvalitetssäkring av att utförd insats Personalens sjukskrivningar har minskat Småskadorna på bilarna har minskat
Område under vidareutveckling Utveckling av arbetstidsmodeller Karriärstegen Utveckling av Processinriktat ledarskap Ledningssystem för kvalitet Utveckling av sociala innehållet, kost och nutrition Utredning om utökad valfrihetbrukarmedverkan
Påverkan på andra verksamheter Logistikmetod har prövats i andra verksamheter inom individ- och familjeomsorg och inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. Under 2010 har exempelvis HSL- organisationen minskat från 14 till 7 bilar. Resursfördelning används inom särskilt boende både enligt SoL och LSS. Fördelningen baseras på mätningar som genomförs två gånger per år.