Lovfesting av allemannsretten



Relevanta dokument
Lovfesting av allemannsretten

Resultater fra svensk forskning på bruk og vern. Hva kan vi lære av varandra?

Allemansrätten Några minuter om en utredning Klas Sandell

Historia, kultur och turism

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Promemoria

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Et friluftsliv i endring - implikasjoner for planleggere og politikere

Några aspekter på svenska reservatsdilemmans förutsättningar

Allemansrätten och dess framtid

SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING

Framtidsfokus: Barn och natur 13 oktober

Underlagsdokument till jävsregler

Naturvårdens intressen

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Yttrande över Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärds prog ram, dnr 2014:00371

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Välkommen till Sommarseminarium 2016

Hyltevägens förskola Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

DJURÖ 4:65 & DJURÖ 4:238, skifte 2: Ansökan om strandskyddsdispens för muddring och uppläggning av muddermassor på land

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Kursplan. Mål 1(7) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen

Anne Persson, Professor

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Berghems förskola Namn på rektor/förskolechef: Inger Birgersson

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden

HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/2015

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

Eudora Internationella Förskola, Fatburs Brunnsg.

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

STUDIEHANDLEDNING. Friluftspedagogik för vuxna 15 hp Vår- och höstterminen Kursansvarig Eva-Marie Harlin

Figur 1. New York: Mord och dråp, , per invånare.

Skogsbacken har 4 avdelningar. Humlan och Myran är 1-3 års avdelningar. Knotten och Flugan är

Kvalitetsredovisning SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING

Naturskyddsföreningens miljöenkät till Tjörnpartierna inför valet 2014

Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun

Angående: Remiss , 0582, daterad gällande "Utvidgning av strandskyddsområden i Söderköpings kommun"

DOM Meddelad i Stockholm

Platser för rovdjursturism?

1 (11) Granskningshandling /15. Detaljplan för del av Staden 2:20 och 2:28 NY BRO TILL HÅGESTAÖN. Standardförfarande

Rådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal?

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

REFLEKTION ÖVER DEN EGNA KUNSKAPSUTVECKLINGEN

En betraktelse kring form som syftar till att stärka samverkan mellan forskning och beslutsfattare

Trimsarvets förskola

Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga

I Ur Och Skur Sånna förskola certifierad

DOM Stockholm

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

AA i ett nötskal. Anonyma Alkoholister i Sverige

Utvärdering APL frågor till handledare VT2015

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt mot barn

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

7. Socialt kapital i norra Sverige

FRILUFTSLIV: HISTORIA, KULTUR OCH SAMHÄLLE, 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG FRILUFTSLIV: HISTORY, CULTURE AND SOCIETY, 7.5 HIGHER EDUCATION CREDITS

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura område!

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Herr ordförande När jag tittar ut härifrån är det med glädje jag ser vilket engagemang denna fråga väcker. Det är bra för Hörby med en debatt om hur

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Miljökonsekvensbeskrivning

Arbetshäfte År 7 Namn Klass

Komma igång med Eventor

Välkommen Till Kryssets förskola 2015

Gemensamhetsanläggningar för avlopp

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd

Remiss av allmänna råd med kommentar om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Samhällsbyggnadsförvaltningen. Anmälningsärenden 2015

Länsträff 2012 Skolform SMoK

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Rumslig strategisk planering på regional nivå

För årskurs 1 50 poäng IDH

ÖRJAN EDSTRÖM NR 4

CARL GUSTAF. Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1974 Prop. 1974:78. Nr 78

Våga Visa kultur- och musikskolor

Fortsatt arbete enligt skärgårdsprogrammet Antaget av kommunfullmäktige 211,

Naturskolornas läroplan

Samspelet i trafiken informella regler, irritation och aggressiva beteenden

De Complete 180: Andy Esche, personliga vittnesbörd Grundare av MissingPets.com 1. Mitt namn är Andy Esche, grundare av missingpets.com. 2.

Kursplan. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Kognitiv psykologi Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller

Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys

Välkommen Till Trollbackens förskola

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

Miljönämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE. 2 januari MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN SIDA 1 (5)

NORRBACKA FÖRSKOLOR HEMVIST LJUS SPRÅKPEDAGOGISK ARBETSPLAN 2010

Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling

Motiv för legitimation

Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete - en introduktion 7,5 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2016 Stockholm

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING

Interpellation om belysning på Trafikverkets vägar på landsbygden

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter.

Transkript:

Dokumentation från anförande hållet vid Konferanse om allemannsrettens og friluftslivets framtid: Friluftsloven 50 år i 2007! i Oslo 26. og 27. november 2007 Lovfesting av allemannsretten er det en begrensning på den frie ferdselsretten? Klas Sandell Professor; Avd. f. Geografi och Turism, Karlstads universitet, Sverige: www.kau.se och Forskningsprogrammet "Friluftsliv i Förändring": www.friluftsforskning.se E-post: Klas.Sandell@kau.se Inledning Anförandet, och denna dokumentation, tar sin utgångspunkt i arrangörens önskemål om att med hjälp av situtationen i Sverige diskutera för- och nackdelar med lagstiftning av allemansrätten. Skall jag ge ett mycket kort tillspetsat svar på frågan om lagstiftning kan begränsa den fria färdselrätten så säger jag; ja! Skall jag ge ett en aning lite längre svar blir det; ja, men det kanske blir nödvändigt! Och här följer så ett något lite längre svar, men förstås fortfarande mycket knapphändigt. Den svenska allemansrätten som även om den som begrepp finns med även i grundlagen alltså inte är formaliserad genom särskild lagstiftning kan ses som det frirum som finns mellan olika begränsningar (Fig. 1). En något utvecklad illustration av allemansrättens principiella innehåll och koppling till lagstiftning görs i figur 2 (Sandell, 2001). Figur 1. Den svenska allemansrätten som det "utrymme" som blir kvar mellan inte bara de traditionella och lagstadgade skydden för: (i) markägarens ekonomiska intressen; (ii) naturvärden; och (iii) hemfrid utan också de begränsningar som (iv) landskapets användning utgör (Sandell, 2001). 1

"Alla skall ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan". [Efter en utläggning om skyddet för äganderätten] Sveriges grundlag, Regeringsformen (18 ; gäller från 95-01-01 omtryckt i SFS 1994:1483) Ekonomiska intressen Brottsbalken om skadegörelse, åverkan, olovlig väg m.m. Allemansrättens ställning Hemfrid Brottsbalken om hemfridsbrott och olaga intrång m.m. Allemans- rätten "Var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen skall visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den" (Miljöbalken 7 kap. 1 ; SFS 1998:808) Naturskydd Reservat, fridlysningar m.m. "En tillsynsmyndighet får förelägga den som håller stängsel i ett område av betydelse för friluftslivet eller i närheten av ett sådant område att ordna grindar eller andra genomgångar som behövs för att allmänheten skall kunna komma till mark inom ett sådant område som omfattas av allemansrätten." (Miljöbalken 26 kap. 11 ; SFS 1998:808) [kan ev. ge ersättning fr. staten; 31 kap. 11 ] Om Vilthägn och om Skogsbesprutning (1) (Miljöbalken 12 kap. 11 resp. 14 kap. 20 ; SFS 1998:808) Landskapets användning Fysisk planering, miljöbalken, plan- och bygglagen m.m. "Strandskydd råder vid havet och vid insjöar och vattendrag. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet." (Miljöbalken 7 kap. 13 ; SFS 1998:808) Inom följande områden skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas /.../ med hänsyn till friluftslivet skall [områden] så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natureller kulturmiljön. /.../ grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas..." (Miljöbalken 3 kap. 6 resp. 4 kap. 2 ; SFS 1998:808) Figur 2. En utvecklad illustration av allemansrättens principiella innehåll och koppling till lagstiftning (Sandell, 2001). En viktig aspekt på diskussionerna om den nutida svenska allemansrätten är om en viss allemansrättslig aktivitet på en viss plats är organiserad och/eller kommersiell (se figur 3). Vi kan då konstatera att även om alla fyra kategorierna i figur 3 kan nyttja allemansrätten så i miljöbalken och dess förarbeten poängteras vissa skillnader i krav när det är organiserat (är en verksamhet) samt i viss mån när det är kommersiellt (Fig. 3; Sandell, 2001). 2

Figur 3. Kopplingar mellan ett allemansrättsligt nyttjande i en konkret situation och dagens svenska lagstiftning (fotnotssiffrorna i figuren, (1) etc., hänvisar till olika lagtexter och förarbeten som återges i Sandell, 2001). Det är författarens uppfattning att ingen intensiv debatt sker i Sverige idag utifrån att t.ex. det kommersiella nyttjandet av allemansrätten bör förändras men inflyteserika grupper har haft detta på sin agenda sedan länge och vi kan t.ex. notera följande färska uttalande av statsminister Fredrik Reinfelt: "Allemansrätten försvaras som en grundsten men samtidigt slår partiet [Moderaterna] fast att det kommersiella utnyttjandet av allemansrätten ska försvinna." (Friluftsnytt från Svenskt Friluftsliv, 07-09-11). En hjälp för att förstå allemansrättens väsen och dess relation till eventuell lagstiftning kan vara att jämföra med hur Elinor Ostrom (2000) beskriver "Social Capital" som jag alltså 3

menar har många paralleller till allemansrätten. Hon menar att socialt kapitel kan beskrivas på följande sätt: - is the shared knowledge, understandings, norms, rules, and expectations about patterns of interactions that groups of individuals bring to a recurrent activity; - opens up some opportunities while restricting others; - is formed over time and is embedded in common understanding rather than in physically obvious structures; - is hard to articulate precisely in language. Och allemansrättens problematik blir i så fall tydlig när hon pekar på följande som viktiga risker när det gäller socialt kapital: "[it is] easily eroded if large numbers of people are concerned or if a large proportion of participants change rapidly unless substantial efforts are devoted to transmission of the common understandings, monitoring behaviour in conformance with common undertandings, and sanctioning behavior not in conformance with the common understanding" (Ostrom, 2000:176 och 179). Jag vill avslutningsvis lyfta fram följande karaktärsdrag hos allemansrättens som centrala när det gäller frågan om eventuell lagstiftning inför framtiden: - allemansrätten måste "kunna läsa i landskapet" när det gäller vad som är tillåtet och förbjudet vilket innebär att en viktig förändringsfaktor blir hur det fysiska landskapet förändras "vad man har att läsa" samt hur de mentala landskapen, "läskunnigheten förändras; - allemansrätten måste aktivt upprätthållas av intresserade nyttjare vilket innebär att en viktig förändringsfaktor blir hur friluftslivets ställning i samhället förändras, t.ex. när det gäller antalet nyttjare, vilka platser man söker och för vilka aktiviteter; - allemansrätten lärs ut genom att "socialiseras in i landskapet vilket innebär att en viktig förändringsfaktor blir hur friluftslivets pedagogiska inramning förändras, t.ex. dess roll i familjer, skolor och föreningsliv. Sammantaget blir mina personliga reflektioner när det gäller nackdelar utifrån ökad lagstiftning om den svenska allemansrätten att vi förlorar i flexibilitet och lokal anpassning samt riskerar generella inskränkningar jämfört med idag t.ex. beroende på starka påtryckningsgrupper. Och mina personliga reflektioner om fördelar utifrån ökad lagstiftning om allemansrätten blir att det kan försvara allemansrättens grundläggande innehåll i en högrörlig tid med snabb teknik- och aktivitetsutveckling och att förändringar och preciseringar då i större utsträckning kan göras i en öppen och demokratisk process. 4

Litteraturexempel (rapporter tillgängliga via www.friluftsforskning.se): Emmelin, Lars; Fredman, Peter & Sandell, Klas 2005. Planering och förvaltning för friluftsliv En forskningsöversikt. Rapport för Naturvårdsverket, No. 5468, Stockholm. Fredman, Peter & Sandell, Klas 2005. Delrapport om svenskars fjällbesök samt inställning till allemansrätten och skyddade naturområden särskilt i fjällen. -Fjällmistrarapport No. 15, Umeå Universitet, Umeå. Ostrom, Elinor 2000. Social Capital: A fad or a fundamental concept? -Dasgupta, Partha (ed.) Social Capital: A Multifaceted Perspective. The World Band, Office of the Publisher, Herndon, VA, USA, pp. 172-207. Sandell, Klas 2001. Några aspekter på svenska reservatsdilemmans förutsättningar. -Forskningsprogrammen: FjällMistra och Landskapet som Arena (och dess arbetsrapport No. 4), Umeå universitet, Umeå. Sandell, Klas 2004. Var ligger utomhus? Om nya arenor för natur- och landskapsrelationer. -I: Lundegård, Iann; Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (red.), Utomhusdidaktik, Studentlitteratur, Lund, s. 151-170. Sandell, Klas 2005. Reservatsdilemman eller utvecklingsområden? En syntesdiskussion och två fallstudier: Torneträsk biosfärområde 1986-2004 och Södra Jämtlandsfjällens nationalparksförslag 1995-2000. - Rapport No. 17 för forskningsprogrammet "FjällMistra" (the Mountain Mistra Programme), Umeå. Sandell, Klas 2006a. Access Under Stress: the Right of Public Access Tradition in Sweden. -In: McIntyre, Norman; Williams, Dan R. & McHugh, Kevin E. (eds.) Multiple Dwelling and Tourism: Negotiating Place, Home and Identity, CABI Publishing, Wallingford and New York, pp. 278-294. Sandell, Klas 2006b. The Right of Public Access: Potentials and Challenges for Ecotourism. -In: Gössling, Stefan & Hultman, Johan (eds.) Ecotourism in Scandinavia: Lessons in Theory and Practice, CABI, Wallingford, pp. 98-112. Sandell, Klas & Sörlin, Sverker (red.) 2000. Friluftshistoria från `härdande friluftslif till ekoturism och miljöpedagogik: Teman i det svenska friluftslivets historia. Carlssons bokförlag, Stockholm. (Som bl.a. innehåller ett kapitel om allemansrättens framväxt.) 5