Huvudstadsregionen leder landet

Huvudstadsregionen leder landet Rapport 2011:2

Förord Huvudstadsregionen är landets tillväxtmotor. De senaste fem åren har befolkningen i Stockholms län vuxit med cirka 164 000 personer. Befolkningsökningen motsvarar två fullsatta SL-bussar med nya invånare varje dag. Påfallande ofta hörs påståenden om att Stockholms tillväxt sker på bekostnad av övriga regioner. Den här rapporten, som konsultföretaget WSP har gjort på uppdrag av Stockholms Handelskammare, granskar det påståendet. Resultatet är tydligt. Det förhåller sig precis tvärtom. Huvudstadsregionen är landets draglok. Exempelvis visar undersökningen att verksamheter som startas upp i Stockholmsregionen över tiden sprids till andra regioner. Rapporten visar också att Sveriges tillväxtmöjligheter är fortsatt starka och fram till 2030 beräknas tillväxten till ungefär 2,7 procent per år. Ungefär 40 procent av denna tillväxt beräknas hamna i Stockholmsregionen. Rapportförfattarna gör även en internationell utblick och Stockholmsregionen placerar sig i Europatoppen med en stark global konkurrenskraft. Men det finns moln även på huvudstadsregionens himmel. För att regionen ska fortsätta att vara konkurrenskraftig och kunna hävda sig i turboglobaliseringen måste beslutsfattarna på kommunal-, landstings- och riksdagsnivå inse regionens betydelse. Det behövs en storstadspolitik som skapar ett bra klimat både för medborgarna och företagen i regionen. WSP står helt och hållet för innehållet i rapporten som har författats av Fredrik Bergström, ekonomie doktor, och Anders Wigren, filosofie doktor i kulturgeografi. Stockholm i mars 2011 Maria Rankka VD Stockholms Handelskammare 3

Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1 INLEDNING... 4 2 DEN EKONOMISKA TILLVÄXTENS DRIVKRAFTER... 4 2.1 Demografiska faktorer... 5 2.2 Ackumulation i fysiskt kapital... 5 2.3 Ackumulation av nya kunskaper... 5 2.4 Kommersialisering av nya kunskaper... 6 2.5 Regionala skalfördelar... 7 3 DEN EKONOMISKA TILLVÄXTEN I STOCKHOLMSREGIONEN... 8 3.1 Storstäder har goda förutsättningar produktion av nya kunskaper... 9 3.2 Stockholm har högst BRP per invånare... 10 3.3 Göteborgsregionen växer snabbast... 12 3.4 Storstadsregionerna har ett stort kunskapskapital... 17 4 TJÄNSTEBRANSCHERNA VÄXER I STORSTÄDERNA... 20 5 STOCKHOLMSREGIONENS TILLVÄXT FRÄMJAR TILLVÄXTEN I ÖVRIGA SVERIGE... 23 5.1 Filtering-down-processerna spelar stor roll... 23 5.2 Regionstorlek och utbildningsnivå påverkar spridningsförloppet... 28 6 STOCKHOLMSREGIONEN ÄR I EUROPATOPPEN... 30 6.1 Stockholmsregionen har hög global konkurrenskraft... 30 6.2 Stockholmsregionen är en ledande kunskapsregion... 31 7 FRAMTIDA UTVECKLING PÅ KORT OCH LÅNG SIKT... 33 7.1 God tillväxt de kommande åren... 33 7.2 Stark tillväxt fram till 2030... 34 8 NÅGRA UTMANINGAR... 35

Sammanfattning Den här rapporten belyser den ekonomiska tillväxten i Stockholmsregionen ur ett nationellt perspektiv med några internationella utblickar. Stockholmsregionen är en av Europas ledande kunskapsregioner och är den i särklass största och mest dynamiska regionen i Sverige. Syftet med rapporten är också att undersöka om det finns fog för misstankarna om att Stockholmsregionens tillväxt sker på bekostnad av de övriga regionernas tillväxt. Men det visar sig att Stockholmsregionen i stället gynnar andra delar av Sverige genom att verksamheter som startas där sprids till andra regioner. Rapportens viktigaste slutsatser är följande: - Drivkrafterna för en regions ekonomiska tillväxt är demografiska faktorer, ackumulation av fysiskt kapital, kommersialisering av nya kunskaper och utnyttjandet av regionala skalfördelar - Stockholm har goda förutsättningar för produktion av nya kunskaper i och med att man har hög andel välutbildade, stor andel FoU, hög sysselsättningstäthet, stor branschbredd och är en stor region - Stockholm har högst Bruttoregionprodukt (BRP) per invånare i Sverige - Stockholm har haft en relativt stark tillväxt under perioden 1993-2008, i synnerhet för arbetsproduktiviteten. Göteborgsregionen är dock den region som har växt snabbast under perioden. En orsak är att tillväxten av personer i arbetsför ålder har varit stark - Stockholmsregionen är den region som har störst andel av befolkningen med eftergymnasial eller längre utbildning - Under de senaste decennierna har tjänstenäringarna haft den starkaste sysselsättningsutvecklingen i näringslivet. En betydande del av denna tillväxt återfinns i Stockholmsregionen - Tillväxten i Stockholmsregionen gynnar andra delar av landet via en s.k. Filtering-Down-process, d v s många verksamheter startas upp i Stockholmsregionen men över tiden så sprids effekterna till andra regioner - I internationella jämförelser kommer Stockholmsregionen relativt väl ut. Det gäller såväl jämförelser av konkurrenskraft som kompetens/kunskapsnivå - På kort sikt förväntas tillväxten vara relativt god i Stockholmsregionen - Fram till 2030 kommer Svensk ekonomi att växa med ungefär 2,7 procent per år. Ungefär 40 procent av denna tillväxt förväntas hamna i Stockholmsregionen - För att Stockholmsregionens fulla potential ska realiseras (och därmed även gynna andra regioner) krävs att ett antal utmaningar hanteras på bästa sätt. 2

Några centrala är: o Utveckla den fysiska infrastrukturen (transporter och bostäder) o Stärka kunskapsinfrastrukturen (spetsforskning, högteknologiska verksamheter) o Utveckla och stärka regionala innovationssystem (skapa bästa möjliga kommersialisering av ny kunskap) Det är viktigt att regionen antar de tre utmaningarna ovan eftersom det annars finns risk för att Stockholmsregionen tappar den utvecklingskraft som historiskt varit motorn i den svenska tillväxten. Den allt snabbare globaliseringen drivs av en politisk vilja att integrera ländernas ekonomier så att det tillväxtdrivande handelsutbytet ökar. Till detta kommer en teknologisk utveckling som sänker kostnader för transporter av gods, handel, information och kodifierade kunskaper. Att ökad handel är tillväxtdrivande har att göra med att den främjar utnyttjandet av regional specialisering och regionala skalfördelar. I ett internationellt perspektiv är Stockholmsregionen relativt liten och har i en långt driven specialisering, förhållande till sin storlek snabb strukturomvandling och snabb ekonomisk tillväxttakt. Stockholmsregionens ledande ställning som kunskapsnation även i ett internationellt perspektiv bygger på att regionens tillgångar i form av transportinfrastruktur, bostäder, kunskapsinfrastruktur och innovationssystem utnyttjas väl samt att dessa tillgångar både växer i volym och anpassas i sin struktur. I klartext finns det skäl att höja ett varningens finger för att Stockholm långsamt håller på att tappa en del av sin starka utvecklingskraft. OECD har till exempel i sin senaste genomgång av tillväxtförutsättningarna i Stockholmsregionen uppmärksammat att det finns risk för att bostadsbyggandet och utbyggnaden av transportinfrastrukturen inte äger rum i den takt som krävs för att allvarliga tillväxthämmande flaskhalsar ska undvikas. FoU-investeringarna i regionens traditionellt FoU-tunga företag har minskat under flera år och ett ökat globalt ägande i dessa företag gör regionens ställning som centrum för FoUverksamheter mera osäker. Av den anledningen bör regionens innovationssystem på sikt ändra sin struktur så att nya teknologier kan utvecklas och ta över rollen som tillväxtmotorer i Stockholmsregionen och i sin förlängning i Sverige. 3

1 Inledning Den här rapporten belyser den ekonomiska tillväxten i Stockholmsregionen ur ett nationellt perspektiv med några internationella utblickar. Stockholmsregionen är en av Europas ledande kunskapsregioner och är den i särklass största och mest dynamiska regionen i Sverige. Syftet med rapporten är också att undersöka om det finns fog för misstankarna om att Stockholmsregionens tillväxt sker på bekostnad av de övriga regionernas tillväxt. Analysen börjar i kapitel två med en genomgång av tillväxtens drivkrafter och fortsätter med en beskrivning av Stockholmsregionens tillväxt i nationellt perspektiv i kapitel tre. I kapitel fyra belyses hur Stockholmsregionen utvecklas inom tjänstenäringarna, den del av svensk ekonomi som har haft den snabbaste sysselsättningstillväxten under de senaste decennierna. Rapportens huvudfråga, om Stockholmsregionen växer på bekostnad av övriga regioner, besvaras med ett nej i kapitel fem. Tvärtom visar analysen att de svenska regionerna växer i ett samspel med varandra där Stockholmsregionen i kraft av sin storlek och sin stora kunskapsstock fostrar unga högteknologiska branscher och när dessa är flygfärdiga sprids de till framförallt de regionala centra som finns i varje län. Dessa centra är tillräckligt stora och har en tillräckligt stor kunskapsstock för att kunna ta emot de branscher som under sin uppväxt har dragit nytta av Stockholmsregionens stora och diversifierade utbud av specialiserade tjänsteföretag och krävande kunder. Denna utspridning ger plats i Stockholmsregionen för en ny våg av unga högteknologiska branscher. För flertalet av de unga och högteknologiska branscherna (både tjänstebranscher och industribranscher) finns det inget lika bra alternativ till Stockholmsregionen i Sverige. Därför konkurrerar inte Stockholmsregionen med övriga regioner utan utgör istället en förutsättning för att de övriga branscherna med en viss eftersläpning får del av de växande branscherna. I kapitel sex görs en översiktlig internationell utblick. I kapitel sju görs en framåtblickande analys. Hur förväntas Stockholmsregionen växa de närmaste åren och fram till 2030? Rapporten avslutas med några utmaningar som Stockholmsregionen står inför. Den ökade globaliseringen gör att ingen region kan räkna med att ha sin position orubbad utan ständiga förbättringar i den regionala miljön. 2 Den ekonomiska tillväxtens drivkrafter Forskningen kan nu peka ut fem faktorer som påverkar tillväxten i BRP per invånare i regioner. 4

2.1 Demografiska faktorer En förutsättning för att produktionen per invånare ska vara hög är att de demografiska förutsättningarna är gynnsamma. Det innebär en hög andel i arbetsför ålder av den totala befolkningen, en hög andel sysselsatta av de arbetsföra och många arbetade timmar per sysselsatt. Då blir antalet arbetade timmar per invånare många. Givet antalet arbetade timmar och en genomsnittlig produktivitet per arbetade timme som är konstant växer BRP per invånare i takt med att antalet arbetade timmar per invånare ökar. Men antalet arbetade timmar kan bara öka upp till ett visst kapacitetstak. Därför kan inte demografiska faktorer förklara den långsiktiga ekonomiska tillväxttakten. Det är produktiviteten, d.v.s. det regionala produktionsvärdet per sysselsatt som påverkar den långsiktiga ekonomiska tillväxten i en region. Produktivitetstillväxten påverkas av fyra faktorer: ackumulation av fysiskt kapital, ackumulation av nya kunskaper, kommersialisering av nya kunskaper och regionala skalfördelar. 2.2 Ackumulation i fysiskt kapital Fysiskt kapital utgörs av maskiner, byggnader och transportinfrastruktur. Givet att det i en region finns en stor kapitalstock per invånare blir det fysiska kapitalets marginella tillskott till produktionen mycket stort. Utan att några nya investeringar behöver göras kan allt fler ta maskinerna, byggnaderna och transportinfrastrukturen i anspråk. I takt med att antalet invånare växer uppstår det flaskhalsar i form av köer för att använda maskinerna, hitta bra lokaler och för att komma fram i trafiken. Dessa köer och ökade kostnader gör att det fysiska kapitalet blir mindre produktivt ju fler invånare som använder det. Gammalt fysiskt kapital förslits och det krävs reinvesteringar för att ersätta det utslitna kapitalet. I takt med att befolkningen växer så krävs det att det fysiska kapitalet ökas så att flaskhalsarna undviks. Mängden fysiskt kapital per invånare påverkar den regionala tillväxten men det gör också arbetskraftens och det fysiska kapitalets samlade produktivitet, totalfaktorproduktiviteten, förkortad TFP. 2.3 Ackumulation av nya kunskaper Det är ackumulationen av nya kunskaper som påverkar TFP. Kunskapsackumulationen påverkas av andelen personer dagligen arbetar med kunskapsproduktion d.v.s. framtagning av nya kunskaper och idéer. Andelen personer av de sysselsatta som arbetar med FoU eller andelen av BRP som investeras i FoU är vanliga mått att mäta intensiteten i kunskapsproduktionen i en region. Detta mått brukar kompletteras med andelen personer i arbetskraften 5

eller befolkningen som har en tertiär utbildning, d.v.s. en eftergymnasial utbildning som är längre än tre år. Det har visat sig vara av stor betydelse för den långsiktiga tillväxten att det finns välutbildad arbetskraft ute på fältet som kan ta emot och anpassa de nya kunskaperna till företagsspecifika idéer och nya produkter och organisationsformer som är billigare och mera produktiva än de gamla. Kunskaper har en särskild egenskap som är viktig i tillväxtsammanhang. Det är att kunskaper inte förbrukas när de konsumeras, som är fallet med t ex bilar eller bananer. Denna speciella egenskap gör att redan vunnen kunskap kan återanvändas av flera personer utan att någons användning hämmas. Det är snarare så att ju fler personer som använder kunskaperna desto flera kombinationer av kunskaper blir det och ur det exponentiellt växande idéflödet uppstår många nya idéer per invånare. Några av dessa idéer blir riktiga framgångssagor samtidigt som andra idéer inte visar sig vara ekonomiskt hållbara. Det växer således upp en kunskapsstock med både goda och mindre goda exempel och det samlade kunnandet ökar. Storleken på denna kunskapsstock påverkar också den ekonomiska tillväxten i en region. 2.4 Kommersialisering av nya kunskaper De nya kunskaperna måste kommersialiseras för att dess värde ska synas i tillväxtstatistiken. Detta område är fortfarande relativt outforskat men det anses att ett lagom högt konkurrenstryck ökar företagens ekonomiska incitament att investera i riskfyllda innovationsprocesser. Drivkraften att satsa på innovationer är att slippa hamna i en förlustbringande lågpriskonkurrens. Företag satsar på innovationsprocesser i de branscher där det finns stora tillväxtpotentialer av att införa ny teknologi. Därför är en hög andel av regionens produktionsvärde i det som brukar kallas för high-tech branscher, både inom tillverkningsindustrin och inom tjänstesektorn en bra utgångspunkt för en snabb ekonomisk tillväxt på lång sikt. Det är även tillväxtbringande för en region om befolkningen och företagen är villiga att snabbt ta till sig och utveckla ny teknologi. En hög utbildningsnivå och en vilja att lära av andra Learning by doing är faktorer som snabbar på tillväxten i det kommersiella värdet av kunskaperna. Det regionala kunskapsflödet berikas av ett inflöde av personer, idéer och kapital från andra regioner. Därför är det viktigt att regionen är tillgänglig i det nationella och internationella transportnätverket. Det är givetvis även viktigt att personer, idéer och kapital kan flöda fritt inom regionen. Därför är det viktigt att alla regiondelarna har en god tillgänglighet. I Figur 1, sidan 7, visas att den regionala hårda infrastrukturen (regional infrastruktur) och den mjuka infrastrukturen (regionalt innovationssystem) tillsammans med naturresurser är de regionala komponenter som transformerar inflödet av personer, kompetens och kapital till ett utflöde av nya varor och tjänster. Utan ett inflöde av nya personer, nya kompetenser och nytt kapital kommer utflödet av nya produkter att stanna av och regionens tillväxttakt bromsas upp. Statliga och överstatliga regelverk och lagar påverkar den process i vilken kunskaper transformeras till 6

nya varor och tjänster. Det kan vara lagar och regler som påverkar incitamenten för arbetskraft och kapital att röra sig mellan branscher och mellan olika regioner. Det kan gälla lagar och regler som påverkar kostnaderna för att transportera varor och tjänster mellan regioner och mellan länder. Immaterialrätt (patentlagstiftning) är ett annat område där statliga och överstatliga lagar och regler påverkar innovationsprocesserna i en region. Figur 1 Drivkrafter bakom kunskapsdriven regional tillväxt Drivkrafter bakom innovativ tillväxt Infl öde av personer, kompetens och kapit al Regional infrastruktur Fysisk Kunskaper Socialt kapi tal Regionalt innovationssystem Innovationer Entreprenörskap Nätverk och kluster Utflöde av nya produkter, tjänster Regionala naturresurser Fysiska Klimat Natur Regelverk och lagstiftning, statligt och överstatligt (EU) 2.5 Regionala skalfördelar Kunskapsproduktionen och kommersialiseringen av kunskaperna blir mera produktiv av tre regionala egenskaper som har med regionens befolkningsmässiga storlek och tillgänglighet att göra d.v.s. regionens marknadspotential. Regioner med stor marknadspotential får fördelar både för hushåll och för företag. Fördelarnas uppnås när många företag och många hushåll ligger geografiskt nära varandra. Dessa fördelar kallas för agglomerationsfördelar. Forskningen om agglomerationsfördelar visar att de grundas på tre mikrofundament. Dessa är delning (sharing), matchning (matching) och lärande (learning). De tre engelska begreppen sharing, matching och learning har fått stort genomslag och acceptans i den regionala tillväxtforskningen världen över och Världsbanken har i en av sina årspublikationer rekommenderat länder och regioner att beakta dessa begrepp i politiken för integration och hållbar ekonomisk tillväxt. I korthet innebär sharing, matching och learning att geografisk koncentration underlättar och stimulerar processer som ökar företagens specialisering. Outsourcing är ett exempel på sharing och innebär att om många företag ligger nära varandra kan de var och en fokusera på sin kärnverksamhet och lägga ut 7

annan produktion på underleverantörer. Det finns ofta skalfördelar hos dessa underleverantörer och det betyder att ju fler företag som utnyttjar deras tjänster desto mer produktiva blir produktionsfaktorerna vilket gör att kostnaderna för insatsvarorna blir allt lägre och av högre kvalitet. När dessa externa skalfördelar utnyttjas ökar totalfaktorproduktiviteten med stigande realinkomster som följd. Ett exempel är att många företag i Stockholmsregionen lägger ut rekrytering av arbetskraft på företag som t ex Uniflex, Addecco m.fl. Ett annat exempel är att olika typer av fastighetsskötsel, FoU och marknadsspaning läggs ut på specialiserade företag. En ökad outsourcing skapar en allt större rörelse av leveranser av fysiska varor och arbetskraft mellan företagen i regionen. Dessa rörelser är tidskrävande och kostar pengar. För att minimera dessa kostnader lägger sig företagen nära varandra geografisk. Produktivitetsvinsterna av att ligga nära varandra är upp till en viss nivå större än ökade kostnader i form av högre hyror och högre löner. Matching innebär att när företagen ligger geografiskt nära varandra och finns i lägen med god tillgänglighet blir det lättare att hantera problemen med osäkerhet. Om ett företag går på pumpen och får lägga ner kan den friställda arbetskraften snabbt hitta ett nytt expanderande företag att jobba i. En nedgång i ett företag kan matchas av en uppgång i ett annat företag. Förutsättningen är att de ligger tillräckligt nära varandra så att arbetskraften kan byta företag utan stora kostnader. Learning tar sikte på att strategiskt viktig kunskap finns inbäddade hos enskilda personer och inte kan överföras via skrivna dokument. Det krävs personkontakter för att överföra kunskaperna. Dessa personkontakter kräver frekventa och oplanerade förflyttningar av personer mellan olika företag och därför ökar produktiviteten i företagen om dessa förflyttningar kan göras så billiga som möjligt. Geografisk närhet är ett sätt att minimera kostnaderna för dessa persontransporter. 3 Den ekonomiska tillväxten i Stockholmsregionen I kapitel två beskrivs den ekonomiska tillväxten i Stockholmsregionen med data för perioden 1993-2008. Det är inte möjligt att med detaljerade branschdata följa utvecklingen längre än till 2008 då den offentliga statistiken släpar efter på grund av det rigorösa kvalitetssäkringsarbete som SCB genomför. Att statistiken släpar efter har inte så stor betydelse för den här analysen då syftet är att beskriva strukturella förändringar snarare än konjunkturella. Krisen kom 8

ungefär då statistiken slutar vilket innebär att analysen fångar in de långsiktigt strukturella förändringarna opåverkade av den djupa ekonomiska krisen. För att sätta in Stockholmsregionens utveckling görs jämförelser med de två övriga Storstadsregionerna, Göteborg och Malmö samt regionerna utanför de tre storstäderna. Med regioner menas i analysen funktionella regioner, FA-regioner. I bilaga 1 framgår vilka kommuner som ingår i FA Stockholm. 3.1 Storstäder har goda förutsättningar produktion av nya kunskaper Förutsättningarna för att producera nya kunskaper blir alltmer viktiga. Storstadsregionerna i Sverige har ur ett nationellt perspektiv hög produktion av nya kunskaper mätt som patentansökningar (y- variabeln i Figur 2, sidan 10,). I en analys som WSP Analys & Strategi genomförde 2008 på uppdrag av NUTEK (numera Tillväxtverket) användes multipel regressionsanalys för att förklara skillnaden mellan Sveriges 72 arbetsmarknadsregioner (FA-regioner) i produktion av nya kunskaper (patentansökningar per 1 000 invånare). Regionens humankapital (andel sysselsatta med lång högskoleutbildning och andel årsarbetskrafter sysselsatta med FoU i det privata näringslivet) påverkar produktionen av nya kunskaper positivt. Agglomerationsfördelar som sysselsättingstäthet (antal sysselsatta per m 2 ), branschbredd och regionstorlek (antal invånare) ger skalfördelar precis som förväntat enligt teorin. Stockholmsregionen, liksom FA Göteborg och FA Malmö tillhör de tre översta decilerna för samtliga variabler vilket visar att kunskapsproduktionen har den högsta produktiviteten i storstäder och att storstäderna har absoluta fördelar (är bättre än medianregionen i alla förklarande variabler). 9

Figur 2 Storstadsregionernas status gällande faktorer som påverkar produktiviteten produktionen av nya kunskaper (Y) Patent ans 10 9 8 (+) Täthet 7 6 5 4 3 (+) Regionstorlek 2 1 0 FA Stockholm FA Göteborg FA Malmö Medianregionen (+) Branschbredd ind (+) Andel forskarutb (+) FoU priv (+) Andel lång högsk 3.2 Stockholm har högst BRP per invånare En sysselsättningstillväxt som baseras på ett stort och växande humankapital och äger rum i en miljö där strukturomvandlingens plussida är större än dess minussida har en hög bruttoregionalprodukt (BRP) per invånare. Stockholmsregionen har den högsta BRP per invånare i Sverige (figur 3, sidan 11). Avståndet till tvåan Göteborgsregionen var knappt 100 000 kronor per invånare 2008. Skillnaden mellan Stockholm och Malmöregionen var omkring 150 000 kr per invånare. Avståndet mellan tvåan Göteborg och trean Malmö var omkring 50 000 kronor per invånare. Skillnaden mellan Stockholm och den nästkommande regionen var dubbelt så stor som skillnaden mellan Göteborgsregionen och den nästkommande regionen Malmö. Mellan Malmöregionen och övriga regionerna utanför de tre storstadsregionerna är skillnaden obefintlig. Det är således de regionala skalfördelarna som förklarar skillnaderna i BRP per invånare. Referensåret 1993 uppvisar samma mönster och detta beror på att skillnaderna mellan regioner när det gäller BRP per invånare är stabila över tid. 10

Figur 3 BRP per invånare 1993 och 2008 i storstadsregionerna och övriga Sverige Övriga riket FA Malmö 2008 FA Göteborg 1993 FA Stockholm 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 BRP per invånare i 1000 tal kr Att BRP per capita är högre i storstadsregionerna än i övriga Sverige bottnar i att BRP per sysselsatt (dagbefolkning) är högre i storstadsregionerna (Figur 4, sidan 12,). BRP per sysselsatt är ett mått på arbetsproduktiviteten och den är högst i Stockholmsregionen och faller sedan med Göteborgsregionen och på andra plats och Malmöregionen på tredje plats. Var och en av de tre storstadsregionerna har högre arbetsproduktivitet än övriga regioner sammantagna. 11

Figur 4 BRP per sysselsatt (dagbefolkning) i storstadsregionerna och övriga Sverige 1993 och 2008 Övriga riket FA Malmö 2008 FA Göteborg 1993 FA Stockholm 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 BRP per sysselsatt (dagbefolkning) i 1000 tal kr 3.3 Göteborgsregionen växer snabbast Stockholmsregionen har en högre nivå på BRP/sysselsatt och BRP/invånare än Göteborgsregionen, Malmöregionen och övriga regioner. Men tillväxten av BRP per invånare mellan 1993 och 2008 har varit snabbast i den näst största regionen, Göteborg. Där har den genomsnittliga årliga tillväxten varit 4,7 procent. I Stockholm var tillväxten 4,4 procent, i Malmö 4,1 procent och i övriga regioner sammantagna 4,4 procent (Figur 5, sidan 12). Innebörden av det är att den ledande regionen, Stockholm, inte har dragit ifrån övriga regioner utan dessa håller sammantagna samma tillväxt i BRP per invånare som Stockholmsregionen. 12

Figur 5 Genomsnittlig årlig tillväxt i BRP per invånare i storstadsregionerna och övriga Sverige mellan 1993 och 2008 Övriga riket FA Malmö FA Göteborg FA Stockholm 3.8% 3.9% 4.0% 4.1% 4.2% 4.3% 4.4% 4.5% 4.6% 4.7% 4.8% Genomsnittlig årlig tillväxt av BRP/invånare 1993 2008 När det gäller arbetsproduktiviteten har Stockholmsregionen den snabbaste tillväxttakten i genomsnitt per år mellan 1993 och 2008. Göteborgsregionen kommer på andra plats men regionerna utanför storstäderna kommer inte långt efter (Figur 6, sidan 14). 13

Figur 6 Genomsnittlig årlig tillväxt i BRP per sysselsatt (dagbefolkning) i storstadsregionerna och övriga Sverige mellan 1993 och 2008 Övriga riket FA Malmö FA Göteborg FA Stockholm 3.5% 3.5% 3.5% 3.6% 3.6% 3.6% 3.6% 3.6% 3.7% 3.7% 3.7% Genomsnittlig årlig tillväxt i BRP/sysselsatt (dagbefolkning) 1993 2008 Att Göteborgsregionen har haft en snabbare tillväxt i BRP per invånare än Stockholmsregionen beror således inte på en snabbare tillväxt i arbetsproduktiviteten. Förklaringen finns i de demografiska skillnaderna. Göteborgsregionen har haft snabbare tillväxt i antalet sysselsatta (dagbefolkning) än Stockholmsregionen och Malmöregionen mellan 1993 och 2008 (Figur 7, sidan 15). De tre storstadsregionerna har haft en snabbare tillväxt i befolkning än regionerna utanför storstäderna. Tillväxten i nattbefolkning följer tillväxten i dagbefolkningen. Det ska påpekas att den globala finanskrisen som inleddes 2008, och som inte syns i statistiken, drabbade Göteborgsregionen och Malmöregionen hårdare än Stockholmsregionen. 14

Figur 7 Genomsnittlig årlig tillväxt i antal sysselsatta (dagbefolkning) i storstadsregionerna och övriga Sverige mellan 1993 och 2008 Övriga riket FA Malmö FA Göteborg FA Stockholm 0.0% 0.2% 0.4% 0.6% 0.8% 1.0% 1.2% 1.4% 1.6% 1.8% 2.0% Genomsnittlig årlig tillväxt i dagbefolkningen 1993 2008 Men Stockholmsregionen har haft en snabbare befolkningstillväxt än Göteborgsregionen, Malmöregionen och övriga regioner mellan 1993 och 2008 (Figur 8, sidan 16). 15

Figur 8 Genomsnittlig årlig tillväxt i antal invånare i storstadsregionerna och övriga Sverige mellan 1993 och 2008 Riket FA Malmö FA Göteborg FA Stockholm 0.0% 0.2% 0.4% 0.6% 0.8% 1.0% 1.2% Genomsnittlig årlig tillväxt i antal invånare 1993 2008 En snabb befolkningstillväxt måste gå hand i hand med en snabb tillväxt i andelen av befolkningen som är i arbetsför ålder (20-64 år) och en snabb tillväxt i förvärvsfrekvensen (antalet förvärvsarbetande nattbefolkningen 20-64 år dividerat med antalet invånare i arbetsför ålder) för att inte tillväxten i BRP per invånare ska påverkas negativt av tillväxten i antalet invånare. Figur 9, sidan 17, visar att Stockholmsregionen har haft en långsammare tillväxt i BRP per invånare just på grund av att tillväxten i antalet invånare i arbetsför ålder i förhållande till tillväxten av antalet invånare och tillväxten i förvärvsfrekvensen har varit långsammare än i Göteborgsregionen. I Stockholmsregionen har antalet personer som förvärvsarbetar vuxit långsammare i förhållande till tillväxten i antalet invånare jämfört med Göteborgsregionen. Den lägre förvärvsfrekvensen är ett långsiktigt problem om orsaken är en liten integration på arbetsmarknaden av personer som står till arbetsmarknadens förfogande. Om den lägre förvärvsfrekvensen beror på att en större andel av befolkningen i Stockholmsregionen i arbetsför ålder studerar kan tillväxten däremot påverkas positivt på lång sikt. Att tillväxten i befolkningen i arbetsför ålder (i förhållande till tillväxten i antalet invånare) är långsammare i Stockholmsregionen kan bero de uppenbara svårigheterna att få tag i en bostad i Stockholmsregionen. Att utreda detta i detalj hamnar utanför denna analys men det finns tydliga tecken på att bostadsbristen i Stockholmsregionen är tillväxthämmande. 16

Figur 9 Genomsnittlig årlig tillväxt antalet invånare i arbetsför ålder (20-64 år) normerat med tillväxten i antalet invånare och tillväxt i förvärvsfrekvensen mellan 1993 och 2008 i FA Göteborg och FA Stockholm Tillväxt i förvärvsfrekvens FA Göteborg FA Stockholm Relativ tillväxt antal invånare i arbetsför ålder 0% 1% 1% 2% 2% 3% 3% 4% 4% 5% 5% 3.4 Storstadsregionerna har ett stort kunskapskapital Det är de demografiska faktorerna som har hämmat tillväxten i BRP per invånare i Stockholmsregionen mellan 1993 och 2008. Produktivitetens nivå är hög och tillväxten är snabb i Stockholmsregionen. Göteborgsregionen har under perioden förstärkt rollen som den näst största regionen i ekonomiska termer. Att kunskapsstocken tillsammans med regionstorleken påverkar den ekonomiska tillväxten i regioner positivt har redan framgått i rapporten. I Figur 10 ( sidan 18) visas andelen av dagbefolkningen som hade treårig eftergymnasial utbildning eller längre 1993 och 2008. Stockholmsregionen har den högsta andelen och därefter kommer Göteborgsregionen och Malmöregionen. De tre storstadsregionerna har en högre andel högutbildad dagbefolkning än övriga regioner. 17

Figur 10 Andelen av dagbefolkningen som har 3-årig eftergymnasial utbildning eller längre Övriga riket FA Malmö 2008 1993 FA Göteborg FA Stockholm 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Storstadsregionerna har komparativa fördelar av verksamheter som är innovativa, kunskapsintensiva och kontaktintensiva. Sänkta transportkostnader för att transportera gods och ökade alternativkostnader för persontransporter har medfört en regional omfördelning av produktionen där produktionen varor och tjänster som är teknologiskt mogna och inte kräver personliga kontakter för att produceras har fått allt större nackdelar av att ligga centralt i storstadsregionerna. De höga markkostnaderna (lokalhyran) har drivits upp och de sänkta transportkostnaderna för gods har gjort det lönsamt att lokalisera mogna branscher i mindre regioner (än storstäderna) där markkostnaderna (hyrorna) är lägre. De sänkta kostnaderna för marken äts inte upp av ökade kostnader för godstransporter när transportkostnaderna för gods sjunker. Det geografiska tillväxtmönstret mellan 1993 och 2008 är en del av ett större mönster där de regionala skillnaderna i tillväxt i BRP per invånare historiskt har påverkats av stora teknologiska genombrott. Införandet av ny teknologi har två sidor. Den ena sidan är att de nya teknologier som slår igenom är mera produktiv än äldre teknologier. Följden blir att produkter som innehåller ny teknologi slår ut produkter som innehåller äldre teknologi. Detta skapar en dynamik på arbets- och kapitalmarknaderna som leder till att arbetskraft och kapital förs över från lågproduktiva verksamheter till högproduktiva verksamheter både inom och mellan företag. Att införa ny teknologi är ofta förenat med höga fasta kostnader och stor osäkerhet. I varje ny produktcykel är andelen av befolkningen som konsumerar den nya teknologin låg. Införandet 18

av ny teknologi har därför skalfördelar. I geografin tar dessa skalfördelar sig uttryck i att producenter av produkter och organisationsformer som innehåller ny teknologi koncentreras till stora arbets- och produktmarknader för att dra nytta av skalfördelarna. I takt med att teknologin mognar ökar andelen av befolkningen som klarar av att arbeta med den nya teknologin och andelen konsumenter av den nya teknologin ökar. Detta minskar nyttan av de geografiska skalfördelarna och både produktionen och konsumtionen av den nya teknologin sprids geografiskt. Därmed sprids också effekterna på regionernas BRP per invånare ut geografiskt vilket leder till en mindre variation mellan regionernas ekonomiska tillväxt. De regionala skillnaderna i tillväxt kan mätas med variationskoefficienten som är standardavvikelsen i alla läns tillväxt under ett visst år dividerat med den genomsnittliga tillväxten. Måttet visar hur stor spridning länens tillväxt har varit i förhållandet till den genomsnittliga tillväxten. En hög variationskoefficient säger att det är stor spridning mellan regionerna i tillväxt och en låg koefficient anger en liten spridning, det vill säga att länens tillväxt har varit nära det nationella genomsnittet. Figur 11 (sidan 20) visar variationskoefficienten för tillväxten i BRP per capita för svenska län mellan 1860 och 2007. Utbyggnaden av järnvägen innebar ökade möjligheter att transportera gods och personer och gav inte bara en snabb tillväxt på nationell nivå utan innebar att tillväxten blev jämnare spridd mellan länen i takt med att järnvägen byggdes ut. När bilen introducerades och Sverige elektrifierades var det inledningsvis ett fåtal län som initialt kunde dra fördelar av detta och spridningen i tillväxt mellan länen ökade. I takt med att infrastrukturen för vägar och elektricitet byggdes ut och bilarna blev billigare kunde flera län exploatera den tillväxtpotential som den nya teknologin gav. Detta utjämnade den ekonomiska tillväxten mellan länen och processen pågick fram till 1980. Vid 1980-talets början var tillväxten mellan länen den jämnaste Sverige har haft sedan 1860. Därefter kom nästa stora teknologisprång, IKT, och spridningen i länens tillväxt ökade fram till 2000 för att därefter plana ut. Att övriga regioners tillväxt i BRP per capita har varit i nivå med Stockholmsregionens tillväxt mellan 1993 och 2008, som framgår tidigare i rapporten, kan således placeras in i ett historiskt sammanhang. I kraft av sin storlek och sin stora kunskapsstock har Stockholmsregionen haft stora fördelar som lokaliseringsort för de företag som utvecklat den nya informations- och kommunikationsteknologin. I takt med att denna teknologi har mognat och efterfrågan på varor och tjänster med ett stort innehåll av IKT har ökat har det blivit möjligt att producera dessa varor och tjänster även i regioner utanför Stockholm. Nästa tekniksprång kommer sannolikt att initiera en ny våg av hög men ojämn ekonomisk tillväxt mellan länen och det är de regioner som har de komparativa fördelarna för produktion och konsumtion av nästa teknologiska genombrott som kommer att växa snabbare. 19

Figur 11 Tekniksprångens geografi. Variationskoefficienten för tillväxten i BRP per capita 1860-2007 i svenska län Tekniksprångens geografi Järnvägen Bilism o elektrifiering IKT 4 Tjänstebranscherna växer i storstäderna Under flera decennier har det pågått en strukturomvandling där produktionen av tjänster har ökat andelen av BNP och sysselsättning. Under den period som denna analys behandlar, 1993-2008, minskade industrins andel av förädlingsvärdet i Sverige (BNP) från 32 till 30 procent. Industrins andel av sysselsättningen minskade från 27 till 24 procent under samma period. Tjänstesektorns andelar ökade från 68 till 70 procent av BNP och från 73 till 76 procent av sysselsättningen i Sverige. Industrins andel av BNP är större än andelen av sysselsättningen och för tjänstesektorn råder motsatt förhållande (Figur 12, sidan 21). Detta är en spegling av att arbetsproduktiviteten i industrin är högre än i tjänstesektorn. 20

Figur 12 Andel av förädlingsvärdet och andel av sysselsättningen i industrin och tjänstesektorn 1993 och 2008 i Sverige Summa av Data 80% 70% 60% 50% 40% 30% År 1993 2008 20% 10% 0% Sektor andel av förädlingsvärdet andel av sysselsättningen andel av förädlingsvärdet andel av sysselsättningen Industri Tjänster Andel Mellan 1993 och 2008 svarade industrin för 28 procent av tillväxten i BNP och nio procent av sysselsättningstillväxten. Tjänstesektorns andel av BNP tillväxten var 72 procent av tillväxten i BNP och 91 procent av sysselsättningstillväxten i Sverige (Figur 13, sidan 22). Trots att en relativt liten del av sysselsättningstillväxten har ägt rum i industrin svarar den för nästan en tredjedel av tillväxten i BNP. Arbetsproduktiviteten i industrin är både hög i nivå och snabbt växande. Denna höga produktivitetsnivå och snabba produktivitetstillväxt beror på en snabb teknologisk utveckling driven av både produkt- och process innovationer. Det finns mycket som talar för en del av industrins höga produktivitetsnivå och snabba produktivitetstillväxt till en del kan förklaras av en ökad outsourcing av tjänster till specialiserade tjänsteföretag. Även en allt större del av industrins FoU läggs ut på specialiserade tjänsteföretag. Det är ett samspel mellan mekanismerna sharing, matching och learning som ligger bakom outsourcingprocessen. Att arbetsintensiteten är högre i tjänstesektorn än i industrin kan förklaras med att kapitalet i tjänstesektorn i högre grad består av humankapital (människor och deras kunskaper) och industrins kapital i högre grad utgörs av maskiner. 21

Figur 13 Industrins respektive tjänstesektorns andel av tillväxten i förädlingsvärde och sysselsättning 1993-2008 i Sverige Summa av Data 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Andel andel av tillväxten i förädlingsvärde andel av tillväxten i sysselsättning 30% 20% 10% 0% Sektor Industri Tjänster Att tjänsteproduktionen är mera arbetsintensiv än industriproduktion gör den mera känslig för persontransportkostnader. Därför koncentreras tjänsteproduktionen alltmer till storstadsregionerna och de regionala centra, som finns i varje län. Även den tjänsteproduktion som inte outsourcats i industrin koncentreras geografiskt. Denna geografiska koncentrationsprocess syns tydligt i Figur 14 (sidan 23) där de regioner dit sysselsättningen har omfördelats är markerade. Den privata tjänstesektorn har alltmer koncentrerats till Stockholmsregionen, Göteborgsregionen och Malmöregionen. Industrins sysselsättning har omfördelats till Stockholmsregionen, Göteborgsregionen och Småland. De omarkerade regionerna (som är många) är givarregioner d.v.s. har förlorat sysselsättning till de markerade mottagarregionerna. 22

Figur 14 Geografisk omfördelning av sysselsättningen i privat tjänstesektorn och industrin mellan 1993 och 2008 Omfördelning av sysselsättningen i privat tjänstesektor och industri 1993-2008 5 Stockholmsregionens tillväxt främjar tillväxten i övriga Sverige I kapitel tre analyseras samspelet mellan Stockholmsregionens ekonomiska tillväxt och tillväxten i övriga Sverige. Det finns ingenting som tyder på att Stockholmsregionens tillväxt går ut över tillväxten i övriga regioner. Tvärtom så samspelar regionerna med varandra i en process där unga och högteknologiska branscher växer upp i Stockholmsregionen och sedan sprids ut till de övriga regionerna i ett hierarkiskt spridningsmönster. Därmed skapas ett utrymme för nya unga och högteknologiska branscher att växa i Stockholmsregionen. 5.1 Filtering down processerna spelar stor roll Det finns således ett samspel mellan regionerna i den ekonomiska tillväxtprocessen. Vid varje teknologisprång är det vissa regioner som i kraft av sina teknologispecifika komparativa fördelar tar täten i utvecklingen och användningen av den nya teknologin. I takt med att teknologin mognar, priserna på varor och tjänster som produceras med den nya teknologin sjunker och efterfrågan ökar sprids produktionen och konsumtionen till andra regioner och följden blir att tillväxten mellan regionerna jämnas ut. Just nu befinner sig Sverige i en sådan utjämningsfas och det finns skäl att analysera denna utjämning. 23

Ett sätt att analysera detta regionala spridningsförlopp är att identifiera de branscher som var specialiserade i Stockholmsregionen (FA 1) 1993 och som växte snabbare i sysselsättning än genomsnittet av alla branscher i Stockholmsregionen mellan 1993 och 2008. Dessa branscher hade en direkt påverkan på sysselsättningstillväxten i Stockholmsregionen. De branscher som i de övriga FA-regionerna (2-72) växte snabbare än genomsnittet av alla branscher har haft en direkt påverkan på sysselsättningstillväxten utanför Stockholmsregionen. I sex branscher (av 60) sammanfaller branschernas direkta påverkan i Stockholmsregionen och i de övriga FA-regionerna. Dessa branscher har således drivit sysselsättningstillväxten i både Stockholmsregionen och i övriga regioner. Dessa branscher kallas för Filtering-down -branscher. Begreppet filtering-down fångar in den hierarkiska spridningen av branscherna (Figur 15). Unga branscher med en liten produktion i högteknologiska segment drar ofta nytta av den stora marknaden på två sätt, dels genom att det krävs många konsumenter då efterfrågan är liten per invånare, dels genom att en liten andel av arbetskraften behärskar den nya teknologin. Unga högteknologiska branscher drar även nytta av det differentierade utbudet av FoU och andra specialiserade stödtjänster som finns i stora regioner. I takt med att teknologin mognar ökar efterfrågan samtidigt som en större andel av arbetskraften lär sig den teknologin. Behovet av geografisk närhet till FoU och andra stödtjänster minskar då produkterna mognar. Storstadens fördelar blir inte lika stora utan höga markkostnader driver ut företagen till mindre regioner. Det ska poängteras att filtering-downprocesserna till stor del drivs av nyetableringar. Rena omlokaliseringar är en liten del av processen. Figur 15 Schematisk beskrivning av filtering down-processens hierarkiska spridningsförlopp 24

De sex filtering-down-branscherna är: Företagskonsulter Datakonsulter Hotell och restaurang Transporter och speditörer Offentlig förvaltning Enheter för rekreation, kultur och sport I både FA Stockholm och i de övriga regionerna växte sysselsättningen i filtering-down-branscherna (FD-branscherna) i snabbare takt än i de övriga branscherna. I Stockholmsregionen växte sysselsättningen i FD-branscherna med 85 procent mellan 1993 och 2008 och i de övriga regionerna var tillväxten 70 procent (Figur 16). I både Stockholmsregionen och i de övriga regionerna var tillväxten i de övriga branscherna betydligt långsammare än i FDbranscherna, omkring 15 procent i FA Stockholm och fem procent i de övriga regionerna. Figur 16 Tillväxt antal (dagbefolkning)i filtering down-branscherna och i övriga branscher 1993-2008 i FA Stockholm och i övriga FA-regioner Övriga FA regioner Totalt Övriga branscher Filtering down branscher FA Stockholm 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Tillväxt i dagbefolkningen 1993 2008 Sysselsättningstillväxten i de övriga branscherna var så långsam i de övriga regioner att FD-branschernas andel av den totala sysselsättningstillväxten var högre i de övriga regionerna (66 procent) än i FA Stockholm (60 procent) Figur 17, sidan 26). Det innebär att FD-branschernas tillväxt betydde mer för den 25

totala sysselsättningstillväxten i regionerna utanför Stockholm än i Stockholmsregionen. Figur 17 Filtering down-branschernas andel av total tillväxt i (dagbefolkningen) mellan 1993 och 2008 i FA Stockholm och i övriga FA-regioner Övriga FA regioner 66% 34% Filtering down branscher Övriga branscher FA Stockholm 60% 40% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel av total sysselsättningstillväxt (dagbefolkning) 1993 2008 En relevant fråga är om det på branschnivå finns ett samband mellan sysselsättningstillväxten i FA Stockholm och övriga regioner. För att besvara frågan har en regressionsanalys genomförts där varje datapunkt är en bransch. Regressionssambandet visar den genomsnittliga relationen mellan branschernas sysselsättningstillväxt i FA Stockholm och övriga FA-regioner utanför storstadsregionerna mellan 1993 och 2008. I Figur 18 (sidan 27) visas att det finns ett positivt samband mellan sysselsättningstillväxten i Stockholmsregionen och sysselsättningstillväxten i övriga regioner. Regressionsekvationen visar att den genomsnittliga tillväxten i övriga regioner är 43 procent av tillväxten i Stockholmsregionen. Sambandet är starkare mellan branschernas sysselsättningstillväxt i FA Stockholm och i FA Göteborg (Figur 19, sidan 27). I genomsnitt växer branscherna i FA Göteborg i en takt av 66 procent av tillväxten i FA Stockholm. Det är framförallt den snabba sysselsättningstillväxten i branschen Datakonsulter som gör att den totala sysselsättningstillväxten har varit snabbare i FA Göteborg än i FA Stockholm mellan 1993 och 2008. 26

Figur 18 Sysselsättningstillväxt 1993-2008 i FA Stockholm och övriga regioner exklusive FA Göteborg och FA Malmö i 60-branscher 200% Sysselsättningstillväxt 1993 2008 i FA Stockholm och riket minus storstäderna 150% Övriga riket minus storstäderna 100% 50% y = 0.4334x + 0.0248 R² = 0.3292 0% 150% 100% 50% 0% 50% 100% 150% 200% 250% 50% 100% FA Stockholm Figur 19 Sysselsättningstillväxt 1993-2008 i FA Stockholm och FA Göteborg och FA i 60-branscher 300% Sysselsättningstillväxt i FA Stockholm och FA Göteborg 1993 2008 250% 200% 150% y = 0.6592x + 0.1396 R² = 0.4948 FA Göteborg 100% 50% 0% 150% 100% 50% 0% 50% 100% 150% 200% 250% 50% 100% FA Stockholm Det går således att visa att det finns ett samspel mellan FA-regionernas tillväxt där nya teknologier utvecklas i Stockholmsregionen och när de mognar sprids 27

de branscher som utvecklar de nya teknologierna till de övriga regionerna. Sedan i början av 1980-talet är det främst informations- och kommunikationsteknologin (IKT) som svarat för ett teknologiskt genombrott. De flesta företag och hushåll har ökat sin efterfrågan på IKT baserade varor och tjänster (t ex smartphones, datorer och IKT-baserade tjänster som t ex e-handel, självscanning i butiker och videokonferenser). Detta har medfört en mycket stor efterfrågan på mjukvaruutveckling, support, installationstjänster och organisationsförändringar i företag och organisationer. Denna efterfrågan har tillgodosetts av specialiserade företag som har utvecklat skalfördelar och detta syns i statistiken i en växande sysselsättning i branscherna Företagskonsulter och Datakonsulter. Användningen av den nya teknologin har höjt produktiviteten i kundföretagen och reallönerna hos arbetskraften. Den ökade efterfrågan som de ökade reallönerna givit upphov till har bland annat riktats mot konsumtion av lokalt producerade tjänster. I statistiken registreras en del av denna tillväxt i efterfrågan som en ökning av antalet sysselsatta i branscherna Hotell och restaurang, Transporter och speditörer, offentlig förvaltning och enheter för rekreation, kultur och sport. De snabbt växande turistbranscherna och upplevelseindustrin ingår till stor del i branscherna Hotell och restaurang och Enheter för rekreation, kultur och sport. I takt med att den nya teknologin produceras och används alltmer i regionerna utanför Stockholmsregionen så ökar inkomsterna i övriga regioner och därmed ökar även efterfrågan på lokalt producerade tjänster. Det är dessa mekanismer som ligger bakom den jämna tillväxten i BRP per invånare under de senaste tio till femton åren. Denna utjämning av BRP per invånare i har dock inneburit att antalet invånare har minskat i flertalet regioner och ökat i ett fåtal regioner. 5.2 Regionstorlek och utbildningsnivå påverkar spridningsförloppet Till vilka regioner sprids FD-branscherna? En multipel regressionsanalys visar att det är två variabler som förklarar en stor del av spridningen, regionstorlek (antal invånare) och utbildningsnivå (andel av befolkningen 20-64 år med en treårig högskoleutbildning eller längre). Detta kan tolkas som att en samverkan av de mekanismer som förklarar varför ekonomiska verksamheter koncentreras geografiskt styr i vilka regioner som FD-branscherna hamnar när de sprids från Stockholmsregionen. Gemensamt för de koncentrerande faktorerna sharing, matching och learning är att de tre processernas produktivitet blir högre i regioner med stor marknadspotential till både konsumenter och producenter. FA-regionerna kan beskrivas som geografiska transportkostnadssänkor inom vilka det är billigare (i tid och pengar) att förflytta personer än mellan regionerna. Personer är både konsumenter och producenter. Utanför Stockholmsregionen uppnås därför de största skalfördelarna (marknadspotentialen) i de regioner som har flest antal invånare och den högst 28

utbildade befolkningen. Det regionala spridningsmönstret är en följd av en kombination av företagens och hushållens strävan att samtidigt dra nytta av regionala skalfördelar och att minimera transportkostnader, främst för personer. Det regionala utfallet blir därför att FD-branscherna sprids i första hand till Göteborgsregionen och Malmöregionen. Därefter kommer större regionala centra som i stor utsträckning har en huvudstadsfunktion i respektive län. Detta spridningsmönster syns tydligt i Figur 20 (sidan 30) där den totala sysselsättningstillväxten mellan 1993 och 2008 i Sverige har fördelats procentuellt på FA-regionerna. Figuren tar med de 20 FA-regioner som har den största andelen. Stockholmsregionens centralitet framträder tydligt i och med att alla landsändar via sina regionala centra får del av den tillväxtprocess som startar i Stockholmsregionen och sedan sprids vidare ut i Sverige. Därmed blir det av stor vikt att dessa regioncentra och Stockholmsregionen är sammanlänkande av väl fungerande noder i både transportinfrastrukturen och i den mjuka infrastruktur som brukar kallas för regionala innovationssystem. Det är av stor vikt för det regionala samspelet att utbildningssystemet i regionala centra fungerar så att regionerna har en god mottagningskapacitet för de branscher som nu växer i Stockholmsregionen och som i framtiden kommer att utgöra nästa våg av FD-branscher. En policyimplikation är att det behövs en nationell strategi för hur detta regionala samspel ska organiseras. Denna nationella strategi bör ta sats i det faktum att ett ökat regionalt samspel medför ökad volym av gods- och persontransporter vilket ökar behovet av såväl förbättrad spårkapacitet och förbättrad vägkapacitet. Både i Stockholmsregionen och i övriga regioner ökar även behovet av ökad volym och inte minst ökad kvalitet i produktionen av vård, skola, omsorg och högre utbildning. 29